I höst faciliterar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet en tvärsektoriell koalitionsprocess inom projektet Viaductus. Syftet är att fler personer med funktionsnedsättning ska ta plats på scen.

Viaductus är ett samarbete mellan Moomsteatern, Skånes Dansteater och ShareMusic & Performing Arts, och genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet syftar till att överbrygga glappet mellan scenkonstbranschen och konstnärer med funktionsnedsättning.

I höst deltar en utvald grupp aktörer i en koalitionsprocess. Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet leder och faciliterar processen. Deltagarna är aktörer inom scenkonstbranschen och olika organisationer som arbetar med att möjliggöra inkludering för personer med funktionsnedsättning i scenkonst,

– Eftersom Viaductus syftar till att brygga över glappet mellan scenkonstbranschen och konstnärer med funktionsnedsättning, är det viktigt att få till utbyte och dialog på olika sätt, säger Malin Johansson, projektledare för Viaductus, vid Moomsteatern.

Hoppas bidra till förflyttning genom konkreta lösningar

– I koalitionen vill vi se till att de inbjudna aktörerna får en chans att gå från ord till handling genom att tänka nytt kring gemensamma problem. Vi vill bryta mönster, komma förbi stuprör och väcka engagemang! Vi hoppas koalitionen ska bidra till en förflyttning genom konkreta lösningar. Men även att våra träffar ska stimulera till nya kluster och nätverk. Och vår förhoppning är att hitta ambassadörer för frågorna i de olika organisationerna, fortsätter Malin Johansson.

Mötesmodell för att utforska komplexa samhällsutmaningar

Koalitionsmodellen är en mötesmodell utvecklad av Mötesplats Social Innovation där en mångfald av personer och organisationer träffas och utforskar en komplex samhällsutmaning. Tillsammans delar deltagarna perspektiv, kunskap och erfarenheter och arbetar med att ta fram nytänkande lösningar under fyra träffar.

– Genom samarbetet med MSI får vi tillgång till verktyg och metoder för att göra en riktig kraftsamling över sektorerna. Den kunskap om tvärsektoriellt arbete och innovation som finns hos MSI ger projektet möjlighet att komma längre än om vi själva skulle leda processen. Det är inspirerande att planera arbetet i koalitionen tillsammans, säger Malin Johansson.

Vill öppna upp deltagarnas tankar

Mötesplats Social Innovation vill vara med och stödja arbetet med att inkludera fler personer med funktionsnedsättning på scenerna i Skåne och Sverige.

– Viaductus är ett viktigt projekt. Jag hoppas att vi under koalitionen kommer lite längre än till utmaningarna och hindren. Min förhoppning är att vi öppnar upp deltagarnas tankar på att det kan finnas tänkbara alternativa vägar framåt, bara man vill, säger Lotta Orban, facilitator för koalitionen och projektledare vid Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Läs mer om koalition för att personer med funktionsnedsättning ska ta plats på scen

Läs mer om Viaductus

Text: Lotta Orban

Malmö universitet har under våren 2024 inrättat ett Societal Impact Lab i nära samarbete med Mötesplats Social Innovation och Mau Holding och i partnerskap med Swedbanks Ägarstiftelse Skåne. Labbet, är ett ettårigt idéutvecklingsprogram, som har målet att forskning vid Malmö universitetet ska utvecklas till hållbar långsiktig samhällsnytta för att möta samhällsutmaningar.

– Labbet riktar stöd till forskare som vill lösa samhällsutmaningar, med drivkraften att bidra till samhällsförändring. Samhällsentreprenörer behöver en annan typ av stöd och andra kompetenser. Dessa typer av idéer har ofta inte en naturlig tillväxtlogik. Det krävs andra typer av finansiering och affärsmodeller. Skillnaden ligger också i hur man mäter effekten, som inte enbart handlar om ekonomiskt resultat, förklarar Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet och ordförande för MSI:s nationella styrgrupp.

Societal Impact Lab (SIL) har inspirerats av Social Impact Lab, SOIL, vid Örebro universitet som har funnits sedan 2017.

Läs mer om Societal Impact Lab, SIL och de fem antagna forskarna.

Mötesplats Social Innovation ger i en ny rapport en översikt av hur det går att finansiera utvecklingen av sociala innovationer. Även om det kan vara svårt att hitta finansiering för långsiktig samhällsförändring finns en stor variation av olika finansieringsformer.

I rapporten Finansiering av social innovation går Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, igenom behoven av finansiering, beskriver olika former för finansiering, möjligheter och utmaningar.

­– Det finns en överraskande stor variation i sätten att finansiera sociala innovationer, med allt från sociala investeringar till crowdfunding, reserverad upphandling, projektmedel och interna resurser, säger Malin Lindberg.

Behov av finansiering
I initieringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att mobilisera berörda samhällsaktörer och resurser för att ta itu med en viss samhällsutmaning, gemensamt generera idéer och testa möjliga lösningar. I etableringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att skapa och driva en varaktig verksamhetsform för den lösning som utvecklats och testats. I integreringen av sociala innovationer i samhället finns behov av finansiering till att sprida den etablerade lösningen till fler platser och sammanhang, samt säkerställa och synliggöra dess samhällsnytta.

Lättare att hitta finansiering för initieringsfasen
– Överlag är det ofta lättare att hitta finansiering till initiering av sociala innovationer än till etablering och integrering, säger Malin Lindberg.

Det finns bland annat behov av startkapital för att etablera och driva varaktiga verksamheter, likt det som erbjuds till vinstdrivande företag av den statliga koncernen Almi. Här försöker alternativa investerare såsom Mikrofonden och Ekobanken bana väg för motsvarande startkapital till ideella och kooperativa verksamheter.

En bredd av finansieringsformer
Finansieringen av sociala innovationer omfattar dels externa resurser, som projektmedel, reserverade upphandlingar, idéburet offentligt partnerskap (IOP), sociala utfallskontrakt, mikrokrediter och försäljning av varor och tjänster. Dels omfattar det interna resurser i form av anställd personal, överskott av intäkter och sociala investeringsfonder.

– Vilken finansieringsform som passar bäst för ett visst initiativ kan bland annat påverkas av dess verksamhetsområde, organiseringsform, sektorstillhörighet eller geografiska plats, säger Malin Lindberg.

Behövs långsiktig och tålmodig finansiering
I och med att det kan ta lång tid för sociala innovationer att slå rot och ge effekt behövs ofta långsiktiga och tålmodiga finansieringsformer. I vissa fall har det möjliggjorts genom så kallade ”pärlbandsprojekt” där insatserna stegvis vidareutvecklas genom externa medel till flera åtföljande projekt. I andra fall kan utfallsfokuserade investeringar såsom mikrokrediter, flexibla lån och sociala utfallskontrakt vara till hjälp.

Omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna till finansiering
Det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar finansieringen av sociala innovationer. I Sverige efterfrågas ett ökat statligt ansvarstagande för att forma en finansmarknad för socialt hållbara finansieringsinstrument såsom sociala obligationer, sociala investeringsfonder och sociala utfallskontrakt.

Det finns exempelvis starka normer om att finansiering av innovationer främst ska bidra till kommersialisering och ekonomisk tillväxt vilket passar vissa innovationer och inte andra.

– Fokuset på finansiering av tekniska och kommersiella innovationer i snabbväxande aktiebolag avspeglar inte den mångfald av lösningar och drivkrafter som inryms i social innovation, säger Malin Lindberg.

Det innebär att endast en liten del av all finansiering av innovationer i Sverige går till social innovation. Men det börjar växa fram ett annat förhållningssätt bland vissa investerare.

– Påverkansinvesteringar kan ses som en del i ett potentiellt paradigmskifte inom finansieringen av social innovation, då det kan öppna upp för en ”social finansmarknad” där privat kapital kompletterar offentliga och ideella resurser på ett sätt som sällan varit fallet i Sveriges skattefinansierade välfärdsmodell, säger Malin Lindberg.

Fakta:
Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF), som drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten.

Den 22 april arrangerade Mötesplats Social Innovation ett webbinarium om finansiering av social innovation där rapporten lanserades och Svenska ESF-rådet informerade om utlysningen Förstudie Innovativa finansieringsformer för att möta samhällsutmaningar.

”Obruten mark”, så heter Mötesplats Social Innovations nya podcast om social innovation. Podden kommer att vända och vrida på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Ett nytt avsnitt släpps varannan vecka med start 25 januari. 

Mötesplats Social Innovation (MSI), är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation baserad vid sex lärosäten i Sverige och med huvudsäte vid Malmö universitet. Nu satsar MSI på ett nytt format för att nå ut med kunskap om vad social innovation är och kan vara. Podcasten ”Obruten mark” kommer att fokusera på och lyfta fram nya och etablerade lösningar på samhällsproblem men också tänkbara vägar framåt. Olika aktörer, frågor och perspektiv på såväl gräsrots- som systemnivå, kommer att få utrymme i podden.  

– I vårt arbete stöter vi ständigt på inspirerande samhällsentreprenörer, forskare, projekt, organisationer och verksamheter som skapat nya lösningar som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Vi vill dela med oss av dessa exempel och lösningar som har en potential att utveckla välfärden i Sverige, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet. 

Tom Roodro, projektledare på Mötesplats Social Innovation, leder samtalen. 

– Formatet podcast ger utrymme till fördjupning, nyansering och reflektion, något vi tror det finns ett behov och en efterfrågan av. Med en podd kommer du nära lyssnaren och får tid att skapa förståelse och perspektiv på komplexa samhällsfenomen, säger han. 

Sedan 2010 har MSI tillsammans med en rad olika aktörer arbetat med att förklara vad social innovation är, varför det behövs och med att sätta social innovation på agendan i Sverige. Flera publikationer har tagits fram bland annat ”100 sociala innovationer” som lyfter fram 100 exempel på innovationer och samhällsentreprenörer runtom i Sverige. MSI har genom åren även arrangerat konferensen ”Social Innovation Summit” och en rad andra evenemang och mötesplatser men också lyft fram social innovation genom filmserien ”Forskning i samverkan” och andra kanaler. Nu är det dags för en podd. 

”Obruten mark” kommer att ge exempel från hela Sverige. Avsnitten kommer att vara 30-40 minuter.  

Lyssna och prenumerera på ”Obruten mark” via Spotify, Apple Podcasts eller Google Podcasts och andra kanaler där poddar finns Följ ”Obruten mark” i din poddspelare så missar du aldrig ett nytt avsnitt. 

 Lyssna på ”Obruten mark”.

Om Mötesplats Social Innovation 

Mötesplats Social Innovation (MSI) är en nationell kunskaps- och samverkansplattform som finns vid sex lärosäten i Sverige: Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Genom forskningsbaserad kunskap och tvärsektoriell samverkan stödjer MSI social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030.  

Text: Lotta Orban 

Joel Veborg är ny projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Tillsammans med forskare ska han arbeta med att möjliggöra samskapande av innovativa lösningar på samhällsutmaningar genom att bygga upp ett Centre for City Futures i Malmö.

– Vi måste bli duktiga på att jobba tillsammans och det behövs en plats i mellanrummen, mellan organisationer, avdelningar, uppdrag och mandat. Där kan vi bygga samverkan efter gemensamma behov, mål och resultat, arbeta utifrån samhällsbehoven med fokus på helheten och nyttan för invånare och samhället, säger Joel Veborg.

Joel Veborg trivs i mellanrummet. Men att befinna sig utanför eller mellan rådande system och strukturer och gängse organisationslogiker och normer är krävande och något både individer och grupper behöver träna på. Det är många gånger ensamt och det uppstår lätt målkonflikter och maktobalanser.

Medarbetare, ledning och organisationer behöver stöd

Den generella kompetensen och stödet för samverkan är inte så hög och utvecklad hos organisationer i olika sektorer. För att få till samverkan som förändrar system behövs individer som klarar av att vara i miljöer där det inte finns fasta arbetssätt, uppbyggda strukturer, satt budget och tydliga mål. Sedan behövs en organisation, ledning och styrning som kan backa upp dessa personer.

– Samverkan innebär ofta förhandlingar och kompromisser, i stället för innovation. Det går att motverka. Men då behövs individer som klarar av att vara i mellanrummet, som har kompetensen att vara i det komplexa och snåriga. Här behöver medarbetare och ledning stöd och coachning, säger Joel Veborg.

Samverkan för hållbara och gröna städer

På Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet kommer Joel att arbeta inom det EU-finansierade transnationella projektet UNIC, nära professor Per-Anders Hillgren, Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för MSI och en grupp andra medarbetare vid Malmö universitet. Tio städer med liknande och överlappande utmaningar ska skapa handlingsutrymme för samverkan, inom sju temaområden. Malmö universitet ansvarar för arbetet med ”Sustainability and Green Cities”. Joel ska också arbeta med Interregprojektet RESIST som ska utforska och stärka regional organisering av social och ekologisk innovation och stödet för social innovation hos länderna i Östersjöområdet.

Joel Veborg kommer närmast från Sensus, där han arbetade som processledare med att utforska och bygga upp bildningskompetensen. Han deltog bland annat i arbetet med samverkansplattformen ”Hållbart Helsingborg” och arbetade fram ”Playbook” – en skrift som beskriver några av lärdomarna, favoritmodellerna, arbetssätt och arbetsprocess för plattformen. Före arbetet hos Sensus arbetade Joel för Rädda Barnen. Först engagerade han sig ideellt i organisationen under tiden som student och var med och startade organisationens största lokalförening i Sverige. Sedan blev Joel anställd av Rädda Barnen. 2018 var han med när Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Malmö stad genomförde pilotprojektet ”Forward Malmö”, en plattform för samverkan och systeminnovation. En prototyp inom plattformen var ”Jag är Malmö” som Malmö stad, Tillsammans i förening och Sensus tog fram 2019 med verktyget Sensemaker, en etnografisk metod där berättelser samlas för att skapa förståelse för komplexa utmaningar, agera på stora mängder av data och skapa resiliens, utvecklat av företaget The Cynefin Company.

Många samarbeten med forskare

Även om Joel Veborg tidigare alltid arbetat i ideell sektor, har han haft mycket kontakt med akademin genom åren och samarbetat med många forskare vid Malmö universitet. För att nämna några exempel Margareta Rämgård med Jämlik hälsa i Lindängen, Jonas Alwall och Anna-Karin Ivert med Kraftsamling Herrgården, med Per-Anders Hillgren, Ann Light, Anna Seravalli, Tapio Salonen, Helena Stavreski, Erica Righard, Caroline Wigren-Kristoferson och Kristian Stålne. Och så har han samarbetat mycket med projektledare Jens Sjölander. Joel känner också väl till MSI sedan tidigare och har bland annat varit på Social Innovation Summit

– Det känns helt rätt att börja arbeta här, säger han.

Kuriosa om Joel Veborg

Född och uppvuxen i Oxie.
Bor numera vid Gyllins trädgård, vid Toftanäs i Husie.
Den längsta sammanhängande tiden Joel varit bortrest och utanför Malmö är två veckor, under en resa till Mallorca 1990.
Studerade vid Malmö högskola, först Internationella relationer, sedan Freds- och konfliktvetenskap och projektledning.
Spelar gitarr och spelade i punkbandet Lowcut.
Har åkt skateboard.
Har en son och två katter.

Nyfiken på mer?
Läs mer om UNIC https://unic.eu/en/

Läs mer om RESIST https://interreg-baltic.eu/project/resist/

Läs mer om Sensus https://www.sensus.se/

Läs mer om Hållbart Helsingborg https://hallbarthelsingborg.se/

Läs mer om Playbook https://hallbarthelsingborg.se/wp-content/uploads/2023/06/Playbook-Hallbart-Helsingborg-2b.pdf

Text: Lotta Orban
Bild: Kajsa Kidman

Kompetenscenter för social innovation som leds av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har funnits ett år. En rapport om arbetet visar på både möjligheter och utmaningar med en stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle.

Stort hopp sätts till social innovation inom EU, som ett sätt att tackla samhällsutmaningar som arbetslöshet, segregation och ohälsa. I det svenska ESF-programmet efterfrågas särskilt innovativa insatser inom arbetsmarknad, utbildning och social inkludering för att främja inkludering i arbetsliv och samhälle – inte minst för personer som missgynnas på grund av ohälsa, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller ung ålder.

Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län, har under året etablerat kompetenscenter för social innovation på uppdrag av Svenska ESF-rådet och genomfört en rad insatser. Syftet är att främja förutsättningar för effektiva, långsiktiga och värdeskapande sociala innovationer som i sin tur kan ge en mer en inkluderande och dynamisk arbetsmarknad.

Har utvecklat stödprocess för kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Under året har en process utvecklats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om social innovation mellan aktörer inom ESF-projekt som tilldelats medel i ESF:s programområde för social innovation. Insatser består bland annat av koalitionsträffar och coachning. Metoder och verktyg för en samlad analys och utvärdering av genomförda insatser har arbetats fram och börjat genomföras.

– Bland projektens företrädare upplevs social innovation som både självklart och tankeväckande. Lärandeutbytet bekräftar och sätter ord på en del av det de redan gör, men kan också bidra till nya perspektiv och utveckling. Projekten lär av varandra, och vi på kompetenscentret lär också av deras utvecklingsresor, säger Anna Tengqvist, koordinator för arbetet med kompetenscentret och nationell och internationell samordnare, på Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Ett konkret stöd för att frigöra potentialen i social innovation
Förutom att stödja enskilda projekt och överföra kunskap mellan ESF-projekt har Mötesplats Social Innovation anordnat reflektionsmöten och lärtillfällen för Svenska ESF-rådet för att bidra till att stärka kunskaperna i social innovation och utveckla processen för programutlysningar. En pilotinsats har även genomförts med ESF Sydsverige, inför deras regionala utlysning om social innovation.

– Som finansiär av social innovation genom ett särskilt programområde har vi behövt göra en resa för att öka vår förståelse och kunskap, och där har kompetenscentret utgjort ett konkret och fruktbart stöd. Det handlar inte bara om processfrågor, utan också om behovet att landa i själva elementet av vad social innovation är och kan vara, och om hur vi kan frigöra dess potential som förändrings- och utvecklingskraft, säger Johnny Karlsson, nationell samordnare, Svenska ESF-rådet.

Översikt av kunskapsläge och behov av finansieringsformer
Slutligen för att främja ekosystemet för social innovation i Sverige har aktörer som arbetar med att stötta sociala innovatörer ringats in och träffats. Mötesplats Social Innovation har också gjort en översikt av kunskapsläge, utmaningar och behov av finansieringsformer för social innovation. Syftet är att stärka möjligheterna att innovativt möta samhällsutmaningar genom anpassade finansieringsformer och ökad samverkan mellan finansiärer.

Har potential att skapa bryggor mellan aktörer och funktioner
I november möttes 250 deltagare i Malmö under konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv. Under konferensen släpptes den första årliga analysrapporten om arbetet. Den visar att kompetenscentret som det nu är utformat kan ha en potential att skapa bryggor mellan olika aktörer och funktioner i det svenska ekosystemet för social innovation. En viktig pusselbit är kompetenscentrets kombination av insatser på projekt-, program- och systemnivå. En annan pusselbit är kompetenscentrets förmåga att underlätta samverkan och samskapande mellan olika intressenter och målgrupper i ESF-projekten, ESF-programmet och ekosystemet för social innovation.

– Detta är avgörande för att kompetenscentret ska kunna stötta projektens och programmets strävan efter innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet och rapportförfattare vid Mötesplats Social Innovation.

Svenska ekosystemet för social innovation har både styrkor och svagheter
Det svenska ekosystemet för social innovation har styrkor i form av många innovativa initiativ och engagerade aktörer, men även svagheter i form av bristande samordning, stödstrukturer och politiskt stöd. En särskild utmaning är att ESF:s program och projekt till stor del är separerade från både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet i Sverige.

En annan utmaning är att alla delar i innovationsprocessen sällan ryms inom ramen för ESF:s projektformat som tenderar att premiera kortsiktiga och individinriktade insatser snarare än långsiktiga och strukturförändrande. Slutligen finns ett begränsat handlingsutrymme när det gäller att påverka etablerade strukturer och normer i organisationer och samhälle. Mottagarkapaciteten och förändringsviljan är ofta begränsad hos de aktörer som har mandat och kapacitet att förändra rådande ordning. Även om allt fler aktörer inom både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet börjat förorda och främja nytänkande lösningar på samhällsutmaningar, så fördelas merparten av de finansiella resurserna fortfarande utifrån gamla prioriteringsmönster.

– Som kompetenscenter behöver vi för att påverka utvecklingen framåt sträva efter att underlätta transformativ social innovation och innovation som påverkar styrningen genom tvärsektoriell samverkan och överbryggandet av skilda politikområden, säger Anna Tengqvist.

Fakta:
Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden har funnits i knappt ett år. Arbetet leds av Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län. Syftet med kompetenscenter för social innovation är att främja effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Arbetet genomförs på uppdrag av Svenska ESF-rådet och medfinaniseras av Europeiska unionen.

Läs mer om kompetenscenter för social innovation: https://socialinnovation.se/kompetenscenter-for-social-innovation/´

Läs rapporten Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle:
https://socialinnovation.se/publications/stodstruktur-for-innovativ-inkludering-i-arbetsliv-och-samhalle/

Text: Lotta Orban

Det behövs smart teknik för att främja hållbar vattenkonsumtion och minska riskerna för läckage i hus och hem. Nu får Ramtin Massoumzadeh med Quandify årets Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet delas i år ut för tionde gången i samarbete med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Ramtin Massoumzadeh med Quandify får 2023 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet är det tionde i ordningen och delas ut till en ung framgångsrik samhällsentreprenör som utvecklat och förverkligat en innovativ lösning som bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Det omfattar 50 000 kronor. Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Att juryn har varit med och utsett Quandify är ett erkännande för det problem vi vill lösa. Göran Bredinger-stipendiet skänker en tyngd för våra investerare, kunder och intressenter, säger Ramtin Massoumzadeh, en av tre grundare och numera vd för Quandify.

Svenskar bortskämda med fri tillgång till vatten

I Sverige används omkring 180 liter dricksvatten per person och dygn. Av det står hushållen för ungefär 130 liter medan industrin och andra aktörer står för resten. Vi har en relativt hög vattenkonsumtion jämfört med andra länder som har samma levnadsstandard som vi. Var tredje svensk reflekterar aldrig över sin vattenförbrukning.

– I Sverige är vi bortskämda med fri tillgång till vatten och många svenskar tänker felaktigt att vatten är en gratis och oändlig tillgång, säger Ramtin Massoumzadeh.

Smart teknik ska bidra till hållbar vattenkonsumtion

Sverige ses ofta som ett föregångsland ur hållbarhetsperspektiv men klimatförändringar och oansvarig vattenkonsumtion har lett till rekordlåga grundvattennivåer i landet. Klimatförändringarna förväntas medföra intensivare nederbörd och torka, ökad risk för översvämningar och i de kustnära områdena hotar vattenbrist, enligt Naturvårdsverket och VA-organisationernas branschorganisation Svenskt Vatten.

– Varför har vi svenskar inte koll på vårt vatten, hur mycket vi använder och konsumerar varje dag? Vi ville utveckla ny smart teknik som kunde fylla kunskapsluckorna och uppmuntra till förändring i samhället, säger Ramtin Massoumzadeh.

Vill sänka trösklarna för att installera vattenmätare

En av de största orsakerna till att vattenförbrukning inte mäts i Sverige är höga kostnader och risker med att installera en traditionell vattenmätare som innebär att man måste såga av röret. Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle, båda civilingenjörer och kursare på KTH, bestämde sig för att utveckla lösningar med både hårdvara och mjukvara för att eliminera riskerna och behovet av rörmokare.

– Produkterna ska vara simpla och enkla att installera och använda, säger Ramtin Massoumzadeh.

Ny produkt kläms fast utanpå vattenledningen

De skapade först en produkt som kläms fast utanpå röret, en icke-invasiv vattenmätare. För det krävdes att de uppfann ett gummiliknande material som inte torkar ut. Materialet är nu patenterat och används i deras produkter. De har även utvecklat algoritmer för hur man mäter vattenförbrukning genom ultraljud. För att lyckas som bolag knöt Ramtin och Thibault 2018 till sig Olle Henning som hade studerat på Handelshögskolan. Tillsammans grundade de bolaget Labtrino som senare blev Quandify. De smarta monitorerna och detektorerna mäter vattenförbrukning, vattentemperatur, vilket är viktigt eftersom vattnets temperatur är avgörande för energiförbrukningen, och vattenläckage. Förutom att larma vid läckage samlas data in, bearbetas och slutligen visualiseras.

Vill fortsätta växa som företag

Idag har Quandify 21 anställda. Tillverkning sker genom två svenska partners med fabriker i Vellinge och Tallinn, Estland. Produkterna säljs via återförsäljare och distributörer såsom VVS-butiker och försäkringsbolag i Sverige, Norge och Finland. Produkterna säljs även till Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

– Vi vill växa, framför allt med fokus på Europa. Utmaningen är att anpassa sig till olika länders kulturella, regulatoriska skillnader och till hur marknader opererar, säger Ramtin Massoumzadeh.

Juryns motivering

Vattenbrist är ett stort samhällsproblem. Den globala efterfrågan på vatten kommer att överstiga utbudet med 40 procent 2030 enligt FN:s miljöprogram (UNEP). Årets stipendiat Ramtin Massoumzadeh med Quandify AB, är engagerad i att både öka medvetenheten om vattenanvändning och att hitta åtgärder för att mäta förbrukning och upptäcka läckor.
Quandify har utvecklat flera mätteknikprodukter för vattenförbrukning, läckagedetektorer och med stor potential att spara vatten. Grundaren har visat goda resultat och har ambitionen att utveckla Quandify till ett tillväxtföretag i Europa och bidra till att minska vår vattenförbrukning.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och tidigare stipendiater:
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med Ramtin Massoumzadeh:

Läs mer om Quandify
https://quandify.com/

Text: Lotta Orban
Bild och film: Kajsa Kidman