Kategori: MSI Jönköping

Naturbaserade lösningar viktigt vid klimatomställning

Naturen kan hjälpa oss hitta nya sätt att hantera samhällsutmaningar orsakade av urbanisering, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Ett samarbete mellan forskare från Jönköping University (JU), förskolor, skolor, bostadsföretag, entreprenörer och Håll Sverige Rent visar att samverkan i kombination med forskning och innovation kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt.

I takt med städernas förtätning har barns möjligheter till lek i naturmiljöer minskat drastiskt. Samtidigt har den biologiska mångfalden utarmats och samhället blivit mer sårbart för klimatförändringar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är genom mer och väl genomtänkt växtlighet i barns närmiljöer.

Ett inspirerande exempel på vad samverkan lett till finns nergrävt i marken på förskolegården Jordgubbsbacken i Eksjö. Biokol, krossad sten och grönkompost har blandats i jorden vilket gör marken mer motståndskraftig mot tramp så att barnen kan leka bland bärbuskar och fruktträd utan att skada växtrötterna. Biokol bidrar till att ge jorden en bra struktur som håller fukt och luft som växtrötterna behöver. Då växer det bättre. Samtidigt binds kolatomerna i biokolet i marken. Eftersom det växer bättre binds ännu mer kolatomer i växtens delar ovan mark.
– Genom praktisk handling och lärande om hållbara lösningar kan vi skapa biologiskt rikare miljöer som gynnar både barn och vuxna. Det kan var roligt att ställa om till hållbarhet och det finns hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Ellen Almers, forskare vid JU.

Förskoleläraren My Molinder Ragnarsson jobbar på förskolan Jordgubbsbacken i Eksjö.
– Jag jobbade tidigare på en förskola i ett åtta våningar högt hus i en annan stad. Vi saknade en förskolegård och det var stora kontraster till Jordgubbsbacken och miljön här. Barnen här är alltid i rörelse och det finns bland annat möjlighet att klättra i träd. Utformning av interiören och färgsättning skapar ett lugn som påverkar barnen. Jag ser att det gör dem gott. Jag märker också att jag själv mår bra och har mer energi kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag, miljön här gör att jag mår bra både psykiskt och fysiskt.

Förskolan Jordgubbsbackens rektor Mia Hagström har varit med i processen från beslut om ny förskola till att förskolan nu är i funktion.
– Vi har haft ett hållbarhetstänk under hela processen. Närheten till naturen ger både barn och vuxna mycket glädje. Vi vill väcka intresse för odling och barnen får möjlighet att känna, lukta och smaka och aktivera alla sinnen i vår förskolegård.

Forskningsprojekt gav rikare utomhusmiljöer

Biokolanvändningen i Eksjö är ett av flera goda exempel som sprids genom forskningskommunikationsprojektet SMULLE, för Samverkan för Mångfunktionella Utomhusmiljöer för Lek, Lärande och stärkta Ekosystemtjänster. SMULLE bygger vidare på resultaten från ett forskningsprojekt tillsammans med tio förskolor i region Jönköpings län, regionens folkhälsoavdelning och Riksbyggen. På de tio förskolorna utvecklade barn och förskollärare i samverkan med forskare, fastighetsägare, föräldrar, vaktmästare, kommuner och andra aktörer sina utomhusmiljöer, till stor del med hjälp av naturbaserade lösningar. Förskolornas mål var att utomhusmiljöerna skulle bli rikare både biologiskt och pedagogiskt och bidra till både lek och lärande.

Inspirerande exempel

SMULLE-utmaningen stimulerar fler till att utveckla sin närmiljö och att dela med sig till andra av sina erfarenheter. Med stöd från forskningsrådet Formas samverkar forskare vid JU med stiftelsen Håll Sverige Rent och sprider resultat och idéer så att andra kan ta del av dessa. Förskolor och skolor har skickat in bidrag där de beskriver att de sått eller planterat växter som ger mat åt pollinerande insekter under hela växtsäsongen. Andra har byggt insektshotell där vildbin kan lägga ägg och föda upp sina larver. Det har satts upp fågelholkar och fladdermusholkar och barnen har byggt igelkotthotell samt odlat grönsaker, bär och frukt. Ett bidrag visar en mini-skogsträdgård, med fleråriga ätbara växter som ger hem åt smådjur och samtidigt ätbart till barn och vuxna från vår till höst. Exemplen från förskolorna och skolorna ger inspiration och hopp om att det faktiskt går att förändra.

Se film om naturbaserade lösningar

Läs mer om SMULLE här.
På denna sida finns inspirationsfilmer, handledningar samt inspelade webbinarier.

Läs mer om Ellen Almers forskning här.

Regional samverkan motor för social innovation

Mötesplats Social Innovation har kartlagt regional samverkan för social innovation och beskriver i en ny rapport hur den kan organiseras och stödjas. Samtidigt utlyser Svenska ESF-rådet medel för att stärka regional kapacitet för att möta samhällsutmaningar.

Det svenska stödsystemet för social innovation är fragmenterat med bristande samordning och stödstrukturer, inte minst på regional nivå. Mötesplats Social Innovation som finns vid sex lärosäten i Sverige, arbetar med att öka kunskapen om och ge inspiration till regionala stödstrukturer för social innovation och samverkan kring samhällsutmaningar, inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF).

– I förlängningen vill vi stärka förutsättningarna för social innovation i Sverige, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare på Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, som lett arbetet med rapporten.

I rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering” beskrivs exempel på långsiktig organisering av regional samverkan för att möta samhällsutmaningar. Rapporten bygger på en enkät och intervjuer med utvalda aktörer i Sverige och internationellt. Rapporten presenterar också 12 svenska och 7 internationella exempel på regional samverkan, i form av exempelvis nätverk, partnerskap, plattformar och kluster.

Regional samverkan fungerar som nod och motor för social innovation

– De studerade exemplen förenas av ambitionen att fungera som en nod och motor för att mobilisera och samordna aktörer från olika samhällssektorer kring aktuella samhällsutmaningar. De sammanför också olika sorters resurser – såsom finansiering, kunskaper och infrastruktur – från olika källor och aktörer, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som är en av författarna till rapporten.

Många likheter i organisering av regional samverkan

Kartläggningen visar att det finns många likheter när det gäller drivkrafter, funktion, strävan, organiseringsform, finansiering och arbetssätt i de studerade exemplen. Men i en fråga skiljer sig de svenska och internationella exemplen. I Sverige är det vanligast att aktörer från offentlig sektor och akademi involveras, följt av civilsamhälle och näringsliv. I de internationella exemplen är det istället vanligast att aktörer från civilsamhället och akademin involveras, följt av näringsliv och offentlig sektor.

– Skillnaden skulle delvis kunna förklaras av den svenska välfärdsmodellen där den offentliga sektorn har huvudansvaret för många samhällsfunktioner som berörs av olika samhällsutmaningar. Det kan även förklaras av att flera av de internationella exemplen fokuserar på demokratisk samhällsutveckling, där civilsamhällets aktörer ses som centrala, säger Malin Lindberg.

Regional samverkan bidrar till resultat på flera olika nivåer

Så vad bidrar regional samverkan till? Resultat har uppnåtts på olika nivåer i de studerade exemplen, med allt från utveckling av regionala policies på policynivå, till nya miljöer, modeller och tjänster på samverkansnivå, väletablerade och bestående stödstrukturer på organisationsnivå, samt ökad tillhörighet på individnivå.

– De exempel vi studerat säger sig ha bidragit till ökad regional förmåga att gemensamt möta aktuella samhällsutmaningar. Samtidigt är det oklart i vilken mån som resultaten har tillåtits att påverka offentliga dialog- och beslutsprocesser. Oavsett kan lärdomar och resultat användas som avstamp för att bedöma, följa och stärka olika regioners status och utveckling inom detta område, säger Anna Tengqvist.

Ny utlysning ska främja regional samverkan

Den 3 juni öppnade Svenska ESF-rådet en ny utlysning riktad mot att stärka regional samverkan kring social innovation. Genom den nya utlysningen vill ESF söka lösningar på komplexa samhällsutmaningar som exempelvis långtidsarbetslöshet, integration och etablering av utrikesfödda och ungdomar som varken studerar eller arbetar.

– Vi ser många och ganska svåra sociala utmaningar som behöver innovativa lösningar. Det saknas dock inte alltid sociala innovationer men vi har sett att flera lösningar har svårt att hitta och säkra finansiering bortom den initiala fasen. Vi vill med denna utlysning skapa möjlighet för långvarighet, hållbarhet, spridning och uppskalning. Helt enkelt skapa förutsättningar för att innovationerna institutionaliseras och integreras hos olika intressenter, säger Johnny Karlsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet, som jobbar med programområdet.

Hittills har ESF främst gett stöd till olika projekt som ska möta samhällsutmaningarna genom praktisk utveckling av social innovation. Den nya utlysningen riktar istället medel till insatser på strategisk och strukturell nivå som kan ge stöd, kunskap, coachning och nätverk på regional nivå.

– Det saknas lättillgängligt stöd på lokal och regional nivå för finansiering, organisering, kunskap, spridning och uppskalning, som kan stödja social innovation. Det saknas också hållbar finansiering. Vår utlysning är ett sätt att stärka detta området, säger Johnny Karlsson

Några resultat från rapporten:

De studerade exemplen anser att många samhällsutmaningar är komplexa och adresseras på ett otillräckligt sätt – vilket behöver mötas genom tvärsektoriell samverkan som sker i alltför låg utsträckning idag.
Exemplen erbjuder allt från fysiska och digitala mötesplatser, till processer, modeller och kunskaper för att tillvarata och skapa synergier mellan aktörernas olika drivkrafter och resurser.
De kopplar ihop lokala behov och förutsättningar med de involverade aktörernas drivkrafter och resurser, samt politiskt beslutade mål och strategier för att skapa ett brett engagemang och reell förändring.
De främsta medskicken från exemplen är att utveckla organiseringen tillsammans med de involverade aktörerna, hitta skärningspunkten mellan behov och möjligheter, skapa miljöer och kultur för samskapande, samt säkerställa stöd och utrymme för samverkan i form av tid, resurser och kompetens.

Fakta

Rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering” har tagits fram av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, Jönköping University och Högskolan i Borås och inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF) som drivs av Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering”

Se webbinariet Hur organiserar vi regional samverkan för social innovation? (Youtube)

Läs mer om ESF:s utlysning Stärkt regional kapacitet för att möta samhällsutmaningar

Läs mer om Kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden

Vi söker föräldrar till en forskningsstudie om säkerhet på nätet

Internet är en spännande plats för både barn och vuxna. Här finns bra saker men också sådant som kan kännas obehagligt. Det är därför viktigt att både barn och föräldrar vet hur de ska göra om något obehagligt händer.

Är du förälder till barn i åldern 6–9 år som nyligen fått eller använder en mobiltelefon, dator eller surfplatta? Frida Lygnegård, forskare vid Jönköping University, leder en forskningsstudie vars syfte är att bidra till att barn ska känna sig trygga när de använder en mobil, dator eller surfplatta. På sikt handlar studien också om att förebygga nätmobbning och trakasserier samt ge föräldrar strategier kring hur de kan prata med sina barn om vad som kan hända på nätet.

Hur går det till?
I studien kommer du, om du är intresserad av att delta, att tillsammans med ditt barn ta ett mobilkörkort.

Mobilkörkortet är utvecklat av Stiftelsen Friends och Telia. Det består av en kunskapsdel med information och ett efterföljande test. Detta kan du göra under en eller flera dagar beroende på hur länge du och ditt barn pratar om de olika ämnena.

Du genomför Mobilkörkortet online tillsammans med ditt barn via www.mobilkorkortet.se. Efter att du och ditt barn tagit mobilkörkortet bjuds du tillsammans med andra föräldrar, vars barn också tagit mobilkörkortet, in till en digital intervju där du får berätta om vad du tycker att körkortet bidragit med. Frida Lygnegård vill i studien också ställa några frågor till ditt barn, även denna intervju genomförs digitalt och du som är förälder får självklart vara med om du vill. Se film om studien här.

Vill du och ditt barn vara med?
Anmälan eller frågor, kontakta ansvarig forskare Frida Lygnegård: frida.lygnegard@ju.se

Vill du veta mer om Frida Lygnegårds forskning?
Läs Fridas blogg här.

De vill skapa tillit i romska samhällen

Under många år har det romska folket varit föremål för trakasserier och utanförskap. I Rumänien är det särskilt påtagligt. Kenosis Design är ett socialt möbelföretag i Rumänien som tillsammans med Svenska Alliansmissionen, Erikshjälpen och Jönköping University arbetar med att skapa förändring i romska samhällen.

Om du går på ett trendigt café i Rumänien, eller besöker ett yngre par med välbetalda arbeten, är chansen stor att du stöter på en av Kenosis Designs produkter. Unika bord, hyllor och skärbrädor i ek och valnöt, med detaljer i mässing och läder. Ett hantverk som vilken svensk möbelförsäljare som helst skulle vara stolt över att ha i sitt sortiment.

Verkligheten bakom möblerna står i stark kontrast till exklusiviteten som hantverket andas. Möblerna skapas i en liten verkstad i utkanten av staden Timisoara. Träet som används är sprucket, sjukt och bortsorterat för att det inte passar in. De som förvandlar träet som ingen annan vill ha till exklusiva möbler är inte utbildade och erfarna finsnickare, utan en blandad skara av rumäner och romer. De flesta saknar utbildning och har levt länge i utanförskap. I det rumänska samhället är det få som visar dem respekt eller tillit, och arbetarna har vant sig vid arbetslöshet och fattigdom.

Ung entreprenör byggde upp verksamhet

Kenosis grundades 2019 av Andreas Samuelsson, en ung, svensk entreprenör som är anställd av Svenska Alliansmissionen och bosatt i Rumänien. Andreas Samuelsson har både ett hjärta för romer och lång erfarenhet av att samverka med dem. Under sina 19 år i Rumänien har han lärt sig att integration växer fram ur praktisk handling och ett långvarigt engagemang.

– Vi vill skapa tillit, bygga bra strukturer och skapa förändring tillsammans med människorna i Rumänien. Så att romerna får ett sammanhang, produkterna de tillverkar blir efterfrågade och romernas värde återupprättas, säger Andreas Samuelsson, CEO Kenosis Design.

Bygger yrkeskunnande, ansvarstagande och självkänsla

I snickeriet varvas handledning i yrkeskunnandet med handledning i livet. Arbetsledarna modellerar inte bara yrkesskicklighet utan också sunda relationer och levnadsvanor. Duncan Levinsohn, lektor i företagsekonomi på Jönköping University, handleder och coachar romerna och organisationen Kenosis. Arbetet i Kenosis verkstad knyter ihop romer med affärsmän, designers och ekonomer. Handledning i snickeriet varvas med handledning i livet.

– Den personliga utvecklingen bygger på en investering i individen. Erfarenheten genom Kenosis är att en arbetare som får ett respektfullt bemötande och förtroende, så småningom visar andra respekt och tillit. Och självkänslan kommer när man skapar en produkt som är efterfrågad och uppskattad, säger Duncan Levinsohn.

I sin forskning fokuserar Duncan Levinsohn på faktorer som skapar hållbara företag.

– Kenosis visar på vikten av att motverka segregation inte bara genom sysselsättning, utan genom meningsfull sysselsättning. Många initiativ som ska motverka arbetslöshet erbjuder individer arbetsuppgifter som är repetitiva och som inte utvecklar yrkesskicklighet. I en sådan miljö kan det vara svårt att bygga ansvarstagande och självkänsla, säger Duncan Levinsohn.

Skola för romska barn

Den ideella organisationen Erikshjälpen har stött företaget Kenosis Design och stiftelsen under många år, och möjliggör företagets helhetsengagemang i det lokala romska samhället. Utöver möbeltillverkningen har organisationen byggt upp en skolverksamhet dit 60 romska barn kommer varje dag efter skolan för att få extra stöd i sin utbildning. Därmed tar organisationen ett helhetsgrepp och ser inte bara till arbetarens livsmiljö på arbetsplatsen. Många av fabrikens arbetare har barn och deras framtid gynnas inte bara av arbetet som en förälder får i närheten av hemmet, utan också av den bro som byskolan skapar mellan det romska samhället och den statliga skolan.

– Här har barnen tidigare vuxit upp med ambitionen att i bästa fall bli sophämtare. Nu får de istället växa upp på en plats där det finns visioner och en hälsosam relation till samhället. Romerna blir accepterade och samhället stolta över dem och vill ha mer av vad de gör, säger Andreas Samuelsson.

Vilken samhällsnytta skapar Kenosis Design?

Genom att rumäner och romer arbetar tillsammans, lär man känna varandra och man bygger upp gemenskap och ömsesidig respekt. Utanförskap och segregering motarbetas.
Det långvariga engagemanget i romska anställda leder till både efterfrågad yrkesskicklighet och allmän medarbetarkompetens (ansvarstagande, kommunikation och disciplin på arbetsplatsen). Arbetslöshet och deltidsarbete minskar.
En regelbunden inkomst ger arbetarna möjlighet att spara pengar för att investera i boende, utbildning, mat och fritid. Individens kapacitet att hantera kriser såsom sjukdom, olycka etc. ökar.
Genom att erbjuda arbete i närheten av hemmet ökar man närvaron av föräldrar och andra vuxna såväl i familjer som i det lokala samhället. Fast arbete och en ökad närvaro av föräldrar i hemmet minskar inblandningen av ungdomar och arbetslösa i brottslighet samt kortvarigt/riskfyllt arbete.

Se filmen De vill skapa tillit i romska samhällen

Mer information om forskningen och MSI

Läs mer om Duncan Levinsohn, vid Jönköping University

Läs mer om MSI vid Jönköping University

Läs artiklar om Kenosis Design

https://www.fiskebackskyrkan.se/rumanien/

Följ Kenosis Design i sociala medier
Facebook
Instagram

Telia tar hjälp av MSI för att mäta effekten av arbetet med digital inkludering

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet ska tillsammans med forskare vid Jönköping University, utvärdera Telias initiativ för digital inkludering, och ta fram en modell för effektmätning som företaget ska kunna använda i sitt hållbarhetsarbete framöver.

– Det är viktigt att kunna visa på värdet av sociala innovationer. Vi som arbetar med att främja sociala innovationer och samverkan är stolta över att ha fått förtroendet av Telia. I samarbete med forskare utvärderar vi deras projekt och tar också fram en förändringsteori och modell för effektmätning, säger Anna Tengqvist, samordnare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

De allra flesta svenskar använder internet och dess tjänster. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet. Det visar Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022.

Vill motverka det digitala utanförskapet

Telia arbetar med och erbjuder uppkoppling och upplevelser, men också med att förmedla färdigheter till företagare och människor. På olika sätt vill Telia motverka det digitala utanförskapet, och arbeta för att göra nätet till en säkrare och bättre plats.

Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige

– Det är viktigt för oss att alla inkluderas i det digitala livet. Vi främjar digital inkludering genom att tillhandahålla en tillförlitlig uppkoppling i hela Sverige och utbildningsverktyg som hjälper människor med grundläggande digital kompetens, säger Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige.

Telia Sverige driver tre olika initiativ inom digital inkludering som riktar sig till olika målgrupper och kunder: Digitala seniorer, Digitalt företagande och Digital förälder.

– Vi ordnar sammankomster tillsammans med kommuner för äldre och för småföretagare. Tillsammans med partners utbildar vi företagare i hur man använder digitala tjänster. På sammankomsterna med äldre är det ofta skolelever från kommunen som hjälper till. Vi har också gjort utskick med tips och artiklar med information och checklistor, säger Anna Augustson.

Satsning del av hållbarhetsarbete

Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Företaget har 10 fokusområden i sin hållbarhetsagenda men fokuserar särskilt på områdena klimat och cirkularitet, digital inkludering och säkerhet och integritet. Telia kom 2021 på plats 11 av 150 i World Benchmarking Alliances Digitala inkluderings-rankning, där man jämför hur väl techföretag arbetar för och bidrar till ett mer inkluderande digitalt samhälle.

– Vi fick bland annat beröm för vårt arbete inom digital inkludering för äldre och vårt stöd till barns säkerhet online, säger Anna Augustson.

Telia vill förbättra sätt att utvärdera och mäta effekter

En utvecklingspotential som lyfts i benchmarken är att Telia kan utveckla sitt arbete genom att utvärdera och mäta effekterna. Det är en anledning till samarbetet med MSI.

– Vi har satt mål för vårt digitala utvecklingsarbete som är ett område inom social hållbarhet. Vi vet hur många vi når med våra initiativ men vi vill veta vilken effekt arbetet har haft för individerna och samhället i stort. Vi har ännu inte kompetensen i hur man gör en sådan mätning och har gett i uppdrag till MSI och forskarna att hjälpa oss med detta. Det handlar både om att ta fram en modell som vi kan använda för fler olika initiativ och att göra en effektmätning av Digitala seniorer och Mobilkörkortet, som är en del av initiativet Digital förälder, säger Anna Augustson.

Sofi Fristedt, forskare vid Jönköping University

Forskare ska utvärdera initiativ

Sofi Fristedt är forskare och arbetsterapeut och forskar om digital inkludering både vid Jönköping University och Lunds universitet. Hon är också Centrumledare för forskningsmiljön Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare vars arbete är kopplat till sociala innovationer och frågor som MSI arbetar med. Därför är detta ett viktigt sammanhang att vara del av och arbete att bidra till menar Sofi Fristedt.

Hon kommer titta på initiativet Digitala seniorer, som Telia erbjuder kommuner och där ungdomar är med och hjälper äldre att förstå digital teknik.

– Ungdomar instruerar och utgår från de äldres intresse och behov. Jag kommer att titta på användaraspekterna. Hur har det varit att genomföra en sådan utbildning? Vilka effekter kan denna ha? Vi ska göra intervjuer med kommunerna och seniorer som deltagit, säger Sofi Fristedt.

Hon är intresserad av hur och vilken teknik vi behöver för ett aktivt och hälsosamt åldrande.

– Den digitala tekniken utmanar oss och väcker många tankar, om säkerhet, rädslor, integritet. Digitalisering påverkar människors vardag. Det innebär konsekvenser för delaktighet och det behövs insatser för att få med sig alla. Det är framför allt familj och vänner som ger stöd till äldre när det gäller digital teknik. Man får väldigt lite stöd från samhället och vi lägger nästan ingen energi på att få med sig alla.

– Det behövs parallella system så att alla kan hänga med i omställningen men även stödsystem som inte bara är kopplade till familj och vänner. Ju större företag desto mindre stöd får du ofta. Det är tilltalande att större företag som Telia arbetar med digital inkludering och det är också viktigt att utvärdera sådana insatser så som vi gör i detta projekt, säger Sofi Fristedt.

Fakta:
MSI:s Telia-uppdrag

Avtalet och uppdraget med Telia sträcker sig ett år med start 2022. MSI kommer att ta fram en förändringsteori, kartlägga metoder för effektmätning av digital inkludering och ta fram en modell för att mäta digital inkludering inom Telia samt utvärdera effekten av initiativen Digitala seniorer och Mobilkörkortet. I arbetet deltar från MSI Anna Tengqvist och Gloria-Karin López samt forskarna Frida Lygnegård och Sofi Fristedt, Hälsohögskolan i Jönköping, vid Jönköping University.

Svenskarna och internet 2022

År 2022 använder de allra flesta svenskar internet och dess tjänster, enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet.

Rapporten Svenskarna och internet 2022

World Benchmarking Alliance och Telias placering 2021
World Benchmarking Alliance vill motivera privata företag att bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. De jämför och publicerar benchmark för techbolagens impact och effekt kopplat till hållbarhetsmålen.

Läs mer om World Benchmarking Alliance

2021 kom Telia på plats 11 av 150 i World Benchmarking Alliances Digitala inkluderings-rankning.
Läs utvärderingen av Telia 2021

Mötesplats Social Innovations nya verksamhetsledare ser fram emot samarbeten över gränser

Sara Bjärstorp blir ny verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Hennes uppdrag är att utveckla de nationella samarbetena. Siktet är också inställt på att göra MSI till en stark internationell aktör.

– För att lösa komplexa samhällsutmaningar måste vi samarbeta över gränser. Jag ser fram emot att leda MSI:s nationella och internationella arbete. Det ska bli spännande att på ett konkret sätt få arbeta med spridningen av forskningsbaserad kunskap om social innovation som bidrar till förändring i samhället, säger Sara Bjärstorp.

Stark ledare med intresse för samverkan, social innovation och kultur i olika former

I Sara Bjärstorp får MSI en ledare som har lång erfarenhet av ledning inom akademin och verksamhetsutveckling av utbildning och forskning vid Malmö universitet. Hon har ett stort intresse för samverkan och gedigen kunskap om olika förutsättningar och möjligheter för samarbeten mellan akademin och andra sektorer. Närmast har Sara Bjärstorp arbetat som dekanråd med uppdrag att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle. Kultur i olika former ligger henne särskilt varm om hjärtat. Hon är strategiskt ansvarig för universitetets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen och hon har en rad externa uppdrag, bland annat som ledamot i styrelsen för Luleå tekniska universitet och Media Evolution.

– Lärdomarna från alla åren som ledare inom akademin tar jag med mig in i det gränsöverskridande plattformsarbetet vid MSI. Jag är väldigt intresserad av samverkan och social innovation och har genom mitt senaste arbete med kultursamverkan utvecklat ett brett externt kontaktnätverk som också är värdefullt i mitt nya uppdrag, säger Sara Bjärstorp.

Hoppas ska bidra med utvecklingen av MSI och Malmö universitet

Valet av ny verksamhetsledare hoppas vicerektor för samverkan vid Malmö universitet och MSI:s styrgruppsordförande Charlotte Ahlgren Moritz ska bidra till utvecklingen av såväl MSI som Malmö universitet.

– MSI är Malmö universitets enda renodlade samverkansplattform som engagerar externa partners från alla samhällssektorer. Därför är det viktigt att vi kopplar ihop utbildning och forskning med dessa kontaktytor för ömsesidigt utbyte, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

En plattform med framskjuten position nationellt inom social innovation

MSI är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer och socialt företagande med huvudsäte vid Malmö universitet och verksamhet vid lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. MSI samarbetar med offentlig och idéburen sektor, akademin och näringslivet och arbetet sker såväl lokalt, regionalt som nationellt och internationellt. Just nu arbetar MSI med temaområdena arbete i framtiden, barnets rätt, digital inkludering, jämlik hälsa och trygghet i det offentliga rummet. MSI initierar och arrangerar olika slags mötesarenor, till exempel föreläsningar, panelsamtal, nätverksträffar och konferenser. Under sex år arrangerade MSI Nordens största mötesarena inom social innovation – Social Innovation Summit. MSI producerar också filmer, artiklar, publikationer och rapporter, några exempel är 100 sociala innovationer, Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning och nu senast satsningen Forskning i samverkan som förändrar Sverige. MSI utvecklar även nya modeller och processer för samverkan, exempelvis testbäddar och science-labs.

– MSI har en framskjuten position nationellt inom social innovation och samverkan med gott renommé och ett extremt starkt och dynamiskt nätverk. Det ger goda förutsättningar och potential att förstärka kunskapsallianser, säger Sara Bjärstorp.

Tar ett större kliv ut i Europa för att bli en internationell aktör

Nu tar MSI ett större steg ut i Europa genom det EU-finansierade projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) där MSI tillsammans med Reach for Change och Inkludera representerar Sverige i ett europeiskt kompetenscenter med Frankrike, Spanien och Lettland.

– Jag ser fram emot att tillsammans med Sara Bjärstorp, våra MSI-noder och samarbetspartners vidareutveckla MSI, fortsätta förstärka och utveckla det nationella arbetet inom samverkan och sociala innovationer och genom det europeiska samarbetet bli en aktör i Europa och internationellt, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Är du nyfiken på samverkan och MSI?

Läs mer och kontakta gärna oss

Fakta: Sara Bjärstorp, ny verksamhetsledare för MSI
Sara Bjärstorp är disputerad i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet. Innan hon kom till Malmö universitet arbetade hon vid Linnéuniversitetet. 2011-2020 var hon prefekt för Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet. Det senaste året har Sara Bjärstorp varit dekanråd för att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle, ledamot i Rådet för samverkan samt strategiskt ansvarig för Malmö universitets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen. Den 15 september tillträder Sara Bjärstorp det treåriga uppdraget som verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

”Samhället har inte tagit ansvar”

Shopping, bankärenden, myndighetskontakter och socialt umgänge – allt mer händer numera på nätet. Men med en ökad digitalisering växer också klyftan mellan digitala medborgare och de som inte har förutsättningar att hänga med.

– Det är väldigt stigmatiserande att inte vara en del av det digitala samhället. På 1960-talet tog samhället ansvar för att alla medborgare skulle ha tillgång till en fast telefon, men idag tar vi inte det ansvaret, säger Stefan Johansson, teknologie doktor och verksam på Begripsam AB.

I veckan medverkade han på ett webbinarium om digital inkludering som arrangerades av Mötesplats Social Innovation tillsammans med Partnerskapet för sociala innovationer, Region Örebro län, Örebro universitet och Jönköping University.

Äldre, personer i socialt utanförskap eller hemlöshet, folk på landsbygden utan tillgång till bra uppkoppling och personer med funktionsvariationer var några av de grupper som lyftes. Utmaningarna handlar både om hur de digitala tjänsterna är utformade och om att ha tillgång till rätt verktyg.

Här behöver en samverkan mellan både myndigheter, kommuner, civilsamhället och de som designar tekniska lösningar, konstaterade flera av de medverkande.

– Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter att till exempel kunna studera på distans, gå på möten utan att behöva gå till en lokal eller att få hjälp och stöd genom appar eller andra digitala plattformar – om det finns en klok designer i bakgrunden som ser till att de är användbara för alla individer. Har samhället bestämt att det ska ha det på det här viset får man se till att alla ska med, säger Lotta Karlsson-Andersson, vd på stiftelsen Activa.

Mer information:
Presentationsbilder webbinariet digital inkludering 28 september 2020 Örebro

Se hela webbinariet via Youtube