Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet lanserar ett nytt koncept med serien Social Innovation Foresight. Första tillfället 9 november handlar om Social Imagination och keynote är Geoff Mulgan, professor vid University College London och välkänd inom fältet social innovation.
Genom konceptet Social Innovation Foresight kombinerar Mötesplats Social Innovation live evenemang med en ny filmserie. Varje Foresight kommer att ge en glimt av framtiden med hjälp av thought leaders, stora tänkare och nya pionjärer. Det blir en möjlighet att ta del av innovativa och kreativa spaningar och samtal som stimulerar nya idéer och utvecklar kunskap.
– Genom Foresight vill vi erbjuda alla intresserade att blicka framåt, se vad som väntar runt hörnet och reflektera över vad vi tillsammans kan göra för att få social förändring att hända, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation.
Ämnet för den första Social Innovation Foresight är Social Imagination.
– Vi har idag svårt för att skapa kreativa fantasier om framtiden. De flesta har lättare för att föreställa sig ekologisk katastrof eller dystopier, än att föreställa sig och fantisera om hur samhället skulle kunna bli bättre en generation framåt i tiden, säger Geoff Mulgan, professor i Collective Intelligence, Public Policy och Social Innovation vid University College London (UCL).
Hur kan vi komma över denna kris och ta tillbaka vår uppfinningsrikedom? Hur kan vi skynda på social och offentlig fantasiförmåga i organisationer och i samhället? Och vad kan vi göra som individer och kollektiv för att finna nya vägar och framtida sociala verkligheter?
Geoff Mulgan ger en kort keynote-föreläsning och deltar sedan i ett livesamtal med gästerna Cassie Robinson, biträdande direktör för finansieringsstrategin vid The National Lottery Community Fund i England och Roope Mokka, futurist och urbanist med fokus på social transformation och en av grundarna till Demos Helsinki, en internationell think tank med bas i Finland. Moderator är Johanna Koljonen, finlandssvensk författare, programledare och medieanalytiker.
Social Innovation Foresight #1 går av stapeln 9 november och livesänds från en studio i Malmö. Evenemanget är kostnadsfritt, digitalt och på engelska.
Under hösten har restriktionerna hårdnat och den efterlängtade uppöppningen av samhället skjutits på framtiden. Detta har dock inte hindrat Mötesplats Social Innovation från att hitta innovativa och kreativa former för att skapa möten över sektorsgränser. Nu satsar MSI på ”digitala koalitionsbildningar” för att främja sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Först ut är en Koalition för ung innovationskraft.
År 2020 har varit ett år som präglats av distansering, och många menar att ”det uteblivna snacket vid kaffeautomaten” skapat stora hinder för oss att komma vidare i våra arbetsprocesser. Under ett år som detta är det få som lyckats norpa åt sig visitkort på fysiska konferenser, och många projekt har skjutits på framtiden. På MSI har vi lyssnat till vittnesmål om hur utmanande det har varit att nätverka och samverka under rådande förhållanden.
Samverkan i digitalt format Men trots att vi inte har möjlighet att träffas fysiskt kvarstår MSI:s uppdrag om att stärka sociala innovationer som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030. Därför har vi under hösten lagt fokus på att arbeta fram ett koncept för”koalitionsbildningar” – en mötesform som haft som ambition att testa hur vi kan nätverka, kunskapsdela och samverka i ett digitalt format.
Även om många av oss längtar tillbaka till de fysiska mötena så är det svårt att inte se värdet av det digitala formatet. Det finns en styrka i att alla träffas på likadana, avskalade villkor. Men framförallt finns möjligheter till nya perspektiv och rörelser att mötas, oavsett var i landet de har sitt fäste.
Digital koalitionsbildning – vad är det egentligen? En koalition är en grupp av aktörer som träffas för att kraftsamla kring en aktuell samhällsutmaning. Det digitala formatet möjliggör deltagande från hela Sverige, men det går självklart bra att bilda en koalition som är mer lokalt förankrad. Tanken med en koalitionsbildning är att den ska fungera som en sektorsövergripande mötesarena, ett forum för kunskapsdelning, en inspirationskälla och en potentiell bas för samverkan.
Nytt koncept för digitala möten Under hösten har MSI arbetat med att ta fram ett koncept kring mötesformatet. Resultatet blev ett upplägg baserat på fyra digitala träffar á två timmar för att samtala och samverka om en aktuell samhällsutmaning. Konceptet innehöll ett tydligt mötesupplägg för varje tillfälle, med ett öppet och inkluderande klimat. Deltagarna själva ansvarade för att driva processen framåt.
”För mig har det gett mig mer motivation och inspiration i arbetet då man ibland fokuserar för mycket på interna idéer/processer och att man glömmer titta ”uppåt” eller ”utanför” sin egen arbetsplats för idéer, lösningar och arbetssätt” – Representant från offentlig sektor.
Koalition för att ta tillvara ungas kraft först ut Den samhällsutmaning som låg till grund för höstens koalitionsbildning var: Hur kan vi bättre ta tillvara på ungas kompetenser, erfarenheter och innovationskraft? – ett forum för framtidens arbetsmarknad, innovationsstrategier och ungas delaktighet. Koalitionen samlade 18 aktörer som på olika innovativa sätt arbetar med samhällsutmaningen. Av dessa aktörer uppgav 100 procent att de hade breddat sitt nätverk genom sitt engagemang i Koalitionen. Omkring 90procent av deltagarna uppgav att de planerade att utveckla sin samverkan med andra aktörer inom Koalitionen efter att den sista träffen var genomförd.
”Känner att jag har haft tillfälle att diskutera olika frågor och teman med folk jag länge tänkt att jag ska kontakta. Fantastiskt när någon tar initiativ till det :)” – Representant från idéburen sektor.
Ett stort tack till de aktörer som medverkade i ”Koalition för ung innovationskraft”:
AFRY, Malmö
Brevvännerna, Lund
Boost By FC Rosengård, Malmö
Borås stad
Coompanion, Leksand
Innovationsplattform Borås NATSAM
Jönköping University
Malmö stad
NetPort Science Park, Karlshamn
Olofsson Travel & Consulting AB, Göteborg
PE Teknik och Arkitektur & Sustianable Future Hub, Lund
Schvung, Karlshamn
SoPact Lunds universitet, Helsingborg
Stockholms stad
Tillsammans i Förening, Malmö
Trygg Rätt, Helsingborg
Unga Rörelsehindrade, Stockholm
Youth 2030, Stockholm
Mer information om koalitionskonceptet Har du frågor om Koalitionskonceptet? Eller är du intresserad av att vara med i en framtida koalitionsbildning? Tveka inte att höra av dig till oss på Mötesplats Social Innovation: socialinnovation@mau.se.
Den 9 juni anordnade Mötesplats Social Innovation i samverkan med Danfo och Sopact ett webbinarium med utgångspunkt på ”Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?”, där över 150 personer deltog. För den som vill fortsätta diskutera har vi upprättat en LinkedIn-grupp som ni gärna får gå med i. Nedan följer en summering av vad som lyftes som viktigt att ta med sig i arbetet framåt för skapandet av trygga offentliga miljöer både för och med barn samt unga.
Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet
Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?
En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.
Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet
Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.
Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap
För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.
Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.
Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.
– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB
Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.
Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.
– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.
Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt. För att se och läsa Tommy Borglunds fullständiga kartläggning kan ni klicka här.
”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”
I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.
Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:
Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.
Anmäl dig gärna till MSI:s nyhetsbrev för att få veta när fler samtalsdelar kommer äga rum inom samtalsserien ”Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken”.
/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.
Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.
Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?
Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.
På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.
Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.
Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.
Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.
Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.
Covid-19 har tvingat företag, organisationer och individer att re-agera, re-positionera, tänka om och tänka nytt. Flygvärdinnor har blivit vårdpersonal, kulturarbetare rekryteras för att jobba som bärplockare och unga gamers agerar lärarassistenter. I tider av kris krävs anpassning, och den måste ske fort. Den 8 maj genomförde Mötesplats Social Innovation i Syd, NetPort Science Park och Region Blekinge den första delen i den digitala samtalsserien ”Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften”. Syftet med samtalet var att ge en historisk tillbakablick på re-skilling och omställning i tider av kris, men också att diskutera vilka förmågor det är som egentligen premieras i Sverige i dag. Kan denna kris få betydelse för samhällets sätt att se på och omvärdera kunskap och kompetens?
”Jag lanserade en teori för trettio år sedan, att man skulle specialutbilda ryggmärgsskadade personer till flygledare eller att de skulle kunna sitta i komandocentraler just eftersom de är mindre stressbenägna. Det belyser en speciell aspekt i detta: är man tillräckligt vidsynt eller tillräckligt öppen så kan man hitta kvaliteter hos de här personerna som gör att de är mer lämpade än andra för speciella arbetsuppgifter.” Claes Hultling
”Det är jättekul att vi gamers inte bara får vara syndabockar, nu är vi någonting som folk tittar på. Vi rör oss ju bara i ett annat medium.” Alexandra Fura
”Vi måste kunna identifiera vad vi faktiskt är bra på, och inte bara titta på vad som står på våra CV:n. Vi måste kunna utveckla den interna kompetensutvecklingen och kunna förflytta vår kunskapsnivå i organisationer för att det ska bli lediga platser och lättare att rekrytera längre ner i kunskapstrappan.” Malin Faraasen
Ta del av inspelningen i efterhand!
Vill du ta del av den första delen i vår samtalsserie Re-Act i efterhand? Eller vill du tipsa dina kollegor eller vänner om samtalet? Titta på samtalet i sin helhet via den här länken.
Vi har sammanställt tipsen!
Är du nyfiken på att veta mer om re-skilling och omställning? Här hittar du massa tips på intressant läsning från lyssnarna som deltog i samtalet den 8 maj!
Vi vill härmed passa på att uppmärksamma er på att nästa del i samtalsserien ”Re-Act” kommer att gå av stapeln den 12 juni klockan 9.00. Mer information om innehåll och samtalsdeltagare får ni självklart ta del av inom kort.
Mötesplats Social Innovation, i samarbete med NetPort Science Park, Region Blekinge, Malmö universitet och Malmö stad
