Mötesplats Social Innovation ger i en ny rapport en översikt av hur det går att finansiera utvecklingen av sociala innovationer. Även om det kan vara svårt att hitta finansiering för långsiktig samhällsförändring finns en stor variation av olika finansieringsformer.

I rapporten Finansiering av social innovation går Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, igenom behoven av finansiering, beskriver olika former för finansiering, möjligheter och utmaningar.

­– Det finns en överraskande stor variation i sätten att finansiera sociala innovationer, med allt från sociala investeringar till crowdfunding, reserverad upphandling, projektmedel och interna resurser, säger Malin Lindberg.

Behov av finansiering
I initieringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att mobilisera berörda samhällsaktörer och resurser för att ta itu med en viss samhällsutmaning, gemensamt generera idéer och testa möjliga lösningar. I etableringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att skapa och driva en varaktig verksamhetsform för den lösning som utvecklats och testats. I integreringen av sociala innovationer i samhället finns behov av finansiering till att sprida den etablerade lösningen till fler platser och sammanhang, samt säkerställa och synliggöra dess samhällsnytta.

Lättare att hitta finansiering för initieringsfasen
– Överlag är det ofta lättare att hitta finansiering till initiering av sociala innovationer än till etablering och integrering, säger Malin Lindberg.

Det finns bland annat behov av startkapital för att etablera och driva varaktiga verksamheter, likt det som erbjuds till vinstdrivande företag av den statliga koncernen Almi. Här försöker alternativa investerare såsom Mikrofonden och Ekobanken bana väg för motsvarande startkapital till ideella och kooperativa verksamheter.

En bredd av finansieringsformer
Finansieringen av sociala innovationer omfattar dels externa resurser, som projektmedel, reserverade upphandlingar, idéburet offentligt partnerskap (IOP), sociala utfallskontrakt, mikrokrediter och försäljning av varor och tjänster. Dels omfattar det interna resurser i form av anställd personal, överskott av intäkter och sociala investeringsfonder.

– Vilken finansieringsform som passar bäst för ett visst initiativ kan bland annat påverkas av dess verksamhetsområde, organiseringsform, sektorstillhörighet eller geografiska plats, säger Malin Lindberg.

Behövs långsiktig och tålmodig finansiering
I och med att det kan ta lång tid för sociala innovationer att slå rot och ge effekt behövs ofta långsiktiga och tålmodiga finansieringsformer. I vissa fall har det möjliggjorts genom så kallade ”pärlbandsprojekt” där insatserna stegvis vidareutvecklas genom externa medel till flera åtföljande projekt. I andra fall kan utfallsfokuserade investeringar såsom mikrokrediter, flexibla lån och sociala utfallskontrakt vara till hjälp.

Omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna till finansiering
Det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar finansieringen av sociala innovationer. I Sverige efterfrågas ett ökat statligt ansvarstagande för att forma en finansmarknad för socialt hållbara finansieringsinstrument såsom sociala obligationer, sociala investeringsfonder och sociala utfallskontrakt.

Det finns exempelvis starka normer om att finansiering av innovationer främst ska bidra till kommersialisering och ekonomisk tillväxt vilket passar vissa innovationer och inte andra.

– Fokuset på finansiering av tekniska och kommersiella innovationer i snabbväxande aktiebolag avspeglar inte den mångfald av lösningar och drivkrafter som inryms i social innovation, säger Malin Lindberg.

Det innebär att endast en liten del av all finansiering av innovationer i Sverige går till social innovation. Men det börjar växa fram ett annat förhållningssätt bland vissa investerare.

– Påverkansinvesteringar kan ses som en del i ett potentiellt paradigmskifte inom finansieringen av social innovation, då det kan öppna upp för en ”social finansmarknad” där privat kapital kompletterar offentliga och ideella resurser på ett sätt som sällan varit fallet i Sveriges skattefinansierade välfärdsmodell, säger Malin Lindberg.

Fakta:
Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF), som drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten.

Den 22 april arrangerade Mötesplats Social Innovation ett webbinarium om finansiering av social innovation där rapporten lanserades och Svenska ESF-rådet informerade om utlysningen Förstudie Innovativa finansieringsformer för att möta samhällsutmaningar.