Ny rapport visar hur stöd kan skapas för sociala innovationsprocesser

illustration av människor som arbetar tillsammans och tänker ihop.
Aktivt stöd genom hela sociala innovationsprocessen kan få social innovation att hända i praktiken. Det visar rapporten Making social innovation happen, analysis of best practices on support to social innovation.

Den nya rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).

– Aktörerna i denna studie ger insikter, som visar hur tvärsektoriellt samskapande kan stödjas i sociala innovationsprocesser, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, och som har lett arbetet med rapporten.

Goda exempel för att stödja genom hela sociala innovationsprocessen lyfts fram
Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.

Ett exempel är Agirre Lehendakaria Center, Baskiens sociala innovationslabb i Spanien som involverar de människor som berörs av samhällsutmaningen genom en metod som de kallar ”community listening process”. Genom hela sociala innovationsprocessen deltar medborgare, från behovsbeskrivning till effektmätning. Ett annat exempel är Avise, ett kompetenscenter för social innovation i Frankrike, som erbjuder stödorganisationer ett träningsprogram som heter Cap Impact. Det innehåller olika verktyg för att mäta social påverkan. Stödorganisationer kan sedan, i sin tur, stödja olika sociala innovationsprojekt och ekosystemet.

– Exemplen i rapporten kan inspirera andra stödaktörer att fortsätta identifiera och underlätta lösningar på samhällsutmaningar och göra dem hållbara. Rapporten är också tänkt att ge en bild av det stöd som behövs inom ekosystemet för social innovation och den kompetens som krävs för att stödja social innovation på systemnivå, säger Anna Tengqvist.

Forskning visar upp en mångfacetterad process
Forskning visar att social innovation består av flera olika element – identifiering av samhällsutmaningar, mobilisering av aktörer och resurser, idégenerering, implementering och värdeskapande. De olika elementen sker dock inte alltid i kronologisk ordning, utan är ofta sammanvävda och återkommande.

– Innovation reduceras ofta till en fråga om att generera nya idéer, medan processen i själva verket är betydligt mer mångfacetterad när det gäller strävan efter social förändring. Det är därför viktigt att stötta alla delar i innovationsprocessen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, som bidragit till rapporten.

Behov av mer kunskap och aktivt stöd
Rapporten innehåller också rekommendationer framåt. Det behövs mer kunskap om de olika elementen i sociala innovationsprocessen. För varje element krävs aktivt stöd med anpassade metoder, resurser, aktörer och samarbetspartners. Det behövs även stöd i samskapande och tvärsektoriella samarbeten. Slutligen, är det av yttersta vikt att stödja involvering av de människor som berörs av samhällsutmaningen.

– Om vi vill stödja sociala innovationsprocesser behöver vi underlätta processer där relevanta aktörer samskapar. Det finns en samsyn när det gäller behovet av att samskapa, men nu behöver vi börja göra det också, med hjälp av forskning om vad som fungerar, säger Anna Tengqvist.

Läs rapporten på engelska (pdf)

Se film om rapporten nedan.

 

Goda exempel visar huvudfaktorer för att stödja social innovation

bild som visar händer som håller hand, visualiserar stöd

För att visa framgångsfaktorer för långsiktig social förändring och undvika fallgropar, har 35 goda exempel kartlagts av Mötesplats Social Innovation och inom det europeiska projektet BuiCaSuS. Exemplen beskriver metoder, verktyg och tillvägagångssätt som organisationer i Frankrike, Lettland, Spanien och Sverige använder för att stödja sociala innovationsprocesser. 

Sverige och Europa står inför komplexa sociala utmaningar, till exempel social exkludering och segregation. Social innovation anses av många beslutsfattare och andra som en användbar metod för att tackla komplexa samhällsutmaningar och för att arbeta för ett hållbart samhälle. Hur kan vi skapa socialt innovativa lösningar på dessa utmaningar, med många perspektiv och partners? Och hur får vi lösningarna att hålla över tid? 

Det europeiska konsortiet och projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) arbetar med att hitta svar på dessa frågor. Ett sätt är att presentera metoder, verktyg och tillvägagångssätt, av hur organisationer kan stödja sociala innovationsprocesser men även hur det är möjligt att stödja på samhällsnivå.  

35 goda exempel på best practices har samlats in för att visa framgångsfaktorer för långsiktig samhällsförändring och för att undvika fallgropar: 14 från Frankrike, 4 från Lettland, 7 från Spanien och 10 från Sverige.

– De goda exemplen ger en översikt av huvudfaktorerna för att stödja social innovation och vilka lärdomarna är för hur man kan stödja den sociala innovationsprocessen, säger Anna Tengqvist, koordinator för Mötesplats Social Innovation och projektledare för BuiCaSuS i Sverige. 

Den sociala innovationsprocessen består av elementen: 1) identifiering och analys av samhällsutmaningar, 2) mobilisering av aktörer och resurser, 3) idégenerering – design, test och anpassning av lösningar, 4) förverkligande – implementering och uppskalning, och 5) skapa samhällsförändring.

Metoder, verktyg och tillvägagångssätt för hur varje element kan stödjas varierar, men de delar ofta samma egenskaper såsom tvärsektoriellt samarbete eller samskapande och samhällsengagemang. 

Här är exempel på hur varje element i den sociala innovationsprocessen kan stödjas: 

1) Identifiering och analys av samhällsutmaningar 
  • Samla kunskap och analysera samhällsutmaningar och behov 
  • Expandera normer för mobilisering av aktörer och resurser 
2) Mobilisering och koordinering av aktörer och resurser 
  • Samhällsengagemang 
  • Mobilisera resurser 
3) Idégenerering – design, test och anpassning av lösningar  
  • Samla intressenter  
  • Utmana silos och strukturer 
  • Inkubationsprogram  
4) Förverkligande – implementering och uppskalning  
  • Stärka ekosystemet 
  • Identifiera och involvera intressenter  
  • Facilitera utbyte av bästa praxis och goda exempel  
  • Stärka politiken inom social innovationsfältet  
  • Acceleratorsprogram som stödjer skalning av sociala innovationer 
  • Designa finansiering för att stödja skalning av sociala innovationer 
  • Metoder och kunskap om hur man kan stödja sociala innovationer till innovations- och företagsfrämjare  
 5) Skapa samhällsförändring
  • Verktyg för effektvärdering  
  • Stödja utvärderingsprocesserna 
  • Resurscenter för att bedöm social impact 
  • Tävlingar, utmärkelser 
  • Verktyg för att validera potentialen att skala sociala innovationer  

Mer information om de goda exemplen (best practices) kan ni hitta på BuiCaSuS webbsida, via länkarna nedan. 

14 goda exempel från Frankrike (486 KB) 
  • Cap Impact   
  • Social impact bonds  
  • 27ème région   
  • La Communauté Emergence & Accélération   
  • Banque des Territoires 
  • Local Support Scheme (Dispositif Local d’Accompagnement)   
  • FAIR   
  • I Fund (Fonds I)   
  • Initiative Factory (Fabrique à Initiatives)   
  • Godin Institute (Institut Godin)   
  • P’INS (Le programme P’INS)  
  • LabCom Destins  
  • Regional Economic Cooperation Hubs (PTCE – Pôles Territoriaux de Coopération Economique)  
  • Ronalpia (“Implantation” scale-up programme)   
4 goda exempel från Lettland (240KB)  
  • Social Entrepreneurship Association of Latvia (SEAL)   
  • Social Innovation Center  
  • Society Integration Foundation (SIF)  
  • Reach for Change Latvia  
7 goda exempel från Spanien (543KB) 
  • Fundación Bofill – Hub Social  
  • The Spanish Red Cross – IDEATECA Participatory Innovation Platform   
  • Agirre Lehendakaria Center-ALC (Basque Social Innovation Lab)   
  • Fundación Novaterra – “La Promotora”  
  • Innovation in Social Care – iSocial Foundation   
  • RED Social Innovation  
  • Fundación Caja Navarra – Innova Programme (InnovaSocial and InnovaCultura)   
10 goda exempel från Sverige (320KB) 
  • Coordination of support organisations in a national network – Social Entrepreneurship Sweden  
  • Financing and financial coaching for social enterprises – Mikrofonden Sverige  
  • Supporting Social Innovation on regional level – Örebro Partnership for Social Innovation  
  • Collaboration and knowledge exchange for strengthened social innovation through cross-sectoral meeting places – Forum for Social Innovation Sweden   
  • Supporting social innovation through the business innovation system – The Joint Way  
  • Umeå’s innovation platform for sustainable cities – Social Progress Innovation Sweden  
  • Funding of social innovation – Vinnova, Sweden’s innovation agency  
  • Universities connecting to strengthen social innovation – Forum for Social Innovation Sweden  
  • Sweden’s Municipalities and Regions’ (SKR) Development Network Social Enterprises  
  • Promoting cooperative entrepreneurship – Coompanion Sweden  

Läs mer om BuiCaSuS

Ny kartläggning av ekosystemet för social innovation i Sverige

Rainforest Walk, Clayton VIC, Australia, photo by Andy Wang via Unsplash

Ekosystemet för social innovation i Sverige är moget. Det finns bra övergripande förhållanden för socialt företagande och sociala innovationer. Men det saknas ett tydligt långsiktigt systematiskt stöd. Det visar en ny kartläggning som Mötesplats Social Innovation genomfört inom ramen för det europeiska samarbetet och projektet BuiCaSuS.

Europa och Sverige står inför en rad komplexa samhällsutmaningar, i form av till exempel arbetslöshet, fattigdom, åldrande befolkning och klimatförändringar. Vikten av sektorsövergripande samarbeten och social innovation betonas alltmer för att hitta nya lösningar på dessa utmaningar. Det finns en stor potential i sociala innovationer att bidra till transformativ och systemisk förändring i samhället.

– Det krävs politiska reformer och social innovation måste prioriteras nationellt, precis som det nu görs inom EU, för att skapa systemförändring i Sverige, säger Anna Tengqvist, koordinator, Mötesplats Social Innovation och för BuiCaSuS i Sverige.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har gjort en kartläggning av ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige för att ge en övergripande bild. Rapporten sammanfattar resultat från tidigare kartläggningar och rapporter, och beskriver förutsättningar, funktioner och aktörer samt möjligheter och utmaningar i ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige.

Engagerade aktörer och goda förutsättningar för social innovation
Enligt rapporten finns det i grunden goda förutsättningar för social innovation och socialt företagande i Sverige, i form av engagerade aktörer och en mångfald av enskilda initiativ. Den svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation bidrog också med en god grund som samlande kraft. Det finns dessutom ett utbrett engagemang i många sektorer för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Brist på tydligt långsiktigt stöd
Samtidigt råder det brist på tydligt politiskt stöd och styrning för social innovation och socialt företagande i Sverige. Det krävs tillgång till mer långsiktig och systematisk finansiering till att etablera och skala sociala innovationer och sociala företag. Det behövs också mer kunskap och forskning om social innovation, också med fokus på hur samskapande mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kan främjas för långsiktig samhällsförändring.

Överlag behövs en tydligare organisering av ekosystemet för social innovation. Social innovation kan skapas, stöttas och växlas upp mer effektivt när den sker i organiserade och långsiktiga former.

– För att skapa och bidra till långsiktig samhällsförändring behöver olika funktioner och aktörer i ekosystemet för sociala innovationer i Sverige stödja alla delar i den sociala innovationsprocessen som vi lyfter fram i vår rapport, säger Anna Tengqvist.

Fakta nationella kompetenscenter för social innovation och BuiCaSuS:
För att stärka ekosystemen för social innovation finansierar EU-kommissionen kompetenscenter för social innovation i medlemsländer. De nationella kompetenscentren ska fungera som en resurs i genomförandet av det nya socialfondsprogrammet ESF+. Svenska ESF-rådet har det förvaltande uppdraget i Sverige och har länge stöttat social innovation på den svenska arbetsmarknaden, genom finansiering till projekt på lokal, nationell och internationell nivå.

I Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av sex europeiska konsortier som EU-kommissionen stöttar, ingår Sverige tillsammans med Spanien, Lettland och Frankrike. I Sverige har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet rollen som kompetenscenter, i samarbete med Inkludera och Reach for Change. Under 2021-2023 ska länderna tillsammans stärka de medverkande ländernas ekosystem samt bidra till ett erfarenhetsutbyte kring stöd till social innovation. I arbetet ingår också att ta fram en strategi för kompetenscentrens fortsatta nationella arbete.

Läs mer om BuiCaSuS

Läs rapporten:
Ekosystem för social innovation i Sverige (2022, pdf)

The social innovation ecosystem in Sweden (2o22, pdf)

European Social Enterprise Monitor med svensk delrapport lanserad

European Social Enterprise Monitor (ESEM)
MSI lanserar i samarbete med Euclid Network och partners i sju europeiska länder rapporten European Social Enterprise Monitor (ESEM). Rapporten samlar statistik om sociala företag med ambitionen att successivt bygga upp ett gediget informationsunderlag för dialog och beslutsfattande på området.

ESEM rapporten 2020-2021 är den första undersökningen på europeisk nivå som sätter fokus på sociala företag på detta sätt. Undersökningen och datainsamlingen genomfördes under hösten 2020 i nära samarbete mellan de europeiska parterna och de sociala företagen har tillfrågats om sina erfarenheter på både nationell och europeisk nivå.  I denna första omgång av ESEM medverkar Danmark, Estland, Kroatien, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

– ESEM ger oss möjlighet att jämföra förutsättningar, utmaningar och möjligheter för sociala företagare i Sverige med andra europeiska länder och följa utvecklingen över tid, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsansvarig för MSI.

Svenska regeringens strategi omfattar fortsatt högrelevanta områden

Den svenska delrapporten av ESEM visar att svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation fortsatt omfattar högrelevanta områden, men påtalar samtidigt behovet av långsiktiga och systematiska investeringar för att stärka kraften av social innovation och socialt företagande för systeminnovation. Utmaningar sociala företagare möter kretsar i stor utsträckning kring olika samhällsaktörers kunskap och kompetenser som kan stärka marknaden för socialt företagande, affärsmodeller, finansieringsmöjligheter och mötesarenor för kompetenser som kan stärka det sociala företagandet. Aspekter som väl matchar de fem identifierade områdena av den svenska nationella strategin ”Ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”.

– Sociala innovationer och sociala företag bidrar till utvecklingen av den systeminnovation som behövs av vårt välfärdssamhälle, och skulle kunna spela en än mer betydande roll för angelägna samhällsutmaningar såsom jämlik hälsa, barnets rätt, digital inkludering, trygghet och arbete i framtiden där social innovation är en viktig del av lösningen. Det krävs långsiktiga satsningar för att ta tillvara kraften av social innovation och socialt företagande för systeminnovation i genomförandet av Agenda 2030, säger Charlotte Ahlgren Moritz, styrelseordförande MSI och Vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet.

Outforskad potential i intermediärernas roll

Intermediärernas roll framstår i ljuset av de svenska ESEM-resultaten som viktig för ett möjliggörande ekosystem för socialt företagande och social innovation. Den övervägande majoriteten av sociala företagare tycks inte tillhöra någon stödorganisation eller nätverk. Endast 15 procent får stöd av medlemsbaserade nätverksorganisationer och mindre än var tionde sociala företagare uppger tillhörighet till stödorganisationer som till exempel inkubatorer eller acceleratorer.

– Intermediärer som möjliggör samverkansarenor och bygger broar inom ekosystemet för att hjälpa sociala företag att hitta vägar runt utmaningar som finansiering, kompetensutvecklingsstöd, juridiska former och komplexa affärsmodeller samt regelverk har i många andra länder spelat en viktig roll för att möjliggöra sociala företagares navigering och möjlighet till uppskalning. Sverige har stor outforskad potential här, säger Lina Palmer, projektledare för ESEM.

Statistiken för de svenska sociala företagarna kommer nu att jämföras med svaren från sociala företagare i de andra medverkande europeiska länderna. I juni kommer MSI organisera en mötesarena för att närmare diskutera de svenska resultaten ur ett europeiskt perspektiv.

Fakta: European Social Enterprise Monitor (ESEM)

European Social Enterprise Monitor (ESEM) är den första europeiska undersökningen i sitt slag som sätter fokus på sociala företag. Den har genomförts av Euclid Network och partners i sju europeiska länder. I denna omgång medverkar Danmark, Estland, Kroatien, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. I Sverige har Mötesplats Social Innovation (MSI) genomfört undersökningen och den svenska delrapporten. Undersökningen har utformats under vägledning av ESEMs europeiska forskningsråd som består av professor Johanna Mair vid Hertie School of Governance, och Academic editor of the Stanford Social Innovation Review, professor Matthias Raith vid Otto-von-Guericke-Universität Magdeburg (OvGU) – Faculty of Economics and Management, EURAM, och professor Niels Bosma vid Utrecht University – School of Economics.

Läs hela ESEM rapporten

Läs den svenska ESEM delrapporten

Läs mer om ESEM projektet

Läs om Euclid Network