Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

”Dubbel vinst för företag som bidrar till att lösa samhällsutmaningar”

Samhällsnytta och affärsnytta går hand i hand, enligt forskaren Tommy Borglund vid Handelshögskolan på Örebro universitet.
– De företag som inte bidrar till att lösa samhällsutmaningar riskerar att hamna på efterkälken.

Allt fler svenska företag ser det som en affärsstrategi att inte bara sälja produkter och tjänster för att tjäna pengar, utan också att ta sig an olika samhällsutmaningar. Det kan handla om fastighetsbolag som engagerar sig för att minska hemlöshet eller företag som säljer sjukförsäkringar som också väljer att jobba aktivt för att motverka social ohälsa.

– Allt fler inser att kommuner, regioner, organisationer och näringsliv måste jobba tillsammans för att motverka oro i samhället, samhällets resurser räcker inte till annars, säger Tommy Borglund, lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

Inom ramarna för det nationella projektet Mötesplats Social Innovation har Tommy Borglund sammanställt en kunskapsöversikt där han lyfter fram praktiska exempel och affärsmodeller som visar hur företag jobbar med social och miljömässig hållbarhet. Ett begrepp som återkommer i sammanhanget är ”shared value”, som betyder ”dubbel nytta”.

– Det finns en dubbel nytta för företag som väljer att jobba med hållbarhet i sin affärsstrategi. Företaget skapar en finansiell konkurrensfördel, samtidigt som det bidrar till att lösa sociala eller miljömässiga utmaningar.

 

Samhällsengagemang ger konkurrensfördelar

Tommy Borglund menar att det inte bara handlar om att företag vill få gott rykte för att lyfta sitt varumärke.

– Ett bostadsbolag som inte jobbar mot hemlöshet drabbas ekonomiskt om hemlösa sover i trappuppgångar. Och företag som säljer sjukförsäkringar får svårt att skapa lönsamhet om alltför många blir långtidssjukskrivna. Därför finns det också en ekonomisk vinst av att bidra till att minska hemlöshet eller motverka ohälsa i arbetslivet.

Ett exempel är Nora-företaget Danfo, som bland annat säljer och sköter offentliga toaletter till kommuner runt om i landet. I stället för att bara sälja en byggnad, jobbar Danfo aktivt för att skapa trygghet i och runt de offentliga toaletterna.  Detta för att motverka skadegörelse, droghandel och våldsbrott.

Tommy Borglund lyfter också byggföretaget Skanska som ett exempel. Skanska jobbar både för att minska klimatpåverkan i själva byggandet och för att minska skillnader i människors hälsa och livsvillkor genom att skapa sociala värden. Det kan handla om allt ifrån trygga miljöer till att erbjuda personer långt ifrån arbetsmarknaden praktikplatser på byggarbetsplatser.

– Det är alldeles uppenbart att det ökar chansen att vinna upphandlingar. Många kommuner ställer höga krav på byggföretag både det gäller klimat och sociala faktorer.

Vad har du för tips till företag som vill ta sig an samhällsutmaningar?

– Börja med att titta på vilka behov som inte möts idag, och fundera över vad ditt företag kan göra för att bidra. Se varje hållbarhetsutmaning som din nästa marknad! Den som inte hänger på utvecklingen riskerar att bli omkörd av konkurrenter – inte minst av startups och nya entreprenörer som ofta har väldigt starka samhällsengagemang, säger Tommy Borglund.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Linda Harradine

Här kan du läsa mer om Tommy Borglunds kunskapsöversikt om hållbarhet med fokus på partnerskap och företagsstrategi. (PDF)

Den 12 maj hölls ett webbinarium på temat Doing well by doing good, där Tommy Borglund presenterade sin kunskapsöversikt och där också Skanska och Danfo medverkade. Här kan du se ett webbinariet i efterhand.

Ny handbok ska få fler kommuner att jobba med sociala företag

Svenska kommuner och regioner är för dåliga på att samarbeta med sociala företag. “Vi behöver hitta nya sätt att hantera välfärdens utmaningar på och här kan sociala företag vara en väg att gå”, säger Anders Bro som har fått i uppdrag av Sveriges kommuner och regioner att skriva en handbok i frågan.

Anders Bro är till vardags utvecklingsledare på Region Örebro län och projektledare för regionens arbete med sociala innovationer. Han är också inblandad i flera internationella projekt som handlar om sociala innovationer och socialt företagande och menar att Sverige ligger efter många andra länder i Europa på det här området.

Vi har en hyggligt lång tradition i Sverige av att jobba med arbetsintegrerande sociala företag, där målet är att minska avståndet till arbetsmarknaden för människor som stått utan arbete länge. Men definitionen av sociala företag är mycket bredare än så, berättar han.

Det kan handla om företag som jobbar mot samhällsnyttiga mål som att förbättra klimatet, bidra till en tryggare livsmiljö eller minska utanförskap. Sociala företag kännetecknas också av att överskottet ofta återinvesteras i den egna verksamheten eller investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, i stället för att betalas ut som vinst till ägarna.

Många utmaningar för kommuner och regioner idag

På uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, har Anders Bro nu påbörjat arbetet med att skapa en handbok för kommuner och regioner, som ska främja kommunernas och regionernas samverkan med sociala företag.

Och utmaningarna är många, menar han.

Många kommuner har inte alls de här frågorna på dagordningen. Och om de finns med är de ofta inte särskilt högt prioriterade. Det saknas styrdokument och tydliga handlingsplaner och på många håll finns ingen samordning av hur arbetet med sociala företag ska gå till.

Genom att lyfta goda exempel från hela landet hoppas Anders Bro kunna bidra med både inspiration och kunskap. Det kan vara att visa på hur en lyckad offentlig upphandling kan se ut, ge exempel på hur en kommun eller region har organiserat sig på ett smart sätt, och också att ge konkreta exempel på idéburet offentligt partnerskap och framgångsrikt samarbete med sociala företag.

Varför är vinsterna för kommuner och regioner som väljer att jobba med sociala företag?

Alla vet att vi står inför stora samhällsutmaningar och att det finns begränsade resurser inom offentlig sektor. Alla är också medvetna om att vi behöver hitta nya sätt att hantera välfärdsutmaningar på och här kan samverkan med sociala företag vara en väg att gå, säger Anders Bro.

Projektet finansieras av Tillväxtverket och handboken ska vara färdig i oktober.

Vad är idéburet offentligt partnerskap (IOP)

IOP är en partnerskapsrelation mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Partnerskapet ska stötta en verksamhet som bidrar till att lösa någon form av samhällsutmaning. Modellen utvecklades 2010 av Forum – idéburna organisationer med social inriktning, som är branschorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning.