Så går det att stimulera sociala innovationer inom akademin

Åsa Allard och Katarina Wetter Edman

Innovationsförmågan inom akademin behöver breddas så att forskningsresultat, kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Örebro universitet är med Social Impact Lab pionjärer i Sverige när det gäller att stärka kunskapen om metoder och arbetssätt för social innovation inom akademin. Nu följer fler lärosäten efter. Mötesplats Social Innovation har möjliggjort en kraftsamling. 

Innovation vid svenska lärosäten har en slagsida mot teknisk idéutveckling. För att bredda innovationsförmågan, och se till att forskningsresultat, kunskap och kompetens från en bredd av områden kommer samhället till nytta behövs såväl strukturer, processer som kulturen och attityderna inom akademin förändras. Innovationskontorens uppdrag i Sverige styrs inte genom högskolelagen och tolkas olika. Dessutom skiljer sig organisering och styrning åt.

2017 fick Örebro universitet medel av Tillväxtverket för att finansiera ett nytt innovationsprogram som skulle bidra till att stärka innovation i sociala frågor och social hållbarhet. I senare skeden har både Vinnova och Länsstyrelsen bidragit med medel till att utveckla det som kommit att bli Social Impact Lab.

– Vi ville stimulera innovation inom fler forskargrupper och kunskapsområden och få med oss fler kvinnor, genom att bredda rekryteringen till innovationskontoren, säger Åsa Allard, verksamhetsledare och innovationsrådgivare, Örebro universitet Holding AB och initiativtagare till Social Impact Lab.

Konsoliderar verksamheten genom utvärdering och utbildning

Efter sju år har Örebro universitets innovationskontor valt att pausa Social Impact Lab under 2024 för att utvärdera programmet och sprida arbetssättet till fler lärosäten genom en utbildning om Social Imapct Lab för innovationsrådgivare. Enkäter med deltagarna i Social Imapct Lab visar vad deltagarna tycker om programmet och vad man är nöjd med. Själva gruppen, kontinuiteten och att träffas fysiskt är viktiga nyckelfaktorer i programmet.

Nytt innovationsprogram startat vid Malmö universitet

Örebro universitet har genom åren fått förfrågan från flera lärosäten om en utbildning i hur man kan bredda det akademinära stödet i innovation. I april startade en utbildning med nio innovationsrådgivare och deltagare från Malmö universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Mötesplats Social Innovation möjliggjorde att vi fick samla ihop intresset för en utbildning. Tillsammans med min kollega Åsa Allard genomfördes en workshop på SNITTS konferens Innovation by Collaboration 2023 och i april startade vi en utbildning som avslutades i augusti, då ett nätverk för fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte, för tidigare deltagare, formerades, säger Katarina Wetter Edman, forskare, innovationsrådgivare och regionansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Örebro univiersitet.

I år startade ett systerprogram till Social Impact Lab vid Malmö universitet, Societal Impact Lab (SIL), vid Linnéuniversitetet pågår rekrytering till en liknande satsning och även Umeå universitet har tankar om att satsa på social idéutveckling.

Flera utmaningar vid idéutveckling av sociala innovationer

Tekniska innovationer bygger ofta på ett traditionellt tillväxtparadigm. Det finns flera aktörer som stöttar dessa typer av innovationer och det är lättare att hitta finansiering för teknisk innovation än för sociala innovationer. Det finns också en intern utmaning inom akademin och hos forskare inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Inom dessa forskningsämnen finns en större ovana att använda begrepp som innovation och entreprenörskap. Den här forskargruppen har tydliga drivkrafter som handlar om att göra samhällsnytta, ofta sker det snarare i samarbete med offentlig sektor än i egna bolag.

– Vi kan se att väldigt många av de som kommer in i vår innovationsprocess inte har samma logik inom sitt ämne eller motsvarande stöd. Det behövs både en process-, kultur- och beteendeförändring, säger Katarina Wetter Edman.

Programmet är gruppbaserat och utgår från tjänstedesign

Örebro universitet kunde inledningsvis genom innovationskontorets medel finansiera forskares tid. Under de fyra första åren fick forskarna finansiering för en heldag i veckan till att delta i idéutvecklingsprogrammet. Sedan 2021 får forskarna stå för tiden själva i  det ettåriga programmet där deltagarna träffas 2,5 timme per vecka. 6-8 personer deltar varje omgång. Region Örebro Län finansierar varje år tid för ett antal affilierade forskare att delta i programmet

För att delta i Social Impact Lab ansöker forskarna med sin idé och beskriver vilken samhällsutmaning den adresserar och hur den stärker social hållbarhet. Programmet utgår från modellen Five disciplines of Innovation, utvecklad av Stanford Research Institute och bygger även på tjänstedesign, förändringsteori och entreprenörskapsteori. Under programmet får forskare tillsammans med praktiker, brukare och andra utforska behov och prototypa olika lösningar med siktet inställt på att utveckla nya innovativa idéer. Förhoppningen är att kunna bidra till att förbättra samhällets handlingsförmåga att ta sig an de brister enskilda medborgare, grupper eller aktörer upplever. Med ökade klyftor i samhället och då välfärden brister behövs innovationer inom offentlig sektor, inte minst.

Flera idéer har utvecklats och används idag i samhället

Forskaren Anna Duberg som deltagit i Social Impact Lab har utvecklat Dans för hälsa, en forskningsbaserad och hälsoekonomiskt effektiv metod som kompletterar elevhälsans arbete med att stärka psykiskt välbefinnande hos unga. Innovationen har spritts till 100 kommuner och bidrar till en kostnadseffektiv vård. Ett annat exempel är Safewards, utvecklat av forskaren Veikko Pelto Piri, som är ett preventivt program och metodmaterial för att motverka hot och våld inom psykiatrisk heldygnsvård. Safewards används idag i fem regioner. Ett tredje exempel är Kristina Colléns Almamodell som är ett samlat kunskapskoncept för hela skolan med fokus på flickor med autism och ADHD, där Kristina har utvecklat alltifrån barnböcker, en teaterföreställning, föreläsningar och en metod för kollegial samverkan.

Intresset och förståelsen för social innovation har ökat

Så vad har satsningen på Social Impact Lab lett till övergripande eller totalt sett? Även om man hittills inte har gjort en ordentlig effektutvärdering kan arrangörerna se flera resultat av programmet. Sammanlagt har 44 forskare deltagit i Social Impact Lab varav 66 procent är kvinnor. De forskningsområden som är starkast representerade är hälsovetenskaper  och medicinska vetenskaper  samt  humaniora-, utbildnings- och samhällsvetenskap liksom beteende-, social- och rättsvetenskap.

Men har synen på innovation förändrats genom Social Impact Lab inom Örebro universitet? Det är svårare att mäta effekter, här behövs djupare och längre studier. Innovationskontoret uppfattar att det har skapats mer intresse och förståelse för dessa behov och typer av idéer och innovationer inom universitetet. Ett annat resultat är att det har varit en kostnadseffektiv utbildning för att lära om idéutvecklingsprocesserna. Forskare som deltagit i programmet nämner även att de använder metoder som tas upp i programmet både i undervisning och när de gör forskningsansökningar.

Text: Lotta Orban

Vill du veta mer?

Läs mer om Social Impact Lab vid Örebro universitet

Läs mer om Societal Impact Lab vid Malmö universitet

Läs mer om Dans för hälsa
Läs mer om Almamodellen och lyssna på podden Obruten mark Avsnitt #11 / ”Almamodellen – att leva med autism och adhd” med Kristina Collén

Lyssna också på podcasten Obruten mark

Avsnitt #13 / ”Så refomerar vi den psykiatriska heldygnsvården” med Veikko Pelto-Piri

Avsnitt #10 / ”För Malmö universitet i tiden” med Charlotte Ahlgren Moritz

Avsnitt #7 / ”Akademin och forskaren i samhället” med Anna-Karin Andershed och Amy Loutfi

Mötesplats Social Innovations nya verksamhetsledare ser fram emot samarbeten över gränser

Sara Bjärstorp, verksamhetsledare, MSI
Sara Bjärstorp blir ny verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Hennes uppdrag är att utveckla de nationella samarbetena. Siktet är också inställt på att göra MSI till en stark internationell aktör.

– För att lösa komplexa samhällsutmaningar måste vi samarbeta över gränser. Jag ser fram emot att leda MSI:s nationella och internationella arbete. Det ska bli spännande att på ett konkret sätt få arbeta med spridningen av forskningsbaserad kunskap om social innovation som bidrar till förändring i samhället, säger Sara Bjärstorp.

Stark ledare med intresse för samverkan, social innovation och kultur i olika former

I Sara Bjärstorp får MSI en ledare som har lång erfarenhet av ledning inom akademin och verksamhetsutveckling av utbildning och forskning vid Malmö universitet. Hon har ett stort intresse för samverkan och gedigen kunskap om olika förutsättningar och möjligheter för samarbeten mellan akademin och andra sektorer. Närmast har Sara Bjärstorp arbetat som dekanråd med uppdrag att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle. Kultur i olika former ligger henne särskilt varm om hjärtat. Hon är strategiskt ansvarig för universitetets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen och hon har en rad externa uppdrag, bland annat som ledamot i styrelsen för Luleå tekniska universitet och Media Evolution.

– Lärdomarna från alla åren som ledare inom akademin tar jag med mig in i det gränsöverskridande plattformsarbetet vid MSI. Jag är väldigt intresserad av samverkan och social innovation och har genom mitt senaste arbete med kultursamverkan utvecklat ett brett externt kontaktnätverk som också är värdefullt i mitt nya uppdrag, säger Sara Bjärstorp.

Hoppas ska bidra med utvecklingen av MSI och Malmö universitet

Valet av ny verksamhetsledare hoppas vicerektor för samverkan vid Malmö universitet och MSI:s styrgruppsordförande Charlotte Ahlgren Moritz ska bidra till utvecklingen av såväl MSI som Malmö universitet.

– MSI är Malmö universitets enda renodlade samverkansplattform som engagerar externa partners från alla samhällssektorer. Därför är det viktigt att vi kopplar ihop utbildning och forskning med dessa kontaktytor för ömsesidigt utbyte, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

En plattform med framskjuten position nationellt inom social innovation

MSI är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer och socialt företagande med huvudsäte vid Malmö universitet och verksamhet vid lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. MSI samarbetar med offentlig och idéburen sektor, akademin och näringslivet och arbetet sker såväl lokalt, regionalt som nationellt och internationellt. Just nu arbetar MSI med temaområdena arbete i framtiden, barnets rätt, digital inkludering, jämlik hälsa och trygghet i det offentliga rummet. MSI initierar och arrangerar olika slags mötesarenor, till exempel föreläsningar, panelsamtal, nätverksträffar och konferenser. Under sex år arrangerade MSI Nordens största mötesarena inom social innovation – Social Innovation Summit. MSI producerar också filmer, artiklar, publikationer och rapporter, några exempel är 100 sociala innovationer, Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning och nu senast satsningen Forskning i samverkan som förändrar Sverige. MSI utvecklar även nya modeller och processer för samverkan, exempelvis testbäddar och science-labs.

– MSI har en framskjuten position nationellt inom social innovation och samverkan med gott renommé och ett extremt starkt och dynamiskt nätverk. Det ger goda förutsättningar och potential att förstärka kunskapsallianser, säger Sara Bjärstorp.

Tar ett större kliv ut i Europa för att bli en internationell aktör

Nu tar MSI ett större steg ut i Europa genom det EU-finansierade projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) där MSI tillsammans med Reach for Change och Inkludera representerar Sverige i ett europeiskt kompetenscenter med Frankrike, Spanien och Lettland.

– Jag ser fram emot att tillsammans med Sara Bjärstorp, våra MSI-noder och samarbetspartners vidareutveckla MSI, fortsätta förstärka och utveckla det nationella arbetet inom samverkan och sociala innovationer och genom det europeiska samarbetet bli en aktör i Europa och internationellt, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Är du nyfiken på samverkan och MSI?

Läs mer och kontakta gärna oss

Fakta: Sara Bjärstorp, ny verksamhetsledare för MSI
Sara Bjärstorp är disputerad i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet. Innan hon kom till Malmö universitet arbetade hon vid Linnéuniversitetet. 2011-2020 var hon prefekt för Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet. Det senaste året har Sara Bjärstorp varit dekanråd för att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle, ledamot i Rådet för samverkan samt strategiskt ansvarig för Malmö universitets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen. Den 15 september tillträder Sara Bjärstorp det treåriga uppdraget som verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

”Sociala företag är viktiga för att lösa samhällsutmaningar”

Att kommuner och regioner samarbetar med sociala företag är en framgångsfaktor för att tackla samhällsutmaningar och nå målen i Agenda 2030. Det menar Anders Bro som skrivit en handbok om hur samverkan med sociala företag kan bidra till nya välfärdslösningar.

Anders Bro är till vardags utvecklingsledare på Region Örebro län och har på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, skrivit en handbok om hur svenska kommuner och regioner kan samverka med sociala företag.

I veckan presenterade han handboken vid ett välbesökt webbinarium som anordnades av Mötesplats Social Innovation i samarbete med SKR.

– Det finns väldigt många skäl till att kommuner och regioner bör öka sin samverkan med sociala företag. Några av de viktigaste är att samhällsutmaningarna är så komplexa och att de offentliga resurserna kommer behöva användas mer effektivt i framtiden. Den situationen bidrar till att vi måste hitta nya lösningar, säger han.

Genom att lyfta handfasta tips och goda exempel vill SKR inspirera och öka kunskapen bland politiker och tjänstemän som jobbar i offentlig sektor om hur samverkan med sociala företag kan se ut.

Ett exempel som lyftes under webbinariet finns i Karlskoga kommun. Här samarbetar kommunen sedan många år tillbaka med Föreningen Funkis, som är ett socialt arbetsintegrerande företag där all vinst återinvesteras i verksamheten.

”Vi får ut mer av varje skattekrona”

Föreningen Funkis driver caféer, restauranger, daglig verksamhet och en städenhet, där målet är att anställa människor som befinner sig lång ifrån arbetsmarknaden.

– Idag har vi hela 20 anställda och förra året omsatte vi 9 miljoner kronor. Här ger vi människor chans att steg för steg skapa möjlighet till egen försörjning, berättar Mari Cedervall, ordförande i Funkis Karlskoga.

Nils Varg, enhetschef för kompetensförsörjningsenheten på Karlskoga kommun, menar att samarbetet är mycket värdefullt för kommunen.

– Funkis innebär att vi har en plats där människor kan arbetsträna och få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det kostar oss bara hälften så mycket som när kommunen själv drev den här verksamheten. Vi får alltså ut mer av varje skattekrona nu, samtidigt som deltagarna också får större inflytande, säger han.

Sociala företag som jobbar för att få in fler människor på arbetsmarknaden har en lång tradition i Sverige. Men Anders Bro menar att sociala företag kan bidra till att lösa utmaningar även inom andra områden. Det kan till exempel handla om integration, minskad klimatpåverkan, cirkulär ekonomi eller andra utmaningar som knyter an till de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030.

– Det är helt uppenbart att sociala företag kan bidra med jättemycket när det gäller alla typer av samhällsutmaningar. Kommunerna och de lokala samhällena måste själva identifiera utmaningarna och tillsammans hitta lösningar. Det finns så många spännande nya vägar framåt, säger Anders Bro.

Text: Anna Lorentzon
Film: Isabell Borgencrantz

Läs eller ladda ned handboken Ny väg till innovativa välfärdslösningar

Läs Anders Bros presentation på MSI webbinariet 2021-03-24 (pdf)
Läs Mentifråga Nya vägar till innovativa välfärdslösningar 20210324 (pdf)
Lyssna på webbinariet Nya vägar till innovativa välfärdslösningar – om offentlig samverkan med sociala företag 2021-03-24

 

”Idrott – ett verktyg för goda relationer och social hållbarhet”

Idrott är inte bara ett mål i sig, utan också ett viktigt medel för att skapa integration och social hållbarhet. Det var temat för ett webbinarium som arrangerades av Mötesplats Social Innovation 13 oktober. 

Förr var idrottsrörelsens främsta mål att främja folkhälsan – idag är uppdraget bredare än så: Idrotten ska omfatta alla, främja integration och gärna hitta nya vägar till nya grupper. Men hur ser förutsättningarna ut för att bedriva socialt entreprenörskap inom idrotten?

Den frågan har universitetslektor Daniel Bjärsholm, verksam vid Linnéuniversitet, utforskat i sin avhandling som lades fram tidigare i år.

– Det finns ett allt tydligare fokus på idrottens sociala och samhälleliga effekter och vi ser också att politiken har också skapat incitament för idrottsförbund och föreningar att bli mer socialt inriktade. Idrotten blir på så vis ett medel och inte ett mål, säger han.

Inspirerar i utsatta områden

Under webbinariet lyftes tre exempel på verksamheter som på olika sätt kombinerar idrott med social hållbarhet. Fredrik Stengarn, ordförande i KIF Örebro DFF, berättade om hur föreningen jobbar med att ta socialt ansvar genom att bland inspirera tjejer i socioekonomiskt utsatta områden till att spela fotboll.

– Vi har jobbat allt mer strukturerat med sociala frågor och demokratifrågor de senaste tre åren. Det ligger i en fotbollsklubbs DNA att man vill bidra till samhällsnytta – och det känns dessutom bra i magen, säger han.

Unnur Tryggvadottir, biträdande verksamhetschef på ungdomsarenan Tegelbruket i Örebro, berättade om hur Tegelbruket arbetar med att nå unga som inte deltar i organiserad idrott på traditionella vis.

– Vi har låga trösklar och hög tillgänglighet. En stor vuxennärvaro och att skapa relationer och tillit är huvudfokus. Idrotten blir ett verktyg för att skapa relationer och tillsammans bygga ett gott samhälle med social hållbarhet, säger hon.

Möta en vuxenvärld som inte dömer

På småländska Visingsö jobbar Rickard Strandberg som ordförande i Visingsö AIS, en förening som fokuserar på att göra samhällsnytta genom att en fysisk mötesplats, Brahevallen. Där tränar lokalbefolkningen sida vid sida med elever från den internationella folkhögskolan – och unga män som dömts till slutenvård och bor på öns ungdomshem.

– Vi jobbar inkluderande och välkomnande, ingen bryr sig om vilken kriminalitet som finns i bakgrunden. Det handlar om demokrati och om att möta en vuxenvärld som inte är fördömande, säger han.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Nytt nätverk samlar företag som jobbar för en bättre värld

Fredric Öjebrandt och Pia Ridderby Impact Network

Impact Network – så heter  det nya nätverket i region Örebro, för sociala bolag och entreprenörer som jobbar för att göra skillnad och bidra till en bättre värld.

– Vi vill skapa en krockyta där man kan utbyta erfarenheter och boosta varandra, säger Fredric Öjebrandt på Creative House.

Impact Network är ett nätverk och en mötesplats för hållbara affärsmodeller, cirkulär ekonomi och socialt entreprenörskap. Här kan du läsa mer om Impact Network.

Impact Network är ett samarbete mellan Örebro universitet, Mötesplats Social Innovation, Creative House och SE Forum. Syftet med nätverket är att samla entreprenörer och bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi ser att det växer fram allt fler bolag som jobbar för social eller klimatmässig hållbarhet och vill bidra till någon form av världsförbättring. Vi vet också att många känner sig ensamma med sina utmaningar, säger Fredric Öjebrandt på Creative House, som är en hubb för startups och företag i Örebro.

– Det känns riktigt bra att kunna möjliggöra starten av detta nätverk genom Vinnova-projektet Mötesplats Social Innovation och där vi som lärosäte bygger upp en regional kunskapsnod kring social innovation och socialt entreprenörskap. Det är kreativa lösningar som kan hjälpa oss att lösa de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Pia Ridderby enhetschef vid Örebro universitet.

”Sociala företag kräver annan typ av rådgivning”

Förra veckan smög nätverket igång med sin första träff, där ett mindre antal entreprenörer bjudits in till att bland annat lyssna till Ruth Brännvall, grundare och vd på Impact Invest, ett företag som jobbar med rådgivning och investeringar till bolag med positiv samhällspåverkan.

– Många socialt motiverade entreprenörer känner sig inte hemma i traditionella startup-miljöer eller i det vanliga innovationssystemet, där det ofta är ensidig fokus på att skapa jobb och tillväxt.

Hon menar att det krävs en annan typ av rådgivning för att växa som bolag när man startats i syfte att fixa ett socialt eller miljömässigt problem.

– Det handlar ofta om komplexa affärsmodeller där man behöver samarbeten för att komma vidare. Det är viktigt att entreprenörer har en mötesplats där man delar samma utmaningar, och det har vi sett ett behov av i Örebro, säger Ruth Brännvall.

Nästa träff inom nätverket kommer att bli den 9 november. Det blir ett fysiskt möte på Creative House, där man äter lunch tillsammans, pratar om sina case och samtidigt får chans att lyssna till en inbjuden gäst.

–  Alla entreprenörer som har en bolagsidé med en hållbar affärsidé, gärna inom cirkulär ekonomi, social innovation eller socialt entreprenörskap är varmt välkomna, säger Fredric Öjebrandt.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Mattias Dyrvik

”Samhället har inte tagit ansvar”

Digital uppkoppling

Shopping, bankärenden, myndighetskontakter och socialt umgänge – allt mer händer numera på nätet. Men med en ökad digitalisering växer också klyftan mellan digitala medborgare och de som inte har förutsättningar att hänga med.

– Det är väldigt stigmatiserande att inte vara en del av det digitala samhället. På 1960-talet tog samhället ansvar för att alla medborgare skulle ha tillgång till en fast telefon, men idag tar vi inte det ansvaret, säger Stefan Johansson, teknologie doktor och verksam på Begripsam AB.

I veckan medverkade han på ett webbinarium om digital inkludering som arrangerades av Mötesplats Social Innovation tillsammans med Partnerskapet för sociala innovationer, Region Örebro län, Örebro universitet och Jönköping University.

Äldre, personer i socialt utanförskap eller hemlöshet, folk på landsbygden utan tillgång till bra uppkoppling och personer med funktionsvariationer var några av de grupper som lyftes. Utmaningarna handlar både om hur de digitala tjänsterna är utformade och om att ha tillgång till rätt verktyg.

Här behöver en samverkan mellan både myndigheter, kommuner, civilsamhället och de som designar tekniska lösningar, konstaterade flera av de medverkande.

– Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter att till exempel kunna studera på distans, gå på möten utan att behöva gå till en lokal eller att få hjälp och stöd genom appar eller andra digitala plattformar – om det finns en klok designer i bakgrunden som ser till att de är användbara för alla individer. Har samhället bestämt att det ska ha det på det här viset får man se till att alla ska med, säger Lotta Karlsson-Andersson, vd på stiftelsen Activa.

Mer information:
Presentationsbilder webbinariet digital inkludering 28 september 2020 Örebro

Se hela webbinariet via Youtube

Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

”Dubbel vinst för företag som bidrar till att lösa samhällsutmaningar”

Samhällsnytta och affärsnytta går hand i hand, enligt forskaren Tommy Borglund vid Handelshögskolan på Örebro universitet.
– De företag som inte bidrar till att lösa samhällsutmaningar riskerar att hamna på efterkälken.

Allt fler svenska företag ser det som en affärsstrategi att inte bara sälja produkter och tjänster för att tjäna pengar, utan också att ta sig an olika samhällsutmaningar. Det kan handla om fastighetsbolag som engagerar sig för att minska hemlöshet eller företag som säljer sjukförsäkringar som också väljer att jobba aktivt för att motverka social ohälsa.

– Allt fler inser att kommuner, regioner, organisationer och näringsliv måste jobba tillsammans för att motverka oro i samhället, samhällets resurser räcker inte till annars, säger Tommy Borglund, lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

Inom ramarna för det nationella projektet Mötesplats Social Innovation har Tommy Borglund sammanställt en kunskapsöversikt där han lyfter fram praktiska exempel och affärsmodeller som visar hur företag jobbar med social och miljömässig hållbarhet. Ett begrepp som återkommer i sammanhanget är ”shared value”, som betyder ”dubbel nytta”.

– Det finns en dubbel nytta för företag som väljer att jobba med hållbarhet i sin affärsstrategi. Företaget skapar en finansiell konkurrensfördel, samtidigt som det bidrar till att lösa sociala eller miljömässiga utmaningar.

 

Samhällsengagemang ger konkurrensfördelar

Tommy Borglund menar att det inte bara handlar om att företag vill få gott rykte för att lyfta sitt varumärke.

– Ett bostadsbolag som inte jobbar mot hemlöshet drabbas ekonomiskt om hemlösa sover i trappuppgångar. Och företag som säljer sjukförsäkringar får svårt att skapa lönsamhet om alltför många blir långtidssjukskrivna. Därför finns det också en ekonomisk vinst av att bidra till att minska hemlöshet eller motverka ohälsa i arbetslivet.

Ett exempel är Nora-företaget Danfo, som bland annat säljer och sköter offentliga toaletter till kommuner runt om i landet. I stället för att bara sälja en byggnad, jobbar Danfo aktivt för att skapa trygghet i och runt de offentliga toaletterna.  Detta för att motverka skadegörelse, droghandel och våldsbrott.

Tommy Borglund lyfter också byggföretaget Skanska som ett exempel. Skanska jobbar både för att minska klimatpåverkan i själva byggandet och för att minska skillnader i människors hälsa och livsvillkor genom att skapa sociala värden. Det kan handla om allt ifrån trygga miljöer till att erbjuda personer långt ifrån arbetsmarknaden praktikplatser på byggarbetsplatser.

– Det är alldeles uppenbart att det ökar chansen att vinna upphandlingar. Många kommuner ställer höga krav på byggföretag både det gäller klimat och sociala faktorer.

Vad har du för tips till företag som vill ta sig an samhällsutmaningar?

– Börja med att titta på vilka behov som inte möts idag, och fundera över vad ditt företag kan göra för att bidra. Se varje hållbarhetsutmaning som din nästa marknad! Den som inte hänger på utvecklingen riskerar att bli omkörd av konkurrenter – inte minst av startups och nya entreprenörer som ofta har väldigt starka samhällsengagemang, säger Tommy Borglund.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Linda Harradine

Här kan du läsa mer om Tommy Borglunds kunskapsöversikt om hållbarhet med fokus på partnerskap och företagsstrategi. (PDF)

Den 12 maj hölls ett webbinarium på temat Doing well by doing good, där Tommy Borglund presenterade sin kunskapsöversikt och där också Skanska och Danfo medverkade. Här kan du se ett webbinariet i efterhand.

Ny handbok ska få fler kommuner att jobba med sociala företag

Svenska kommuner och regioner är för dåliga på att samarbeta med sociala företag. ”Vi behöver hitta nya sätt att hantera välfärdens utmaningar på och här kan sociala företag vara en väg att gå”, säger Anders Bro som har fått i uppdrag av Sveriges kommuner och regioner att skriva en handbok i frågan.

Anders Bro är till vardags utvecklingsledare på Region Örebro län och projektledare för regionens arbete med sociala innovationer. Han är också inblandad i flera internationella projekt som handlar om sociala innovationer och socialt företagande och menar att Sverige ligger efter många andra länder i Europa på det här området.

– Vi har en hyggligt lång tradition i Sverige av att jobba med arbetsintegrerande sociala företag, där målet är att minska avståndet till arbetsmarknaden för människor som stått utan arbete länge. Men definitionen av sociala företag är mycket bredare än så, berättar han.

Det kan handla om företag som jobbar mot samhällsnyttiga mål som att förbättra klimatet, bidra till en tryggare livsmiljö eller minska utanförskap. Sociala företag kännetecknas också av att överskottet ofta återinvesteras i den egna verksamheten eller investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, i stället för att betalas ut som vinst till ägarna.

Många utmaningar för kommuner och regioner idag

På uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, har Anders Bro nu påbörjat arbetet med att skapa en handbok för kommuner och regioner, som ska främja kommunernas och regionernas samverkan med sociala företag.

Och utmaningarna är många, menar han.

– Många kommuner har inte alls de här frågorna på dagordningen. Och om de finns med är de ofta inte särskilt högt prioriterade. Det saknas styrdokument och tydliga handlingsplaner och på många håll finns ingen samordning av hur arbetet med sociala företag ska gå till.

Genom att lyfta goda exempel från hela landet hoppas Anders Bro kunna bidra med både inspiration och kunskap. Det kan vara att visa på hur en lyckad offentlig upphandling kan se ut, ge exempel på hur en kommun eller region har organiserat sig på ett smart sätt, och också att ge konkreta exempel på idéburet offentligt partnerskap och framgångsrikt samarbete med sociala företag.

Varför är vinsterna för kommuner och regioner som väljer att jobba med sociala företag?

– Alla vet att vi står inför stora samhällsutmaningar och att det finns begränsade resurser inom offentlig sektor. Alla är också medvetna om att vi behöver hitta nya sätt att hantera välfärdsutmaningar på och här kan samverkan med sociala företag vara en väg att gå, säger Anders Bro.

Projektet finansieras av Tillväxtverket och handboken ska vara färdig i oktober.

Vad är idéburet offentligt partnerskap (IOP)

IOP är en partnerskapsrelation mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Partnerskapet ska stötta en verksamhet som bidrar till att lösa någon form av samhällsutmaning. Modellen utvecklades 2010 av Forum – idéburna organisationer med social inriktning, som är branschorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning.