Forskning i samverkan
som förändrar Sverige
Forskare i Sverige samverkar med aktörer från alla samhällssektorer för att bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar, möjliggöra genomförandet av Agenda 2030 och uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling. På den här sidan presenterar MSI en serie goda exempel på forskning i samverkan som skapar positiva samhällseffekter. Exemplen publiceras löpande och är hämtade från de fem lärosäten och regioner där MSI verkar runtom i Sverige.
Den gemensamma nämnaren är att alla goda exempel:
- adresserar aktuella samhällsutmaningar,
- sker i samverkan med aktörer från andra samhällssektorer,
- och skapar positiva samhällseffekter.
Genom filmer och artiklar vill vi visa hur forskning i samverkan för samhällsnytta bidrar till utvecklingen av sociala innovationer och bygger samhällets kapacitet att bemöta vår tids största samhällsutmaningar. Forskning i samverkan som förändrar Sverige.
De vill lära barn att
ta hand om miljön
För att lösa komplexa samhällsutmaningar som avfallshantering och energibehov, behövs såväl nya samarbeten som nya idéer. June Avfall och Miljö, Upptech och Jönköping University bjöd in Jönköpings läns grund- och gymnasieskolor till sortergårdssafari och solbilsrace. Genom en “safari” på sortergårdar får barn och ungdomar leta efter ”the big five” – fem extra farliga och svårhanterliga avfall.
De vill skapa hållbarhet
på flera plan
Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken.
De vill minska den skadliga ensamheten bland äldre
Många äldre i Sverige lider av ofrivillig ensamhet. Något som kan vara lika farligt som att röka femton cigaretter om dagen. Forskaren Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet undersöker tillsammans med Husläkarna Hälsocentral och Umeå kommun om social aktivitet på recept kan minska problemet.
De ökar kunskaperna om suicidprevention
Forskare vid Jönköping University har på uppdrag av Folkhälsomyndigheten studerat Jönköpingsmodellen för suicidprevention, där Räddningstjänsten har en avgörande roll. Arbetssättet kan vara livsavgörande och stärka det lokala och regionala suicidpreventiva arbetet på flera sätt visar resultaten.
Deras forskning bidrar till en cirkulär matindustri
Råvaror från matindustrin behöver nyttjas på ett mer effektivt och ekologiskt hållbart sätt. I fiskeindustrin tar man sällan tillvara på hela fisken och få fiskarter nyttjas för konsumtion. Forskare vid Luleå tekniska universitet har därför inlett ett projekt som syftar till att utveckla en ekonomiskt hållbar affärsmodell som bidrar till cirkuläret inom matindustrin.
De bidrar till bättre hälsa genom aktiviteter och egenmakt
Allt fler personer och marginaliserade grupper i samhället har livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskaren Margareta Rämgård, vid Malmö universitet, har tillsammans med en rad aktörer och befolkningen i Lindängen arbetat fram en framgångsrik metod för att främja bättre hälsa.
Hans innovation bidrar till minskad brottslighet och tryggare samhälle
Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning ökar otryggheten och oron över brottslighet i samhället. Mest oroliga är kvinnor, men den största ökningen av oro finns bland unga män. Otrygghet och brottslighet orsakar stort lidande och kostar samhället enorma pengar varje år. Forskaren Henrik Andershed vid Örebro universitet har skapat en metod och ett digitalt verktyg för att effektivisera brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete.
Hennes forskning ökar kunskaperna om barns och ungas rättigheter
Varken barn eller vuxna i Sverige har tillräckligt god kunskap om barns rättigheter. Att inkludera och prata med barn om frågor som rör dem själva är något vi behöver bli bättre på. Risken är annars att det görs stora arbeten med insatser eller åtgärder som vi vuxna anser är till för barns bästa men som inte gynnar det enskilda barnet. Frida Lygnegård arbetar som forskare på Jönköping University och forskar om barns rättigheter och delaktighet.
De utvecklar en digital plattform för en levande landsbygd
För att möta det stora behovet av arbetskraft i norra Sverige behöver fler människor välja att flytta hit. Forskare vid Luleå tekniska universitet har i samverkan med invånare i byn Vuollerim, i Jokkmokks kommun, designat en digital tjänst som utifrån användarens behov ska matcha människor med rätt by att bosätta sig i. Den digitala plattformen är under utveckling och ska tas fram för att underlätta för människor att flytta till landsbygderna.
Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer fast bostad
Bostadsfrågan har blivit akut i Sverige. Bostadsmarknaden präglas av ojämlikhet och många faller utanför. Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet och allt fler familjer drabbas. Det vill forskaren Martin Grander vid Malmö universitet ändra på. Tillsammans med Skåne Stadsmission, Rädda Barnen och AFRY har han tagit fram modellen ”Barns bostad först” för att motverka hemlöshet för barnfamiljer.
De vill hjälpa unga ut ur ofrivillig isolering
Idag sitter omkring 170 000 ungdomar hemma istället för att gå till skola eller jobb. Inte för att de vill, utan för att de av olika skäl hamnat utanför samhället. I samarbete med Umeå kommun försöker forskaren Frida Jonsson vid Umeå universitet klargöra hur olika stödinsatser kan hjälpa ungdomar till en bättre livssituation.
De vill bidra till en värld
utan mobbning
Varje år utsätts fler än 60 000 barn i Sverige för mobbning. För att bidra till en tryggare miljö i skolan samarbetar Örebroforskarna Björn Johansson och Erik Flygare med Stiftelsen Friends. Deras forskning om barns och ungas erfarenheter och konsekvenser av våld, mobbning och kränkande handlingar i skolan har redan förändrat riktlinjer och regelverk som ska skapa en bättre skolmiljö.