De vill minska smärtan i ansikte och käkar hos ungdomar

EwaCarin Ekberg Malmö universitet

En digital smärtskola för ungdomar med käksmärtor har fått positiv respons av patienterna. Efter en pilotstudie på specialistkliniker vill EwaCarin Ekberg och Psykologpartners som arbetat fram verktyget nu sprida det till allmäntandläkare, vårdcentraler och elevhälsa på gymnasienivå. 

Stress, oro och missnöje med livet kan sätta sig i käkar och ansikte. 10 till 15 procent av ungdomar och vuxna beräknas ha käk- och ansiktssmärtor. I åldrarna 17 till 19 år är andelen nära 20 procent. Smärtan kan i sin tur leda till olika sorters lidande, som hög skolfrånvaro, minskad aktivitet, isolering från familj och vänner, depression och ångest. Och smärta som lämnas obehandlad löper risk att utvecklas till långvarig och mer svårbehandlad smärta upp i vuxen ålder, med ökande kostnader för samhället. 

Eftersom psykologisk stress är en av de viktigaste orsakerna bakom käksmärta har beteendeförändrande behandling där patienten själv kan förebygga smärta i framtiden rekommenderats av Socialstyrelsens via de nationella riktlinjerna för tandvård. 

Smärtskolan heter E-hälsa/smärta–stress (ESS) och har nyligen testats på sex specialistkliniker i bettfysiologi i Sverige med gott resultat. Syftet med smärtskolan är att hjälpa ungdomar upp till 19 år att bli mindre hindrade av sin smärta. Genom att öka deras förståelse för varför de får ont och att utbilda dem om vad de själva kan göra åt det.  

– Det var få som blivit helt smärtfria, men flera ungdomar hade fått betydligt mindre smärta. De uppgav att programmet hjälpte dem att förstå och hantera sin smärta, se samband mellan stress och smärta, att förstå vikten av att leva och börja göra roliga saker trots att man har ont, säger EwaCarin Ekberg, professor vid Malmö universitet och specialist i bettfysiologi vid avdelningen för orofacial smärta och käkfunktion. 

EwaCarin Ekberg har tagit fram ESS tillsammans med doktorand Tessa Bijelic och KBT-psykologerna Jenny Katalinic, David Brohede och Linnea Helfrich på företaget Psykologpartners 

– Vi fick förmånen att hjälpa Odontologiska fakulteten att ta fram ett program för unga med smärtproblematik och hjälpa målgruppen att lindra sina problem och öka livskvaliteten, säger Jenny Katalinic, Psykologpartners. 

Psykologpartners tog fram och anpassade texterproducerade filmer om hur psykologiska aspekter samverkar med smärta och filmade det demonstrationsmaterial som visar hur ungdomarna ska träna på rörelse -och avslappningsövningar. Programmet utgår från vad respektive ungdom upplever är viktigt i sitt liv. 

– Vi arbetade utforskande med workshops och användarinvolvering för att säkra innehållets relevans för målgruppen, säger Jenny Katalinic.  

Smärtskolan består av korta filmer med olika övningar som patienten kan följa i sin telefon, dator eller läsplatta. Vanliga besvär illustreras av tre fiktiva, animerade karaktärer. 

– De animerade figurerna är nog det vinnande konceptet. Man får följa hur de hanterar sin situation, tar till sig olika saker och hur de mår efteråt. Animeringarna gör programmet mycket mer lättillgängligt, säger EwaCarin Ekberg. 

 

Fakta: Smärtskolan E-hälsa/smärta–stress (ESS) 

Smärtskolan ESS bygger på en kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) och tekniker, patientundervisning, kartläggning av symptom, beteenden och upplevda besvär, avslappningsövningar, rörelseövningar och olika tekniker för smärt- och stresshantering.ESS är anpassad för både allmän- och specialisttandvård. Målet är att skapa ett perspektivskifte från smärtupplevelsen och i stället fokusera på en förbättrad livssituation och en förändring i beteende.  

2016 lanserades Internetbaserad smärtskola (IBT) som nu har vidareutvecklats till ESS – E-hälsa/smärta-stress som lanserades hösten 2020.  

Läs mer och se film om Smärtskolan E-hälsa/smärta-stress (ESS)

De vill hitta sjukdom innan den uppstår

Gunnel Svensäter och Jessica Neilands vid Malmö universitet, vill tillsammans med forskarkollegor och Folktandvården, revolutionera tandvården. Genom forskning och nya metoder vill de hitta sjukdom innan den uppstår, rikta resurser till de mest behövande och på så sätt minska sjukvårdskostnaderna. 

Allvarlig karies och tandlossning är bland de vanligaste sjukdomarna världen över. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. Det skapar både obehag och lidande hos barn, unga och äldre. De riskerar också att tappa sina tänder.

I Sverige drabbas cirka 10 procent av allvarlig karies eller tandlossning. Andelen individer förväntas öka drastiskt på grund av den kontinuerligt stigande andelen äldre. Det finns dessutom ett visst vetenskapligt underlag för en koppling mellan tandlossning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

– Vi vill förbättra klinikers möjligheter att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning. Vi vill också bidra till en minskning i sjukvårdskostnader genom att rikta resurser till de med störst behov, säger Gunnel Svensäter, professor och forskningsledare för forskningsprogrammet Foresight. 

Dagens tandvård är ojämlik

Dagens tandvård är ojämlik och når inte de med störst behov. Tandvården som idag kostar ungefär 10 miljarder svenska kronor per år är i stort behov av effektiva verktyg för att identifiera de patienter som löper ökad risk för karies eller tandlossning.  

 – Med de metoder som används idag för riskbedömning blir många felbedömda. Många patienter överbehandlas medan de som verkligen behöver vård inte garanterat får den, säger Gunnel Svensäter. 

Det krävs ett flervetenskapligt synsätt

Inom forskningsprogrammet Foresight samarbetar forskare i Sverige, Spanien, Italien och USA. Eftersom forskningsproblemen är komplexa krävs ett flervetenskapligt synsätt där kompetens från olika kunskapsområden tillvaratas. Snarare än att omfatta mer forskning baserat på ett kunskapsfält, arbetar forskare från olika kunskapsområden interdisciplinärt. 

Forskare i Spanien studerar bakterier, de är världsbäst på labb medan forskarna i USA är bra på forskning om bakteriers beteende, förklarar Gunnel Svensäter. 

Forskarna letar efter nya biomarkörer och utvecklar nya metoder för riskbedömning

Forskarna letar efter nya prediktiva biomarkörer och preventiva biotherapeutics och arbetar med att utveckla sensorer för biomarkörerna, att kliniskt validera biomarkörerna samt tillvarata rön inom riskforskning och hälsoekonomi för att optimera riskbedömning.  

Vi studerar bakterier och proteiner för att hitta nya prediktiva biomarkörer för karies och paradontit. Och vi utvecklar och använder nya metoder och verktyg för att upptäcka dem, säger Gunnel Svensäter. 

En ny generation av prediktiva biomarkörer och verktyg kommer förbättra klinikers möjlighet att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning.  

 – Med effektivare metoder kan vården omdisponeras och skräddarsys utifrån patienters behov och vårdkostnaderna minska, säger Gunnel Svensäter. 

Samarbete med Folktandvården avgörande

I det kliniska arbetet behöver forskarna samarbeta med Folktandvården som är unik med en organisation där genomströmningen av patienter är stor och det finns många tandläkare och tandhygienister. Folktandvården Skåne behandlar runt 500 000 patienter per år och drygt 550 tandläkare och tandhygienister.  

Folktandvården Skåne bidrar i Foresight framför allt genom att samla in patientdata genom kliniskt arbete och mikrobiologiska prover. De ser samarbetet som strategiskt viktigt för att bidra med kunskapsutveckling. 

 – Genom att vara med i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Foresight, med flera olika intressenter, får vi ta del av den senaste kunskapen inom området och är med och bidrar till att generera ny kunskap. Det gör att vi som tandvårdsaktör i Sverige upplevs som en seriös och attraktiv arbetsgivare. Det kommer gynna våra medarbetare, men framför allt våra patienter, säger Henrik Jansson, specialisttandvårds- och forskningschef/docent, Folktandvården Skåne AB. 

– På längre sikt hoppas jag att vi kan vara med och bidra till att vi får nya och bättre metoder i att diagnosticera och prognosticera parodontit/peri-implantit och även karies. Detta skulle kunna revolutionera den kliniska vardagen för en majoritet av våra patienter, säger Henrik Jansson. 

Fakta: Foresight 

Ett 40-tal personer deltar i arbetet med Foresight, totalt 5 forskargrupper, från Malmö universitet, Linköpings universitet och Lunds universitet men också Jönköping University, Göteborgs universitet, Örebro universitet samt forskare från Salerno University, Centre for Advanced Research in Public Health i Valencia och University of Minnesota. Forskarna samarbetar också med Folktandvården Skåne och andra tandvårdskliniker i södra Sverige. Forskningsledare är Gunnel Svensäter och projektkoordinator är Jessica Neilands, båda vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. 

Läs mer och se film om Foresight

Visselblåsningstjänst får årets Göran Bredinger-stipendium

Daniel Vaknine (th) och Måns Skogman (th), grundare till Visslan tillsammans med Göran Bredinger (i mitten).
Daniel Vaknine och Måns Skogman har grundat visselblåsningstjänsten Visslan med en vision om att göra visselblåsning säkert, enkelt och transparent. Nu tilldelas de två grundarna Göran Bredinger-stipendiet 2021 som delas ut tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

 Visslan skapades som ett svar på den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i Sverige 17 december.  

– Vi vill med Visslan skapa en öppen kultur, uppmuntra och möjliggöra visselblåsning på arbetsplatser. Visselblåsning är inte bara ett lagkrav, det finns en stor potential i visselblåsning där arbetsgivare och företag kan använda rapporter om missförhållanden till att förbättra arbetskulturen och verksamheten, säger Daniel Vaknine.  

En social innovation helt rätt i tiden

I april började Daniel Vaknine och Måns Skogman arbetet med att skapa en webbaserad visselblåsartjänst och under sommaren grundade de företaget Visslan. Visslan ligger helt rätt i tiden. Den 29 september beslutade riksdagen om en ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Skyddet innebär att personer som rapporterar om misstänkta överträdelser skyddas mot repressalier av olika slag. Den nya lagen kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre och den ersätter den nuvarande visselblåsarlagen. Lagen innebär att företag med mer än 50 anställda måste ha en visselblåsartjänst eller en rapporteringskanal för missförhållanden. Anledningen till den nya lagen är att den nuvarande visselblåsarlagen inte lever upp till det EU-direktiv som måste vara genomfört i Sverige senast i december.   

Komplex ny lag kräver information och utbildning

Men den nya lagen är komplex och svår att tyda. EU-direktivet som ligger till grund för lagen är mycket detaljerat och komplext och därför är även lagen det. Dessutom finns det överlappande regelverk till exempel svensk grundlag som gör det snårigt med tillämpningen. Det innebär att information och utbildning blir en central fråga.   

Användarvänlig och säker digital tjänst

Visslan är användarvänlig och säker och uppfyller kraven som ställs i EU-direktivet och den nya visselblåsarlagen. Den digitala tjänsten gör att visselblåsare kan rapportera in ärenden anonymt, tekniken bygger på säker kryptering och penetrationstestning som möjliggör sekretess och säker hantering av personuppgifter. Men Visslan är inte bara en plattform för rapportering och ärendehantering, utan den ska också vara ett resurscentrum för policyfrågorna om visselblåsning. Genom Visslan ska arbetsgivare och anställda kunna få reda på vad som gäller.   

– Vi samlar kunskap från experter inom en rad områden till exempel visselblåsning, mutor, korruption, affärsetik och affärsrätt, säger Måns Skogman.  

Stipendiet ger värdefullt mentorskap och kontakter

Nu tilldelas Daniel Vaknine och Måns Skogman Göran Bredinger-stipendiet 2021 för Visslan. Stipendiet omfattar 50 000 kronor och Göran Bredinger, VD för Dieden Group, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning genom lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande. Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovationsfältet.  

– Vi sökte stipendiet av intresse för mentorskapet. Göran Bredinger har gjort den resan vi vill göra och vi ser fram emot att lära av honom, säger Daniel Vaknine. 

Juryns motivering 2021: 

Årets stipendiat Daniel Vaknine och Måns Skogman har utvecklat det digitala visselblåsarsystemet Visslan, som är användarvänligt och säkert samt uppfyller kraven som ställs i EU-direktivet och den nya visselblåsarlagen som börjar gälla den 17 december 2021. Visslan har redan tecknat sina första kunder och målsättningen är att omgående marknadslansera systemet. Visslan är en plattform för rapportering och hantering av visselblåsning samtidigt som man inhämtar, utvecklar och delar kunskap inom området. Grundarna har också ambitionen att utveckla Visslan till ett resurscentrum för policyfrågor om visselblåsning och på så vis bidra till kultur- och systemförändring. 

 

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet: 

https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/ 

Läs mer om Visslan:

https://www.visslan.se

Insamling av best practices inleder EU-projekt

Människor uppe från luften
I EU-projektet Building Capacity for a Sustainable Society ska de fyra länderna Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige under två år samla in, dela och utveckla kunskap om social innovation. MSI leder arbetet med att utveckla verktyg och metoder för kunskapsdelning och samarbeten över gränser. Nu samlas best practices för metoder, verktyg, program och tillvägagångssätt för att främja social innovation in.

Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) syftar till att främja transnationellt samarbete och ömsesidigt lärande för att inrätta eller konsolidera nationella kompetenscentrum för social innovation i de fyra deltagande länderna, i linje med den nuvarande och framtida programverksamheten inom Europeiska socialfonden och EaSI-programmet.

Sverige är genom MSI tillsammans med Reach for Change och Inkludera representerade i BuiCaSuS. Projektet är uppdelat i fem delprojekt där MSI leder delprojekt fyra med Frankrike och Avise som co-lead. Delprojekt fyra fokuserar särskilt på frågorna: Vilka verktyg och metoder behövs för att bygga kapacitet för social innovation? Vilka best practices finns som kan inspirera andra och replikeras?

– Vi arbetar med att skapa ett systematiskt utbyte av best practices för aktörer inom offentlig och privat sektor samt civilsamhället – att visa hur det går att stödja ekosystemet för social innovation, säger Anna Tengqvist, samordnare på MSI som leder arbetet i BuiCaSuS.

Delprojektet är tänkt att fungera som en kunskapsplattform eller knowledge-hub, som skapas genom ett kollaborativt arbetssätt och genom erfarenhetsutbyte av olika case och goda exempel mellan partnerländerna. Särskilt fokus är på erfarenheter där social innovation har haft en längre livslängd, som i Sverige eller i Frankrike.

Två tematiska områden av samhällsutmaningar har gemensamt inom projektet BuiCaSuS identifierats som de mest intressanta att fokusera på – rumslig segregation och socialt utanförskap, men även andra teman relaterade till ett hållbart samhälle är av intresse.

Nu söker och samlar MSI och de andra aktörerna i BuiCaSuS in best practices av verktyg, metoder, andra tillvägagångssätt och program som stödjer eller främjar social innovation in i de fyra länderna genom en nomineringsprocess och enkät. De utvalda goda exemplen kommer att presenteras vid nationella och transnationella mötesarenor.

Läs mer om BuiCaSuS

Läs mer om och delta i nomineringen

MSI lanserar nya samtalsserien Social Innovation Foresight

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet lanserar ett nytt koncept med serien Social Innovation Foresight. Första tillfället 9 november handlar om Social Imagination och keynote är Geoff Mulgan, professor vid University College London och välkänd inom fältet social innovation.

Genom konceptet Social Innovation Foresight kombinerar Mötesplats Social Innovation live evenemang med en ny filmserie. Varje Foresight kommer att ge en glimt av framtiden med hjälp av thought leaders, stora tänkare och nya pionjärer. Det blir en möjlighet att ta del av innovativa och kreativa spaningar och samtal som stimulerar nya idéer och utvecklar kunskap.

– Genom Foresight vill vi erbjuda alla intresserade att blicka framåt, se vad som väntar runt hörnet och reflektera över vad vi tillsammans kan göra för att få social förändring att hända, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation.

Ämnet för den första Social Innovation Foresight är Social Imagination.

– Vi har idag svårt för att skapa kreativa fantasier om framtiden. De flesta har lättare för att föreställa sig ekologisk katastrof eller dystopier, än att föreställa sig och fantisera om hur samhället skulle kunna bli bättre en generation framåt i tiden, säger Geoff Mulgan, professor i Collective Intelligence, Public Policy och Social Innovation vid University College London (UCL).

Hur kan vi komma över denna kris och ta tillbaka vår uppfinningsrikedom? Hur kan vi skynda på social och offentlig fantasiförmåga i organisationer och i samhället? Och vad kan vi göra som individer och kollektiv för att finna nya vägar och framtida sociala verkligheter?

Geoff Mulgan ger en kort keynote-föreläsning och deltar sedan i ett livesamtal med gästerna Cassie Robinson, biträdande direktör för finansieringsstrategin vid The National Lottery Community Fund i England och Roope Mokka, futurist och urbanist med fokus på social transformation och en av grundarna till Demos Helsinki, en internationell think tank med bas i Finland. Moderator är Johanna Koljonen, finlandssvensk författare, programledare och medieanalytiker.

Social Innovation Foresight #1 går av stapeln 9 november och livesänds från en studio i Malmö. Evenemanget är kostnadsfritt, digitalt och på engelska.

Läs mer om Social Innovation Foresight och anmäl dig:
https://si-foresight-on-social-innovation.confetti.events

Så kan AI utvecklas för att inkludera barns rättigheter

Kid boy and media cube figure as symbol for technologies.
Barn och ungdomar har relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas av tekniken. Och det saknas policys för hur artificiell intelligens ska utvecklas med respekt för barns rättigheter. UNICEF har tagit fram riktlinjer som nu testas genom flera pilotprojekt i Sverige.

Det är viktigt att inkludera barn i utvecklandet av AI. Men det saknas gemensamma riktlinjer. UNICEF har lanserat ett globalt projekt för att utvärdera riktlinjer för hur AI ska utvecklas för att inkludera barns rättigheter. Riktlinjerna innebär bland annat att säkerställa trygghet, skydda barns personliga data och rätt till integritet, att stötta barns utveckling och välmående samt att möjliggöra en miljö för barncentrerad AI.

UNICEF har haft workshops med 100-tals ungdomar i högstadieålder i flera olika länder däribland Sverige. Kunskapsmässigt skiljer det sig ganska mycket mellan länderna men majoriteten av ungdomarna har en relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas. Det är därför viktigt att designa processen för att inkludera barn utifrån barns olika förutsättningar, så att man även når ut till de barn som är svåra att nå.

– Det är viktigt att man stöttar och utbildar barnen i hur de påverkas. Men vi behöver också ta vara på de kunskaper barn redan har inom AI, säger Lulu Li, rådgivare i barnrättsliga frågor, UNICEF.

Flera pilotprojekt testar UNICEFS riktlinjer för barncentrerad AI

Det sker just nu flera pilotprojekt i Sverige för att testa UNICEF:s riktlinjer gällande barnrättsperspektivet i AI. Projektet “3 städer” är ett projekt där kommunerna Lund, Helsingborg och Malmö deltar. Varje kommun har identifierat ett eller flera pilotprojekt för att testa UNICEF:s riktlinjer för att säkerställa barnperspektivet inom AI. Processen är cyklisk vilket innebär att arbetet är kontinuerligt och fokus ligger på att lära. I projektet deltar förutom kommunerna, AI Sweden och Lunds universitet som 1 av 15 globala pilotprojekt från UNICEF.

Lunds kommun har kartlagt och utvärderat UNICEF:s 9 riktlinjer om barns rättigheter och AI och implementerat ett förarbete kring AI på en digital process som berör barn i Lund.

– Vi har satt fingret på hur viktigt det är att ta hänsyn till barns rättigheter men också mänskliga rättigheter i stort när man utvecklar nya digitala system och AI system för att inte bygga in diskriminerande funktioner vilket är risken annars, säger Ulrika Dagård, samhällsstrateg med inriktning på social hållbarhet och mänskliga rättigheter på Lunds kommun.

Laiban ökar tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan

Ett försök att öka tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan är AI:n Laiban. Laiban samlar information om vardagen som till exempel: matsedlar, väderprognoser, rimliga kläder och kan svara på barnens frågor om detta. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är barnens rätt till delaktighet, barn är inte bara användare av Laiban utan även med i utvecklingen av Laiban. Laiban används bland annat på förskolorna i Helsingborg och är tillgängligt till de förskolor som vill börja använda Laiban med planen att ha kapaciteten att förse kommunens alla förskolor.

– Produkten vilar på ledorden tillgänglighet – att barnen ska ha tillgång till information vilket även kan innebära att Laiban finns på flera språk, säger Simon Melin, en av skaparna bakom Laiban.

SomeBuddy hjälper barn och unga vid näthat

Eija-Leena Koponen som varit med och utvecklat den digitala tjänsten SomeBuddy, ett annat exempel på UNICEF:s pilotprojekt, visar hur en app konkret kan hjälpa barn och unga vid näthat. SomeBuddy är ett AI-system som ger support till barn och vuxna som potentiellt har utsatts för diskriminering online. Appen analyserar situationen som uppstått och ger legala och psykologiska råd på ett vardagligt språk till användaren.

– Vi vill ge snabbt, robust och effektivt juridiskt och socialpsykiskt stöd och bakgrundsidén är att använda AI för att hjälpa så många som möjligt. Genom AI kan vi analysera ärendena och på så vis minskar vi experternas arbetsbörda vilket i sin tur öka antalet personer som får hjälp, säger Eija-Leena Koponen.

Fakta:
Webbinarium om barncentrerad artificiell intelligens

För att dela kunskap om barncentrerad artificiell intelligens (AI) anordnade Mötesplats Social Innovation och AI Sweden ett webbinarium 26 augusti. Intresset var stort med drygt 120 anmälda. Av de 74 personer som deltog fanns representanter från både akademin och de offentliga, privata och idéburna sektorerna. Se filmen från webbinariet

AI Sweden är det svenska nationella centrumet för tillämpad AI, med stöd av den svenska regeringen och den offentliga och privata sektorn över hela landet. Uppdraget är att påskynda användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige.

Mötesplats Social Innovations nya verksamhetsledare ser fram emot samarbeten över gränser

Sara Bjärstorp, verksamhetsledare, MSI
Sara Bjärstorp blir ny verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Hennes uppdrag är att utveckla de nationella samarbetena. Siktet är också inställt på att göra MSI till en stark internationell aktör.

– För att lösa komplexa samhällsutmaningar måste vi samarbeta över gränser. Jag ser fram emot att leda MSI:s nationella och internationella arbete. Det ska bli spännande att på ett konkret sätt få arbeta med spridningen av forskningsbaserad kunskap om social innovation som bidrar till förändring i samhället, säger Sara Bjärstorp.

Stark ledare med intresse för samverkan, social innovation och kultur i olika former

I Sara Bjärstorp får MSI en ledare som har lång erfarenhet av ledning inom akademin och verksamhetsutveckling av utbildning och forskning vid Malmö universitet. Hon har ett stort intresse för samverkan och gedigen kunskap om olika förutsättningar och möjligheter för samarbeten mellan akademin och andra sektorer. Närmast har Sara Bjärstorp arbetat som dekanråd med uppdrag att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle. Kultur i olika former ligger henne särskilt varm om hjärtat. Hon är strategiskt ansvarig för universitetets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen och hon har en rad externa uppdrag, bland annat som ledamot i styrelsen för Luleå tekniska universitet och Media Evolution.

– Lärdomarna från alla åren som ledare inom akademin tar jag med mig in i det gränsöverskridande plattformsarbetet vid MSI. Jag är väldigt intresserad av samverkan och social innovation och har genom mitt senaste arbete med kultursamverkan utvecklat ett brett externt kontaktnätverk som också är värdefullt i mitt nya uppdrag, säger Sara Bjärstorp.

Hoppas ska bidra med utvecklingen av MSI och Malmö universitet

Valet av ny verksamhetsledare hoppas vicerektor för samverkan vid Malmö universitet och MSI:s styrgruppsordförande Charlotte Ahlgren Moritz ska bidra till utvecklingen av såväl MSI som Malmö universitet.

– MSI är Malmö universitets enda renodlade samverkansplattform som engagerar externa partners från alla samhällssektorer. Därför är det viktigt att vi kopplar ihop utbildning och forskning med dessa kontaktytor för ömsesidigt utbyte, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

En plattform med framskjuten position nationellt inom social innovation

MSI är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer och socialt företagande med huvudsäte vid Malmö universitet och verksamhet vid lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. MSI samarbetar med offentlig och idéburen sektor, akademin och näringslivet och arbetet sker såväl lokalt, regionalt som nationellt och internationellt. Just nu arbetar MSI med temaområdena arbete i framtiden, barnets rätt, digital inkludering, jämlik hälsa och trygghet i det offentliga rummet. MSI initierar och arrangerar olika slags mötesarenor, till exempel föreläsningar, panelsamtal, nätverksträffar och konferenser. Under sex år arrangerade MSI Nordens största mötesarena inom social innovation – Social Innovation Summit. MSI producerar också filmer, artiklar, publikationer och rapporter, några exempel är 100 sociala innovationer, Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning och nu senast satsningen Forskning i samverkan som förändrar Sverige. MSI utvecklar även nya modeller och processer för samverkan, exempelvis testbäddar och science-labs.

– MSI har en framskjuten position nationellt inom social innovation och samverkan med gott renommé och ett extremt starkt och dynamiskt nätverk. Det ger goda förutsättningar och potential att förstärka kunskapsallianser, säger Sara Bjärstorp.

Tar ett större kliv ut i Europa för att bli en internationell aktör

Nu tar MSI ett större steg ut i Europa genom det EU-finansierade projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) där MSI tillsammans med Reach for Change och Inkludera representerar Sverige i ett europeiskt kompetenscenter med Frankrike, Spanien och Lettland.

– Jag ser fram emot att tillsammans med Sara Bjärstorp, våra MSI-noder och samarbetspartners vidareutveckla MSI, fortsätta förstärka och utveckla det nationella arbetet inom samverkan och sociala innovationer och genom det europeiska samarbetet bli en aktör i Europa och internationellt, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Är du nyfiken på samverkan och MSI?

Läs mer och kontakta gärna oss

Fakta: Sara Bjärstorp, ny verksamhetsledare för MSI
Sara Bjärstorp är disputerad i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet. Innan hon kom till Malmö universitet arbetade hon vid Linnéuniversitetet. 2011-2020 var hon prefekt för Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet. Det senaste året har Sara Bjärstorp varit dekanråd för att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle, ledamot i Rådet för samverkan samt strategiskt ansvarig för Malmö universitets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen. Den 15 september tillträder Sara Bjärstorp det treåriga uppdraget som verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

MSI vid Malmö universitet tilldelas Sten K Johnsons stiftelses stipendium

Bannerbild för Forskning i samverkan som förändrar Skåne med rapsfält, Triangelnstationen i Malmö
Forskning i samverkan som förändrar Skåne, så heter den satsning som Mötesplats Social Innovation fått Sten K Johnsons stipendium för. Genom korta kärnfulla filmer ska forskning vid Malmö universitet som sker i samverkan med andra aktörer i Skåne lyftas fram.

– Målsättningen är att genom filmerna och kommunikationen via MSIs och Malmö universitets kanaler bidra till ökad kunskap om den positiva samhällspåverkan forskning i samverkan har i Skåne, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI.

Gemensamt för Agenda 2030, den nya forskningspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige och Horisont Europa är att vikten och behovet av forskning, samarbete och innovation över gränser betonas för att lösa komplexa samhällsutmaningar. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är även högt prioriterat vid Malmö universitet. Med forskning och utveckling av kunskap och innovation över gränser underlättar universitetet nyttiggörandet av kunskap inom områden som hållbar stadsutveckling och social inkludering i bostadsfrågan, hälsa och livslångt lärande.

Finns ökat behov av att nå ut med fakta och kunskap

Idag finns ett ökat behov av att på ett kortfattat, tydligt, lättillgängligt och populärvetenskapligt sätt kunna beskriva det genomslag forskningen har i samhället. Digitaliseringen möjliggör kommunikation på nya sätt, i nya format och kanaler, vilket gör att det går att nå ut med fakta och kunskap till fler.

Lyfter resultat av forskning i samverkan genom korta filmer

Mötesplats Social Innovation har tilldelats Sten K Johnson stiftelses stipendium för att genomföra ”Forskning i samverkan som förändrar Skåne” och lyfta fram exempel på forskning i samverkan med andra aktörer som bidrar till att lösa komplexa samhällsutmaningar på nya sätt.

Genom korta kärnfulla filmer planerar MSI att lyfta fram forskning som:

  • adresserar aktuella samhällsproblem,
  • sker i samverkan med aktörer från andra sektorer och
  • på ett nyskapande sätt bidrar till positiva samhällseffekter.
Bygger vidare på framgångsrikt koncept

MSI kommer att bygga vidare på ett koncept som fungerat väl. Våren 2021 har MSI producerat och publicerat korta filmer och fördjupande artiklar under namnet Forskning i samverkan som förändrar Sverige.

Det är inte första gången MSI tilldelas medel från Sten K Johnsons stiftelse. MSI har tidigare sökt och haft glädjen att få finansiering från Sten K Johnsons stiftelse för boken ”100 sociala innovationer som kan förändra Sverige” som fått mycket god spridning.

Fakta: Sten K Johnsons Stiftelse

Sten K Johnsons Stiftelse riktar sig till individer, organisationer och företag (med skånsk anknytning) som har visioner och handlingskraft för att utveckla projekt inom utbildning, bildning, medicin, teknik, entreprenörskap, litteratur och musik. I Sten K Johnsons anda ska stiftelsen stödja gränsöverskridande initiativ och nytänkande individer som vågar ge sig in i oprövade landskap för att utveckla nya vägar framåt.

Läs mer: https://www.stenkjohnsonsstiftelse.se

Bli en del av vårt team – sök tjänsten som nationell och internationell samordnare

Har du ett stort intresse för social innovation, samverkan och metodutveckling? Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet söker nu en nationell och internationell samordnare. Som samordnare är du en del av det nationella kansliet i Malmö. I din roll samordnar du MSIs operativa arbete i Sverige och representerar MSI på internationella arenor.

Du förväntas vara en nyckelperson i etableringen av det nationella kompetenscentret genom projektledning av det europeiska partnerskapet för nationella kompetenscentrum för social innovation.

Låter det intressant?

Läs mer och ansök här

Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare lämnar för Rädda Barnen

Hanna Sigsjöö
Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare lämnar efter drygt tio år. Nu väntar nya utmaningar för Hanna Sigsjö och MSI inleder sommaren med att ta steget ut i Europa.

– Jag har haft den stora glädjen och äran att få leda MSI tillsammans med fantastiska kollegor på resan från start fram till idag. Dryga tio härliga år tar jag med mig. Jag lämnar ett MSI som växt sig starkt inom Sverige och nu är på väg att ta steget ut i Europa, säger Hanna Sigsjö.

–Hanna Sigsjö har varit nyckelpersonen att leda MSIs resa fram till den nationellt samlande kunskapsaktören för social innovation som MSI är idag. Från hela MSI-teamet, Malmö universitet och Malmö stad vill vi tacka Hanna för det fantastiska arbete hon gjort genom åren och önska henne all lycka till i framtiden med ett nytt spännande och viktigt uppdrag. Vi ser fram emot fortsatt samarbete om än i nya former, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och Vicerektor Malmö universitet.

2010 gav KK-stiftelsen klartecken om att etablera den nationella kunskapsplattformen för social innovation i Sverige vid Malmö universitet. Sedan dess har Malmö universitet i nära samarbete med Malmö stad långsiktigt och uthålligt investerat i och visat sitt stöd för MSI. MSI har under åren utvecklat och delat kunskap och metoder, lyft fram goda exempel för många att inspireras av, etablerat mötesarenor och kopplat samman aktörer för att i partnerskap utveckla ett innovationsområde vars betydelse och behov växer och blir allt viktigare för en hållbar värld.

–Sociala innovationer som hjälper till att lösa samhällsutmaningar inom teman som barnets rätt, trygghet, en inkluderande arbetsmarknad och jämlik hälsa behövs. Och gränsöverskridande arbete över sektorer, branscher och länder krävs för att dela kunskap och kraftsamla, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

MSI har med finansiering från Vinnova etablerats från Malmö universitet i söder, Jönköping University, Örebro universitet, till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i norr. Nu tar MSI nästa kliv ut i Europa med mandat från Svenska ESF-rådet att representera Sverige och blir en synlig aktör för social innovation och socialt entreprenörskap även inom EU med möjligheten att bredda nätverk och knyta viktiga allianser för framtiden.

– Jag är så oerhört tacksam för alla samarbeten med personer och aktörer från alla sektorer över hela Sverige som betyder så mycket för MSI. Tillsammans har vi fått möjlighet att skapa en miljö som främjar utveckling, nya initiativ och experimenterande men också vikten av mod, tålamod, uthållighet och ödmjukhet inför att utveckla ett innovationsfält och att mobilisera aktörer för att i partnerskap, över gränser stärka social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030, säger Hanna Sigsjö.

Hanna Sigsjö går nu mot ett nytt uppdrag, då hon i september börjar som affärsutvecklare på Rädda Barnen. Där kommer hon att arbeta i nära samarbete med näringsliv, akademi, myndigheter och andra aktörer i det civila samhället för att på nya sätt och i nya samarbeten skapa positiv förändring för barn och unga.

– Det är en ynnest att få möjligheten att börja som affärsutvecklare på Rädda Barnen, det känns så värdefullt för mig att varje dag få bidra till att göra världen lite bättre för barn, säger Hanna Sigsjö.