Social innovation i teori och praktik – nytänkande vägar till inkludering och hållbarhet i organisationer och samhälle? Så heter en ny doktorandkurs om social innovation som samlat åtta doktorander från hela Sverige.
Bristen på doktorandkurser i social innovation var bakgrunden till att kursen startades.
– Det finns få svenska doktorandkurser om social innovation och därför kan det vara svårt för de doktorander som studerar området att orientera sig i den forskning som finns och hitta andra doktorander och forskare att tänka tillsammans med, säger Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet, där hon forskar om social innovation.
Flera lärosäten samarbetar om att genomföra doktorandkursen
Doktorandkursen har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte. Syftet med kursen är att ge en teoretisk bas inom social innovation till de deltagande doktorandernas avhandlingsarbeten.
– Vi hoppas att kursen ska ge deltagarna en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation, med koppling till olika teman som exempelvis hållbar utveckling, social inkludering och samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.
– Vi hoppas även att kursen ska vidga deras kontaktnätverk, både med varandra och med de seniora forskare som undervisar på kursen.
Kursen har samlat en bredd av doktorander från hela landet
Kursen har samlat åtta doktorander från sju olika lärosäten i hela landet. De är verksamma inom allt från socialt arbete till arkitektur och företagsekonomi, med fokus på bland annat matfattigdom, bostadsförsörjning och landsbygdstransporter.
Två av doktoranderna som deltar är Linnea Lindemann, doktorand vid Malmö universitet och Mattias Berglund, doktorand vid Mälardalens universitet.
– Jag valde att gå kursen för att utveckla ett teoretisk ramverk kring sociala innovationer. Kurslitteraturen bjuder på en bra blandning av teorier och kursens slutuppgift är fri i sin utformning, vilket innebär möjligheten att skriva fram allt från ett teoretiskt avsnitt till en mer undersökande text. Under kursen är diskussionen om välfärdsstatens roll och relationen till civilsamhället återkommande, vilket har gett mig idéer till min avhandling, säger Linnea Lindemann.
Linnea Lindemanns avhandling handlar om bostadsförsörjning och bostadsförsörjningsproblem utifrån ett välfärdsperspektiv.
– Jag berör bostadsprojekt som är exempel på sociala innovationer. De bedrivs av civilsamhället, och relationen mellan offentliga aktörer och civilsamhället är något jag undersöker utifrån ansvarsfördelning, säger hon.
Forskar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor
Mattias Berglunds forskning bedrivs via en delad tjänst som kommundoktorand vid Mälardalens universitet och som kommunstrateg med ansvar för social hållbarhet i Eskilstuna kommun. Hans avhandling handlar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor för att stärka innovationsförmåga. Många av dagens utmaningar som offentlig sektor står inför handlar om stora frågor som klimatet och segregation där ingen enskild aktör har ansvar för alla resurser eller möjligheter att enskilt lösa en fråga.
– Det saknas ofta en diskussion om aktörers förmåga, i mitt fall kommuners, att faktiskt kunna bemöta den här typen av utmaningar tillsammans med andra. Diskussionen handlar ofta om att innovation är lösningen och mindre om förutsättningar i de organisationer som behöver bli bättre på innovation, säger Mattias Berglund.
Doktorandkursen har stärkt deltagarna
Kursens inriktning på såväl teori som praktik passade Mattias Berglund perfekt och har stärkt honom i båda rollerna och sitt fortsatta arbete.
– Förståelsen för social innovation på ett teoretiskt plan hjälper min akademiska sida och särskilt fördjupningen i civilsamhället som arena för social innovation har varit extra värdefullt för mig i min roll som praktiker, säger han.
– Kursen gav mig en pusselbit som jag saknat för min egen förståelse av innovation, att social innovation handlar om de större frågorna med fokus på hållbarhet, av mer systemisk och aktörsövergripande karaktär. Ibland har det varit svårt att orientera sig inom innovation rent generellt då det kan vara allt från design av en befintlig, ganska avgränsad del av kommunal service till de stora samhällsutmaningarna och Agenda 2030.
– Att ha en grund i social innovation hjälper mig att lyfta blicken från enskilda satsningar eller fokus på innovationsprocesser till att landa tillbaka i själva syftet med min avhandling, att stärka kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor och stärkt innovationsförmåga. Det handlar mer om att ha kapacitet att delta, stötta samt dela ansvar och ägarskap i innovationsprocesser tillsammans med andra sektor om dom stora samhällsutmaningarna.
Även Linnea Lindemann kommer att använda kunskaperna i sociala innovationer i sitt avhandlingsarbete.
– Jag kommer använda forskning om sociala innovationer för att beskriva bostadsprojekten och den roll de spelar för välfärdsstaten. Jag tar med mig teoretiska ingångar från kursen, som jag kommer att applicera på min empiri och på synsättet på civilsamhällets roll i ett välfärdsperspektiv, säger Linnea Lindemann.
Framöver hoppas Malin Lindberg att doktorandkursen även kan ges och genomföras på engelska.
Fakta: Social innovation i teori och praktik
Doktorandkursen ”Social innovation i teori och praktik” har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte.
