Vad är social innovation?

”Social innovations are new ideas that meet social needs, create social relationships, and form new collaborations. These innovations can be products, services, or models addressing unmet needs more effectively.”

EU-kommissionens innovations- och tillväxtstrategi

Mötesplats Social Innovation definierar social innovation på följande sätt: ”nya innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar”. Utgångspunkten är den definition som används inom ramen för EU-kommissionens innovations- och tillväxtstrategi.

Det finns ett flertal olika definitioner och namn på entreprenörskap och innovation som i första hand syftar till att adressera en samhällsutmaning. De vanligaste är: social innovation, socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, sociala företag och arbetsintegrerande sociala företag.

EU-kommissionens arbete med social innovation hämtar mycket av sin logik från det arbete som gjorts inom ramen för BEPA (Bureau of European Policy Advisors), den förra EU-kommissionens expertgrupp. I rapporten, Empowering People, driving change: Social innovation in the European Union (2011) delas sociala innovationer upp i tre huvudsakliga kategorier:

Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov, och som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn.

Samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhälls-sektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället.

Systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik där innovationen riktar sig till hela samhället.

Det som förenar alla begreppen är att de vill bredda innovations- och entreprenörskapsarbetet till att inte bara inkludera traditionella innovatörer och företag. Det är också ett sätt att ”låna” logiker från andra sektorer för att hitta nya och mer effektiva driftsformer. Social innovation fokuserar på nya lösningar och innovationer, och kan därför uppstå i olika former och finnas från gräsrots- till global systemnivå.

Såväl socialt företagande som samhällsentreprenörskap bygger på att man använder sig av företagandets och entreprenörskapets logik för att lösa samhällsutmaningar på ett mer effektivt sätt och syftar, i vissa fall, till att skapa organisationer som kan bära sig själva ekonomiskt och därmed minska beroendet av bidrag och donationer. Dessa aktörer arbetar oftast tvärsektoriellt och kännetecknas av sin hybridform. Det är därför viktigt att anpassa stöd, struktur och system utifrån detta.

Vad som är viktigt att poängtera är att samhälls- och socialt entreprenörskap kan vara innovativt och skapa nya lösningar, men behöver inte vara det.

Varför social innovation?

En av de främsta drivkrafterna till att social innovation har fått förnyad kraft det senaste decenniet är att vi står inför stora samhällsutmaningar som kräver delaktighet av alla samhällets medborgare och samhällssektorer. En avgörande faktor för att detta ska ske är en breddning av entreprenörskaps- och innovationsbegreppen för att mobilisera fler aktörer att lösa samhällsutmaningar. Det i sin tur kräver nya driftsformer och nya former för samverkan, finansiering, styrning och kunskapsutveckling.

Allt fler är idag eniga om att vi behöver sociala innovationer för att vårt samhälle ska fortsätta att utvecklas, för att vi ska få fortsatt ekonomisk tillväxt och för att våra gemensamma funktioner ska förändas i takt med att den tid vi lever i förändras och förnyas. På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft.

EU och social innovation

EU har i sitt arbete med Horizon 2020 betonat vikten av innovationer som fokuserar på vår tids stora samhällsutmaningar. Men utvecklingen av sociala innovationer tillmäts allt större betydelse globalt och det är inom dessa områden som vi också kan hitta framtida tillväxtmöjligheter. EU lyfter fram hälsoområdet, sjukvård samt gröna produkter och tjänster som områden som redan idag skapar jobb och tillväxt i Europa och visar på nya tillväxtområden där social innovation kommer att spela en stor roll.

Nya samarbeten och lösningar

Vare sig näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor kan klara utmaningarna på egen hand. Det krävs därför nya former av samarbeten som i sin tur kan leda till nya lösningar, innovationer och idéer. I samband med detta uppstår också nya sorters företag, en slags hybrider som kombinerar vinstintresse med målsättningen att göra en samhällsinsats.

Förändring av innovationssystemet

Dessa entreprenörer med nya samhällsnyttiga idéer möter ofta hinder i sina försök till etablering. Deras affärsmodeller passar inte in i traditionella sätt att värdera innovationer och företag. För att ta tillvara dessa initiativ krävs innovativa politiska lösningar som ger stöd och incitament för att området ska kunna utvecklas.

100 sociala innovationer

Begrepp

Forskning

Fördelarna med social innovation

Vi ser framväxten av en ny grupp entreprenörer och innovatörer. Eftersom social innovation har fokus på behov i samhället innebär det att helt nya grupper, som normalt inte ses som aktörer i innovationssammanhang involveras i arbetet. Det handlar dels om att uppmuntra innovationskraft hos nya individer men också att främja inkludering av dessa grupper i det traditionella stödsystemet.

Samhällsutmaningar ställer i allt högre utsträckning krav på nya aktörskonstellationer och samverkansformer. I kölvattnet av dessa nya samverkansinitiativ uppstår nya former, metoder och modeller för hur vi bättre ska kunna arbeta tillsammans framöver. Exempel på detta är utvecklingen av labb, testbäddar och andra liknande arenor.

Stora företag och organisationer söker efter nya sätt att öka sin innovationsförmåga. Man vill utveckla win-win lösningar för alla där innovationen är tydligare kopplad till kärnverksamheten. Många gånger pekar man på behovet av att finna enklare former för att organisera ett samarbete med grupper som man vanligtvis inte når. Det kan t ex vara yngre entreprenöriella företag, sociala entreprenörer eller idéburen sektor.

Social innovation strävar många gånger efter en ökad delaktighet hos medborgarna. Dels för att stärka sammanhållningen i samhället och därmed demokratin, men också för att komma åt människors verkliga behov.

Genom att bygga upp bättre förutsättningar att innovera och ta tillvara på den innovationsförmåga som finns i samhället skapas en ökad resiliens och förmåga att möta de snabba förändringar som sker i samhället idag. I grund och botten handlar det om att arbeta med en kulturförändring på såväl individnivå som i hela samhället för att kunna arbeta mer experimentbaserat och kontinuerligt kunna förändra och omvärdera sin verksamhet.

Vilka är utmaningarna?

I innovationssammanhang talar man ofta om innovationshöjd, vilket ofta brukar betyda hur unikt och banbrytande en innovation är. Inom området social innovation är man främst inriktad mot att finna innovativa lösningar på samhällsproblem av relevans för många människor. Detta behöver absolut inte innebära att innovationerna saknar höjd men det är inte det primära målet. Ett mer korrekt sätt att resonera kring social innovation är vilket värde och vilken effekt de tillför samhället.
Samhällsentreprenörens styrka är att kunna identifiera samhällets eller vissa gruppers verkliga behov på ett insiktsfullt sätt. Många gånger före andra aktörer såväl offentliga som privata. Däremot saknas ibland den affärsmässiga erfarenheten som gör att man har svårare att bedöma marknaden, dess betalningsförmåga/lust etc. En fråga som vi måste ställa är hur det nuvarande innovationsstödsystemet kan inbegripa stöd även till den här typen av innovatör och entreprenör?
En viktig utmaning är hur man kan skala upp sociala innovationer? De är många gånger tjänsteinriktade och ganska personalintensiva. På samma sätt som vi idag fokuserar på att stödja Start-ups, så måste vi hitta former för att stimulera ”Scale-ups”.

Samhällsentreprenörer drivs inte i första hand av vinstmaximering. Man vill kunna leva på sina företag för att minska sårbarheten i beroendet av offentligt stöd men återinvesterar många gånger överskottet i företaget/verksamheten. Detta innebär i sin tur att man har vissa svårigheter i kontakter med affärsutvecklare, banker och investerare. Det behövs en utveckling av nya finansieringsmöjligheter och öka kunskapen om sociala innovationers betydelse för arbetsskapande och samhällsutveckling.

För att kunna bedöma resultat och effekter av social innovation och samhällsentreprenörskap behövs nya modeller och mätmetoder. Detta arbete pågår intensivt både internationellt och i Norden. De investeringar som behövs inom miljö- och energiområdet, inom hälsa och nya arbetstillfällen är av den storleksordningen att resultat och effekter måste kunna redovisas för att kunna attrahera tillräckligt stora investeringar. Mötesplats Social Innovation publicerade 2018 boken “Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning”. (ADLINK) Handboken är tänkt som en guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om det växande fältet kring att mäta sociala effekter.

Vad tycker du om denna sidan?

På en skala 1-5, hur skulle du gradera följande för sidan du besöker för tillfället? (1=Dålig, 5=Utmärkt)

Lämna feedback

Vad tycker du om sidan? Lämna feedback och hjälp oss skapa en bättre webbupplevelse.