Kategori: Nyheter

I januari samlades forskare som driver Forte-finansierade forskningsprojekt tillsammans med samhällsaktörer. Syftet var att utbyta kunskaper om samskapande. Träffen är en del i en lärprocess som drivs av Forte i samarbete med Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

I svensk och europeisk forskningspolitik efterfrågas forskning i samverkan med samhällsaktörer eftersom det antas bidra till forskningens kvalitet, relevans och nytta. En fördjupad form av samverkan är det som Forte kallar för samskapande, där samhällsaktörer och de som ska använda eller få nytta av forskningsresultaten, aktivt involveras i flera delar av forskningsprocessen.

För att öka kunskapen om hur samskapande genomförs i praktiken har Forte initierat ett samarbete med Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet, som pågår till och med 2026.

– Såväl forskare som lärosäten och finansiärer behöver ökad kunskap om hur samskapande kan genomföras i praktiken samtidigt som forskningens lagstadgade frihet värnas, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som tillsammans med Anna Tengqvist, samordnare vid MSI, leder lärprocessen.

I lärprocessen medverkar även Annelie Sundler, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och Kettil Nordesjö, docent i socialt arbete vid Malmö universitet.

Mer kunskap och fortsatt utvecklingsarbete

Lärprocessen ska bidra till ökad kunskap hos forskare och forskningsfinansiärer samt ge underlag för fortsatt utvecklingsarbete inom Forte.

– Samarbetet med MSI är en del av Fortes kontinuerliga arbete för att skapa förutsättningar för att den forskning vi finansierar ska komma till användning. Vi tror mycket på samskapande som ett av flera verktyg för att nå dit. Lärträffarna är samtidigt en bra möjlighet för forskarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra, säger Anna-Karin Florén, forskningssekreterare på Forte.

Lärprocess i tre delar

Processen omfattar tre delar. Den första delen är en uppföljning av tre Forte-utlysningar där samverkan och samskapande efterfrågats. Den andra delen består av lärträffar med forskningsprojekt som finansieras av Forte. Sista och tredje delen är en utvärdering av samverkan i utlysningarna. De tre Forte-utlysningar som omfattas är: Tillämpad välfärdsforskning 2022, Barn och ungas psykiska hälsa 2022, och Samskapande för hållbar arbetslivsutveckling 2023.

I den första delens uppföljning, som genomfördes 2024, studerade MSI samverkan och samskapande i Fortes utlysningsprocess och utlysningstexter, inkomna och beviljade ansökningar, samt beredningsgruppernas yttranden.

– Bland annat ser vi att ju tydligare samverkan och samskapande efterfrågas och beskrivs i utlysningarna, desto mer används dessa begrepp och angreppssätt i ansökningar och bedömningar, säger Malin Lindberg.

Kunskapsutbyte mellan forskare

I den andra delen genomförs nu en första lärträff med forskare som beviljats medel i någon av dessa utlysningar. Under lärträffen kommer forskarna att få utbyta kunskaper om samskapande med varandra, vilket även tillvaratas för fortsatt lärande i processen.

– Vi ser fram emot att höra mer direkt från forskarna om deras erfarenheter av att driva samskapandeprojekten, och fånga upp de möjligheter och utmaningar som beskrivs, säger Anna-Karin Florén.

Samverkan och samskapande i forskning ser olika ut

Sista och tredje delen är en utvärdering av samverkan och samskapande i Fortes utlysningar.  Vilka krav som ställs på samskapande och hur samhällsaktörer ska involveras framgår i respektive utlysnings informationstext.

Samverkan och samskapande kan ingå i en eller flera delar av forskningsprocessen. Ju fler delar berörda aktörer involveras i, desto högre grad av samskapande. Vilken grad som är lämplig avgörs av forskningsprojektets syfte och upplägg.

Samverkan och samskapande har dock ingen fast modell eller uppsättning av metoder. Det kan till exempel ske genom att aktörerna ingår i en referensgrupp till projektet eller som medlemmar i projektgruppen. Att enbart involvera samarbetsaktörer i rollen som studieobjekt och att bidra med data uppfyller däremot inte kraven för samverkan, enligt Forte.

– Det är viktigt att kunna avgöra när samverkan och samskapande är relevant, i vilken grad och vilka faser, samt med vilka metoder och motiv, säger Malin Lindberg.

Text: Lotta Orban

Läs mer om Forte.

Mötesplats Social Innovation har tilldelats 1,5 miljoner kronor av Vinnova för ett forskningsprojekt om akademiskt policystöd till social innovation för omställning till hållbara samhällen.

I det ettåriga forskningsprojektet går Mötesplats Social Innovations samtliga sex noder – vid Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet – samman för att undersöka och förbättra det akademiska policystödet till social innovation för hållbar omställning.

Projektet har som mål att öka kunskapen om den roll som akademin kan ha i en hållbar samhällsutveckling.

– Allt fler lärosäten försöker gå från att vara så kallade entreprenöriella universitet med fokus på teknisk och kommersiell utveckling, till det som kallas för engagerade och utvecklande universitet med fokus på samhällsutmaningar och hållbar utveckling, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet och projektledare för forskningsprojektet.

Snäv inställning till innovation är otillräcklig

Svenska lärosäten har traditionellt stöttat innovation genom teknologiöverföring, kommersiellt entreprenörskap och akademisk-industriellt samarbete. Detta märks i många av de innovationskontor, inkubatorer, science parks och holdingbolag som erbjuder stöd för kommersialisering av forskningsresultat genom patent, licenser och avknoppningsföretag.

När man rör sig mot det engagerade och utvecklande universitetet, med fokus på samhällsutmaningar och hållbar utveckling, är denna snäva inställning till innovation otillräcklig.

– Social innovation kan vara avgörande för en hållbar omställning, genom att erbjuda en bättre förståelse för den process genom vilken sociala system anpassar sig, förändras eller utvecklas, säger Malin Lindberg.

Kommer att analysera strategiska policydokument
I projektet kommer man att analysera strategiska policydokument från de deltagande lärosätena och kartlägga internationella best practices inom området. Utifrån detta kommer en praktisk vägledning att tas fram för akademiskt policystöd till social innovation samt en visionär färdplan för omorienteringen till ett bredare och djupare samhällsengagemang. Projektet ska även resultera i en vetenskaplig artikel där perspektiven ´transformativ social innovation´ och ´det engagerade/utvecklande universitetet´ kombineras för att förstå den komplexa processen att transformera etablerade system.

Arbetet kommer att bedrivas i samarbete mellan forskare, chefer och stödpersonal från lärosätena, samt aktörer från andra samhällssektorer.

– Det är glädjande att alla MSI-noder vid våra sex lärosäten går samman i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt. Med gemensamma krafter stärker vi både forskningen om och policystödet för social innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation.

Projektet pågår januari till december 2025 och är del av Vinnovas satsning på Forskning i interaktion för omställning till hållbara samhällen.

Läs mer om projektet:

https://www.vinnova.se/p/akademiskt-policystod-till-social-innovation-for-hallbar-omstallning/

Den nya rapporten om socialt företagande visar hur den sociala ekonomin kan stärkas i Sverige. Störst hinder är bristande förståelse för sociala företag hos banker, investerare och stödorganisationer. De sociala företagen efterfrågar främst synlighet, ekonomiskt stöd och policyförändringar. 

EU har prioriterat social innovation genom flera politiska initiativ – till exempel genom en handlingsplan för den sociala ekonomin. Sverige ligger däremot efter när det gäller politiska insatser, sedan den nationella strategin för socialt entreprenörskap och social innovation avslutades 2020.

Den svenska delrapporten European Social Enterprise Monitor 2023-2024, lanserades i Luleå den 24 oktober. Kartläggningen initierades av paraplyorganisationen Euclid Network 2021 och Mötesplats Social Innovation har ansvarat för den svenska kartläggningen.  

Mötesplats Social Innovation vill bidra med forskningsbaserad kunskap genom datainsamling

Syftet med European Social Enterprise Monitor är att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos sociala företagare. Undersökningen ska peka på vägen framåt för hur den sociala ekonomin i Sverige kan stärkas. 

 – Vår ambition med att leda detta arbete är att driva på utvecklingen av datainsamling och forskningsbaserad kunskap för att bidra till forskningsfältet och en gemensam kunskapsbild om de sociala företagens utmaningar och behov, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation. 

Samarbetat med en rad aktörer 

I denna undersökningsomgång har Mötesplats Social Innovation samarbetat med en rad aktörer: Ashoka Nordic, flera regionala Coompanion-kontor, Effektfullt, Fremia, Mikrofonden, NÄTVERKET – Idéburen sektor Skåne, Partnerskapet för sociala innovationer i Region Örebro län, Reach for Change, Samhällsentreprenörskap Sverige och Skoopi.  

– Samverkan är viktig för att kunna förankra undersökningens resultat i Sveriges sociala entreprenörers ekosystem – baserat på vår gemensamma kunskap, säger Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, som har lett arbetet med kartläggningen.

En ögonblicksbild av socialt företagande i Sverige
Den nya rapporten bygger på svar från 110 sociala företag. Rapporten ger en ögonblicksbild av hur de 110 svenska sociala företag som svarat ser på sig själv, sin verksamhet, på stödet för sociala företagare samt vilka hinder och möjligheter det finns för socialt företagande i Sverige. 

Sociala aktörer vill först och främst skapa en social eller ekologisk samhällsnytta

En sak har de sociala företagen gemensamt. Oavsett organisationsform har aktörerna som sin drivkraft att skapa en social och/eller ekologisk samhällsnytta.  

– Den egna ekonomiska vinsten för delägare eller medlemmar står inte i centrum. Målet med verksamheten är att bidra till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomisk inkomst ses som ett medel, inte ett mål, säger Eugenia Segerstedt, forskare inom social hållbarhet och social innovation vid Luleå tekniska universitet och projektledare vid Mötesplats Social Innovation. 

De sociala företagen är verksamma i en stor bredd av branscher och sektorer

De sociala företagen som ligger till grund för rapporten är fördelade över en stor bredd av branscher och sektorer, vissa inom flera sektorer. En tredjedel av företagen är verksamma inom hälsa, vård, omsorg och socialt arbete. Det är också den mest förekommande branschen för sociala företag på europeisk nivå. Ungefär en femtedel arbetar inom annan serviceverksamhet.  

De sociala företagen har även en mångfald internt bland de anställda. Majoriteten uppger att de har anställda med funktionsnedsättning respektive migrantbakgrund.  

Verkar främst på den lokala eller regionala nivån

Sveriges sociala företagare är verksamma närmast sina målgrupper, främst på den lokala och sedan den regionala nivån. Samtidigt har de koppling till globala och nationella aktörer och nätverk. Bland verksamhetens intäktskällor sticker försäljning till offentlig sektor ut som den mest förekommande. På andra plats kommer försäljning till konsumenter/privatpersoner följt av försäljning till vinstdrivna företag. 

Bristande förståelse störst hinder för sociala företag

De tre mest förekommande barriärerna för de sociala företagen, såväl som topp tre bland de barriärer som hindrar i störst utsträckning, är ”bristande förståelse för och medvetenhet kring sociala företag hos banker, investerare och stödorganisationer”.  

De sociala företagen efterfrågar främst följande stöd:

• synlighet och medvetenhet för sociala företag,
• tillgång till finansiering och ekonomiskt stöd, och
• förespråkande för förändringar av policy/lagstiftning. 

Stor utvecklingspotential för att stärka socialt företagande i Sverige 

–  Vi hoppas att stödaktörerna för socialt företagande, finansiärer samt politiker tar till sig av dessa resultat och tittar på hur de skulle kunna bidra till en stärkt social ekonomi i Sverige, säger Gloria-Karin López.         

Läs European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige

Läs mer om undersökningen European Social Enterprise Monitor (ESEM)

Phoebe Tickell är en brittisk-ungersk aktivist i föreställningsförmåga, som vill inspirera människor att se att en vacker värld är möjlig. I stället för att bli förlamade av samhällskriser måste vi leva upp till våra mänskliga värderingar. Den 23 oktober är Phoebe Tickell huvudtalare på konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv, som arrangeras av Mötesplats Social Innovation.

Phoebe Tickell började sin karriär inom akademin och biologin. När Phoebe upptäckte att vetenskapen inte gav alla lösningar som behövs för att möta de stora utmaningar vi står inför, och när det tekno-utopiska narrativet gjorde henne frustrerad, blev hon en samhällsentreprenör.

– Vi har redan all den teknik och forskning vi behöver för att lösa de problem vi står inför, säger hon.

Efter att ha arbetat med komplexa samhällsutmaningar och systemförändring med utbildning, regeringar och en samhällsfinansiär, samt inom livsmedels-, jordbruks- och regenerativ jordbruksindustri, fann hon att en gemensam sak saknades.

– Människor kan inte föreställa sig hur saker och ting kan vara annorlunda, de är blockerade av att tro att ett annat sätt är möjligt, säger hon.

Moral Imagination hjälper övertyga människor om att en annan framtid är möjlig

Det var därför hon började arbeta med och grundade Moral Imagination, ett forskningscenter och designlabb för erfarenhetsbaserade kollektiva föreställningsmetoder 2020. Phoebe Tickell arbetar nu för att övertyga människor om att en annan framtid och ett annat samhälle är möjligt, baserat på en regenerativ idé som bygger på omsorg, vänlighet och ömsesidighet.

– Jag strävar efter att skapa, katalysera och samordna projekt som skriver om vår nuvarande historia, säger hon.

Påverkades och inspirerades av ursprungsbefolkningar och buddhismen

Phoebe Tickell är själv mycket påverkad och inspirerad av ursprungsbefolkningens och buddhismens tänkande och principer. När hon reste till USA för första gången när hon var 19 år kom hon över boken ”I Buried My Heart in Wounded Knee” (Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee), som är en krönika över folkmordet av Nordamerikas urinvånare och koloniseringen vid grundandet av USA, och blev chockad.

– Varför fick vi inte lära oss om koloniseringen i skolan och utrotningen av ursprungsbefolkningen? De respekterade tillräcklighet och levde i symbios med naturen, men de straffades, säger hon och fortsätter:

– Vi har så mycket att lära oss om regenerativa principer, från gamla och kloka kulturer. Hur man använder social design som styrs av livslängd och lär sig att ta hand om helheten.

Efter sin universitetsexamen reste Phoebe i sex månader runt i Sydostasien. Hon bodde i ashrams, levde enkelt och kom i kontakt med buddhismen. Phoebe tycker att buddhismen är en bra guide till hur man ska leva. Med sin ödmjuka och kloka hållning fokuserar den på hur man kan odla närvaro och samhörighet och bygger på meditation och övning.

Vill inspirera människor till att se att en vacker värld är möjlig

Nu arbetar Phoebe Tickell som imagination activist, en aktivist i föreställningsförmåga, ett begrepp hon myntade som innebär en ny och gammal typ av aktivism på samma gång. Medan traditionella aktivister bekämpar det rådande systemet, den förtryckande makten, är aktivister i föreställningsförmåga ett komplement som föreställer sig det nya.

– Aktivister slår larm till människor som har gjort fel. De skyddar och gör motstånd. Använder skuld och skam och utkräver ansvar. Aktivister i föreställningsförmåga inspirerar människor att se att en vacker värld är möjlig. Genom att odla hopp och agera kan vi skapa den framtiden, säger Phoebe Tickell.

I stället för att bli förlamade av kriser i samhället och stänga av och börja skylla ifrån oss, måste vi leva upp till våra mänskliga värderingar. Vi behöver kraftsamla och agera genom att använda inspiration och moralisk ambition.

– Moralisk föreställningsförmåga gör att du kan vidga empatin. Tankeförmågan kan användas för att föreställa sig hur det är att vara den andra personen, utan några privilegier, säger Phoebe.

Företag har ett enormt inflytande och kan välja att vara djärva

Phoebe Tickell arbetar över sektorsgränser och discipliner. Hon ser detta som både en utmaning och en möjlighet och betonar vikten av att hjälpa organisationer och individer att inse sin roll i att antingen driva på exempelvis klimatkatastrofen eller att säkerställa en moralisk hållning. Phoebe leder workshops, håller föredrag och skapar verktyg för att göra det möjligt att arbeta med moralisk föreställningsförmåga och skapa ambassadörer. Hon använder olika metoder och verktyg som rollspelsövningar, Exploring Different Compass, med vilken människor kan utforska olika ämnen och perspektiv, gruppövningar och personliga reflektioner. Hon arbetar just nu med att skapa utrymmen för kollektiv kapacitetsuppbyggnad för civilsamhället, men också med att inspirera och hjälpa organisationer och samhällen att se pågående krisers omfattning.

– Jag arbetar med företag. Jag ger dem fakta och kunskap och låter dem förstå de rådande kriserna och det ansvar de har genom att vara direkt och inte vara rädd för att vara obekväm. Det handlar om att visa det pressande läget och även på de moraliska aspekterna, säger Phoebe Tickell och fortsätter:

– Men det handlar också om att hjälpa organisationer att inse att de kan spela en annan roll. De kan välja att agera på olika sätt. Företagen har enorma plattformar. Om de kan vara modiga och djärva kan de ha ett enormt inflytande på en sektor eller en hel bransch. De ska inte vänta på att andra organisationer ska ta första steget, fortsätter Phoebe Tickell.

Har arbetat med Ikea

Phoebe har arbetat med Ikea, London Marathon, Axa och andra företag.  På Ikea gjorde hon en intervention för att föra in en modul med moralisk föreställningsförmåga i en återkommande ledarskapsutbildning ledd av företaget.

– Jag bidrog med en föreläsning och vi skapade en framtidsvision: Hur kan Ikea förändras fram till 2050? Det engagemang som Ikea visar är mycket uppmuntrande, säger hon.

Tillsammans med Inner Development Goals, Naturskyddsföreningen, Lunds universitet och andra nyckelaktörer är Phoebe nu involverad i att skapa en Hub för aktivister i föreställningsförmåga i Sverige.

Huvudtalare på konferens i Luleå

Den 23 oktober är Phoebe Tickell huvudtalare på konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv i Luleå. Hon kommer att föreläsa om och hålla i en session med rubriken Moral Imagination for Radical Societal Shifts. Konferensen är del av Mötesplats Social Innovations arbete som kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden, som erbjuder stöd i social innovation.

– Som nationell kunskapsplattform och som kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden, ser Mötesplats Social Innovation förmågan att visionera samhällsförändring som central i sociala innovationsprocesser. Här är det viktigt att skapa nya och alternativa framtidsbilder som kan vara vägledande för att uppnå social förändring, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell koordinator vid MSI och inom kompetenscentret.

– Som aktivist i moralisk föreställningsförmåga kommer Phoebe Tickell att ta oss med på en resa hur vi kan föreställa oss hur en alternativ framtid skulle kunna se ut bortom dagens etablerade ordning. Det handlar om att föreställa oss framtidens samhälle, om vi tillåts tänka fritt. Det är då viktigt att utmana begränsande normer och föreställningar hos oss själva och övriga samhället, säger Lotta Orban, projektledare för konferensen, och vid MSI.

I Luleå ser Phoebe fram emot att prata med och träffa en grupp människor från en annan kultur, som brinner för omtanke och medkänsla, och att dela aktivism.

Phoebe Tickells råd för hur man kan öva och vårda en moralisk föreställningsförmåga:

• Det börjar med dig! Gå bortom det rationella och odla en buddhistisk närvaro och medvetenhet. Om du vill vara en kraftfull aktivist måste du vara närvarande i stunden.
• Ta hand om ditt inre tillstånd – var glad, passionerad och kreativ.
• Fråga dig själv “Hur ser framtiden som du längtar efter ut?”. Att föreställa dig framtiden kommer att hjälpa till att skapa lösningar som du inte ens har kunnat föreställa dig.
• Fyll inte din tid med distraktioner. Vila, tillbringa tid med familjen och i naturen.
• Ge tid och utrymme för reflektion.
• Ta dig ur ekokammaren. Bredda, förvilda och diversifiera perspektiven.
• Fråga dig själv “Vad skulle naturen säga om den hade en egen röst?” och ”Vad kommer framtida generationer säga, om de kunde ge sitt perspektiv på dina beslut idag”.
• Berätta historier från framtiden som om du redan kommer från framtiden. Hjälp människor att verkl

Läs mer om och anmäl dig till konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv, 23 oktober i Luleå.
Läs mer om arbetet som Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden.
Läs mer om Phoebe Tickell.
Läs mer om Moral Imagination.

Text: Lotta Orban

I höst faciliterar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet en tvärsektoriell koalitionsprocess inom projektet Viaductus. Syftet är att fler personer med funktionsnedsättning ska ta plats på scen.

Viaductus är ett samarbete mellan Moomsteatern, Skånes Dansteater och ShareMusic & Performing Arts, och genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet syftar till att överbrygga glappet mellan scenkonstbranschen och konstnärer med funktionsnedsättning.

I höst deltar en utvald grupp aktörer i en koalitionsprocess. Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet leder och faciliterar processen. Deltagarna är aktörer inom scenkonstbranschen och olika organisationer som arbetar med att möjliggöra inkludering för personer med funktionsnedsättning i scenkonst,

– Eftersom Viaductus syftar till att brygga över glappet mellan scenkonstbranschen och konstnärer med funktionsnedsättning, är det viktigt att få till utbyte och dialog på olika sätt, säger Malin Johansson, projektledare för Viaductus, vid Moomsteatern.

Hoppas bidra till förflyttning genom konkreta lösningar

– I koalitionen vill vi se till att de inbjudna aktörerna får en chans att gå från ord till handling genom att tänka nytt kring gemensamma problem. Vi vill bryta mönster, komma förbi stuprör och väcka engagemang! Vi hoppas koalitionen ska bidra till en förflyttning genom konkreta lösningar. Men även att våra träffar ska stimulera till nya kluster och nätverk. Och vår förhoppning är att hitta ambassadörer för frågorna i de olika organisationerna, fortsätter Malin Johansson.

Mötesmodell för att utforska komplexa samhällsutmaningar

Koalitionsmodellen är en mötesmodell utvecklad av Mötesplats Social Innovation där en mångfald av personer och organisationer träffas och utforskar en komplex samhällsutmaning. Tillsammans delar deltagarna perspektiv, kunskap och erfarenheter och arbetar med att ta fram nytänkande lösningar under fyra träffar.

– Genom samarbetet med MSI får vi tillgång till verktyg och metoder för att göra en riktig kraftsamling över sektorerna. Den kunskap om tvärsektoriellt arbete och innovation som finns hos MSI ger projektet möjlighet att komma längre än om vi själva skulle leda processen. Det är inspirerande att planera arbetet i koalitionen tillsammans, säger Malin Johansson.

Vill öppna upp deltagarnas tankar

Mötesplats Social Innovation vill vara med och stödja arbetet med att inkludera fler personer med funktionsnedsättning på scenerna i Skåne och Sverige.

– Viaductus är ett viktigt projekt. Jag hoppas att vi under koalitionen kommer lite längre än till utmaningarna och hindren. Min förhoppning är att vi öppnar upp deltagarnas tankar på att det kan finnas tänkbara alternativa vägar framåt, bara man vill, säger Lotta Orban, facilitator för koalitionen och projektledare vid Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Läs mer om koalition för att personer med funktionsnedsättning ska ta plats på scen

Läs mer om Viaductus

Text: Lotta Orban

Malmö universitet har under våren 2024 inrättat ett Societal Impact Lab i nära samarbete med Mötesplats Social Innovation och Mau Holding och i partnerskap med Swedbanks Ägarstiftelse Skåne. Labbet, är ett ettårigt idéutvecklingsprogram, som har målet att forskning vid Malmö universitetet ska utvecklas till hållbar långsiktig samhällsnytta för att möta samhällsutmaningar.

– Labbet riktar stöd till forskare som vill lösa samhällsutmaningar, med drivkraften att bidra till samhällsförändring. Samhällsentreprenörer behöver en annan typ av stöd och andra kompetenser. Dessa typer av idéer har ofta inte en naturlig tillväxtlogik. Det krävs andra typer av finansiering och affärsmodeller. Skillnaden ligger också i hur man mäter effekten, som inte enbart handlar om ekonomiskt resultat, förklarar Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet och ordförande för MSI:s nationella styrgrupp.

Societal Impact Lab (SIL) har inspirerats av Social Impact Lab, SOIL, vid Örebro universitet som har funnits sedan 2017.

Läs mer om Societal Impact Lab, SIL och de fem antagna forskarna.

Mötesplats Social Innovation ger i en ny rapport en översikt av hur det går att finansiera utvecklingen av sociala innovationer. Även om det kan vara svårt att hitta finansiering för långsiktig samhällsförändring finns en stor variation av olika finansieringsformer.

 

I rapporten Finansiering av social innovation går Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, igenom behoven av finansiering, beskriver olika former för finansiering, möjligheter och utmaningar.

­– Det finns en överraskande stor variation i sätten att finansiera sociala innovationer, med allt från sociala investeringar till crowdfunding, reserverad upphandling, projektmedel och interna resurser, säger Malin Lindberg.

Behov av finansiering
I initieringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att mobilisera berörda samhällsaktörer och resurser för att ta itu med en viss samhällsutmaning, gemensamt generera idéer och testa möjliga lösningar. I etableringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att skapa och driva en varaktig verksamhetsform för den lösning som utvecklats och testats. I integreringen av sociala innovationer i samhället finns behov av finansiering till att sprida den etablerade lösningen till fler platser och sammanhang, samt säkerställa och synliggöra dess samhällsnytta.

Lättare att hitta finansiering för initieringsfasen
– Överlag är det ofta lättare att hitta finansiering till initiering av sociala innovationer än till etablering och integrering, säger Malin Lindberg.

Det finns bland annat behov av startkapital för att etablera och driva varaktiga verksamheter, likt det som erbjuds till vinstdrivande företag av den statliga koncernen Almi. Här försöker alternativa investerare såsom Mikrofonden och Ekobanken bana väg för motsvarande startkapital till ideella och kooperativa verksamheter.

En bredd av finansieringsformer
Finansieringen av sociala innovationer omfattar dels externa resurser, som projektmedel, reserverade upphandlingar, idéburet offentligt partnerskap (IOP), sociala utfallskontrakt, mikrokrediter och försäljning av varor och tjänster. Dels omfattar det interna resurser i form av anställd personal, överskott av intäkter och sociala investeringsfonder.

– Vilken finansieringsform som passar bäst för ett visst initiativ kan bland annat påverkas av dess verksamhetsområde, organiseringsform, sektorstillhörighet eller geografiska plats, säger Malin Lindberg.

Behövs långsiktig och tålmodig finansiering
I och med att det kan ta lång tid för sociala innovationer att slå rot och ge effekt behövs ofta långsiktiga och tålmodiga finansieringsformer. I vissa fall har det möjliggjorts genom så kallade ”pärlbandsprojekt” där insatserna stegvis vidareutvecklas genom externa medel till flera åtföljande projekt. I andra fall kan utfallsfokuserade investeringar såsom mikrokrediter, flexibla lån och sociala utfallskontrakt vara till hjälp.

Omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna till finansiering
Det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar finansieringen av sociala innovationer. I Sverige efterfrågas ett ökat statligt ansvarstagande för att forma en finansmarknad för socialt hållbara finansieringsinstrument såsom sociala obligationer, sociala investeringsfonder och sociala utfallskontrakt.

Det finns exempelvis starka normer om att finansiering av innovationer främst ska bidra till kommersialisering och ekonomisk tillväxt vilket passar vissa innovationer och inte andra.

– Fokuset på finansiering av tekniska och kommersiella innovationer i snabbväxande aktiebolag avspeglar inte den mångfald av lösningar och drivkrafter som inryms i social innovation, säger Malin Lindberg.

Det innebär att endast en liten del av all finansiering av innovationer i Sverige går till social innovation. Men det börjar växa fram ett annat förhållningssätt bland vissa investerare.

– Påverkansinvesteringar kan ses som en del i ett potentiellt paradigmskifte inom finansieringen av social innovation, då det kan öppna upp för en ”social finansmarknad” där privat kapital kompletterar offentliga och ideella resurser på ett sätt som sällan varit fallet i Sveriges skattefinansierade välfärdsmodell, säger Malin Lindberg.

Fakta:
Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF), som drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten.

Den 22 april arrangerade Mötesplats Social Innovation ett webbinarium om finansiering av social innovation där rapporten lanserades och Svenska ESF-rådet informerade om utlysningen Förstudie Innovativa finansieringsformer för att möta samhällsutmaningar.