Youngspace ger nya perspektiv på ungas delaktighet

Deltagare i Youngspace
När ett tjugotal deltagare från kommuner, civilsamhälle och näringsliv samlades på Science Park Borås den 4 mars handlade dagen om att utforska hur Sjuhärad kan utveckla framtidens platser med och för unga – och hur europeiska perspektiv kan förstärka arbetet från policy till genomförande.

Intressentmötet, som är en del av Interreg-projektet Youngspace, samlade deltagare från kommuner, civilsamhälle och näringsliv i Boråsregionen. Under eftermiddagen fick gruppen ta del av föreläsningar, erfarenhetsutbyten och en workshop där deltagarna tillsammans utforskade ”best practise”-begreppet och ungas delaktighet i hållbart samhällsbyggande.

– Youngspace ger oss möjlighet att bredda perspektivet och utveckla hur vi arbetar med policy i teori och praktik i regionen. När vi lär om varandras policyarbete i Europa hittar vi också nya idéer och infallsvinklar, säger Ulrika Sjölund, ansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås och projektledare för Youngspace.

 

Vackert, hållbart och tillsammans – NEB som värdegrund

Under mötet fördjupade sig deltagarna i hur platser för unga kan utvecklas, och hur både lokala och europeiska erfarenheter kan bidra till detta arbete. En central programpunkt var inspirationsföreläsningen av Suzanne Pluntke från Boverket, som visade hur New European Bauhaus (NEB) kan stärka utvecklingen av miljöer där unga är delaktiga.

– NEB hjälper oss att hålla fast vid kvaliteten både process och produkt. Det handlar om att skapa platser som är hållbara, inkluderande och vackra, och att göra det tillsammans med dem som använder dem, förklarar Suzanne Pluntke.

Workshopen knöt an till dessa värden och lät deltagarna analysera exempel från sina egna verksamheter. Samtalen visade hur ungas idéer kan leda till verkliga förändringar, men också hur mandat, tid och strukturer påverkar delaktighetens omfattning. Genom att jämföra erfarenheter mellan kommuner började en gemensam förståelse ta form: att delaktighet inte är en separat aktivitet, utan något som behöver byggas in i metoder, strukturer och kultur.

 

Delaktighet i praktiken – vad behöver vi för att lyckas?

En central del av workshoppen handlade om vad som egentligen kännetecknar en ”best practice”. I samtalen blev det tydligt att det inte handlar om att hitta en färdig modell, utan om att förstå varför något fungerar – och vad som går att ta med sig till en annan kontext. Deltagarna beskrev hur faktorer som skalbarhet, resurser och tillit till ungas initiativ spelar stor roll för resultatet, liksom organisationers vilja att pröva nya arbetssätt.

– Projektet Youngspace ger oss nya erfarenheter där vi tillsammans bygger ett europeiskt ”Community of Practise”, ungefär som ett bibliotek där vi kan hitta inspiration och lärdomar. Dessa tar vi med oss i såväl policyarbete som praktisk verksamhet i samverkan med offentliga aktörer, säger Ulrika Sjölund.

 

Från inspiration till nästa steg

Dagen innehöll även ett studiebesök på Kulturskolan i Borås, som gav konkreta bilder av hur unga redan idag är medskapare i sin miljö. Besöket blev en fin illustration av flera av dagens diskussioner, inte minst kring hur delaktighet kan synas både i process och resultat. Nästa steg i Youngspace-projektet är ett interregionalt möte i Sevilla där alla projektpartners träffas för att tillsammans fortsätta arbetet med att samla in och analysera goda exempel. Målet är långsiktigt: att bidra till förutsättningar där unga har reellt inflytande över platsen de lever på.

 

Om Youngspace

Youngspace är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan åtta organisationer från sju länder. Projektet syftar till att inkludera unga i hållbart samhällsbyggande och utveckla policies som kan främja ungas sociala, kulturella och politiska roller i samhället. Fokus ligger på att utbyta erfarenheter kring ledning och offentliga strategier som stödjer platser för unga, med målet att främja inkludering, kreativitet och social innovation.

Youngspace finansieras av Interreg Europe och Västra Götalandsregionen Kultur. Inom regionen kommer projektet att arbeta med det svenska politikområdet gestaltad livsmiljö, det vill säga hur den fysiska miljön utformas och upplevs. Projektet är därtill kopplat till EU:s initiativ New European Bauhaus och utgår från en helhetssyn där sociala, ekologiska och estetiska värden integreras för att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer för unga. Läs mer om Youngspace här.

Text: Jennie Andersson

Ulrika Sjöberg ska driva MSI in i nästa fas

Ulrika Sjöberg

Ulrika Sjöberg har nyligen tillträtt som verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation (MSI) – en nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation. MSI samlar aktörer från akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle kring några av vår tids mest komplexa samhällsutmaningar.

– Det känns som en nystart. Med tre decennier inom akademin ser jag stor potential till att bidra inom samverkan och social innovation, säger Ulrika Sjöberg.

Hon är professor vid Malmö universitet och kommer närmast från en forskarkarriär med fokus på barns digitala rättigheter och barnrättsinnovationer – ett område som också fört henne i kontakt med MSI.

– Jag har mött MSI som forskare och blev imponerad av kompetensen och drivkraften där. Det gjorde mig ännu mer intresserad av uppdraget.

Ett brett uppdrag med strategisk tyngd

Som verksamhetsledare får Ulrika Sjöberg ansvar för både det dagliga arbetet och den långsiktiga utvecklingen av MSI. Uppdraget omfattar dels att driva det nationella samarbetet mellan de fem lärosätena – Högskolan i Borås, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet (koordinerande lärosäte), Umeå universitet och Örebro universitet – dels att stärka MSI:s lokala och regionala position vid Malmö universitet genom utbildning och forskning.

– Att vara en del av MSI stärker profilen som ett samhällsengagerat lärosäte. Vi delar samma grundsyn och mål, och samarbetet sker på lokal, nationell och internationell nivå. Det är många spännande och viktiga arenor att verka på.

Ska både upprätthålla och förnya

Med Ulrika Sjöberg får MSI en ledare som ska vidmakthålla plattformens position – samtidigt som verksamheten ska utvecklas vidare.

– Den första tiden som ny verksamhetsledare handlar om att lyssna in och lära känna verksamheten. Sedan läggs uppmärksamheten på att tillsammans med teamet realisera de strategiska målen i verksamhetsplanen.

En viktig del av uppdraget är att stärka kopplingen mellan MSI och lärosätenas forskning och utbildning.

– Min strategiska roll gentemot Malmö universitet blir att förankra MSI ännu tydligare i pågående forskning och utbildning men också att få till synergier mellan projekt och våra regionala noder. Det arbetet tar fart till hösten. Jag ser verkligen fram emot att få vara med och driva MSI:s utveckling framåt i nära samarbete med engagerade kollegor.

Om Ulrika Sjöberg

Titel: Professor i medie- och kommunikationsvetenskap
Aktuell som: Ny verksamhetsledare för MSI
Antal år på Mau: Sedan 2011
Andra uppdrag:
 Temaledare för ’Hem och vardagsliv’, Sustainable Digitalisation Research Centre, forskningsledare Barnets Bästa: välfärdssektorers strategiska kommunikation med barn, medlem i Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet, ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV.

Lärtillfällen ska stötta projektägare i social innovation inför ansökan

Svenska ESF-rådet har till och med den 3 september en öppen utlysning som heter ”25-056 – Socialt innovativa medel och mål för att möta samhällsutmaningar” inom ramen för Programområde E. De som söker kan få medel för att öka graden av social innovation i sitt arbete, för att möta de utmaningar som personer som står långt från arbete, utbildning och social inkludering i samhället möter. Målen med utlysningen är att skapa en positiv utveckling, bidra till förbättrade förutsättningar för att möta samhällsutmaningarna, och att social innovation ska ha blivit ett sätt att möta, minska och hantera samhällsutmaningar, både för människor och samhället i stort.

Conny Götefors– Vi hoppas att utlysningen kommer möjliggöra att människor kan få en bättre situation än de hade innan, kopplat till arbetsmarknad, utbildning eller inkludering. Vi hoppas att aktörer får bättre förutsättningar att hantera samhällsutmaningar. Vi hoppas också att utlysningen kan möjliggöra policyförändringar till det bättre inom de områden som Europeiska socialfonden verkar i. Detta med utgångspunkt i socialt innovativa medel och mål samt en stark involvering och samskapande med målgrupperna och aktörerna projekten arbetar med, säger Conny Göterfors, Nationell samordnare, Svenska ESF-rådet och fortsätter:

– Utlysningen är mycket bred i bemärkelsen att vi inte vill styra inriktningen mer än att projekten behöver förhålla sig till identifierade behov. Det resulterar i att vi inte riktigt vet vad vi kan förvänta oss av utlysningen annat än att bra saker kommer att ske och det är ju rätt spännande i sig.

De som är intresserade av att ansöka om medel i denna utlysning har möjlighet att ta stöd av Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i ESF inför ansökan. Kompetenscentret kommer arrangera digitala lärtillfällen om social innovation och utformning av projekt, med erfarenhetsutbyten och dialoger om problemförståelse, lösningsförslag och vilka som kan vara relevanta samarbetsparter. Under våren kommer också Svenska ESF-rådet anordna digitala träffar om utlysningen.

Lärtillfällen 2026
Läs mer och anmäl dig till Lärtillfällen 2026.

Lärtillfällena tar avstamp i Mötesplats Social Innovations modell för processen i social innovation, som omfattar sex centrala delar: förstå samhällsutmaningen, visionera samhällsförändring, mobilisera aktörer och resurser, utveckla och testa, förverkliga och sprida, samt skapa värde. Läs mer om Processen i social innovation.

Har du frågor och vill veta mer?
Kontakta projektledare, Gloria-Karin López, gloria-karin.lopez@mau.se.

Svenska ESF-rådets digitala träffar
De digitala träffarna om utlysningen äger rum månadsvis kl. 10:00-11:30 den 11 mars, 15 april, 13 maj och 17 juni.
Läs mer i kalendern och anmäl dig.

Fakta Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden
Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden (ESF) arbetar, på uppdrag av Svenska ESF-rådet, med det övergripande målet att främja fler träffsäkra, värdeskapande och varaktiga sociala innovationer i genomförandet av ESF+. Kompetenscentret utgörs av Coompanion Sverige, Famna, Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet och Nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS). Läs mer om kompetenscentret.

Kompetenscenter för social innovation får fortsatt stöd av ESF-rådet

Mötesplats Social Innovation får tillsammans med Coompanion Sverige, Famna och Nationella nätverket för samordningsförbund drygt 16 miljoner kronor för att fortsätta sitt uppdrag som Kompetenscenter för social innovation inom Europeiska socialfonden.

Under de kommande 3,5 åren ska Kompetenscenter för social innovation stärka kunskap, stöd och strukturer av sociala innovationer över hela landet – med målet att bidra till ett mer inkluderande arbetsliv.

– ESF+ skapar ett utrymme för social innovation att göra verklig skillnad för människor och samhälle. Med det fortsatta stödet kan vi bygga vidare på kapacitet, kunskap och mötesplatser där nya lösningar kan växa fram, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation, den nationella kunskaps- och samverkansplattformen för social innovation vid lärosätena Högskolan i Borås, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

Tre år av uppbyggnad – nu växlar centret upp

Under den första projektperioden etablerades en nationell stödstruktur. Kunskap om samt metoder, verktyg, lärandeprocesser och analyser för ESF-projekt inom social innovation har utvecklats. Dialogen med ESF-rådet har stärkt social innovation i utlysningsprocesserna och aktörer i ekosystemet i Sverige har samlats för gemensamt lärande. Kompetenscentret har även genomfört kartläggningar om finansiering och organisering av social innovation samt en omvärldsanalys om politiska trender och initiativ.

– Vi har byggt en stödstruktur och ett innehåll och fört en dialog med olika nyckelaktörer i ekosystemet. Under de första åren har vi tagit viktiga steg för att skapa förutsättningar för lärande och användning av kunskap om social innovation inom arbetsmarknadsområdet, säger Anna Tengqvist.

Behövs långsiktiga lösningar och systempåverkan

Nu får kompetenscentret drygt 16 miljoner kronor av Europeiska socialfonden, vilket innebär att centret kan vidareutveckla sitt stöd till social innovation i hela landet och stärka ekosystemet. Kompetenscentret ska de kommande åren arbeta för att i ännu högre grad bidra till innovationer med långsiktig systempåverkan. Målet är fler träffsäkra, värdeskapande och varaktiga sociala innovationer – och att dessa lösningar ska kunna skalas upp och implementeras i ordinarie verksamheter.

Kompetenscentrets arbete bygger på tvärsektoriell samverkan och erfarenhetsutbyte, både nationellt och internationellt. De kommande åren förstärks kompetensen och handlingskraften i centret genom utökad samverkan inom MSI:s nationella nodsamverkan mellan de fem lärosätena Högskolan i Borås, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet och nya samarbetspartners.

Centret förstärks med nya partners

Coompanion som arbetar för fler och starkare kooperativa företag samt en livskraftig social ekonomi, kommer att bidra med kunskap om lokal utveckling och organisering samt olika typer av entreprenörskap och ägarmodeller. Famna som är en intresse- och kunskapsorganisation för den idéburna sektorn och verkar för sektorns potential i den svenska välfärden kommer å sin sida bidra med värdefull kunskap om finansiering och om svensk välfärd och viktiga kontakter inom civilsamhället, idéburen sektor och offentliga beslutsfattare. Nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS) representerar Samordningsförbunden i Sverige som är partsgemensamma organisationer genom vilka Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Region och kommun kan finansiera insatser som ger stöd och rehabilitering till individer som har behov av stöd för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Genom NNS får centret stor kunskap om Finsam-lagstiftningen och kontakter inom arbetsmarknadsområdet, beslutsfattare och politiker.

Ska stärka långsiktig finansiering och organisering

En viktig del av projektet är att skapa strukturer för långsiktig finansiering och samordning regionalt och nationellt, så att social innovation kan leva vidare även efter projektperiodens slut.

De kommande 3,5 åren kommer kompetenscentret:

  • Vidareutveckla utlysningsprocesser och arbetssätt i dialog med ESF-rådet för att fler projekt ska kunna utveckla sociala innovationer.
  • Erbjuda stödinsatser och lärträffar till projekt för att stärka kapaciteten att formulera hållbara och innovativa projekt.
  • Utveckla modeller för effektmätning och spridning av sociala innovationer, samt skapa digitala verktyg och kunskapsunderlag som är fritt tillgängliga.
  • Utforska finansieringsmodeller och kartlägga ekosystemet för finansiering.
  • Stärka både nationell och regional samordning av ekosystemet för social innovation, bland annat genom expertteam och samarbete med regionala noder vid svenska lärosäten.
Fakta: Kompetenscenter för social innovation
Kontakt:

Koordinator, Anna Tengqvist, anna.tengqvist@mau.se
Projektledare, Josefin Aggestam, josefin.aggestam@mau.se

Text: Lotta Orban

Klimatsmart innovation av masshantering belönas med Göran Bredinger stipendiet

Kendal Fritzell mottar stipendium för 2025 av Göran Bredinger

Kendal Fritzell och Hans Birkedal får Mötesplats Social Innovations Göran Bredinger-stipendium 2025 för sin banbrytande innovation Schaktflow. Det AI-drivna verktyget kan komma att förändra hela anläggningssektorn.

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller hantering av schaktmassor. Detta påverkar både miljö och ekonomi i landets kommuner. Ineffektiv masshantering med onödiga transporter leder till höga kostnader och ökade koldioxidutsläpp. Trots att det inom samma kommun ofta finns både tillgång till och behov av schaktmassor, saknas fungerande system för att matcha massorna. Kommuner betalar för att transportera bort användbara massor samtidigt som nytt material köps in. På samma gång ställs allt högre krav på klimatrapportering och kostnadskontroll inom bygg- och anläggningssektorn.

Schaktflow är ett digitalt system som kombinerar AI-baserad analys av tekniska dokument, avancerade kalkylmoduler för kostnader och koldioxidutsläpp samt ett geografiskt informationssystem för att visualisera och optimera massflöden mellan projekt. En innovation som kan minimera transportsträckor och utsläpp för kommuner och sänka deras kostnader.

– Innovationen ligger i att kommunerna själva äger och kan använda verktyget kontinuerligt, vilket minskar behovet av externa konsulter. Systemet digitaliserar och automatiserar en tidigare fragmenterad och resurskrävande process, och gör det möjligt att omvandla komplexa tekniska dokument till tydliga beslutsunderlag, säger Kendal Fritzell, som tillsammans med Hans Birkedal grundat Schaktflow.

– När massflöden blir synliga kan man planera tvärs över projektgränser. Dessutom hjälper vi användaren att sätta en prislapp på vad olika klimatåtgärder faktiskt kostar. Det som är bra för ekonomin är ofta också bra för klimatet, säger Hans Birkedal.

Göran Bredinger stipendiets betydelse

Nu tilldelas Kendal Fritzell och Hans Birkedal och deras företag Rexcel Technologies AB Göran Bredinger stipendet 2025 med Schaktflow. Stipendiet omfattar 50 000 kronor. Tillsammans med Göran Bredinger och Dieden Group AB delar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet sedan 2014 ut Göran Bredinger-stipendiet till en social entreprenör som bidrar till en samhällsutmaning.

– Det här är ett fantastiskt stipendium. Vi är tacksamma över att Göran lägger resurser på detta, dels stipendiesumman men också den kraft och energi han ger dessa företagare. Det är värdefullt för Malmö universitet att få dela ut det. Genom stipendiet bygger vi broar mellan lärosäten och arbetar för att lyfta sociala företag och innovationer i landet. Mötesplats Social Innovation är en viktig nationell plattform, och det är avgörande att vi samarbetar på nationell nivå i de här frågorna, säger Caroline Wigren-Kristoferson, vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet och Mötesplats Social Innovations styrgruppsordförande.

För Kendal Fritzell och Hans Birkedal innebär Göran Bredinger-stipendiet inte bara värdefull finansiering i ett tidigt skede, utan också tillgång till kunskap, erfarenhet och ett ovärderligt kontaktnät.

– Stipendiet ger oss möjlighet att ta fram hållbara standardavtal och vidareutveckla optimeringsmodeller som efterfrågas av många kommuner. Dessutom öppnar mentorskapet och rådgivningen från Göran Bredinger dörrar till strategiska samarbeten och framtida kapital, säger Kendal Fritzell.

Göran Bredinger som själv är entreprenör tycker att det är givande att kunna vara mentor.

– Det är väldigt inspirerande att träffa och stötta unga entreprenörer. Med Schaktflow visar Kendal Fritzell och Hans Birkedal att digitalisering, innovation och samhällsengagemang kan gå hand i hand för att lösa några av vår tids största utmaningar. Stipendiet är ett erkännande av deras arbete – och en investering i en mer hållbar framtid för hela Sverige, säger Göran Bredinger, själv entreprenör som instiftat och finansierar stidendiet.

Från idé till verklighet

Idén till Schaktflow fick grundarna under en masterkurs vid Linköpings universitet. Med bakgrund inom industriell ekonomi och teknisk fysik, samt erfarenhet av maskininlärning, såg Kendal Fritzell och Hans Birkedal möjligheten att använda digitalisering och AI för att lösa ett konkret samhällsproblem.

Sedan lanseringen sommaren 2025 har Schaktflow redan implementerats i Norrköpings kommun och testas nu även i andra kommuner och kommunalägda VA- och energibolag.

– Verktyget har visat på betydande besparingar – både ekonomiskt och miljömässigt. Kommuner kan själva skapa klimatrapporter på några minuter till en bråkdel av kostnaden jämfört med befintliga konsulttjänster, säger Kendal Fritzell.

Har en tydlig målbild och ambition för framtiden

Systemet är skalbart och kan enkelt implementeras nationellt, och på sikt även internationellt. Grundarna har en tydlig vision om att driva på digitaliseringen och hållbarheten inom anläggningssektorn. De arbetar för att etablera Schaktflow som standardverktyg för kommunal masshantering i Sverige. Ambitionen är att skapa en plattform som inte bara effektiviserar masshantering och minskar klimatpåverkan och kostnaderna, utan också bidrar till kompetensutveckling och stärker yrkesrollen för de som arbetar med masshantering i kommunerna.

Juryns motivering

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller ineffektiv hantering av schaktmassor, vilket leder till höga kostnader och ökade koldioxidutsläpp. 2025 års Göran Bredinger stipendiater Kendal Fritzell och Hans Birkedal, som grundat Rexcel Technologies AB, har med Schaktflow utvecklat ett digitalt verktyg som med AI och avancerade algoritmer hjälper kommuner att planera, optimera och följa upp masshantering. Systemet möjliggör tydliga klimatvinster och kostnadsbesparingar, minskar behovet av konsulter och ger användarna bättre beslutsunderlag. Schaktflow har redan visat stor potential i pilotprojekt och har ambitionen att bli standard för kommunal masshantering i Sverige, med sikte på expansion till internationella marknader. Genom innovation och starkt samhällsengagemang bidrar grundarna till en mer hållbar och effektiv anläggningssektor.

Så fungerar Schaktflow
  • En AI-modell tolkar tekniska dokument och extraherar data som påverkar masshanteringen – underlag som hittills varit tidskrävande att sammanställa manuellt.
  • Algoritmer, som granskats med hjälp av avdelningen för industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, beräknar koldioxidekvivalenter och kostnader.
  • Användaren kan justera parametrarna och ta fram egna analyser och rapporter baserade på datan.
  • En GIS-modul ger en översikt över projekt, deponier och täkter, för intern matchning av massor och optimering av massflöden.

Läs mer om Göran Bredinger stipendiet och tidigare stipendiater.

Se film med Kendal

 

Projekt om havskultur avslutas men resultat lever vidare

Utställning av havsambassadörer på Malmö universitet.

Forskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation på Malmö universitet, bjöd tillsammans med Mötesplats Social Innovation och Marint Kunskapscenter i Malmö, in till ett firande av Bauhaus of the Seas Sails, på Malmö universitet under november. Projektet har pågått under tre år och är del av EU:s satsning New European Bauhaus. Ett scensamtal, en utställning, konsert och ceremoni, där ålgräs och tångruskor gavs tillbaka till Västra Varvsbassängen, fick avsluta de tre årens arbete.

Samarbetet som fokuserat på att utforska hur en ny havskultur kan uppstå har lett till flera resultat. Invånare, lokala aktörer inom kultur och natur och beslutsfattare har engagerats.

Bland annat har ett Sea Forum skapats med World Maritime University, Studiefrämjandet, SLU Urban Futures, Malmö stad, White Arkitekter och Allas Lika Värde Föreningen. Sea Forum har arbetat fram en långsiktig strategi för arbetet och signerat en avsiktsförklaring för att jobba för ett mer än mänskligt perspektiv. De har också hjälpt till att engagera Havsambassadörer och utvärderat arbetet.

Havsambassadörerna Flod57, Strandfynd, Skaparklubb och Landart i Skåne har skapat upplevelser där Malmöborna fått nya insikter och känslor till havet och det liv som bor där.

Ett annat resultat är det arbete Malmö universitets forskare Anna Seravalli, Anders Emilsson och Ann Light samt doktoranden Anna Schröder har bidragit med. Dels har Kompass för havsambassadörer, en arbetsbok för att inspirera och vägleda arbetet med att främja regenerativa kulturer tagits fram. Dels har de skrivit en guide till hur det går att utveckla lokala samskapande aktiviteter. Forskargruppen Regenerativa havskulturer vid Malmö universitet fortsätter nu arbetet och söker finansiering.

Slutligen har en lärprocess för havsambassadörerna för att utforska lokal förankring utarbetats och studenter som går masterutbildning i Interaction Design vid Malmö universitet jobbat med temat. Nu omarbetar Anders Emilsson och Anna Schröder materialet till en studiecirkel tillsammans med Studiefrämjandet. Det finns också en plan för att skapa en fristående kurs om havsmedvetenhet eller Ocean Literacy vid Malmö universitet.

Läs mer om Bauhaus of the Seas Sails i Malmö.
Läs Kompass för havsambassadörer.
Läs mer om forskargruppen Regenerativa havskulturer, vid Malmö universitet.

Policylabb och forskarmöten – en dag för framtidens samhällslösningar

Malin Lindberg DoTank
Högskolan i Borås tog ett språng av utforskande, utveckling och utbyten när högskolans nod inom Mötesplats Social Innovation (MSI) arrangerade en heldag med ämnet social innovation i centrum. Inbjuden inspiratör var Malin Lindberg, gästprofessor vid Malmö universitet.

Forskarträff, föreläsning och till sist en policylabb stod på agendan. Samtliga intresserade många deltagare från olika delar av högskolan.

– Vid tidigare forskarträff har våra forskare tydligt efterfrågat mer kunskap kring ämnet social innovation, vilket gjorde det självklart att bjuda in Malin Lindberg hit till oss, berättar Maria Wolmesjö, professor i socialt arbete och verksam i MSI vid Högskolan i Borås.

Med social innovation menas utvecklingen av nytänkande lösningar på samhällsutmaningar, med sociala mål och medel. Ett lokalt exempel är Kraftens Hus, där forskare från Högskolan i Borås och Chalmers, engagerat sig i etableringen av en mötesplats för cancerberörda tillsammans med målgruppen, vårdpersonal och andra.

– Det har varit en oerhört givande dag som har bidragit till både utveckling av kompetensen inom social innovation här på högskolan och energi till såväl forskare som deltagare vid dagens aktiviteter, säger Ulrika Sjölund, verksamhetsansvarig på MSI vid Högskolan i Borås.

Policylabb för hållbar utveckling genom sociala innovationer

Dagens höjdpunkt var eftermiddagens policylabb – där högskolans styrdokument för innovation, samhällsnytta, hållbarhet och samverkan var föremål för diskussion och reflektion inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Vinnova. I grupper fick deltagarna, som kom från bland annat högskolan, Studentkåren i Borås och Science Park Borås, reflektera kring det som står i utvalda dokument från högskolan. Diskussionerna ska, tillsammans med liknande underlag från övriga lärosäten i MSI, användas för att utveckla konkreta riktlinjer och en visionär roadmap för akademiskt policystöd till social innovation för hållbar omställning.

Malin Lindberg, Maria Wolmesjö och Ulrika Sjölund– Policylabbet gav värdefulla insikter i högskolans höga ambitioner för sitt samhällsengagemang och synliggjorde samtidigt flera utmaningar i förverkligandet av detta, som högskolans MSI-nod kan arbeta vidare med framöver i samarbete med deltagarna, säger Malin Lindberg.

 

Från vänster i bild: Ulrika Sjölund, Malin Lindberg och Maria Wolmesjö.

 

Läs mer

Text: Emilia Wermelin

Omvärldsspaning bidrar till ny utlysning i Europeiska socialfonden

Mattias Bergström och Conny Göterfors

En ny rapport samlar behov och möjligheter för social innovation inom inkludering, arbetsmarknad och utbildning. Resultaten har presenterats för Svenska ESF-rådet som kommer att använda underlaget i en utlysning nästa år.

I arbetet som Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet tillsammans med Nationella nätverket för Samordningsförbund genomfört en enkät och dialogprocess med flera idéburna organisationer, däribland Famna och Coompanion. Planen är att göra en årlig omvärldsspaning genom att samla in aktuella behov och möjligheter för social innovation inom inkludering, arbetsmarknad och utbildning. Årets resultat och reflektioner är sammanställda i rapporten: ”Omvärldsspaning till ESF:s stöttning av social innovation – rapport av Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation, 2025”.

Syftet med omvärldsspaningen är att resultatet ska användas i Svenska ESF-rådets utlysningsarbete.

– Underlaget är till stor hjälp i vårt utlysningsarbete och kan också bidra till vad vi bör tänka på när vi går in i en ny programperiod. Rent konkret kommer delar av omvärldsspaningens resultat användas i en utlysning redan 2026, säger Conny Göterfors, nationell samordnare, programområde E för social innovation.

Stöd för testande och samverkan över gränser och på lång sikt behövs

Fyra centrala slutsatser lyfts i rapporten. För det första lyfter aktörer fram behovet av mer stöd som möjliggör testande och samverkan över organisationsgränser och på lång sikt. Till exempel begränsas samverkan av projektlogik och medfinansieringskrav exkluderar exempelvis civilsamhällesorganisationer.

Tvärgående problem på systemnivå kräver tydligare policyinriktning och reformarbete

För det andra behövs en tydligare policyinriktning. Utmaningar som berör unga som varken arbetar eller studerar (UVAS), utrikesfödda kvinnor, långtidsarbetslösa, och individer som lämnat kriminalitet eller institutionsvård ligger sällan på individnivå utan handlar om tvärgående problem och utmaningar i svenska system. För att tackla samhällsutmaningar som utmanar dominerande normer och rådande strukturer krävs ett mer aktivt reformarbete. Politiken behöver därmed involveras och i högre grad skapa rätt förutsättningar för att hållbara sociala innovationer ska vara möjliga.

Långsiktig och innovativ finansiering efterfrågas

För det tredje lyfter aktörer behov av finansiering som sträcker sig längre än enstaka projektperioder, med möjlighet att trappa upp insatser från förstudie till implementering och skalning. Det framhålls att innovation innebär osäkerhet; därför bör ersättningsmodeller premiera lärande, iteration och resultat på systemnivå snarare än endast kvantitativa individmål. Finansiärerna uppmanas att samskapa utlysningar tillsammans med andra berörda samhällsaktörer och direkt med målgruppen/slutanvändarna för att säkerställa relevans och lokalt ägarskap. Krav på hög medfinansiering behöver mjukas upp för idéburna och små aktörer, samtidigt som stödet ska kunna täcka indirekta kostnader för samverkan och administration. Flera röster föreslår blandfinansiering och resultatdelningsmodeller – till exempel sociala utfallskontrakt – som delar risk mellan stat, region, kommun och privata investerare. Dessutom efterfrågas en uppföljningskultur som kombinerar kvantitativa indikatorer med kvalitativa berättelser om egenmakt/empowerment, förbättrad samordning och långsiktig samhällsnytta, snarare än strikt resultatstyrning på kort sikt. Ett mer enhetligt uppföljnings- och utvecklingsarbete nämns där också nära koppling till forskning och konkret kunskapsutveckling och -spridning blir viktiga inslag för att dra nytta av de erfarenheter som projekten producerar.

Närmare koppling mellan praktik, lärande och utveckling lyfts

Slutligen, för det fjärde lyfter aktörer vikten av att få en mer nära koppling mellan praktik, lärande och utveckling. Att varje projekt integreras i ordinarie verksamhet ökar möjligheterna till hållbarhet, spridning och skalning medan kopplingen till forskarvärlden kan bidra till höjd kvalitet och legitimitet. Olika professioner behöver samverka för att projekten, som ofta hanterar en eller flera komplexa utmaningar, ska generera det värde som efterfrågas.

Dialogprocess bra arbetssätt för att stärka hållbar social innovativ utveckling

Rapporten lyfter även fram att sociala innovationer kan utvecklas på alla nivåer i samhället och att samverkan mellan olika samhällssektorer är avgörande för att möta de komplexa utmaningar som finns. Den visar att det finns ett stort engagemang och en vilja från aktörer inom fältet att bidra genom enkäten.

– Vi ser ett växande intresse för att delta i omvärldsspaningen. Men det krävs uthållighet, det tar tid att etablera och sprida en sådan möjlighet, säger Mattias Bergström, som leder arbetet med omvärldsspaningen inom Nationellt kompetenscenter för social innovation.

– Vi är mycket positivt inställda till detta arbetssätt och ser fram emot ytterligare dialog för att stärka förutsättningarna för hållbar socialt innovativ utveckling, säger Conny Göterfors.

Läs rapporten Omvärldsspaning till ESF:s stöttning av social innovation (2025).

Läs mer om Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden.

Text: Lotta Orban

Youngspace – nytt EU-projekt ska stärka ungas delaktighet i samhället

young space

– De stora samhällsutmaningarna kräver att vi fokuserar på hållbar omställning – och för att lyckas behöver vi involvera unga människor, inte minst på landsbygden, säger Ulrika Sjölund, ansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Science Park Borås och projektledare för Youngspace. Med projektet Youngspace vill vi främja inkludering, kreativitet och social innovation. Det gör vi genom att utveckla platser där unga kan vara delaktiga i samhällsutvecklingen med hjälp av verktygslådan för New European Bauhaus.

Nyckelpersoner inom kultur och samhällsliv samlas

I veckan samlades intressenter från kommuner, civilsamhälle och näringslivpå Centralen i Tranemo för att ta första steget i projektet. Sjuhärads kommuner, liksom Västra Götalandsregionen och aktörer inom samhällsliv fanns på plats och delade tankar och idéer. Syftet var att skapa samsyn i projektet som kommer att pågå till 2029. Resultatet av projektet ska bli en stärkt roll för unga i samhället – socialt, kulturellt och politiskt.

– När vi möts över kommungränserna och delar erfarenheter och goda exempel, skapar vi förutsättningar för förändring på både strategisk nivå och i konkret handling, säger Johanna Gustafsson, kultursamordnare i Tranemo Kommun.

Samverkan, inspiration och erfarenhetsutbyte med Europa

Projektet Youngspace är en del av ett europeiskt samarbete mellan åtta organisationer i sex länder via Interreg Europe. Boråsnoden för Mötesplats Social Innovation deltar tillsammans med Boråsregionen och Science Park Borås vid Högskolan i Borås.

– Genom att verka tillsammans både på regional nivå och på europeisk nivå där vi delar erfarenheter med andra aktörer i Europa, hoppas vi – tillsammans med kommunerna – kunna tänka nytt kring platsutveckling och delaktighet, säger Lisa Haeger, kulturstrateg på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Med så mycket samlad kompetens och erfarenhet räknar vi med att kunna åstadkomma tydliga resultat som ger långsiktig effekt för ungas inflytande i samhället.

Vackert, hållbart, tillsammans – New European Bauhaus som värdegrund

– Flera europeiska länder har kommit betydligt längre i arbetet med att involvera ungas perspektiv i hållbart samhällsbyggande och social innovation än Sverige, säger Ulrika Sjölund. Utbytet med de andra länderna kommer därför att ge oss både konkreta exempel och lärande av innovativa arbetssätt för social innovation i tvärsektoriell samverkan. Vi kommer därtill använda oss av den nya verktygslådan för New European Bauhaus i samskapande aktiviteter.

Om Youngspace

Youngspace är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan åtta organisationer från sex länder. Projektet syftar till att inkludera unga i hållbart samhällsbyggande och utveckla platser som stärker deras sociala, kulturella och politiska roll i samhället. Fokus ligger på att utbyta erfarenheter kring ledning och offentliga strategier som stödjer dessa platser, med målet att främja inkludering, kreativitet och social innovation bland unga. Youngspace finansieras av Interreg Europe och Västra Götalandsregionen Kultur.

På regional nivå deltar Boråsregionens kommuner tillsammans med Borås Science Park. Inom regionen kommer projektet att arbeta med politikområdet gestaltad livsmiljö – det vill säga hur den fysiska miljön utformas och upplevs. Projektet är kopplat till EU:s initiativ New European Bauhaus och utgår från en helhetssyn där sociala, ekologiska och estetiska värden integreras för att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer för unga.

 

Läs mer

Youngspace – an Interreg Europe project (in English)

Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer Youngspace

Mer om Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås

Mer om EU-initiativet New European Bauhaus (in English)

 

Vill du veta mer?

Om du har frågor om projektet Youngspace, kontakta:

Ulrika Sjölund
Science Park Borås
ulrika.sjolund@hb.se

Lisa Haeger
Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund
lisa.haeger@borasregionen.se

 

Text av: Jennie Andersson

Doktorandkurs i social innovation stärker kunskapen hos blivande forskare

Doktorander som deltog i kursen Social innovation i teori och praktik.

Under våren har Mötesplats Social Innovation återigen genomfört en doktorandkurs i social innovation, denna gång i samarbete med Uppsala universitet. Kursen stärker blivande forskare.

För att stärka kunskapen om och forskning i social innovation hos blivande forskare har Mötesplats Social Innovation (MSI) genomfört doktorandkursen Social innovation i teori och praktik. Den gavs första gången 2022 och nytt för i år är att MSI har genomfört kursen i samarbete med SIHI Sweden, en hub i det internationella nätverket Social Innovation in Health Initiative, som drivs av Centrum för hälsa och hållbarhet vid Uppsala universitet.

Malin Lindberg
Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet.

– SIHI Sweden vid Uppsala universitet bedriver forskning som ligger nära det vi inom MSI arbetar med. En gemensam doktorandkurs är ett sätt att nå ut och stärka kunskapen i social innovation hos blivande forskare, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som var en av dem som ursprungligen utvecklade doktorandkursen.

Syftet med kursen är att ge doktorander grundläggande teoretiska kunskaper om social innovation. Den tar upp konceptuell och empirisk forskning inom social innovation i relation till inkludering och hållbarhet inom organisationer och samhälle. I år gavs kursen för första gången på engelska. Kursen omfattade fyra träffar. De två första träffarna skedde digitalt med litteraturgenomgång, föreläsningar och diskussioner. De två sista träffarna var heldagar på plats i Uppsala med workshop och presentationer.

Mats Målqvist, professor vid Uppsala universitet

Kursansvarig tillsammans med Malin Lindberg var Mats Målqvist, professor i global hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som är föreståndare vid Centrum för hälsa och hållbarhet (CHS) och Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning (UUniCORN) vid Uppsala universitet.

Praktisk kurs ger direkt bidrag till doktorandernas projekt

– Det känns jätteroligt att kunna utveckla och ge en doktorandkurs tillsammans med MSI. Kursens praktiska tillämpning ger ett direkt bidrag till hur doktoranderna kan utveckla sina projekt. Också roligt att det var så många perspektiv och doktorander med olika ämnen representerade på kursen, säger Mats Målqvist.

Sex doktorander från fyra lärosäten deltog

Sammanlagt deltog sex doktorander från fyra lärosäten i kursen. En av dem var Carl Lundberg, doktorand med bakgrund inom hälsoekonomi och folkhälsovetenskap, vid Umeå universitet. Han forskar om hur samhället bättre kan stödja unga som varken arbetar eller studerar.

Carl Lundberg, doktorand vid Umeå universitet.
Carl Lundberg, doktorand vid Umeå universitet.
Kurs gav nya perspektiv, insikter och verktyg

– Kursen gav mig nya perspektiv på hur social innovation kan förstås och tillämpas i praktiken – något som är särskilt relevant i mitt doktorandprojekt, där vi arbetar med ett så kallat wicked problem: hur samhället bättre kan stödja unga som varken arbetar eller studerar, säger Carl Lundberg och fortsätter:

– Jag har fått med mig flera insikter och verktyg som jag tror kommer vara särskilt värdefulla i den del av projektet där vi, tillsammans med aktörer och unga själva, vill samskapa lösningar som kan göra konkret skillnad – både för att hjälpa unga tillbaka till utbildning eller arbete, och för att undvika att de faller mellan stolarna från första början.

Sandra Gupta Löfving, är specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och doktorand inom forskargruppen CHAP vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om psykisk hälsa hos barn och ungdomar, med särskilt fokus på trauma, migration och förebyggande strategier, inklusive tillämpningar av telehälsa. Hon undersöker olika aspekter av implementering och föräldraengagemang i en samhällsbaserad intervention som syftar till att minska traumatiska stress symtom hos flyktingungdomar.

Sandra Gupta Löfving, doktorand vid Uppsala universitet.
Sandra Gupta Löfving, doktorand vid Uppsala universitet.
”Jag önskar jag hade gått kursen tidigare”

– Jag uppskattade det tvärvetenskapliga sammanhanget och hur kursen inspirerade till kreativt tänkande kring olika samhällsutmaningar. Den har gett mig en fördjupad förståelse och ökat självförtroende i att utveckla och bidra till social innovation men också nya perspektiv på aspekter av mitt huvudämne folkhälsovetenskap, säger Sandra Gupta Löfving.

– Jag kan inte låta bli att önska att jag hade gått kursen tidigare under min doktorandutbildning. De konkreta verktygen vi fick har varit väldigt hjälpsamma och att på ett strukturerat sätt identifiera, analysera och hantera komplexa problem, har haft stor betydelse för mitt doktorandprojekt. Jag har redan rekommenderat kursen till flera av mina doktorandkollegor.

Doktorandkursen planeras att ges igen våren 2026.

Läs mer om

Forskning i social innovation

Doktorandkursen Social innovation i teori och praktik

SIHI Sweden

Carl Lundberg, UMU

Sandra Gupta Löfving, UU