Ny rapport visar hur stöd kan skapas för sociala innovationsprocesser

Aktivt stöd genom hela sociala innovationsprocessen kan få social innovation att hända i praktiken. Det visar rapporten Making social innovation happen, analysis of best practices on support to social innovation.

Den nya rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).

– Aktörerna i denna studie ger insikter, som visar hur tvärsektoriellt samskapande kan stödjas i sociala innovationsprocesser, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, och som har lett arbetet med rapporten.

Goda exempel för att stödja genom hela sociala innovationsprocessen lyfts fram
Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.

Ett exempel är Agirre Lehendakaria Center, Baskiens sociala innovationslabb i Spanien som involverar de människor som berörs av samhällsutmaningen genom en metod som de kallar ”community listening process”. Genom hela sociala innovationsprocessen deltar medborgare, från behovsbeskrivning till effektmätning. Ett annat exempel är Avise, ett kompetenscenter för social innovation i Frankrike, som erbjuder stödorganisationer ett träningsprogram som heter Cap Impact. Det innehåller olika verktyg för att mäta social påverkan. Stödorganisationer kan sedan, i sin tur, stödja olika sociala innovationsprojekt och ekosystemet.

– Exemplen i rapporten kan inspirera andra stödaktörer att fortsätta identifiera och underlätta lösningar på samhällsutmaningar och göra dem hållbara. Rapporten är också tänkt att ge en bild av det stöd som behövs inom ekosystemet för social innovation och den kompetens som krävs för att stödja social innovation på systemnivå, säger Anna Tengqvist.

Forskning visar upp en mångfacetterad process
Forskning visar att social innovation består av flera olika element – identifiering av samhällsutmaningar, mobilisering av aktörer och resurser, idégenerering, implementering och värdeskapande. De olika elementen sker dock inte alltid i kronologisk ordning, utan är ofta sammanvävda och återkommande.

– Innovation reduceras ofta till en fråga om att generera nya idéer, medan processen i själva verket är betydligt mer mångfacetterad när det gäller strävan efter social förändring. Det är därför viktigt att stötta alla delar i innovationsprocessen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, som bidragit till rapporten.

Behov av mer kunskap och aktivt stöd
Rapporten innehåller också rekommendationer framåt. Det behövs mer kunskap om de olika elementen i sociala innovationsprocessen. För varje element krävs aktivt stöd med anpassade metoder, resurser, aktörer och samarbetspartners. Det behövs även stöd i samskapande och tvärsektoriella samarbeten. Slutligen, är det av yttersta vikt att stödja involvering av de människor som berörs av samhällsutmaningen.

– Om vi vill stödja sociala innovationsprocesser behöver vi underlätta processer där relevanta aktörer samskapar. Det finns en samsyn när det gäller behovet av att samskapa, men nu behöver vi börja göra det också, med hjälp av forskning om vad som fungerar, säger Anna Tengqvist.

Läs rapporten på engelska (pdf)

Se film om rapporten nedan.

 

Vi söker föräldrar till en forskningsstudie om säkerhet på nätet

Barn som sitter framför dator
Internet är en spännande plats för både barn och vuxna. Här finns bra saker men också sådant som kan kännas obehagligt. Det är därför viktigt att både barn och föräldrar vet hur de ska göra om något obehagligt händer.

Är du förälder till barn i åldern 6–9 år som nyligen fått eller använder en mobiltelefon, dator eller surfplatta? Frida Lygnegård, forskare vid Jönköping University, leder en forskningsstudie vars syfte är att bidra till att barn ska känna sig trygga när de använder en mobil, dator eller surfplatta. På sikt handlar studien också om att förebygga nätmobbning och trakasserier samt ge föräldrar strategier kring hur de kan prata med sina barn om vad som kan hända på nätet.

Hur går det till?
I studien kommer du, om du är intresserad av att delta, att tillsammans med ditt barn ta ett mobilkörkort.

Mobilkörkortet är utvecklat av Stiftelsen Friends och Telia. Det består av en kunskapsdel med information och ett efterföljande test. Detta kan du göra under en eller flera dagar beroende på hur länge du och ditt barn pratar om de olika ämnena.

Du genomför Mobilkörkortet online tillsammans med ditt barn via www.mobilkorkortet.se. Efter att du och ditt barn tagit mobilkörkortet bjuds du tillsammans med andra föräldrar, vars barn också tagit mobilkörkortet, in till en digital intervju där du får berätta om vad du tycker att körkortet bidragit med. Frida Lygnegård vill i studien också ställa några frågor till ditt barn, även denna intervju genomförs digitalt och du som är förälder får självklart vara med om du vill. Se film om studien här.

Vill du och ditt barn vara med?
Anmälan eller frågor, kontakta ansvarig forskare Frida Lygnegård: frida.lygnegard@ju.se

Vill du veta mer om Frida Lygnegårds forskning?
Läs Fridas blogg här.

 

 

De vill skapa tillit i romska samhällen

Under många år har det romska folket varit föremål för trakasserier och utanförskap. I Rumänien är det särskilt påtagligt. Kenosis Design är ett socialt möbelföretag i Rumänien som tillsammans med Svenska Alliansmissionen, Erikshjälpen och Jönköping University arbetar med att skapa förändring i romska samhällen.

Om du går på ett trendigt café i Rumänien, eller besöker ett yngre par med välbetalda arbeten, är chansen stor att du stöter på en av Kenosis Designs produkter. Unika bord, hyllor och skärbrädor i ek och valnöt, med detaljer i mässing och läder. Ett hantverk som vilken svensk möbelförsäljare som helst skulle vara stolt över att ha i sitt sortiment.

Verkligheten bakom möblerna står i stark kontrast till exklusiviteten som hantverket andas. Möblerna skapas i en liten verkstad i utkanten av staden Timisoara. Träet som används är sprucket, sjukt och bortsorterat för att det inte passar in. De som förvandlar träet som ingen annan vill ha till exklusiva möbler är inte utbildade och erfarna finsnickare, utan en blandad skara av rumäner och romer. De flesta saknar utbildning och har levt länge i utanförskap. I det rumänska samhället är det få som visar dem respekt eller tillit, och arbetarna har vant sig vid arbetslöshet och fattigdom.

Ung entreprenör byggde upp verksamhet

Kenosis grundades 2019 av Andreas Samuelsson, en ung, svensk entreprenör som är anställd av Svenska Alliansmissionen och bosatt i Rumänien. Andreas Samuelsson har både ett hjärta för romer och lång erfarenhet av att samverka med dem. Under sina 19 år i Rumänien har han lärt sig att integration växer fram ur praktisk handling och ett långvarigt engagemang.

– Vi vill skapa tillit, bygga bra strukturer och skapa förändring tillsammans med människorna i Rumänien. Så att romerna får ett sammanhang, produkterna de tillverkar blir efterfrågade och romernas värde återupprättas, säger Andreas Samuelsson, CEO Kenosis Design.

Bygger yrkeskunnande, ansvarstagande och självkänsla

I snickeriet varvas handledning i yrkeskunnandet med handledning i livet. Arbetsledarna modellerar inte bara yrkesskicklighet utan också sunda relationer och levnadsvanor. Duncan Levinsohn, lektor i företagsekonomi på Jönköping University, handleder och coachar romerna och organisationen Kenosis. Arbetet i Kenosis verkstad knyter ihop romer med affärsmän, designers och ekonomer. Handledning i snickeriet varvas med handledning i livet.

– Den personliga utvecklingen bygger på en investering i individen. Erfarenheten genom Kenosis är att en arbetare som får ett respektfullt bemötande och förtroende, så småningom visar andra respekt och tillit. Och självkänslan kommer när man skapar en produkt som är efterfrågad och uppskattad, säger Duncan Levinsohn.

I sin forskning fokuserar Duncan Levinsohn på faktorer som skapar hållbara företag.

– Kenosis visar på vikten av att motverka segregation inte bara genom sysselsättning, utan genom meningsfull sysselsättning. Många initiativ som ska motverka arbetslöshet erbjuder individer arbetsuppgifter som är repetitiva och som inte utvecklar yrkesskicklighet. I en sådan miljö kan det vara svårt att bygga ansvarstagande och självkänsla, säger Duncan Levinsohn.

Skola för romska barn

Den ideella organisationen Erikshjälpen har stött företaget Kenosis Design och stiftelsen under många år, och möjliggör företagets helhetsengagemang i det lokala romska samhället.  Utöver möbeltillverkningen har organisationen byggt upp en skolverksamhet dit 60 romska barn kommer varje dag efter skolan för att få extra stöd i sin utbildning. Därmed tar organisationen ett helhetsgrepp och ser inte bara till arbetarens livsmiljö på arbetsplatsen. Många av fabrikens arbetare har barn och deras framtid gynnas inte bara av arbetet som en förälder får i närheten av hemmet, utan också av den bro som byskolan skapar mellan det romska samhället och den statliga skolan.

– Här har barnen tidigare vuxit upp med ambitionen att i bästa fall bli sophämtare. Nu får de istället växa upp på en plats där det finns visioner och en hälsosam relation till samhället. Romerna blir accepterade och samhället stolta över dem och vill ha mer av vad de gör, säger Andreas Samuelsson.

Vilken samhällsnytta skapar Kenosis Design?
  • Genom att rumäner och romer arbetar tillsammans, lär man känna varandra och man bygger upp gemenskap och ömsesidig respekt. Utanförskap och segregering motarbetas.
  • Det långvariga engagemanget i romska anställda leder till både efterfrågad yrkesskicklighet och allmän medarbetarkompetens (ansvarstagande, kommunikation och disciplin på arbetsplatsen). Arbetslöshet och deltidsarbete minskar.
  • En regelbunden inkomst ger arbetarna möjlighet att spara pengar för att investera i boende, utbildning, mat och fritid. Individens kapacitet att hantera kriser såsom sjukdom, olycka etc. ökar.
  • Genom att erbjuda arbete i närheten av hemmet ökar man närvaron av föräldrar och andra vuxna såväl i familjer som i det lokala samhället. Fast arbete och en ökad närvaro av föräldrar i hemmet minskar inblandningen av ungdomar och arbetslösa i brottslighet samt kortvarigt/riskfyllt arbete.
Se filmen De vill skapa tillit i romska samhällen

Mer information om forskningen och MSI

Läs mer om Duncan Levinsohn, vid Jönköping University

Läs mer om MSI vid Jönköping University

Läs artiklar om Kenosis Design

https://www.fiskebackskyrkan.se/rumanien/

https://erikshjalpen.se/om-kenosis/vi-ser-potentialen-i-det-brustna-och-trasiga/

Följ Kenosis Design i sociala medier
Facebook
Instagram

De vill utveckla berättelserna om Malmö

Robert Nilsson Mohammadi, forskare vid Malmö universitet
Forskaren Robert Nilsson Mohammadi vid Malmö universitet, har i samarbete med kulturarbetare och civilsamhällesaktörer i Malmö utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal tillsammans med Malmöbor. Så att Malmöbor kan ta plats och själva får definiera vad Malmö är.

Malmös identitet är omstridd. Det finns två starka berättelser om Malmö som dominerar i offentligheten. Å ena sidan bilden av en skrämmande stad med kriminalitet, svart ekonomi och misslyckad mångkultur. En berättelse som framställer Malmöborna som ett problem för samhället. Å andra sidan en spännande stad som är öppen mot världen, med mångkulturen i Malmö som bakgrund till den unga livliga staden och medelklassens liv.

– Många Malmöbors röster och berättelser om det förflutna får inte utrymme, säger Robert Nilsson Mohammadi. 

Malmö Life Stories ett deltagande muntligt historieprojekt
Så hur kan Malmöbor ändra historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö? Under två års tid har Robert Nilsson Mohammadi lett det forskningsinitierade projektet Malmö Life Stories med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. I det deltagande muntliga historieprojektet har han samarbetat med Hela-Malmö, Malmös samlade röster (MSR), Svenskt Queer Initiativ (SQI), Teater InterAkt och Tehara media. Tillsammans med Malmöbor har de undersökt hur Malmöbors levnadsberättelser, med erfarenheter av rasism och migration, kan användas för att utveckla berättelserna om Malmö.

– Vi vill låta Malmöbor själva få definiera vad Malmö är och beskriva staden ur en mängd olika perspektiv, säger Robert Nilsson Mohammadi.

Vill skapa arenor för samtal och gemensamt lärande
De har utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal med Malmöbor, anordnat workshops och bildat Kulturföreningen Malmös samlade röster.

– Vi vill skapa arenor för samtal där vi kan lära av varandras kunskaper. Samtidigt vill vi utveckla ett nytt och gemensamt arbetssätt, demokratiska arbetsformer och en fördjupad kunskap om vår historia, om samverkans etik och metodik, urban förändring och skapandet och förmedlingen av röster, säger Robert Nilsson Mohammadi.

Planen var att få medel till att skapa ett nationellt tränings- och forskningscentrum för muntlig historia, där Malmöborna skulle kunna ta plats i kulturen men också i forskningen. Centret skulle samägas av Malmö universitet och organisationer inom det civila samhället. Dessvärre tilldelades projektansökan inte medel i år.

Finns behov av plattform för tvärsektoriell samverkan
Rena Baledi som deltagit i Malmö Life Stories var i början av projekttiden projektledare för Rörelsernas museum, som var en testverksamhet i Malmö men som nu lagts ner.

– I mitt arbete kom jag i kontakt med flera aktörer som uttryckte en önskan om en plattform och plats där man kunde mötas tvärsektoriellt och genom bland annat kultur ställa frågor, problematisera och reflektera om olika aspekter om vår stad, säger hon och fortsätter:

– Malmö Life Stories visar att tvärsektoriell samverkan öppnar upp möjligheter att vidga metoder och teorier för sociala frågeställningar. Genom samarbetet har vi fått förutsättningar att tänka bortom det som vi vanligtvis praktiserar inom våra respektive sektorer och organisationer.

Saknade sammanhang för fördjupat samtal
Cecilia Nkolina, konstnärlig ledare på Teater InterAkt och ordförande för föreningen Malmös samlade röster, saknade ett forum för att samtala med andra aktörer om den dokumentära praktiken.

– Vi arbetar med dokumentärer, processer och community teater, där människor med olika erfarenheter samarbetar med professionella. Det ställer många frågor och höga krav på etik. Det är enkelt att trampa fel, säger hon.

– Jag saknade ett sammanhang där vi kan ha ett fördjupat samtal om vilka krav som ställs på oss som arbetar på det här sättet. Med olika aktörer och olika perspektiv på samma typ av metod och verksamhet. Malmö Life Stories kändes unikt.

Vad betyder samverkan med andra aktörer och Malmö universitet?
– Det som är bra i det här samarbetet är att det är ett väldigt jämlikt samarbete. Vi samlas inte i någons projekt utan i ett gemensamt. Det är ett jämlikt utbyte där alla har erfarenheter som vi alla kan dra nytta av. Det är berikande, säger Cecilia Nkolina.

Vad har Malmö Life Stories bidraget till?
– Projektet har bidragit till att många personer som inte skulle ha mötts har mötts. Vårt arbete har skapat föreningen Malmös samlade röster med ett 10-tal aktiva aktörer och samarbeten med olika föreningar.

Har ni påverkat historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö?
– Inte än. Det är jättelånga processer. Föreningen har fått enorm uppmärksamhet och får hela tiden förfrågningar om samarbeten. Det finns ett stort behov. Frågan känns väldigt aktuell för många.

– Vårt mål är inte att ändra berättelsen, utan att komplettera berättelserna som är ensidiga, förenklade och ytliga. Förhoppningen är att motverka detta. Det behövs många fler berättelser, en mångfald med olikheter och nyanser. Vi vill att allas liv är både vanliga och unika.

Metoden muntlig historia ger röst åt människor
Showan Shattak är verksamhetsutvecklare på ABF och styrelseledamot i Malmö samlade röster och har deltagit i Malmö Life Stories från start:

– Av alla de 18 år jag varit engagerad ideellt är Malmö Life Stories det mest meningsfulla projekt jag deltagit i. Det finns enorma möjligheter med att använda metoden muntlig historia för att ge röst åt människor och få fatt i berättelserna om Malmö.

– Det finns så mycket sprängkraft i livsberättelser som samlad bild av vad som skett i människors liv och i ett större perspektiv har påverkat Malmö. Berättelser kommer in under huden och gör historieskrivningen mänsklig samtidigt som den blir rak och ärlig.

Showan Shattak tycker att det framåt behövs en mötesplats i Malmö där människor i alla åldrar träffas utan att konsumera. En mötesplats för samtal, där berättelser kan spridas och Malmöbor kan inspireras.

– Målet är att man ska ta till sig metoden muntlig historia och använda den. Blir du intervjuad får du själv verktyg att intervjua andra.

Se film om projektet

Fakta:
Malmö Life Stories var ett deltagande muntligt historieprojekt som utvecklades av enskilda aktörer och föreningar inom det civila samhället i Malmö, kulturarbetare och forskare. Tillvägagångssättet var inspirerat av Montreal Life Stories Project som genomfördes vid Concordia Center for Oral History and Digital Storytelling (CCOHDS) 2007–2012. Malmö Life Stories påbörjades 2020 och avslutades 2022. Projektet finansierades med forskningsinitieringsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Läs mer:

https://mau.se/forskning/projekt/malmo-life-stories/

https://mau.se/nyheter/ny-kulturforening-samlar-malmobor/

https://mau.se/nyheter/nytt-strategiskt-forskningsnatverk-om-muntlig-historia/

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Detta är sista exemplet i serien Forskning i samverkan som förändrar Skåne som vi tagit fram med bidrag från Sten K Johnsons Stiftelse. I serien har vi lyft fram samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter.

Telia tar hjälp av MSI för att mäta effekten av arbetet med digital inkludering

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet ska tillsammans med forskare vid Jönköping University, utvärdera Telias initiativ för digital inkludering, och ta fram en modell för effektmätning som företaget ska kunna använda i sitt hållbarhetsarbete framöver.

– Det är viktigt att kunna visa på värdet av sociala innovationer. Vi som arbetar med att främja sociala innovationer och samverkan är stolta över att ha fått förtroendet av Telia. I samarbete med forskare utvärderar vi deras projekt och tar också fram en förändringsteori och modell för effektmätning, säger Anna Tengqvist, samordnare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

De allra flesta svenskar använder internet och dess tjänster. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet. Det visar Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022.

Vill motverka det digitala utanförskapet

Telia arbetar med och erbjuder uppkoppling och upplevelser, men också med att förmedla färdigheter till företagare och människor. På olika sätt vill Telia motverka det digitala utanförskapet, och arbeta för att göra nätet till en säkrare och bättre plats.

Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige
Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige

– Det är viktigt för oss att alla inkluderas i det digitala livet. Vi främjar digital inkludering genom att tillhandahålla en tillförlitlig uppkoppling i hela Sverige och utbildningsverktyg som hjälper människor med grundläggande digital kompetens, säger Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige.

Telia Sverige driver tre olika initiativ inom digital inkludering som riktar sig till olika målgrupper och kunder: Digitala seniorer, Digitalt företagande och Digital förälder.

– Vi ordnar sammankomster tillsammans med kommuner för äldre och för småföretagare. Tillsammans med partners utbildar vi företagare i hur man använder digitala tjänster. På sammankomsterna med äldre är det ofta skolelever från kommunen som hjälper till. Vi har också gjort utskick med tips och artiklar med information och checklistor, säger Anna Augustson.

Satsning del av hållbarhetsarbete

Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Företaget har 10 fokusområden i sin hållbarhetsagenda men fokuserar särskilt på områdena klimat och cirkularitet, digital inkludering och säkerhet och integritet. Telia kom 2021 på plats 11 av 150 i World Benchmarking Alliances Digitala inkluderings-rankning, där man jämför hur väl techföretag arbetar för och bidrar till ett mer inkluderande digitalt samhälle.

– Vi fick bland annat beröm för vårt arbete inom digital inkludering för äldre och vårt stöd till barns säkerhet online, säger Anna Augustson.

Telia vill förbättra sätt att utvärdera och mäta effekter

En utvecklingspotential som lyfts i benchmarken är att Telia kan utveckla sitt arbete genom att utvärdera och mäta effekterna. Det är en anledning till samarbetet med MSI.

– Vi har satt mål för vårt digitala utvecklingsarbete som är ett område inom social hållbarhet. Vi vet hur många vi når med våra initiativ men vi vill veta vilken effekt arbetet har haft för individerna och samhället i stort. Vi har ännu inte kompetensen i hur man gör en sådan mätning och har gett i uppdrag till MSI och forskarna att hjälpa oss med detta. Det handlar både om att ta fram en modell som vi kan använda för fler olika initiativ och att göra en effektmätning av Digitala seniorer och Mobilkörkortet, som är en del av initiativet Digital förälder, säger Anna Augustson.

Sofi Fristedt, forskare vid Jönköping University
Sofi Fristedt, forskare vid Jönköping University

Forskare ska utvärdera initiativ

Sofi Fristedt är forskare och arbetsterapeut och forskar om digital inkludering både vid Jönköping University och Lunds universitet. Hon är också Centrumledare för forskningsmiljön Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare vars arbete är kopplat till sociala innovationer och frågor som MSI arbetar med. Därför är detta ett viktigt sammanhang att vara del av och arbete att bidra till menar Sofi Fristedt.

Hon kommer titta på initiativet Digitala seniorer, som Telia erbjuder kommuner och där ungdomar är med och hjälper äldre att förstå digital teknik.

– Ungdomar instruerar och utgår från de äldres intresse och behov. Jag kommer att titta på användaraspekterna. Hur har det varit att genomföra en sådan utbildning? Vilka effekter kan denna ha? Vi ska göra intervjuer med kommunerna och seniorer som deltagit, säger Sofi Fristedt.

Hon är intresserad av hur och vilken teknik vi behöver för ett aktivt och hälsosamt åldrande.

– Den digitala tekniken utmanar oss och väcker många tankar, om säkerhet, rädslor, integritet. Digitalisering påverkar människors vardag. Det innebär konsekvenser för delaktighet och det behövs insatser för att få med sig alla. Det är framför allt familj och vänner som ger stöd till äldre när det gäller digital teknik. Man får väldigt lite stöd från samhället och vi lägger nästan ingen energi på att få med sig alla.

– Det behövs parallella system så att alla kan hänga med i omställningen men även stödsystem som inte bara är kopplade till familj och vänner. Ju större företag desto mindre stöd får du ofta. Det är tilltalande att större företag som Telia arbetar med digital inkludering och det är också viktigt att utvärdera sådana insatser så som vi gör i detta projekt, säger Sofi Fristedt.

Fakta:
MSI:s Telia-uppdrag

Avtalet och uppdraget med Telia sträcker sig ett år med start 2022. MSI kommer att ta fram en förändringsteori, kartlägga metoder för effektmätning av digital inkludering och ta fram en modell för att mäta digital inkludering inom Telia samt utvärdera effekten av initiativen Digitala seniorer och Mobilkörkortet. I arbetet deltar från MSI Anna Tengqvist och Gloria-Karin López samt forskarna Frida Lygnegård och Sofi Fristedt, Hälsohögskolan i Jönköping, vid Jönköping University.

Svenskarna och internet 2022

År 2022 använder de allra flesta svenskar internet och dess tjänster, enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet.

Rapporten Svenskarna och internet 2022

World Benchmarking Alliance och Telias placering 2021
World Benchmarking Alliance vill motivera privata företag att bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. De jämför och publicerar benchmark för techbolagens impact och effekt kopplat till hållbarhetsmålen.

Läs mer om World Benchmarking Alliance

2021 kom Telia på plats 11 av 150 i World Benchmarking Alliances Digitala inkluderings-rankning.
Läs utvärderingen av Telia 2021

Humly en framgångssaga som möter lärarbristen genom innovation

Kristoffer Persson och medgrundaren Gustav Bild-Tofftin ville med sin affärsidé möta lärarbristen och ta tillvara på kompetens. Göran Bredinger-stipendiet var början på deras resa. Humly som företaget numera heter omsätter idag 150 miljoner kronor globalt.

Det började 2013 när Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin studerade industriell ekonomi på Chalmers tekniska högskola. De hoppade in som lärarvikarier en hel del och började fundera över varför inte fler gjorde likadant. Samtidigt såg de ett stort behov i samhället med en stor lärarbrist.

– Som studenter såg vi att det fanns många i vår omgivning som skulle kunna bidra med sin kompetens och glädje kring lärande ute i Sveriges skolor. Vi ville möta skolans vikarie- och lärarbrist genom att locka studenter att extrajobba inom skolan och samtidigt skulle studenters kompetens komma till användning och fler få upp ögonen för läraryrket, säger Kristoffer Persson.

Utvecklade digitalt system
Som ingenjörstudenter började de att utveckla ett digitalt system och en tjänst som gjorde det enkelt att registrera sig som lärarvikarie för att sedan matchas med uppdragsgivare.

– Vi tänkte att det måste finnas ett system som gör det på studentens villkor. Det måste vara flexibelt, att man anger själv vilka ämnen och dagar som passar. För skolorna är det ett effektivt och enkelt sätt att hitta kvalitetssäkrade lärarvikarier. Det blir en väldigt stor administrativ besparing. De slipper ringa runt och som vikarie slipper du bli uppringd nästan varje morgon, säger Kristoffer Persson.

Idén är enkel: en person som vill jobba som lärare ska matchas med ett uppdrag från en förskola eller skola. Genom tjänsten, den digitala plattformen och appen kan studenter men också andra som vill jobba som lärare smidigt få ett uppdrag. Samtidigt hittar en förskola eller skola snabbt en vikarie som kan hoppa in när den ordinarie läraren blir sjuk.

– Hemligheten är nog flexibiliteten och enkelheten. Du som utbildare bestämmer själv när och var du ska arbeta. Det finns inga krav på hur mycket eller var du ska arbeta. Det har gjort att vi har attraherat många duktiga människor till att göra skillnad i skolor. Runt 90 procent av alla matchningar sker direkt mellan skola och vikare utan att någon människa på Humly styr, vilket lämnar väldigt mycket kontroll och frihet till både skolor och vikarier, säger Kristoffer Persson.

Fick Göran Bredinger-stipendiet under sitt första år
Studentvikarie lanserades inför vårterminen 2015. Samma år fick Kristoffer Persson Göran Bredinger-stipendiet på 50.000 kronor. Företaget omsatte 7,5 miljoner kronor under sitt första år. Totalt genomfördes närmare 30.000 timmars vikariat på skolor.

– Vi fick Göran Bredinger-stipendiet redan första året med vårt företag och det var första gången vi uppmärksammades av någon extern part. Det gav oss luft under vingarna och ökade vårt självförtroende. Vi fick bekräftelse på att vår affärsidé var bra och höll. Göran gav oss även personligen många bra råd utifrån sin erfarenhet som entreprenör. Samtidigt var stipendiet ett viktigt ekonomiskt tillskott till företaget. Det kostar mycket pengar att starta upp och få en verksamhet att växa och under de första åren hade vi knappt någon möjlighet att ta ut nämnvärda löner, säger Kristoffer Persson.

Verksamheten har utvecklats och vuxit rejält
Sedan starten har företaget utvecklats och vuxit rejält. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin har mestadels finansierat verksamheten med eget kapital. Affärsängeln Peter Gustafsson investerade 100.000 kronor och 2019 investerade norska Viking Venture i företaget och appen som bytte namn till Humly Edtech AB, för att kunna expandera internationellt och bredda verksamheten. 2021 förvärvade Humly företagen Simply Supply, Supply Teaching och Eyears. Totalt jobbar 100 personer numera inom företaget med 3500 utbildare och 2000 förskolor och skolor anslutna. Framtidstro och idéer finns det gott om.

– Vi vill fortsätta vara det självklara valet för kommuner, skolor och förskolor i Sverige samt för människor som vill arbeta som lärarvikarie. På den engelska marknaden vill vi fortsätta växa och utveckla vår verksamhet. Den engelska marknaden är 50 gånger större än den svenska och där finns ett stort behov av en tjänst som Humlys, så det är väldigt spännande att följa företagets utveckling där. Samtidigt är det enormt utmanande då kultur, skolsystem och marknaden skiljer sig mycket från den svenska i stort och smått, säger Kristoffer Persson.

Varför tycker du att man ska söka Göran Bredinger-stipendiet?
– Bara att söka stipendiet är ett bra sätt för dig att tänka igenom din affärsidé och få input på ditt företag, så det rekommenderar jag till alla som driver ett företag som matchar stipendiets kriterier. Om du har lyxen att vinna så kommer du och ditt företag synas i ett ärofyllt sammanhang och det ekonomiska bidraget gör stor skillnad i början av en bolagsresa. Samtidigt får du ett bra kontaktnät med Göran Bredinger och andra människor inom socialt entreprenörskap. Det finns helt enkelt inget att förlora på att söka, men massor att vinna!

Fakta Humly
2015
Studentvikarie tilldelas Göran Bredinger-stipendiet.

2017
Studentvikarie tilldelas utmärkelsen Årets samhällsentreprenör av tidningen Dagens samhälle.

2018
Studentvikarie får en tredjeplats i Årets Unga Företagare.

2019
Studentvikarie byter namn till Humly och expanderar till England.

2021
Strax över 80 procent av uppdragen tillsattes vilket kan jämföras med en normal tillsättningsgrad över 90 procent då det inte är pandemi. Totalt genomfördes 490 000 timmar vikariat fördelat på cirka 2000 skolor.

2022
Humly består av 100 anställda, i Sverige och England. I Sverige finns företaget i Stockholm, Göteborg, Skåne, Katrineholm och Umeå. Totalt arbetar 3500 personer som lärarvikarie via Humly. Majoriteten inom grundskolan.

Läs mer om Humly

https://socialinnovation.se/kristoffer-persson-far-2015-ars-goran-bredinger-stipendium/

https://humly.io/

https://humly.co.uk/

Läs mer och sök Göran Bredinger-stipendiet 2022

https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Goda exempel visar huvudfaktorer för att stödja social innovation

bild som visar händer som håller hand, visualiserar stöd

För att visa framgångsfaktorer för långsiktig social förändring och undvika fallgropar, har 35 goda exempel kartlagts av Mötesplats Social Innovation och inom det europeiska projektet BuiCaSuS. Exemplen beskriver metoder, verktyg och tillvägagångssätt som organisationer i Frankrike, Lettland, Spanien och Sverige använder för att stödja sociala innovationsprocesser. 

Sverige och Europa står inför komplexa sociala utmaningar, till exempel social exkludering och segregation. Social innovation anses av många beslutsfattare och andra som en användbar metod för att tackla komplexa samhällsutmaningar och för att arbeta för ett hållbart samhälle. Hur kan vi skapa socialt innovativa lösningar på dessa utmaningar, med många perspektiv och partners? Och hur får vi lösningarna att hålla över tid? 

Det europeiska konsortiet och projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) arbetar med att hitta svar på dessa frågor. Ett sätt är att presentera metoder, verktyg och tillvägagångssätt, av hur organisationer kan stödja sociala innovationsprocesser men även hur det är möjligt att stödja på samhällsnivå.  

35 goda exempel på best practices har samlats in för att visa framgångsfaktorer för långsiktig samhällsförändring och för att undvika fallgropar: 14 från Frankrike, 4 från Lettland, 7 från Spanien och 10 från Sverige.

– De goda exemplen ger en översikt av huvudfaktorerna för att stödja social innovation och vilka lärdomarna är för hur man kan stödja den sociala innovationsprocessen, säger Anna Tengqvist, koordinator för Mötesplats Social Innovation och projektledare för BuiCaSuS i Sverige. 

Den sociala innovationsprocessen består av elementen: 1) identifiering och analys av samhällsutmaningar, 2) mobilisering av aktörer och resurser, 3) idégenerering – design, test och anpassning av lösningar, 4) förverkligande – implementering och uppskalning, och 5) skapa samhällsförändring.

Metoder, verktyg och tillvägagångssätt för hur varje element kan stödjas varierar, men de delar ofta samma egenskaper såsom tvärsektoriellt samarbete eller samskapande och samhällsengagemang. 

Här är exempel på hur varje element i den sociala innovationsprocessen kan stödjas: 

1) Identifiering och analys av samhällsutmaningar 
  • Samla kunskap och analysera samhällsutmaningar och behov 
  • Expandera normer för mobilisering av aktörer och resurser 
2) Mobilisering och koordinering av aktörer och resurser 
  • Samhällsengagemang 
  • Mobilisera resurser 
3) Idégenerering – design, test och anpassning av lösningar  
  • Samla intressenter  
  • Utmana silos och strukturer 
  • Inkubationsprogram  
4) Förverkligande – implementering och uppskalning  
  • Stärka ekosystemet 
  • Identifiera och involvera intressenter  
  • Facilitera utbyte av bästa praxis och goda exempel  
  • Stärka politiken inom social innovationsfältet  
  • Acceleratorsprogram som stödjer skalning av sociala innovationer 
  • Designa finansiering för att stödja skalning av sociala innovationer 
  • Metoder och kunskap om hur man kan stödja sociala innovationer till innovations- och företagsfrämjare  
 5) Skapa samhällsförändring
  • Verktyg för effektvärdering  
  • Stödja utvärderingsprocesserna 
  • Resurscenter för att bedöm social impact 
  • Tävlingar, utmärkelser 
  • Verktyg för att validera potentialen att skala sociala innovationer  

Mer information om de goda exemplen (best practices) kan ni hitta på BuiCaSuS webbsida, via länkarna nedan. 

14 goda exempel från Frankrike (486 KB) 
  • Cap Impact   
  • Social impact bonds  
  • 27ème région   
  • La Communauté Emergence & Accélération   
  • Banque des Territoires 
  • Local Support Scheme (Dispositif Local d’Accompagnement)   
  • FAIR   
  • I Fund (Fonds I)   
  • Initiative Factory (Fabrique à Initiatives)   
  • Godin Institute (Institut Godin)   
  • P’INS (Le programme P’INS)  
  • LabCom Destins  
  • Regional Economic Cooperation Hubs (PTCE – Pôles Territoriaux de Coopération Economique)  
  • Ronalpia (“Implantation” scale-up programme)   
4 goda exempel från Lettland (240KB)  
  • Social Entrepreneurship Association of Latvia (SEAL)   
  • Social Innovation Center  
  • Society Integration Foundation (SIF)  
  • Reach for Change Latvia  
7 goda exempel från Spanien (543KB) 
  • Fundación Bofill – Hub Social  
  • The Spanish Red Cross – IDEATECA Participatory Innovation Platform   
  • Agirre Lehendakaria Center-ALC (Basque Social Innovation Lab)   
  • Fundación Novaterra – “La Promotora”  
  • Innovation in Social Care – iSocial Foundation   
  • RED Social Innovation  
  • Fundación Caja Navarra – Innova Programme (InnovaSocial and InnovaCultura)   
10 goda exempel från Sverige (320KB) 
  • Coordination of support organisations in a national network – Social Entrepreneurship Sweden  
  • Financing and financial coaching for social enterprises – Mikrofonden Sverige  
  • Supporting Social Innovation on regional level – Örebro Partnership for Social Innovation  
  • Collaboration and knowledge exchange for strengthened social innovation through cross-sectoral meeting places – Forum for Social Innovation Sweden   
  • Supporting social innovation through the business innovation system – The Joint Way  
  • Umeå’s innovation platform for sustainable cities – Social Progress Innovation Sweden  
  • Funding of social innovation – Vinnova, Sweden’s innovation agency  
  • Universities connecting to strengthen social innovation – Forum for Social Innovation Sweden  
  • Sweden’s Municipalities and Regions’ (SKR) Development Network Social Enterprises  
  • Promoting cooperative entrepreneurship – Coompanion Sweden  

Läs mer om BuiCaSuS

Ny kartläggning av ekosystemet för social innovation i Sverige

Rainforest Walk, Clayton VIC, Australia, photo by Andy Wang via Unsplash

Ekosystemet för social innovation i Sverige är moget. Det finns bra övergripande förhållanden för socialt företagande och sociala innovationer. Men det saknas ett tydligt långsiktigt systematiskt stöd. Det visar en ny kartläggning som Mötesplats Social Innovation genomfört inom ramen för det europeiska samarbetet och projektet BuiCaSuS.

Europa och Sverige står inför en rad komplexa samhällsutmaningar, i form av till exempel arbetslöshet, fattigdom, åldrande befolkning och klimatförändringar. Vikten av sektorsövergripande samarbeten och social innovation betonas alltmer för att hitta nya lösningar på dessa utmaningar. Det finns en stor potential i sociala innovationer att bidra till transformativ och systemisk förändring i samhället.

– Det krävs politiska reformer och social innovation måste prioriteras nationellt, precis som det nu görs inom EU, för att skapa systemförändring i Sverige, säger Anna Tengqvist, koordinator, Mötesplats Social Innovation och för BuiCaSuS i Sverige.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har gjort en kartläggning av ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige för att ge en övergripande bild. Rapporten sammanfattar resultat från tidigare kartläggningar och rapporter, och beskriver förutsättningar, funktioner och aktörer samt möjligheter och utmaningar i ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige.

Engagerade aktörer och goda förutsättningar för social innovation
Enligt rapporten finns det i grunden goda förutsättningar för social innovation och socialt företagande i Sverige, i form av engagerade aktörer och en mångfald av enskilda initiativ. Den svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation bidrog också med en god grund som samlande kraft. Det finns dessutom ett utbrett engagemang i många sektorer för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Brist på tydligt långsiktigt stöd
Samtidigt råder det brist på tydligt politiskt stöd och styrning för social innovation och socialt företagande i Sverige. Det krävs tillgång till mer långsiktig och systematisk finansiering till att etablera och skala sociala innovationer och sociala företag. Det behövs också mer kunskap och forskning om social innovation, också med fokus på hur samskapande mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kan främjas för långsiktig samhällsförändring.

Överlag behövs en tydligare organisering av ekosystemet för social innovation. Social innovation kan skapas, stöttas och växlas upp mer effektivt när den sker i organiserade och långsiktiga former.

– För att skapa och bidra till långsiktig samhällsförändring behöver olika funktioner och aktörer i ekosystemet för sociala innovationer i Sverige stödja alla delar i den sociala innovationsprocessen som vi lyfter fram i vår rapport, säger Anna Tengqvist.

Fakta nationella kompetenscenter för social innovation och BuiCaSuS:
För att stärka ekosystemen för social innovation finansierar EU-kommissionen kompetenscenter för social innovation i medlemsländer. De nationella kompetenscentren ska fungera som en resurs i genomförandet av det nya socialfondsprogrammet ESF+. Svenska ESF-rådet har det förvaltande uppdraget i Sverige och har länge stöttat social innovation på den svenska arbetsmarknaden, genom finansiering till projekt på lokal, nationell och internationell nivå.

I Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av sex europeiska konsortier som EU-kommissionen stöttar, ingår Sverige tillsammans med Spanien, Lettland och Frankrike. I Sverige har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet rollen som kompetenscenter, i samarbete med Inkludera och Reach for Change. Under 2021-2023 ska länderna tillsammans stärka de medverkande ländernas ekosystem samt bidra till ett erfarenhetsutbyte kring stöd till social innovation. I arbetet ingår också att ta fram en strategi för kompetenscentrens fortsatta nationella arbete.

Läs mer om BuiCaSuS

Läs rapporten:
Ekosystem för social innovation i Sverige (2022, pdf)

The social innovation ecosystem in Sweden (2o22, pdf)

De vill visa att samarbete behövs

Anna Seravalli och Savita Upadhyaya

Anna Seravalli, forskare vid Malmö universitet, har tillsammans med Savita Upadhyaya, utvecklingsingenjör på VA Syd, utvecklat nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt.  

– För att främja ett hållbart samhälle behövs samarbete mellan invånare, olika professioner, organisationer och sektorer samt strukturer för att kommunala organisationer ska kunna använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Anna Seravalli. 

För varje år växer Malmö stad med omkring 7 000 invånare. Det innebär att 500 kilo extra avfall per invånare skapas. Avfall som i stället behöver minskas. På EU och nationell nivå ställs krav på att minska avfallsmängderna, öka återbruket och förverkliga den cirkulära ekonomin. 

VA Syd har det kommunala insamlingsansvaret för 340 000 kunder i Malmö stad och Burlövs kommun. För att minimera mängden hushållsavfall i samhället vill VA Syd leda utvecklingen inom den kommunala avfallshanteringen och undersöka och testa nya arbetssätt för att kunna utveckla de mest resurseffektiva och innovativa tjänsterna till hushållen. 

– För att lyckas driva på avfallsminimeringen krävs arbete på två fronter. Dels krävs ett arbete för att förändra invånarnas beteende. Dels krävs förmågan att utveckla innovativa tjänster. Båda delar kräver ett radikalt skifte i perspektiv, metoder och arbetssätt, säger Savita Upadhyaya. 

Startade Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering
Malmö universitet och VA Syd arbetar sedan 2014 tillsammans för att utveckla nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt. 2015 startade VA Syd, Sysav, Stpln och Malmö stad med stöd från Malmö universitet Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering, Returen i Lindängen. Tjänsten hade som mål att främja återbruk och reparationer samt möjliggöra insamling av avfall i staden. Här kunde boende i området delta i kreativa workshops, laga något i verkstaden, byta till sig något i gratisbutiken och träffa andra över en kopp kaffe i caféet. Returens verksamhet i Lindängen, i den form den haft sedan starten, lades ner vid årsskiftet 2021/2022. Delar av verksamheten kommer att fortsätta drivas vidare av Lindängenbiblioteket.  

Alla måste få möjlighet att göra hållbara val
Konceptet Returen används också i Sofielund. I kvarteret Spårvägen finns återbrukscentralen Returen. Här kan de som bor i området lämna in elektronik, lampor, kemikalier och grovavfall. Det går också att lämna in kläder och mindre hushållsföremål till återbrukshörnan. VA Syd anordnar olika aktiviteter med fokus på att ta hand om saker och återbruka sådant man redan har. Dessutom kommer VA Syd satsa på Pop-up Returen, en mobil variant av Returen. 

– Vi måste hjälpas åt att ställa om och alla måste få möjlighet att kunna göra rätt när det gäller avfallshantering och -minimering. Returen är en nod för att sprida kunskap om hållbarhet. Det är spännande att på nära håll se hur vi kan ge våra kunder i lägenheter möjlighet till hållbara val, säger Savita Upadhyaya. 

Kommunala organisationer behöver använda nya innovativa arbetsmetoder
Anna Seravalli och Savita Upadhyaya har också jobbat internt på VA Syd, med att höja organisationsförmågan att hantera utmaningar som avfallsminimering innebär.  

– Vi jobbade tillsammans för att utveckla nya sätt att jobba och organisera arbete med utveckling av nya tjänster. Kommunala organisationer behöver stärka sin förmåga att använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Savita Upadhyaya. 

Rum och metoder för experimenterande, lärande och inlyssning behövs
Tillsammans med Malmö universitet har VA Syd utvecklat ett koncept och en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess inom kommunala avfallsorganisationer som heter Innovationslabb för avfallsminimering (ILA).  

– Labbet syftar till att skapa ett ramverk för att utveckla nya tjänster för att öka resurseffektiviteten i avfallet samt främja organisatorisk lärande kring nya arbetsmetoder, till exempel medborgarinvolvering och samverkan, säger Savita Upadhyaya. 

Som designforskare använder Anna Seravalli deltagande och kollaborativa designmetoder för att driva på lärandeprocesser inom offentlig sektor och institutioner. Genom att samla olika aktörer och intressenter, inom olika sektorer och professioner, samlar co-designprocesser inte enbart olika typer av kunskap utan skapar också möjligheter för kollektiv formulering av problem och behov och ömsesidig förståelse. 

– Det behöver skapas plats och stöd för lärprocesser med fokus på experimenterande och utforskande av frågor och nya lösningar inom offentlig sektor. Genom att lyssna på behov inom verksamheten och hos medborgare tar vi tillvara på tidigare erfarenheter och fångar upp utvecklingsidéer, säger Anna Seravalli. 

Fakta 

Returen
Returen är en kvartersnära återbrukscentral med stort fokus på återbruk och att sprida kunskap och förståelse om avfall och återbruk. Dess främsta målgrupp är boende i flerfamiljshus utan bil. 

Läs mer om Returen

Innovationslabb för avfallsminimering (ILA)
VA Syd:s ambition är minimera mängden hushållsavfall I samhället. Ett sätt att åstadkomma detta är att bli bättre på att jobba nära samhällsaktörer och öka organisationens förmåga att skapa nya lösningar och tjänster som bidrar till mer hållbara beteenden. För att kunna åstadkomma detta krävs det nya arbetssätt, metoder och kunskapsmiljöer som möjliggör utveckling, test och lärande. Projektet Innovationslabb för avfallsminimering (ILA) har haft som ambition att utveckla en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess. 

Läs rapport om Innovationslabb för avfallsminimering (pdf)

VA Syd
Läs mer om VA Syd:s arbete  

Kontakt
Anna Seravalli
Anna Seravalli är universitetslektor och designforskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet. Hon har en bakgrund som produkt- och tjänstedesigner och har en doktorsexamen i design och social innovation. Anna har en lång erfarenhet av att arbeta i gränsen mellan designforskning och praktik med fokus på hållbara övergångar och innovation inom den offentliga sektorn. Hon samarbetar med medborgare, icke-statliga organisationer, tjänstemän och lokala entreprenörer. Anna har varit koordinator för Malmö Living Lab Fabriken och är samordnare för Malmö universitets DESIS Lab och är gränsgångare vid Institutet för hållbar stadsutveckling. 

Läs mer och kontakta Anna Seravalli

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Med bidrag från Sten K Johnsons stiftelse presenterar vi en serie goda exempel på samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter – Forskning i samverkan som förändrar Skåne.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Skåne

Nytt praktikprogram på Malmö universitet ger unga verktyg att forma sin framtid

Maya Kamla

I sommar erbjuder Malmö universitet ungdomar, i samarbete med Malmö stad, ett praktikprogram med fokus på social innovation och entreprenörskap. Praktiken ska ge ungdomarna som deltar verktyg för att skapa sin egen framtid och locka unga att välja att studera vidare.

Ung i sommar är Malmö stads initiativ för att ge Malmöungdomar mellan 16 och 19 år en möjlighet att under sommaren praktisera och på så sätt få in en fot i arbetslivet. I år satsar Malmö universitet, genom Malmö universitets och Malmö stads kunskapsallians Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah), på ett praktikprogram för unga i Malmö med fokus på social innovation och entreprenörskap som en del av Ung i sommar.

– Initiativet ligger helt i linje med vårt mål att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga, säger Cecilia Christersson, vicerektor, Malmö universitet.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är stor i Malmö, både jämfört med förhållandena på riksnivå och de andra storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lågutbildade och personer med utländsk bakgrund är svagare än i andra delar av landet och låg utbildning straffar sig hårdare än på andra håll.

– Den låga sysselsättningsgraden är ett bekymmer i Malmö och drabbar främst lågutbildade och personer med utländsk bakgrund. På Malmö universitet jobbar vi med att bredda vår rekrytering och få ungdomar med studieovan bakgrund att välja att plugga vidare. Praktiken hoppas vi stärker dem, säger Cecilia Christersson.

Jobbar med lösningar på samhällsutmaningar

Under sina tre veckor har ungdomarna utifrån utmaningsbaserat lärande, en lärprocess där studenterna samskapar sitt lärande, som går ut på att ge studenter redskap för att kunna agera som förändringsagenter och bygga handlingsberedskap att möta det okända, fått välja ut en samhällsutmaning och i grupp arbetat med att hitta en lösning på denna som de fått pitcha. De har lärt sig vad sociala innovationer och entreprenörskap är och hur de genom utforskande och undersökande kan ringa in en samhällsutmaning samt skapa och utveckla idéer på lösningar på utmaningen eller problemet. Praktikprogrammet har även bestått av föreläsningar, workshops och studiebesök om vidare studier, forskning och utbildningar vid Malmö universitet men även om ämnen som våga misslyckas, drömmar och konsten att presentera sig själv. Ungdomarna har fått möta en rad personer inom Malmö universitet, från Mötesplats Social Innovation, Mau Innovation, Karriärservice och Studenthälsan men även personer från Malmö stad, Drivhuset, Möllans Basement, Level och Minc.

– Vi hoppas att ungdomarna får med sig nya perspektiv och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Vi vill ge ungdomarna möjlighet att ta egna välinformerade beslut om sin framtid, säger Gloria-Karin López, projektledare vid Mötesplats Social Innovation, som fick idén till praktikprogrammet och tillsammans med Jenny Levhag är projektledare för Ung i sommar-satsningen på Malmö universitet.

Vill lära sig nytt och träffa nya människor

Fjorton ungdomar från olika områden i Malmö har deltagit i Malmö universitets praktikprogram i sommar. Maya Kamla är 16 år och nyligen flyttat till Malmö. Till hösten börjar Maya Kamla på IB-linjen på Borgarskolan.

– Jag ville lära mig någonting nytt och eftersom jag nyss har flyttat hit från Kristianstad ville jag lära känna nya människor, säger hon.

Vad har du lärt dig under din praktik?

– Det har varit så inspirerande, både fokuset på social innovation och själva vägen dit.

Under praktikprogrammet har hennes grupp valt att arbeta med samhällsutmaningen ungdomsarbetslöshet.

– Vår idé görs av ungdomar för ungdomar och handlar om att stötta deras personliga utveckling och öka deras möjlighet inför arbetslivet. Vi kommer att arbeta vidare med idén, säger Maya Kamla.

På frågan vad hon vill göra framöver säger Maya Kamla:

– Jag har stora drömmar och mål. Jag hoppas få kunna bidra med mina idéer, hjälpa andra, lösa problem och skapa förändring på samhällsnivå.

Studenter handleder ungdomarna

Murtadha ”Morti” Al-Kefagy, Mine Salihi och Henrietta Edlund, handledare för praktikprogrammet 2022.

 

Tre studenter som går Gymnasielärarprogrammet på Malmö universitet har handlett praktikanterna. Murtadha ”Morti” Al-Kefagy har precis tagit gymnasielärarexamen i engelska och religion och fått jobb som lärare på Kunskapsskolan och LBS Lund.

– Att handleda ungdomarna har varit det roligaste jobb jag har haft, säger han.

Henrietta Edlund och Mine Salihi instämmer och själva har de också lärt sig mycket.

– Det har varit väldigt lärorikt och inspirerande. De metoder, processer och övningar vi har fått lära oss kan vi använda som lärare. Man borde ha vissa övningar på Lärarutbildningen för att stärka samarbetsförmågan och kreativiteten, säger de.

När ungdomarna pitchar sina idéer och arbeten på Malmö universitets innovationsmiljö Storm är det tydligt att praktikveckorna har utvecklat deras kunskap och erfarenheter. Men framför allt är det den goda stämningen och sammanhållningen som märks. Alla har fått nya kontakter och vänner, vilket också är en förutsättning för att forma framtiden.

Läs mer

Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah)

https://mau.se/samverkan/samverkan-och-externa-relationer/plattformar-natverk-och-projekt/muvah/

Mötesplats Social Innovation

https://socialinnovation.se/

Mau Innovation

https://storm.mau.se/mau-innovation/

Ung i sommar

https://malmo.se/Om-Malmo-stad/Praktik-for-unga-och-vuxna/Ung-i-sommar.html