Så skapar vi socialt hållbara transporter

Fler perspektiv behövs i arbetet med transportsystemet för att uppnå social hållbarhet. Det menar Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet och forskningscentrumet K2. Den 6 oktober anordnar Mötesplats Social Innovation webbinariet Hållbar mobilitet för barns rörelsefrihet.

Brist på tillgång till transporter och kollektivtrafik bidrar till social exkludering och segregering. Vissa grupper, de priviligerade, i samhället kan styra över sin mobilitet. Andra, de mest utsatta och ekonomiskt svaga, som till exempel bor i en förort till Stockholm eller Göteborg eller på landsbygden har komplicerade resvägar till arbete, skola och aktiviteter. De kan inte välja, de är beroende av kollektivtrafiken och måste sätta av mycket tid för sitt resande.

– Orättvisorna i transportpolitiken blir väldigt konkreta och tydliga när det inte finns bussar eller tåg i vissa orter, stadsdelar eller områden.

– För att ta ett exempel placeras unga hbtq-migranter i flyktingboenden på landsbygden där det inte finns kollektivtrafik. De kan inte söka sig till sina sociala sammanhang och blir på så sätt dubbelt exkluderade, säger Christina Lindkvist.

Christina Lindkvist är Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi samt docent och biträdande professor i urbana studier vid Malmö universitet. Hon var med och byggde upp forskningscentrumet K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Nu fokuserar hon, tillsammans med Chiara Vitrano, på rättvis kollektivtrafik och bland annat kollektivtrafiken för boende i Bunkeflostrand och Lindängen. Med forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, forskar hon om tillgänlighet i mer glesbebyggda områden. I höst utkommer hon tillsammans med Malin Henriksson, forskare vid VTI, med antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet. I boken skriver forskare vid VTI, Malmö universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, om sociala perspektiv på transporter.

– Att ha ett socialt rättviseperspektiv i transportplaneringen innebär att man utgår från de som har det svårast. Det kan handla om linjedragningar, turlistor, prismodeller och kompletterande serviceutbud, säger Christina Lindkvist.

Flera förändringar behövs
Det finns flera utmaningar och krävs flera förändringar för att åstadkomma socialt hållbar mobilitet. För det första behövs synen på kollektivtrafik, på resenärer och tillgänglighet förändras. Är kollektivtrafik en kollektiv nyttighet eller en konsumtionsvara? Är resenärer kunder eller medborgare?

– Transportpolitiken har en inbyggd logik där de välförsörjda premieras. Den byggda miljön kräver att människor ska kunna flytta på sig i vårt samhälle.

– Det finns också ganska starka värderingar kopplat till mobilitet. Att kunna resa, vara mobil, flyttbar har starka positiva konnotationer. Vi ska kunna resa långt, vara på språng. Det är sammanvävt med en idé om framsteg, utveckling och framgång. Medan att vara platsbunden, immobil nästan innebär att vara bakåtsträvande och gammeldags, säger Christina Lindkvist. Men det är spännande nu eftersom coronapandemin har gjort att vårt resande förändras fortsätter hon.

Transportplaneringen behöver kompletteras med nya perspektiv
För det andra behöver den konventionella transportplaneringen kompletteras med andra perspektiv, kunskap och metoder. Kvalitativa analyser av transportsystemets betydelser behöver ”översättas” så att de blir användbara på likande sätt som kvantitativa mått och beräkningar och fler grupper behöver inkluderas i samråd och bli lyssnade på.

– Transportsektorn är mycket teknisk, men de börjar få in samhällsvetenskapliga kompetenser och andra perspektiv. Det är också viktigt att ta tillvara lokal kunskap om behov och önskemål, säger Christina Lindkvist.

Alternativa ekonomiska prismodeller
För det tredje behövs finansiering och ekonomiska prioriteringar ses över. Infrastrukturprojekt är dyra och kollektivtrafiken måste finansieras. Men det finns olika försök till nya sätt att se på kollektivtrafik. I Dunkirk har man exempelvis infört gratis kollektivtrafik och i Skåne har man provat gratis resekort till unga.

– Det borde finnas något sätt att göra prissättningen mer jämställd och rättvis, säger Christina Lindkvist.

Läs mer om och anmäl dig till webbinariet den 6 oktober

Läs mer om Christina Lindkvist

Systemomställning i fokus när samtalsserie knyts ihop

För ett par decennier sedan var Karlshamn, som många andra svenska städer, ett industrisamhälle. Men idag ser det betydligt annorlunda ut i Blekinges innovationscentra. Kraftfulla initiativ från offentligheten och näringslivet, samt etableringen av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har fått  kunskapsintensiva företag såsom spelföretag och edtech-bolag att etableras och växa i städerna. Niclas Melin från NetPort Science Park i Karlshamn berättar om deras strategier för att driva innovation. Nyckeln? Re-skilling och tvärsektoriell samverkan.

NetPort Science Park grundades för tjugo år sedan med syfte att förnya Karlshamn. Staden har en historia av att vara ett tungt industrisamhälle, men med NetPort Science Park ville man få in tjänste- och kunskapsföretag. Resultatet blev ett så kallat “tripple helix”-samarbete, där offentligheten, akademi och näringsliv gick samman för att skapa någonting nytt.

– Vårt jobb är att bidra med samhällsnytta och tillväxt, och slarvigt kan jag ibland tänka att det är ett sätt att beskriva området social innovation. Det är det som ska driva oss, att göra samhället bättre och samtidigt stimulera tillväxt i regionen, säger Niclas Melin.

Idag arbetar Niclas Melin med att skapa och utveckla samarbeten för att driva på regionala och nationella förändringsprocesser kopplat till social innovation. Med titeln “digital kultuvator” har han under våren bland annat engagerat sig i Mötesplats Social Innovations samtalsserie “Re-Act”, en digital samtalsserie som lyft just värdet av re-skilling i tider av kris och snabba skiften.

– Vi har rört oss i samma sammanhang som MSI, och under våra många möten har vi alltid haft väldigt intressanta diskussioner som kan kopplas till just stadsomvandling, re-skilling och livslångt lärande. I våras så kände vi att vi borde göra någonting tillsammans för att lyfta denna frågan, och vi började smida planer för en kunskapsallians.

Re-skilling och livslångt lärande – ett av MSI:s temaområden

Under våren har MSI arbetat med flera olika teman som kan kopplas till krisdriven social innovation. Ett av dessa teman har varit just “re-skilling och livslångt lärande” och genomförts i samarbete med NetPort Science Park och Region Blekinge. Den 24 september genomförs den tredje och sista delen under rubriken är “Kan krisen bli en språngbräda för systemomställning?”.

– Tillsammans har vi gjort något helt nytt, och jag tycker det har varit djärvt av oss att våga genomföra ett obeprövat format i ett obeprövat sammanhang. Vi har lärt oss så mycket på vägen, och vi har stärkt förtroendet mellan våra respektive organisationer, säger Niclas Melin.

Det var i samarbetet mellan MSI, NetPort och Region Blekinge som idén med att lyfta just re-skilling och livslångt lärande som temat föddes. Krisen har helt enkelt tvingat företag, organisationer och individer att göra nya saker på nya sätt, och det fanns ett gemensamt behov att synliggöra innovativa arbetssätt och lyfta nya sätt att organisera sig under krisen.

– Vi vet ju alla att en kris kommer att gå över, men det viktigaste blir ju lärdomarna. Hur kan vi hitta saker som gör oss bättre efter krisen? Men kanske också saker som vi kan lära oss för att få nytta av redan under krisen, säger han.

Samtidigt vill Niclas Melin också poängtera att “re-skilling” är ett svårt begrepp.

– Det är långt ifrån alla som är med på vad re-skilling egentligen är, och det är någonting jag har lärt mig. Vi behöver skapa ett inkluderande språk när vi pratar om dessa saker. I synnerhet när vi nu går över till att göra saker digitalt och har möjlighet att inkludera ännu fler inom det sociala innovationsfältet.

Vill du läsa mer om re-skilling och livslångt lärande? Du hittar mer information på vår hemsida

Mål och förväntningar inför Re-Act 3

Inför den sista och avslutande delen i samtalsserien hoppas Niclas Melin att kunna bidra till framåtriktad rörelse genom att hjälpa deltagarna på webbinariet att se möjligheter för sina företag och organisationer att röra sig i en önskvärd riktning.

– Jag ser fram emot ett samtal där vi kan lyfta det faktum att vi befinner oss mitt i en kris som vi inte vet hur länge den kommer att hålla i. Hur kan vi använda denna lucka för att bygga ett samhälle vi faktiskt vill ha? Fokus måste ligga på hållbarhet – och vi vill ge praktiska insikter kring hur organisationer och individer kan agera, säger han.

Anmäl dig till webbinariet Re-Act del 3
Missa inte den tredje och avslutande delen av “Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften” den 24 september klockan 9-11.

Anmäl dig här: https://re-act-del-3.confetti.events/

Biljetterna till SI Summit 2020 släppta

Biljetterna till SI Summit 20 släppta

Nu släpper vi äntligen biljetterna till årets Social Innovation Summit. Temat är Crisis Driving Change vilket ramar in samtidens utmaningar och det ökade behovet av sociala innovationer som en del av lösningen.

Summiten genomförs helt digitalt vilket innebär att man kan delta oavsett var man befinner sig i världen. Dessutom har det inneburit ett kraftigt reducerat biljettpris: Två dagar för 295 kronor. Köp dina biljetter idag eller besök summitwebben för ytterligare information.

Första keynote-talare att annonseras är den flerfaldigt prisbelönta irländska aktivisten, Caroline Casey, som 2016 höll ett bejublat framträdande på Social Innovation Summit. Nu återvänder hon för ett livestreamat framträdande med efterföljande Q&A.

UNICEF Sverige om barnrättskommuner och hur barn och unga kan inkluderas i stadsutvecklingsprocessen

Mötesplats Social Innovation arbetar med ett antal temaområden, varav ett är ”Innovationer och samverkan för barnets rätt”. Under våren anordnades ett webbinarium om hur man skapar trygga miljöer för och med barn samt unga. För att bygga vidare på ämnet kontaktade vi UNICEF Sverige för en intervju.

Här berättar Pernilla Baralt, generalsekreterare, och Katharina Eisen, sakkunnig inom utbildning och delaktighet, om UNICEF Sveriges arbete med barnrättskommuner samt hur man kan göra för att ge barn och unga faktiskt inflytande över utformningen av våra samhällen.

Vilken roll spelar social innovation för er på UNICEF?

– Jag är helt övertygad om att, om vi ska leverera resultat för alla barn runt om i världen, kommer det att vara väldigt annorlunda lösningar än de vi använder idag. Och det är ju så att människor i sin vardag, varje barn, varje ungdom, upplever utmaningar men ser också möjligheter och har tusentals idéer på hur vi skulle kunna göra saker bättre, säger Pernilla Baralt.

– Ska vi flytta fram våra positioner och leverera resultat så gäller det att vi involverar många fler i innovationssystemet. Det handlar om att i sin vardag också se: ”Hur skulle jag kunna göra detta bättre?”

Ni har sett Mötesplats Social Innovations första webbinarium på temat ”Innovationer och samverkan för barnets rätt”. Det handlade om hur vi skapar trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga. Vill ni kommentera detta?

– För det första blev jag så otroligt glad när jag såg att ni ordnar den här typen av möten och kallar till er en så spännande grupp av aktörer som faktiskt på riktigt kan påverka barns vardag, säger Pernilla Baralt.

“För det första blev jag så otroligt glad när jag såg att ni ordnar den här typen av möten och kallar till er en så spännande grupp av aktörer som faktiskt på riktigt kan påverka barns vardag.”

– Det är staden där vi bor, det är civilsamhället där du lever, det är företag som arbetar och har verksamhet i din stad. För att barns rättigheter är ju en FN-konvention, det är en svensk lag, men den gör ingen skillnad i den enskilda flickans och pojkens liv om den inte har blivit kött och blod och handlingar av alla oss vuxna – alla oss aktörer som bor och verkar i och bygger staden.

Hur inkluderar man barn i stadsutvecklingsprocessen?

– När man pratar om Agenda 2030 och barnkonventionen är det jätteviktigt att en del av fundamentet i de här två dokumenten faktiskt är kravet på delaktighet. Barnen har rätt att delta, men världens ledare, och lokala ledare, har också insett att: Vi får inget genomförande, vi får inte all kompetens och kraft vi behöver om inte barn och unga får delta i processen, berättar Baralt.

– Vi riskerar att lösa fel problem. Vi måste ha barn och unga med för att vi ska investera våra insatser i de utmaningar som barn och unga vill lösa. Så delaktigheten är både en rättighet och ett fundament för att leverera det bästa resultatet för barnen i den här staden.

Berätta om ”Child Friendly Cities”, på svenska kallat ”Barnrättskommuner”.

– Barns rättigheter genomförs och blir verklighet lokalt och i familjen. FN har en jätteviktig roll i att övervaka att staten lever upp till barnkonventionen, men det är lokalt som skillnaden ska göras i det lilla barnets och ungdomens liv, säger Pernilla Baralt.

“Det skulle jag säga är ett av våra viktigaste program för att göra skillnad i varje barns vardag”

– Därför är det här konceptet som UNICEF har utvecklat, Child Friendly Cities, att jobba med borgmästare, städer, regioner och kommuner det som förändrar världen för barn. Så det skulle jag säga är ett av våra viktigaste program för att göra skillnad i varje barns vardag. Det är globalt och nu finns det också i Sverige sedan i höstas.

Katharina Eisen, sakkunnig inom utbildning och delaktighet på UNICEF Sverige, utvecklar metodens innebörd:

– För oss blir metoden ”Barnrättskommun” ett jättekonkret verktyg för att omsätta barnkonventionen i praktiken. Så som det ser ut i Sverige idag känner inte barn i tillräckligt stor utsträckning till barnkonventionen och kan då inte efterfråga eller kräva sina rättigheter. Vuxna känner inte heller till barnkonventionen i tillräckligt stor utsträckning, även om det har blivit bättre de senare åren. Men vi behöver göra en resa och höja kunskapsnivån, säger Katharina.

– Om man kollar på kommunal och offentlig verksamhet så finns det en stor kunskap. Skola och socialtjänst är de starka förvaltningarna som jobbar med barn och unga varje dag och man lägger ett stort förtroende i att: Det är där vi har barnen, det är där kunskapen finns. Men tittar man på att vi behöver implementera barnkonventionen så gäller ju det även fler förvaltningar. Och det barnrättskommuner stöder är att ta ett helhetsgrepp så att alla anställda, tjänstemän och politiker i en offentlig verksamhet har ett ansvar att kunna förmedla och verkställa att barnkonventionen efterlevs och följs. Nästa steg blir att samla data om hur det ser ut för barn och unga i kommunen och att det blir ett underlag för att göra kommunövergripande prioriteringar och aktiviteter, ett gemensamt avstamp från en gemensam basnivå.

– Det vi vill göra är att implementera barnkonventionen i hela organisationen. Då sitter inte kommunen som en egen isolerad ö utan behöver fungera tillsammans med sitt närsamhälle – föreningsliv, det lokala näringslivet, idéburen verksamhet och så vidare – så att barn och unga kan få samma support var de än möter funktioner eller situationer i sin kommun.

– Så om du vill arbeta för att bli en Barnrättskommun så börjar det med att kommunen tar ett beslut i kommunstyrelsen om att implementera barnkonventionen med hjälp av UNICEFs metod. För det här är en resa som vi gör tillsammans. Vi pratar helst inte om det som ett projekt utan ett förändringsledningsarbete som vilket som helst.  Som den resa miljön har gjort – vi kommer ju inte kunna säga att vi blir klara med miljöfrågan till årsskiftet. Barn finns hela tiden och kommer att finnas hela tiden.

“Det tvärsektoriella är helt avgörande för hur man kommer att lyckas.”

Hur fungerar det tvärsektoriella arbetet?

– Det tvärsektoriella är helt avgörande för hur man kommer att lyckas. Får man inte till det så kommer man inte heller få till hållbara lösningar. Jag skulle säga att det fungerar bra och det är därför vi trycker på att man behöver börja med ett beslut, säger Katharina Eisen och fortsätter:

– Vi behöver en förankring, ett mandat att den här frågan ska drivas. Man har en samordnande funktion, en person som håller ihop gruppen och sen gör man arbetet tillsammans. Det kan ibland ta ett tag att få ihop den här arbetsgruppen, men det är värt att vänta in och verkligen få med alla. Missar man någon är det mycket svårare att få med dem senare och de kommer känna att de inte fått vara med och tycka till från början.

Pernilla Baralt fyller i:

– Barn är medborgare, de är rättighetsbärare, lika stora rättighetsbärare som du och jag. Det gamla är inte mallen utan framtiden, dit vi ska, säger Pernilla.

– Då kommer vi att få mycket bättre beslutsunderlag, vi kommer att fatta mycket klokare beslut som omfattar alla våra medborgare där alla kommer kunna trivas och också bidra till samhället. För det är väldigt lätt att vi fastnar i att vi gör det här för att barnen har rätt till det. Nej, vi gör det här för att vi behöver barn och ungas samspel, input, kompetens i att leverera den här nya hållbara staden till exempel.

Hur många barnrättskommuner finns det?

– Vi har precis börjat arbetet i Sverige och idag har vi fyra kommuner som är diplomerade barnrättskommuner: Skellefteå, Haninge, Karlskoga och Degerfors, berättar Katharina Eisen.

Pernilla Baralt tipsar om tre saker att tänka på för att skapa trygga offentliga miljöer för barn och unga 

  1. Involvera

Om vi ska skapa inkluderande stadsmiljöer för barn och unga så måste vi på riktigt involvera dem i de samtalen.  De måste få vara med på planeringsstadiet. Vi måste upphandla rätt och ha med barn och unga hela vägen.

  1. Barn är barn

Vi måste förstå att ett barn inte är en vuxen. Ett barn har behov av större skydd och har en känsligare hälsa. Man är i den viktigaste fasen i livet i att bygga sociala kontakter, förstå vem man är och våga sig ut i livet. Därför måste vi bygga en stad som är trygg och säker för barnet. Barnet ska kunna röra sig i staden, träffa sina vänner, vara fysiskt aktiv som är så viktigt. Då är det inte en ”liten vuxen” som är ute och går i staden, utan ett barn. Så kunskap om barns behov under de här åren är extremt viktigt.

  1. Gör det i partnerskap

De som leder staden har ett gemensamt ansvar. De politiskt valda har ett huvudansvar men att bygga en vänlig, trygg och säker stad för barn och unga måste inkludera alla vuxna. Så involvera barnet, skaffa dig kompetens om barns behov för att bli en fullvärdig människa som vågar och kan och är hälsosam. Gör det i partnerskap.

Katharina Eisen listar fyra fallgropar att se upp för

  1. Barn som enbart framtidsprojekt

En sak vi ofta hör är att barn är framtiden, men barn finns här och nu. Så prata inte om barn som framtidsprojekt utan här och nu gäller.

  1. Utebliven dialog med de minsta

Vi vill involvera barn och unga. Det kan man göra från ganska låg ålder. Ofta vill de större ungdomarna själva vara med och tycka till, medan vi behöver ta ett större ansvar för att fånga upp även de yngre barnens åsikter. Men barn deltar alltid på sina villkor. Får de en fråga och svarar, ”vi är inte intresserade”, så är de inte det. Det får vi respektera. Det är också ett resultat.

  1. Missa viktiga målgrupper

När man har ett elevråd eller en medborgardialog, vilka är det som kommer? Man får en skara människor, men vi vill ha större mångfald och representation. En bredare publik. Hur når vi dem? Tänk till kring det.

  1. Alltför stora frågeställningar

Man vill kunna vara med och påverka det som är nära en själv, ”min vardag”. Att påverka hela kommunens arbete kan vara en ganska stor fråga om man inte riktigt vet hur man kan bidra. Men om man plockar ner det och jobbar lite mer nära och lokalt så tror jag att man kan få ut så mycket mer.

Ansökan är nu öppen till Göran Bredinger-stipendiet 2020

För sjätte året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet ut i samarbete med Mötesplats Social Innovation. Stipendiet delas ut till en samhällsentreprenör som på ett framgångsrikt sätt har utvecklat och förverkligat en innovativ lösning som direkt bidrar till att lösa en samhällsutmaning! Ansökan är öppen till den 30 september 2019.

Läs mer

Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?

Den 9 juni anordnade Mötesplats Social Innovation i samverkan med Danfo och Sopact ett webbinarium med utgångspunkt på ”Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?”, där över 150 personer deltog. För den som vill fortsätta diskutera har vi upprättat en LinkedIn-grupp som ni gärna får gå med i. Nedan följer en summering av vad som lyftes som viktigt att ta med sig i arbetet framåt för skapandet av trygga offentliga miljöer både för och med barn samt unga.

 

Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet

Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?

En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.

 

Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet

Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.

 

Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap

För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.

Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.

Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.

– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB

Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.

Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.

– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.

Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt. För att se och läsa Tommy Borglunds fullständiga kartläggning kan ni klicka här.

 

”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”

I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.

Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:

Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.

 

Webbinariet i efterhand

Se webbinariet i sin helhet här!

Anmäl dig gärna till MSI:s nyhetsbrev för att få veta när fler samtalsdelar kommer äga rum inom samtalsserien ”Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken”.

/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Re-Act del 2: Näringslivet ställer om för överlevnad

Re-Act - en samtalsserie om reskilling. Näringslivet ställer om för överlevnad.

Fredagen den 12 juni kör vi den andra delen av samtalsserien Re-Act som fokuserar på reskilling som fenomen och samhällskraft. Tema denna gång är: Näringslivet ställer om för överlevnad. 

I detta samtal tar vi avstamp från ett nytt forskningsprojekt från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap som undersöker industrisektorns omställning under coronakrisen. Joakim Netz är forskare vid Jönköping University och driver forskningsprojektet för MSB. I denna samtalsdel får ni höra honom prata om industrisektorns omställningsförmåga, krisberedskap och organisatorisk resiliens.

Panelister

Paulina Modlitba
Moderator

Paulina Modlitba arbetar som frilansande konsult inom digital kommunikation, marknadsföring och affärsutveckling. Hon har ett stort intresse för social innovation och omställningsprocesser och har bland annat studerat Media, Arts and Science vid prestigefyllda MIT Media lab i Cambridge. 2018 blev Paulina Modlitba nominerad till årets talare i kategorin “moderator”.

Gabriella Manieri
Upphandlingschef, Malmö stad

Gabriella Manieri har ett imponerande CV och har arbetat med upphandlingsfrågor i över trettio år. Idag är Gabriella upphandlingschef på Malmö stad där hon har ett övergripande ansvar för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Varje år upphandlar Malmö stad varor, tjänster och entreprenader för cirka nio miljarder kronor. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av kommunens totala omsättning.

Joakim Netz
Universitetslektor Jönköping University

Joakim Netz är forskare vid Tekniska Högskolan vid Jönköpings universitet. Han har bland annat bedrivit forskning kring innovation och förnyelse i försvarssektorn med särskilt fokus på värdeskapande och företags bidragande till hantering av samhällsutmaningar. Just nu leder Joakim Netz ett forskningsprojekt som tittar närmare på hur företag ställer om för att bidra i coronakrisen. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Malin Jogmark
Verksamhetsutvecklare, Marinmuseet Karlskrona

Malin Jogmark arbetar som verksamhetsutvecklare på Marinmuseet i Karlskrona. Marinmuseet är en engagerad aktör i arbetet med att tillgängliggöra det svenska kulturarvet och redan innan coronakrisen arbetade Malin med en utvecklingsplan för verksamheten med fokus på innovation, samverkan och nya affärsmodeller. Malin Jogmark ser museer som viktiga aktörer i arbetet med hållbar utveckling då de är arenor för delaktighet där historien både möter sin samtid och framtid.

Oliver Lundgren
VD och grundare Skolon

Oliver Lundgren är entreprenören som startade sin första verksamhet vid 13 års ålder. Idag är han VD och medgrundare i företaget Skolon som arbetar med digitala läromedel inom skolan. Skolon lanserades 2015 och är idag ett av Sveriges snabbast växande edtechföretag. Skolons vision är att möjliggöra digitalt lärande för alla.

Läs mer och anmäl dig

Det finns fortfarande chans att lyssna live och ställa frågor under webbinariet. Läs mer och anmäl dig.

Perspectives on how human and machine intelligence can be combined to solve social challenges

Last week we organised a webinar on Digital Social Innovation and Collective Intelligence with Peter Baeck who heads the Centre for Collective Intelligence Design at the renowned British innovation foundation Nesta. Technology has come to play an important and enabling role in innovating and improving people’s lives and Peter gave an overview of how this field has evolved together with inspiring examples of how human and machine intelligence can be combined to solve social challenges. If you’re interested, you can find the recorded webinar here.

A recommendation is also to read the article The power of crowds that Peter commented on in his presentation; “If there is one thing you should read, it is this!”.

Forum for Social Innovation Sweden will continue to explore the role of digital technologies in social innovation. Stay tuned for more.

Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag. 

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.