Barns delaktighet fokus under Social Innovation i Norr

Barns och ungas inflytande, barnfattigdom och barns rätt till lek var några av programpunkterna under årets upplaga av Social Innovation i Norr som Umeå universitet arrangerar. Med bland andra UNICEF och Real Play Coalition genomfördes konferensen för första gången helt digitalt.

Den 7 oktober gick den årliga konferensen av stapeln för fjärde året i rad. Förutom att den för första gången genomfördes digitalt var det också första gången den gjordes på ett specifikt tema: social innovation för barn och unga.

– Vi valde det här temat för att barnkonventionen blev lag i år. I dialog med med våra samarbetspartners Umeå, Skellefteå och Luleå kommuner kom vi fram till att konferensen skulle fokusera på hur vi tillsammans kan utveckla goda samhällen för barn och unga, säger Anna Sandström Emmelin vid Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet och nodansvarig för Mötesplats Social Innovation region Umeå.

Umeå universitet är en del av den nationella kunskapsplattformen Mötesplats Social Innovation. Tillsammans med en rad andra universitet vill lärosätet möjliggöra nya lösningar på samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet strävar bland annat efter att sprida kunskap och att skapa mötesplatser för olika samhällsaktörer. Konferensen Social Innovation i Norr är en av de mötesplatser som arrangeras.

I vanliga fall brukar konferensen alternera mellan Västerbotten och Norrbotten, men i år med talare på länk och besökare bakom skärmen som hade möjlighet att ställa frågor live via ett formulär.

– Det känns väldigt kul att vi har kunnat genomföra den här dagen digitalt på ett så pass lyckat sätt, där vi kunnat erbjuda publiken intressanta talare och goda exempel som förhoppningsvis inspirerat till fortsatt utveckling av social innovation för barn och unga, säger Martin Englund, en av arrangörerna av konferensen.

Viktigt att låta unga komma till tals

Det var 140 anmälda från olika samhällssektorer och ett av konferensens syften är just att det ska vara en sektorsöverskridande mötesplats. Dagen präglades av hur olika aktörer i samhället kan låta barn och unga få komma till tals och ge sitt inflytande i diverse frågor – från hållbarhetsarbete till stadsplanering. Att vuxna gärna pratar om barn istället för med barn verkar vara ett återkommande problem.

Annika Egan Sjölander, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, var en av talarna under konferensen.

– Man påminns av att perspektivet barn och unga är något vi i vuxenvärlden är allt för dåliga på.

Hon är en av tre redaktörer för forskningsantologin “Social innovation för att möta samhällsfrågor och globala hållbarhetsmål” som planeras att ges ut år 2021. Den ska på ett lättfattligt sätt presentera svensk forskning och kunna användas av de som arbetar praktiskt med social innovation.

Barn delaktiga i forskning

Under konferensens senare del höll Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet tillsammans med Linda Gustafsson från Umeå kommun, ett pass om barnfattigdom. Malin Eriksson har gjort en studie på detta och menar att barn även i forskningens värld sällan får komma till tals.

– Barns perspektiv och röster saknas i mycket av forskningen som görs på de här områdena. Men vi gjorde en kvalitativ forskningsstudie i samarbete med Kulturverket och två mellanstadieklasser i Umeå kommun där barnen fick vara delaktiga, berättar hon under konferensen.

Fotografier av positiva miljöer ställs ut

Hon berättar också att totalt 39 barn från två olika stadsdelar fick varsin digitalkamera och att deras uppgift blev att fotografera positiva miljöer. Resultatet visar att det finns socioekonomiska skillnader och ett behov av att säkerställa alla barns tillgång till hälsofrämjande platser samt att inkludera barns syn i planeringen. Just nu går detta att ta del av i utställningen Trygga platserpå Västerbottens museum.

Många barn drabbade av coronapandemin
Förutom forskare, kommunrepresentanter och andra samhällsaktörer så deltog också UNICEF’s generalsekreterare Pernilla Baralt som avslutande talare på konferensen.

– Kreativitet, deltagande och att alla röster måste få höras är något jag brinner väldigt mycket för. Den här konferensen som kopplar det sociala med innovation är mitt i prick för mig, berättade Pernilla Baralt som en inledning på sitt tal.

Hennes tal följdes sedan bland annat av hur barn runtom i världen drabbats av coronapandemin – inte minst de barn som inte har tillgång till uppkoppling.

– 1,6 miljarder barn drabbas av skolnedstängning i och med det här och en av fem barn har inte en digital uppkoppling. Barns rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna.

Om Social Innovation i Norr

Social Innovation i Norr arrangeras i samarbete mellan Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt Coompanion och kommunerna i Umeå, Skellefteå och Luleå.  För dig som önskar ta del av konferensen i efterhand går det fortfarande att registrera sig via http://socialinnovationinorr.se/ för att ta del av de delar av konferensen som spelades in.

”Idrott – ett verktyg för goda relationer och social hållbarhet”

Idrott är inte bara ett mål i sig, utan också ett viktigt medel för att skapa integration och social hållbarhet. Det var temat för ett webbinarium som arrangerades av Mötesplats Social Innovation 13 oktober. 

Förr var idrottsrörelsens främsta mål att främja folkhälsan – idag är uppdraget bredare än så: Idrotten ska omfatta alla, främja integration och gärna hitta nya vägar till nya grupper. Men hur ser förutsättningarna ut för att bedriva socialt entreprenörskap inom idrotten?

Den frågan har universitetslektor Daniel Bjärsholm, verksam vid Linnéuniversitet, utforskat i sin avhandling som lades fram tidigare i år.

– Det finns ett allt tydligare fokus på idrottens sociala och samhälleliga effekter och vi ser också att politiken har också skapat incitament för idrottsförbund och föreningar att bli mer socialt inriktade. Idrotten blir på så vis ett medel och inte ett mål, säger han.

Inspirerar i utsatta områden

Under webbinariet lyftes tre exempel på verksamheter som på olika sätt kombinerar idrott med social hållbarhet. Fredrik Stengarn, ordförande i KIF Örebro DFF, berättade om hur föreningen jobbar med att ta socialt ansvar genom att bland inspirera tjejer i socioekonomiskt utsatta områden till att spela fotboll.

– Vi har jobbat allt mer strukturerat med sociala frågor och demokratifrågor de senaste tre åren. Det ligger i en fotbollsklubbs DNA att man vill bidra till samhällsnytta – och det känns dessutom bra i magen, säger han.

Unnur Tryggvadottir, biträdande verksamhetschef på ungdomsarenan Tegelbruket i Örebro, berättade om hur Tegelbruket arbetar med att nå unga som inte deltar i organiserad idrott på traditionella vis.

– Vi har låga trösklar och hög tillgänglighet. En stor vuxennärvaro och att skapa relationer och tillit är huvudfokus. Idrotten blir ett verktyg för att skapa relationer och tillsammans bygga ett gott samhälle med social hållbarhet, säger hon.

Möta en vuxenvärld som inte dömer

På småländska Visingsö jobbar Rickard Strandberg som ordförande i Visingsö AIS, en förening som fokuserar på att göra samhällsnytta genom att en fysisk mötesplats, Brahevallen. Där tränar lokalbefolkningen sida vid sida med elever från den internationella folkhögskolan – och unga män som dömts till slutenvård och bor på öns ungdomshem.

– Vi jobbar inkluderande och välkomnande, ingen bryr sig om vilken kriminalitet som finns i bakgrunden. Det handlar om demokrati och om att möta en vuxenvärld som inte är fördömande, säger han.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Mötesplats Social Innovation representerar Sverige inför nytt europeiskt kompetenscentrum

MSI är en kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer. Varje år samlas flera hundra personer på konferensen Social Innovation Summit. Bilden är från SI summit 2019.

Svenska ESF-rådet har utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att företräda Sverige inför Europeiska kommissionens utlysning om kompetenscentrum för social innovation. 

– Vi måste tillsammans arbeta för att lösa olika utmaningar i samhället, i Sverige, Europa och övriga världen. Samarbeten över sektorsgränserna och sociala innovationer ökar förmågan att agera och möjligheterna att skapa ett inkluderande och socialt hållbart samhälle, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Det helt nya europeiska kompetenscentret skapas för att främja social innovation då kommissionen sett att det arbetas för lite med detta. För att belysa och höja upp frågan har kommissionen lyst ut 5 miljoner Euro där internationella nätverk som arbetar med sociala innovationer kan söka pengar för sin verksamhet. Socialfonden i olika länder får själv avgöra om de ska vara med som myndighet eller låta annan aktör representera landets intresse i frågan. Sverige har valt att utannonsera detta till befintliga nätverk och av de tre bidrag som kom in valdes MSI.

– Samtliga sökande visar på gedigen erfarenhet och kunskap inom social innovation. Vi bedömer att Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bäst beskrev hur de tänker växla upp sin verksamhet som nationell organisation och ingå i konsortium inom Europa, säger, säger Emma Henningsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet.

En samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform
Mötesplats Social Innovation (MSI) har sedan 2010 varit en samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform i Sverige för social innovation. De arbetar med att skapa mötesplatser för samverkan, nätverkande och gemensamt lärande inom social innovation. Genom olika slags möten och arenor som exempelvis den stora konferensen Social Innovation Summit samlar MSI aktörer inom akademi, myndigheter, företag, kommuner, regioner och idéburna organisationer, som alla vill bidra till att lösa olika samhällsutmaningar.

– Positivt för Svenska ESF-rådet i sammanhanget är att om ansökan godkänns av kommissionen kan MSI stödja kommande projektägare med rådgivning, vägledning och utbildning samt organisering för möjlig finansiering från ESF+ och EaSI , säger Håkan Forsberg, tf generaldirektör Svenska ESF-rådet.

Bildar nationellt partnerkonsortium
Numera finns MSI vid fem lärosäten över hela landet, från Malmö universitet i söder, Jönköping University, Örebro universitet, till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i norr. Tillsammans med Reach for Change och Inkludera bildar MSI nu ett nationellt partnerkonsortium, med MSI vid Malmö universitet som huvudsökande.

– Att få förtroendet från Svenska ESF-rådet att företräda Sverige för kunskaps- och kompetensutveckling av sociala innovationer i Europa är en ära och en fantastisk fortsatt möjlighet för oss att ytterligare utveckla och professionalisera vår redan etablerade plattform, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI.

Nästa steg gå med i europeiskt konsortium
Nästa steg är att MSI ska ingå i ett europeiskt konsortium. Godkänner EU-kommissionen ansökan kommer MSI fungera som nationellt kompetenscentrum för social innovation och särskilt stödja innovativa projekt och myndigheter inom ESF/ESF+.  Det innebär att MSI kommer bidra med sin specialistkunskap och arbeta vidare med information, rådgivning, vägledning och utbildning samt med samverkan, nätverksbyggande och ömsesidigt lärande om social innovation, nationellt och i Europa.

Kontaktpersoner MSI:
Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI, hanna.sigsjo@mau.se
Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och vicerektor Malmö universitet, charlotte.ahlgren.moritz@mau.se
alt. 040-6657346

Kontaktpersoner Svenska ESF-rådet:
Susanna Holzer, analytiker, susanna.holzer@esf.se alt. 08-57917112
Emma Henningson, nationell samordnare, emma.henningsson@esf.se alt. 026-542688

Svenska ESF-rådet
Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.  Verksamheten spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådets uppgift är att förvalta Europeiska socialfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). Det innebär att de utlyser projektmedel och följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Nytt nätverk samlar företag som jobbar för en bättre värld

Fredric Öjebrandt och Pia Ridderby Impact Network

Impact Network – så heter  det nya nätverket i region Örebro, för sociala bolag och entreprenörer som jobbar för att göra skillnad och bidra till en bättre värld.

– Vi vill skapa en krockyta där man kan utbyta erfarenheter och boosta varandra, säger Fredric Öjebrandt på Creative House.

Impact Network är ett nätverk och en mötesplats för hållbara affärsmodeller, cirkulär ekonomi och socialt entreprenörskap. Här kan du läsa mer om Impact Network.

Impact Network är ett samarbete mellan Örebro universitet, Mötesplats Social Innovation, Creative House och SE Forum. Syftet med nätverket är att samla entreprenörer och bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi ser att det växer fram allt fler bolag som jobbar för social eller klimatmässig hållbarhet och vill bidra till någon form av världsförbättring. Vi vet också att många känner sig ensamma med sina utmaningar, säger Fredric Öjebrandt på Creative House, som är en hubb för startups och företag i Örebro.

– Det känns riktigt bra att kunna möjliggöra starten av detta nätverk genom Vinnova-projektet Mötesplats Social Innovation och där vi som lärosäte bygger upp en regional kunskapsnod kring social innovation och socialt entreprenörskap. Det är kreativa lösningar som kan hjälpa oss att lösa de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Pia Ridderby enhetschef vid Örebro universitet.

“Sociala företag kräver annan typ av rådgivning”

Förra veckan smög nätverket igång med sin första träff, där ett mindre antal entreprenörer bjudits in till att bland annat lyssna till Ruth Brännvall, grundare och vd på Impact Invest, ett företag som jobbar med rådgivning och investeringar till bolag med positiv samhällspåverkan.

– Många socialt motiverade entreprenörer känner sig inte hemma i traditionella startup-miljöer eller i det vanliga innovationssystemet, där det ofta är ensidig fokus på att skapa jobb och tillväxt.

Hon menar att det krävs en annan typ av rådgivning för att växa som bolag när man startats i syfte att fixa ett socialt eller miljömässigt problem.

– Det handlar ofta om komplexa affärsmodeller där man behöver samarbeten för att komma vidare. Det är viktigt att entreprenörer har en mötesplats där man delar samma utmaningar, och det har vi sett ett behov av i Örebro, säger Ruth Brännvall.

Nästa träff inom nätverket kommer att bli den 9 november. Det blir ett fysiskt möte på Creative House, där man äter lunch tillsammans, pratar om sina case och samtidigt får chans att lyssna till en inbjuden gäst.

–  Alla entreprenörer som har en bolagsidé med en hållbar affärsidé, gärna inom cirkulär ekonomi, social innovation eller socialt entreprenörskap är varmt välkomna, säger Fredric Öjebrandt.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Mattias Dyrvik

Ny undersökning ska bidra till kunskap om socialt företagande

Banner för European Social Enterprise Monitor. Hjälp oss att hjälpa er! Delta i undersökningen.

För att stimulera socialt företagande behövs mer kunskap om hur förutsättningarna för att driva sociala företag ser ut i Sverige och Europa. Därför genomförs nu undersökningen European Social Enterprise Monitor för första gången i åtta länder. Mötesplats Social Innovation leder arbetet i Sverige.

Undersökningen riktar sig till sociala entreprenörer som skapar innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Gemensamt för dessa företagare är att ekonomisk inkomst ses som ett medel, inte enbart ett mål.

Resultaten kommer användas för att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos sociala entreprenörer så att bättre regelverk, stödåtgärder och finansieringsmöjligheter kan möjliggöras. I Sverige såväl som Europa.

– Vi behöver mer kunskap och information om vilka möjligheter och hinder sociala företag upplever. Tillväxtverket är särskilt intresserade av resultaten från undersökningen, säger Lina Palmer, nationell samordnare, Mötesplats Social Innovation.

Euclid Network, som är ett europeiskt nätverk med medlemmar från över 20 europeiska nätverk för sociala entreprenörer, forskningsinstitutioner och universitet, har tagit initiativet till undersökningen som under hösten 2020 genomförs i åtta europeiska länder. I Sverige leds arbetet med undersökningen av Mötesplats Social Innovation, med finansiering från Vinnova.

Läs mer om och delta i undersökningen

”Samhället har inte tagit ansvar”

Digital uppkoppling

Shopping, bankärenden, myndighetskontakter och socialt umgänge – allt mer händer numera på nätet. Men med en ökad digitalisering växer också klyftan mellan digitala medborgare och de som inte har förutsättningar att hänga med.

– Det är väldigt stigmatiserande att inte vara en del av det digitala samhället. På 1960-talet tog samhället ansvar för att alla medborgare skulle ha tillgång till en fast telefon, men idag tar vi inte det ansvaret, säger Stefan Johansson, teknologie doktor och verksam på Begripsam AB.

I veckan medverkade han på ett webbinarium om digital inkludering som arrangerades av Mötesplats Social Innovation tillsammans med Partnerskapet för sociala innovationer, Region Örebro län, Örebro universitet och Jönköping University.

Äldre, personer i socialt utanförskap eller hemlöshet, folk på landsbygden utan tillgång till bra uppkoppling och personer med funktionsvariationer var några av de grupper som lyftes. Utmaningarna handlar både om hur de digitala tjänsterna är utformade och om att ha tillgång till rätt verktyg.

Här behöver en samverkan mellan både myndigheter, kommuner, civilsamhället och de som designar tekniska lösningar, konstaterade flera av de medverkande.

– Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter att till exempel kunna studera på distans, gå på möten utan att behöva gå till en lokal eller att få hjälp och stöd genom appar eller andra digitala plattformar – om det finns en klok designer i bakgrunden som ser till att de är användbara för alla individer. Har samhället bestämt att det ska ha det på det här viset får man se till att alla ska med, säger Lotta Karlsson-Andersson, vd på stiftelsen Activa.

Mer information:
Presentationsbilder webbinariet digital inkludering 28 september 2020 Örebro

Se hela webbinariet via Youtube

Perspectives on how human and machine intelligence can be combined to solve social challenges

Last week we organised a webinar on Digital Social Innovation and Collective Intelligence with Peter Baeck who heads the Centre for Collective Intelligence Design at the renowned British innovation foundation Nesta. Technology has come to play an important and enabling role in innovating and improving people’s lives and Peter gave an overview of how this field has evolved together with inspiring examples of how human and machine intelligence can be combined to solve social challenges. If you’re interested, you can find the recorded webinar here.

A recommendation is also to read the article The power of crowds that Peter commented on in his presentation; “If there is one thing you should read, it is this!”.

Forum for Social Innovation Sweden will continue to explore the role of digital technologies in social innovation. Stay tuned for more.

Nya medarbetare ansluter till MSI i Syd

nya-medarbetare-msi

I dessa märkliga tider bjuder vi på lite goda nyheter. Nu ansluter nämligen två nya stjärnor till vårt team på Mötesplats Social Innovation i Syd. De bägge går in i rollen som juniora projektledare och kommer att driva aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser och kunskapshöjande insatser inom området social innovation. Vi bad Gloria-Karin och Celia berätta lite om sin bakgrund och vad de tar med sig in i Mötesplats Social Innovation.

Gloria-Karin López

Gloria-Karin López mis
Gloria-Karin López

Vilken är din bakgrund?

– Närmast kommer jag från Lunds universitet där jag arbetat som projektassistent och studentkoordinator relaterat till olika hållbarhetsfrågor och evenemang såsom Hållbarhetsveckan i Lund och olika remissinstansers åsikter om den nationella Agenda 2030-delegationens slutrapport kring hur Agenda 2030 ska förverkligas i Sverige. Dessförinnan har jag varit projektledare vid Retoy – ett socialt företag som vill leka sig till en bättre värld genom leksaksbyten där barnen får lära sig om sina rättigheter samt praktisera cirkulär och giftfri konsumtion. Dessa erfarenheter har varit oerhört givande och ett sätt för mig att omsätta mina kunskaper inom mänskliga rättigheter och hållbarhetsvetenskap.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Som nyanställd i MSI tar jag med mig en stark drivkraft för att skapa förutsättningar för att lösa dagens problem – vare sig det gäller diskriminering, ohållbara transporter eller rigiditeten i samhällets stuprör som försvårar för samverkan över sektorsgränser. Vi har så mycket att lära oss av varandra mellan sektorerna och jag tror verkligen att sociala innovationer och socialt entreprenörskap kan skapa lösningarna för ett mer hållbart samhälle!

En social innovation som ligger dig extra varmt om hjärtat?

– Det är svårt för mig att välja ut enbart en social innovation men jag tror att det i så fall får bli No Isolations varma teknologi. Den består dels utav KOMP, en dator i form av en tjock-teve med enbart en knapp för att motverka ensamhet bland äldre, och dels AV1, en kommunikationsrobot åt långtidssjuka barn som möjliggör deras rätt till utbildning från sjukhussängen samtidigt som de är representerade i klassrummet. Ett väldigt inspirerande sätt att använda teknologi på!

Kuriosa om dig

– När jag gick i femte klass vann jag Simrishamns kommuns dikttävling för den årskursen och nyligen har jag startat ett nytt basketlag tillsammans med Amanda Häll hos Malbas för tjejer samt icke-binära mellan 17-30 år.

Celia Boltes

Celia Boltes - MSI

Vilken är din bakgrund?

– Jag är utbildad samhällsplanerare och journalist och har min bakgrund inom civilsamhället. I mina tidigare roller har jag främst fokuserat på att tillgängliggöra nyheter och politik för en yngre målgrupp. I mina senaste uppdrag har jag exempelvis arbetat med att ta fram en ny organiseringsmodell för att involvera unga i kommunala beslutsprocesser i Malmö. Jag har även varit jobbat tillsammans med Stadsbiblioteket i Malmö för att främja ungas filmskapande och lyfta nya röster inom film.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Jag hoppas kunna föra in viktiga perspektiv när det kommer till frågor om tillgänglighet kopplat till social innovation. Jag är van att jobba med en ung målgrupp, och för mig är det viktigt att skapa mötesarenor och engagemang som är öppet för en bredare målgrupp. Det kan exempelvis handla om grundläggande frågor kring språk – vad betyder egentligen “social innovation”? Men det kan också handla om synen på innovation – vem är det som producerar social innovation och vem ses som mottagare?

En social innovation som ligger det extra varmt om hjärtat?

– Jag är ett big fan av initiativ och lösningar som är enkla att förklara. Ett initiativ som jag verkligen gillar är “Kunskapslunchen” som hålls på Kunskapsgymnasiet i Malmö. Kunskapslunchen går helt enkelt ut på att elever bjuder in personer som jobbar inom yrken som de är nyfikna på, sen äter de lunch tillsammans i matsalen på skolan. Lunchen ger ungdomar möjligheten att ställa frågor kring utbildningsval och drömmar, men det är samtidigt också ett superbra tillfälle för yrkesverksamma att mötas och bredda sitt nätverk – win win!

Träffarna drivs av Fatime Nedzipovska med den enkla pitchen: “Älskar du Malmö? Vill du peppa kids till att ta över världen? Gillar du (gratis) lunch? BOOM – då har du hamnat rätt!”.

Kuriosa om dig

– En rolig grej är att jag är en av ganska få i Sverige som spelat både ett SM, EM och VM – i olika sporter! Jag har alltid varit intresserad av alla bollsporter och började spela fotboll redan som femåring. Nu har jag hunnit med att spela SM i futsal, EM i dodgeboll (spökboll), och VM i “five-a-side”.

Efterlysning antologikapitel om social innovation

Uppdaterad 200328: Deadline för kapitelförslag är 13 april 2020.

För att ge en aktuell överblick av forskningen om social innovation i Sverige efterlyses kapitel till en antologi, skrivna av forskare från olika lärosäten och discipliner.

Antologin skrivs på svenska för att den lätt ska kunna nå både forskare och studenter men också andra samhällsaktörer, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, tjänstepersoner och politiker. Den utges av Studentlitteratur, i samarbete med Mötesplats Social Innovation. Redaktörer är Malin Lindberg (Luleå tekniska universitet), Karl Johan Bonnedahl (Umeå universitet) och Annika Egan Sjölander(Umeå universitet).

Mer information om antologin hittar du här

Social innovation i fokus: Kunskaps- och kapacitetsutveckling

Sociala innovationer utvecklas inom offentlig sektor samtidigt som den offentliga sektorn har en viktig roll som möjliggörare och främjare av social innovation, t.ex. i rollen som mottagare, medutvecklare, upphandlare, kund och partner för nationell skalning och spridning av sociala innovationer. Denna viktiga roll betonas tydligt i ”Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation” samt av Sveriges Innovationsmyndighet Vinnova.

     ”Ökad förståelse för social innovation inom offentlig sektor är av vikt inte minst för att de ofta är mottagare, medutvecklare, pådrivare och potentiell kund för den lösning som utvecklas.” (Social innovation i Sverige, Kartläggning av ekosystemet för social innovation. Vinnova 2018)

     ”En av de viktigaste förändringar som behöver ske för att uppmuntra fler sociala entreprenörer och för att fler sociala företag ska kunna starta och växa, är att förtydliga affärsrelationen till eller samarbetet och partnerskapet med de offentliga aktörerna.” (Regeringens strategi för sociala företag 2018)
 

Mötesplats Social Innovation (MSI) finns sedan 2019 etablerat i stora delar av Sverige genom regionala noder vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet, Jönköping University och Malmö universitet. Genom en enkätundersökning (som genomfördes i december 2019) till offentliga tjänstepersoner på kommunal och regional nivå ställdes frågan om kunskap och kapacitet de har behov av utveckla för att stärka möjligheterna till att social innovation utvecklas, efterfrågas och integreras i deras organisation.

Med inspiration från ”Nesta’s Competency Framework for Experimenting and Public Problem Solving” listade MSI i enkäten 12 förslag på områden som skulle kunna vara relevanta för kunskaps- och kapacitetsutveckling i syfte att stärka social innovation i Sverige. Enkäten bad respondenter att rangordna de för dem fem viktigaste områdena.
 

MSIs regionansvariga skickade enkäten till 253 personer på kommunal och regional nivå och svarsfrekvensen blev 40%. Enkätsvaren visade följande fem viktigaste områden för kunskaps- och kapacitetsutveckling inom offentlig sektor i Sverige med potential att stärka social innovation som samhällskraft.

Sammantaget fick svaren följande procentuella fördelning (nationellt) mellan områdena – där hög poäng innebar högt prioriterat område. 

Tvärsektoriell samverkan
15%
Samskapande och medborgarinvolvering
13%
Social innovation i teori och praktik
10%
Förändringsledning
9.5%
Finansieringslösningar för samhällsinvesteringar
9%
Innovationsfrämjande upphandlings- och samarbetsformer
9%
Social innovation och Agenda 2030
7.5%
Effektmätning
7%
Digital social innovation
6%
Agila arbetsmetoder
5.5%
Intraprenörskap
4.5%
Policy för social innovation
4%
Nedbrutet på region ser svaren liknande ut. Men rangordningen och vissa områden skiljer sig åt.  

Nedan följer en sammanfattande film om enkätresultatet nationellt och från de olika regionerna som deltog. Därefter kommenterar Geoff Mulgan, fd VD på Nesta, Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Lars Stjernkvist, ordförande Norrköpings temat och resultatet från enkäten.

MSI fortsätter dialogen kring svaren för att i samverkan med våra regionala nätverk identifiera relevanta teman och mötesplatser som kan stärka kunskap och kapacitet för social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande i regionerna. 
 
Vill du veta mer eller samarbeta kring fortsättningen? 
Kontakta oss gärna! 
 
Norrbotten: Marita Holst 
Stockholm: Olle Jonsson
Örebro: Ingela Pihl
Jönköping: Ulli Samuelsson
 
Gäller ditt intresse annan ort än ovan? Kontakta Lina Palmer.