Detta var den tredje utlysningen i programmet för social innovation och man testade ett nytt sållningsverktyg i form av videopitchar. Nio skarpa lösningar får nu stöd för utveckling av sin innovation efter en urvalsprocess, i både muntlig och skriftlig form.

• Our Normal, föreningen Familjevänner
• Diabetesberättelser – Svenska diabetesförbundet tillsammans med ToldBy AB
• Medicinsk tolk, Arildtuvan AB
• Smart omsorg i Helsingborg, AB Helsingborgshem med Helsingborgs kommun

• Språkcommunity för flyktingar och svenskar, Lingio AB, SUP46
• Uppskalning av Elevledarna, Didici Sverige, ProLab
• Stockholms Matbank, Stockholms Stadsmission, Matcentralen
• Plattform och digital mötesplats för gräsrotsprojekt, e-handel och online konsumenter, Hisekai
• Aidhedge – för ett effektivt bistånd utan onödiga valutarisker, Azote AB

Två av de utvalda innovationerna handlar om nya finansieringslösningar med samhällsnytta som fokus. Några är digitala sociala innovationer.  En av dem, Stockholms Stadsmission har tidigare fått stöd initialt i programmet för att starta en social supermarke
t, de får nu ytterligare hjälp för att kunna skala upp sin verksamhet genom en matbank för distribution av mat till sociala verksamheter. De sistnämnda är dessutom ett bra exempel på hur sociala innovationer kan uppstå i partnerskap mellan två ganska otippade aktörer, i det här fallet; Stadsmissionen och livsmedelsföretag.

– De är ett bra exempel på hur social innovation äger rum, en idé som börjat på kammaren, där de sedan har utvecklat metoden och sen kopplat upp sig mot en större aktör för att kunna skala upp, sprida och få ekonomisk uthållighet, säger Anna Edwall, programansvarig på Vinnova.

Just att skapa nya samarbeten, allianser och partnerskap är en viktig del i att utveckla sociala innovationer, och något som vi kan bli mycket bättre på menar Anna Edwall.

En annan dimension som man önska se mer av i ansökningarna är hur vi kan bli bättre på att utveckla vårt sätt att tänka kring metoder och effekter.

– Vi förväntar oss av den söker till programmet att de ska ha en möjlig lösning, inte bara identifiera ett behov och en ambition att göra saker. Att de kan underbygga och har kommit en bit på vägen i utvecklingen. Det handlar om att göra hemläxan när det gäller vilka metoder de ska använda, vilka de ska samarbeta med och vilken effekt de vill uppnå. ”Hur:et” är avgörande.

Vinnova hade möjlighet att finansiera flera innovationer i samband med denna utlysning men valde denna gång att satsa på ett färre antal.

– Det är viktigt för oss att positionera oss, att vi fokuserar på innovationer. Många söker pengar för sådant som Vinnova inte finansierar, t ex förstudier eller löpande verksamhet. Visst kan en verksamhet i sig passa in under beskrivningen social innovation, men vi finansierar bara början på resan att komma dit, inte etablerade verksamheters dagliga arbete. En etablerad verksamhet kan dock söka sig till oss med nya innovationsprojekt som stärker dess värdeerbjudande. Genom att visa upp nio tydliga exempel på sociala innovationer blir det tydligare vad det är vi söker.

Förutom samhällsnyttan i sig som satsningen på sociala innovationer ger, så har Vinnovas arbete inom området även ett signalvärde som är en av framgångarna med programmet.

– Genom att vi vänder oss till eldsjälar och visar att deras arbete för samhällsnytta spelar roll. Vårt mål i längden är ju att visa upp för olika samhällsaktörer att det finns en ny typ av innovation. Därför vill vi lyfta upp bra förebilder som kan tydliggöra detta nya sätt att arbeta.