Ny modell ska stötta social innovation i offentlig sektor

Karolinska Institutet Innovations, RISE och Leksell Social Ventures vänder på perspektivet för att stötta social innovation. De utgår från utmaningarna i offentlig sektor. Genom en ny innovationsmodell ska det bli lättare för offentlig sektor, sociala entreprenörer och privata finansiärer att samarbeta.

 I det EU-finansierade projektet Boosting Future Outcomes involverar Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations), RISE och det sociala investeringsbolaget Leksell Social Ventures civilsamhälle och sociala entreprenörer för att tillsammans med offentliga verksamheter ta sig an komplexa samhällsutmaningar. I projektet tar de avstamp i de hinder som finns för innovativ samverkan mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer.

– Tanken med projektet är att vi vill börja hos de som oftast ska ta emot innovationer, alltså offentlig sektor. Genom att utgå från deras utmaningar vill vi börja i ”andra änden” och i ett senare steg försöka identifiera vilka sociala entreprenörer och forskare som eventuellt skulle kunna ha lösningen, säger Anna Forsberg, affärscoach med fokus på sociala innovationer vid KI Innovations.

– Vi vill blicka framåt genom att identifiera utmaningar och sedan titta på de verkliga sociala effekter som uppstår över tid, därav projektnamnet, säger hon.

Testas i olika delar av landet

Under våren ska en innovationsprocess testas i två kommuner, Uppsala och Tomelilla, samt i Region Jönköping. Att testa processen med några aktörer i olika delar av landet är en fördel för att lära sig, utveckla metoden och senare kunna skala upp och göra arbetet översättningsbart och tillgängligt för fler, menar Anna Forsberg.

– Det handlar om att de offentliga aktörerna själva ska formulera vilken utmaning just de behöver hjälp med, för det kan ju såklart se olika ut i olika kommuner och regioner, säger hon.

I Tomelilla kommun kommer fokus ligga på förebyggande insatser för barn och unga. I Gottsunda i Uppsala handlar utmaningen om samverkan med lokalsamhälle med geografiskt fokus och i Jönköping vill de öka möjligheterna att nå utsatta grupper vad gäller folkhälsoinsatser.

Följer Upphandlingsmyndighetens metod

I Boosting Future Outcomes följer de ramverket för förkommersiell upphandling, en metod som kan användas för att ta fram lösningar som idag inte finns på marknaden. Syftet i detta projekt är att Tomelilla, Uppsala och Jönköping ges möjlighet att utveckla möjliga lösningar tillsammans med fler aktörer i sitt närområde.

– Man kan säga att det är som ett försteg till upphandling med fokus på dialog. När lösningen inte redan finns på marknaden så måste aktörer utveckla den tillsammans, säger Anna Forsberg.

Med start i mars ger sig de tre samverkansparterna ut till de valda platserna för att hålla workshops. Syftet är att förstå de valda utmaningarna bättre, såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv. Personer med kunskap och erfarenhet av utmaningarna bjuds in till dessa workshops för att dela sina perspektiv. Först ut är Tomelilla kommun.

–  Det kommer att vara representanter från kommunen, civilsamhälle, entreprenörer och akademin. De samlade insikterna och kunskapen kommer senare att ligga till grund för att formulera en så kallad request for information, RFI, som vi kommer att skicka ut bredare för att få ett ännu bättre underlag. Vi hoppas att det sedan resulterar i en innovationsupphandling av sociala entreprenörer, säger Stefan Person, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Läs mer:

Läs mer om Tomelillas deltagande
https://www.tomelilla.se/nyhet/detalj/tomelilla-kommun-soker-sociala-innovationer-genom-nationellt-projekt

Läs mer om Boosting Future Outcomes och kontakta Anna Forsberg på KI Innovations och Dorthe Norman på RISE
https://karolinskainnovations.ki.se/boost/

Läs mer om Upphandlingsmyndighetens metod Förkommersiell upphandling:
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/innovation-i-upphandling/forkommersiell-upphandling/

Text: Celia Boltes

Biljetterna till SI Summit 2020 släppta

Biljetterna till SI Summit 20 släppta

Nu släpper vi äntligen biljetterna till årets Social Innovation Summit. Temat är Crisis Driving Change vilket ramar in samtidens utmaningar och det ökade behovet av sociala innovationer som en del av lösningen.

Summiten genomförs helt digitalt vilket innebär att man kan delta oavsett var man befinner sig i världen. Dessutom har det inneburit ett kraftigt reducerat biljettpris: Två dagar för 295 kronor. Köp dina biljetter idag eller besök summitwebben för ytterligare information.

Första keynote-talare att annonseras är den flerfaldigt prisbelönta irländska aktivisten, Caroline Casey, som 2016 höll ett bejublat framträdande på Social Innovation Summit. Nu återvänder hon för ett livestreamat framträdande med efterföljande Q&A.

UNICEF Sverige om barnrättskommuner och hur barn och unga kan inkluderas i stadsutvecklingsprocessen

Mötesplats Social Innovation arbetar med ett antal temaområden, varav ett är ”Innovationer och samverkan för barnets rätt”. Under våren anordnades ett webbinarium om hur man skapar trygga miljöer för och med barn samt unga. För att bygga vidare på ämnet kontaktade vi UNICEF Sverige för en intervju.

Här berättar Pernilla Baralt, generalsekreterare, och Katharina Eisen, sakkunnig inom utbildning och delaktighet, om UNICEF Sveriges arbete med barnrättskommuner samt hur man kan göra för att ge barn och unga faktiskt inflytande över utformningen av våra samhällen.

Vilken roll spelar social innovation för er på UNICEF?

– Jag är helt övertygad om att, om vi ska leverera resultat för alla barn runt om i världen, kommer det att vara väldigt annorlunda lösningar än de vi använder idag. Och det är ju så att människor i sin vardag, varje barn, varje ungdom, upplever utmaningar men ser också möjligheter och har tusentals idéer på hur vi skulle kunna göra saker bättre, säger Pernilla Baralt.

– Ska vi flytta fram våra positioner och leverera resultat så gäller det att vi involverar många fler i innovationssystemet. Det handlar om att i sin vardag också se: ”Hur skulle jag kunna göra detta bättre?”

Ni har sett Mötesplats Social Innovations första webbinarium på temat ”Innovationer och samverkan för barnets rätt”. Det handlade om hur vi skapar trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga. Vill ni kommentera detta?

– För det första blev jag så otroligt glad när jag såg att ni ordnar den här typen av möten och kallar till er en så spännande grupp av aktörer som faktiskt på riktigt kan påverka barns vardag, säger Pernilla Baralt.

”För det första blev jag så otroligt glad när jag såg att ni ordnar den här typen av möten och kallar till er en så spännande grupp av aktörer som faktiskt på riktigt kan påverka barns vardag.”

– Det är staden där vi bor, det är civilsamhället där du lever, det är företag som arbetar och har verksamhet i din stad. För att barns rättigheter är ju en FN-konvention, det är en svensk lag, men den gör ingen skillnad i den enskilda flickans och pojkens liv om den inte har blivit kött och blod och handlingar av alla oss vuxna – alla oss aktörer som bor och verkar i och bygger staden.

Hur inkluderar man barn i stadsutvecklingsprocessen?

– När man pratar om Agenda 2030 och barnkonventionen är det jätteviktigt att en del av fundamentet i de här två dokumenten faktiskt är kravet på delaktighet. Barnen har rätt att delta, men världens ledare, och lokala ledare, har också insett att: Vi får inget genomförande, vi får inte all kompetens och kraft vi behöver om inte barn och unga får delta i processen, berättar Baralt.

– Vi riskerar att lösa fel problem. Vi måste ha barn och unga med för att vi ska investera våra insatser i de utmaningar som barn och unga vill lösa. Så delaktigheten är både en rättighet och ett fundament för att leverera det bästa resultatet för barnen i den här staden.

Berätta om ”Child Friendly Cities”, på svenska kallat ”Barnrättskommuner”.

– Barns rättigheter genomförs och blir verklighet lokalt och i familjen. FN har en jätteviktig roll i att övervaka att staten lever upp till barnkonventionen, men det är lokalt som skillnaden ska göras i det lilla barnets och ungdomens liv, säger Pernilla Baralt.

”Det skulle jag säga är ett av våra viktigaste program för att göra skillnad i varje barns vardag”

– Därför är det här konceptet som UNICEF har utvecklat, Child Friendly Cities, att jobba med borgmästare, städer, regioner och kommuner det som förändrar världen för barn. Så det skulle jag säga är ett av våra viktigaste program för att göra skillnad i varje barns vardag. Det är globalt och nu finns det också i Sverige sedan i höstas.

Katharina Eisen, sakkunnig inom utbildning och delaktighet på UNICEF Sverige, utvecklar metodens innebörd:

– För oss blir metoden ”Barnrättskommun” ett jättekonkret verktyg för att omsätta barnkonventionen i praktiken. Så som det ser ut i Sverige idag känner inte barn i tillräckligt stor utsträckning till barnkonventionen och kan då inte efterfråga eller kräva sina rättigheter. Vuxna känner inte heller till barnkonventionen i tillräckligt stor utsträckning, även om det har blivit bättre de senare åren. Men vi behöver göra en resa och höja kunskapsnivån, säger Katharina.

– Om man kollar på kommunal och offentlig verksamhet så finns det en stor kunskap. Skola och socialtjänst är de starka förvaltningarna som jobbar med barn och unga varje dag och man lägger ett stort förtroende i att: Det är där vi har barnen, det är där kunskapen finns. Men tittar man på att vi behöver implementera barnkonventionen så gäller ju det även fler förvaltningar. Och det barnrättskommuner stöder är att ta ett helhetsgrepp så att alla anställda, tjänstemän och politiker i en offentlig verksamhet har ett ansvar att kunna förmedla och verkställa att barnkonventionen efterlevs och följs. Nästa steg blir att samla data om hur det ser ut för barn och unga i kommunen och att det blir ett underlag för att göra kommunövergripande prioriteringar och aktiviteter, ett gemensamt avstamp från en gemensam basnivå.

– Det vi vill göra är att implementera barnkonventionen i hela organisationen. Då sitter inte kommunen som en egen isolerad ö utan behöver fungera tillsammans med sitt närsamhälle – föreningsliv, det lokala näringslivet, idéburen verksamhet och så vidare – så att barn och unga kan få samma support var de än möter funktioner eller situationer i sin kommun.

– Så om du vill arbeta för att bli en Barnrättskommun så börjar det med att kommunen tar ett beslut i kommunstyrelsen om att implementera barnkonventionen med hjälp av UNICEFs metod. För det här är en resa som vi gör tillsammans. Vi pratar helst inte om det som ett projekt utan ett förändringsledningsarbete som vilket som helst.  Som den resa miljön har gjort – vi kommer ju inte kunna säga att vi blir klara med miljöfrågan till årsskiftet. Barn finns hela tiden och kommer att finnas hela tiden.

”Det tvärsektoriella är helt avgörande för hur man kommer att lyckas.”

Hur fungerar det tvärsektoriella arbetet?

– Det tvärsektoriella är helt avgörande för hur man kommer att lyckas. Får man inte till det så kommer man inte heller få till hållbara lösningar. Jag skulle säga att det fungerar bra och det är därför vi trycker på att man behöver börja med ett beslut, säger Katharina Eisen och fortsätter:

– Vi behöver en förankring, ett mandat att den här frågan ska drivas. Man har en samordnande funktion, en person som håller ihop gruppen och sen gör man arbetet tillsammans. Det kan ibland ta ett tag att få ihop den här arbetsgruppen, men det är värt att vänta in och verkligen få med alla. Missar man någon är det mycket svårare att få med dem senare och de kommer känna att de inte fått vara med och tycka till från början.

Pernilla Baralt fyller i:

– Barn är medborgare, de är rättighetsbärare, lika stora rättighetsbärare som du och jag. Det gamla är inte mallen utan framtiden, dit vi ska, säger Pernilla.

– Då kommer vi att få mycket bättre beslutsunderlag, vi kommer att fatta mycket klokare beslut som omfattar alla våra medborgare där alla kommer kunna trivas och också bidra till samhället. För det är väldigt lätt att vi fastnar i att vi gör det här för att barnen har rätt till det. Nej, vi gör det här för att vi behöver barn och ungas samspel, input, kompetens i att leverera den här nya hållbara staden till exempel.

Hur många barnrättskommuner finns det?

– Vi har precis börjat arbetet i Sverige och idag har vi fyra kommuner som är diplomerade barnrättskommuner: Skellefteå, Haninge, Karlskoga och Degerfors, berättar Katharina Eisen.

Pernilla Baralt tipsar om tre saker att tänka på för att skapa trygga offentliga miljöer för barn och unga 

  1. Involvera

Om vi ska skapa inkluderande stadsmiljöer för barn och unga så måste vi på riktigt involvera dem i de samtalen.  De måste få vara med på planeringsstadiet. Vi måste upphandla rätt och ha med barn och unga hela vägen.

  1. Barn är barn

Vi måste förstå att ett barn inte är en vuxen. Ett barn har behov av större skydd och har en känsligare hälsa. Man är i den viktigaste fasen i livet i att bygga sociala kontakter, förstå vem man är och våga sig ut i livet. Därför måste vi bygga en stad som är trygg och säker för barnet. Barnet ska kunna röra sig i staden, träffa sina vänner, vara fysiskt aktiv som är så viktigt. Då är det inte en ”liten vuxen” som är ute och går i staden, utan ett barn. Så kunskap om barns behov under de här åren är extremt viktigt.

  1. Gör det i partnerskap

De som leder staden har ett gemensamt ansvar. De politiskt valda har ett huvudansvar men att bygga en vänlig, trygg och säker stad för barn och unga måste inkludera alla vuxna. Så involvera barnet, skaffa dig kompetens om barns behov för att bli en fullvärdig människa som vågar och kan och är hälsosam. Gör det i partnerskap.

Katharina Eisen listar fyra fallgropar att se upp för

  1. Barn som enbart framtidsprojekt

En sak vi ofta hör är att barn är framtiden, men barn finns här och nu. Så prata inte om barn som framtidsprojekt utan här och nu gäller.

  1. Utebliven dialog med de minsta

Vi vill involvera barn och unga. Det kan man göra från ganska låg ålder. Ofta vill de större ungdomarna själva vara med och tycka till, medan vi behöver ta ett större ansvar för att fånga upp även de yngre barnens åsikter. Men barn deltar alltid på sina villkor. Får de en fråga och svarar, ”vi är inte intresserade”, så är de inte det. Det får vi respektera. Det är också ett resultat.

  1. Missa viktiga målgrupper

När man har ett elevråd eller en medborgardialog, vilka är det som kommer? Man får en skara människor, men vi vill ha större mångfald och representation. En bredare publik. Hur når vi dem? Tänk till kring det.

  1. Alltför stora frågeställningar

Man vill kunna vara med och påverka det som är nära en själv, ”min vardag”. Att påverka hela kommunens arbete kan vara en ganska stor fråga om man inte riktigt vet hur man kan bidra. Men om man plockar ner det och jobbar lite mer nära och lokalt så tror jag att man kan få ut så mycket mer.

Re-Act del 2: Näringslivet ställer om för överlevnad

Re-Act - en samtalsserie om reskilling. Näringslivet ställer om för överlevnad.

Fredagen den 12 juni kör vi den andra delen av samtalsserien Re-Act som fokuserar på reskilling som fenomen och samhällskraft. Tema denna gång är: Näringslivet ställer om för överlevnad. 

I detta samtal tar vi avstamp från ett nytt forskningsprojekt från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap som undersöker industrisektorns omställning under coronakrisen. Joakim Netz är forskare vid Jönköping University och driver forskningsprojektet för MSB. I denna samtalsdel får ni höra honom prata om industrisektorns omställningsförmåga, krisberedskap och organisatorisk resiliens.

Panelister

Paulina Modlitba
Moderator

Paulina Modlitba arbetar som frilansande konsult inom digital kommunikation, marknadsföring och affärsutveckling. Hon har ett stort intresse för social innovation och omställningsprocesser och har bland annat studerat Media, Arts and Science vid prestigefyllda MIT Media lab i Cambridge. 2018 blev Paulina Modlitba nominerad till årets talare i kategorin ”moderator”.

Gabriella Manieri
Upphandlingschef, Malmö stad

Gabriella Manieri har ett imponerande CV och har arbetat med upphandlingsfrågor i över trettio år. Idag är Gabriella upphandlingschef på Malmö stad där hon har ett övergripande ansvar för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Varje år upphandlar Malmö stad varor, tjänster och entreprenader för cirka nio miljarder kronor. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av kommunens totala omsättning.

Joakim Netz
Universitetslektor Jönköping University

Joakim Netz är forskare vid Tekniska Högskolan vid Jönköpings universitet. Han har bland annat bedrivit forskning kring innovation och förnyelse i försvarssektorn med särskilt fokus på värdeskapande och företags bidragande till hantering av samhällsutmaningar. Just nu leder Joakim Netz ett forskningsprojekt som tittar närmare på hur företag ställer om för att bidra i coronakrisen. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Malin Jogmark
Verksamhetsutvecklare, Marinmuseet Karlskrona

Malin Jogmark arbetar som verksamhetsutvecklare på Marinmuseet i Karlskrona. Marinmuseet är en engagerad aktör i arbetet med att tillgängliggöra det svenska kulturarvet och redan innan coronakrisen arbetade Malin med en utvecklingsplan för verksamheten med fokus på innovation, samverkan och nya affärsmodeller. Malin Jogmark ser museer som viktiga aktörer i arbetet med hållbar utveckling då de är arenor för delaktighet där historien både möter sin samtid och framtid.

Oliver Lundgren
VD och grundare Skolon

Oliver Lundgren är entreprenören som startade sin första verksamhet vid 13 års ålder. Idag är han VD och medgrundare i företaget Skolon som arbetar med digitala läromedel inom skolan. Skolon lanserades 2015 och är idag ett av Sveriges snabbast växande edtechföretag. Skolons vision är att möjliggöra digitalt lärande för alla.

Läs mer och anmäl dig

Det finns fortfarande chans att lyssna live och ställa frågor under webbinariet. Läs mer och anmäl dig.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag. 

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.

Enkla tips för bättre digitala möten hemifrån

Att samverka är i dessa tider viktigare än någonsin och vi hoppas att organisationer fortsätter att arrangera mötesplatser som bygger nätverk och möjliggör lösningar på samhällets stora utmaningar. Därför har vi här samlat ett antal punkter som ger er goda förutsättningar för ett lyckat videomöte med verktyg som Zoom, Skype, Microsoft Teams och Google Hangouts. Mycket har ni säkert koll på, men förhoppningsvis hittar ni någonting som kan göra er nästa digitala presentation ett snäpp vassare.

Ladda ner broschyren kostnadsfritt.

Hela Sverige mobiliserar

I tider som dessa behövs sociala innovationer mer än någonsin – stort som smått. På MSI kommer vi nu verka för att lyfta goda initiativ och idéer på alla samhällsnivåer för att visa på den innovativa samhällskraft som uppstår när hela Sverige mobiliserar.

Tillsammans kan vi lyfta fram värdefulla initiativ som skapas och utvecklas i spåren av Coronavirusets spridning.

Vi ställer därför en öppen fråga till alla våra följare: Vilka initiativ vill ni lyfta fram som fler kan ta del och inspireras av nu och på längre sikt?

Tipsa oss på: socialinnovation@mau.se

 

Nya medarbetare ansluter till MSI i Syd

nya-medarbetare-msi

I dessa märkliga tider bjuder vi på lite goda nyheter. Nu ansluter nämligen två nya stjärnor till vårt team på Mötesplats Social Innovation i Syd. De bägge går in i rollen som juniora projektledare och kommer att driva aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser och kunskapshöjande insatser inom området social innovation. Vi bad Gloria-Karin och Celia berätta lite om sin bakgrund och vad de tar med sig in i Mötesplats Social Innovation.

Gloria-Karin López

Gloria-Karin López mis
Gloria-Karin López

Vilken är din bakgrund?

– Närmast kommer jag från Lunds universitet där jag arbetat som projektassistent och studentkoordinator relaterat till olika hållbarhetsfrågor och evenemang såsom Hållbarhetsveckan i Lund och olika remissinstansers åsikter om den nationella Agenda 2030-delegationens slutrapport kring hur Agenda 2030 ska förverkligas i Sverige. Dessförinnan har jag varit projektledare vid Retoy – ett socialt företag som vill leka sig till en bättre värld genom leksaksbyten där barnen får lära sig om sina rättigheter samt praktisera cirkulär och giftfri konsumtion. Dessa erfarenheter har varit oerhört givande och ett sätt för mig att omsätta mina kunskaper inom mänskliga rättigheter och hållbarhetsvetenskap.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Som nyanställd i MSI tar jag med mig en stark drivkraft för att skapa förutsättningar för att lösa dagens problem – vare sig det gäller diskriminering, ohållbara transporter eller rigiditeten i samhällets stuprör som försvårar för samverkan över sektorsgränser. Vi har så mycket att lära oss av varandra mellan sektorerna och jag tror verkligen att sociala innovationer och socialt entreprenörskap kan skapa lösningarna för ett mer hållbart samhälle!

En social innovation som ligger dig extra varmt om hjärtat?

– Det är svårt för mig att välja ut enbart en social innovation men jag tror att det i så fall får bli No Isolations varma teknologi. Den består dels utav KOMP, en dator i form av en tjock-teve med enbart en knapp för att motverka ensamhet bland äldre, och dels AV1, en kommunikationsrobot åt långtidssjuka barn som möjliggör deras rätt till utbildning från sjukhussängen samtidigt som de är representerade i klassrummet. Ett väldigt inspirerande sätt att använda teknologi på!

Kuriosa om dig

– När jag gick i femte klass vann jag Simrishamns kommuns dikttävling för den årskursen och nyligen har jag startat ett nytt basketlag tillsammans med Amanda Häll hos Malbas för tjejer samt icke-binära mellan 17-30 år.

Celia Boltes

Celia Boltes - MSI

Vilken är din bakgrund?

– Jag är utbildad samhällsplanerare och journalist och har min bakgrund inom civilsamhället. I mina tidigare roller har jag främst fokuserat på att tillgängliggöra nyheter och politik för en yngre målgrupp. I mina senaste uppdrag har jag exempelvis arbetat med att ta fram en ny organiseringsmodell för att involvera unga i kommunala beslutsprocesser i Malmö. Jag har även varit jobbat tillsammans med Stadsbiblioteket i Malmö för att främja ungas filmskapande och lyfta nya röster inom film.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Jag hoppas kunna föra in viktiga perspektiv när det kommer till frågor om tillgänglighet kopplat till social innovation. Jag är van att jobba med en ung målgrupp, och för mig är det viktigt att skapa mötesarenor och engagemang som är öppet för en bredare målgrupp. Det kan exempelvis handla om grundläggande frågor kring språk – vad betyder egentligen “social innovation”? Men det kan också handla om synen på innovation – vem är det som producerar social innovation och vem ses som mottagare?

En social innovation som ligger det extra varmt om hjärtat?

– Jag är ett big fan av initiativ och lösningar som är enkla att förklara. Ett initiativ som jag verkligen gillar är “Kunskapslunchen” som hålls på Kunskapsgymnasiet i Malmö. Kunskapslunchen går helt enkelt ut på att elever bjuder in personer som jobbar inom yrken som de är nyfikna på, sen äter de lunch tillsammans i matsalen på skolan. Lunchen ger ungdomar möjligheten att ställa frågor kring utbildningsval och drömmar, men det är samtidigt också ett superbra tillfälle för yrkesverksamma att mötas och bredda sitt nätverk – win win!

Träffarna drivs av Fatime Nedzipovska med den enkla pitchen: “Älskar du Malmö? Vill du peppa kids till att ta över världen? Gillar du (gratis) lunch? BOOM – då har du hamnat rätt!”.

Kuriosa om dig

– En rolig grej är att jag är en av ganska få i Sverige som spelat både ett SM, EM och VM – i olika sporter! Jag har alltid varit intresserad av alla bollsporter och började spela fotboll redan som femåring. Nu har jag hunnit med att spela SM i futsal, EM i dodgeboll (spökboll), och VM i “five-a-side”.

Intervju med miljöforskaren Annika Egan Sjölander

Som jag förstår social innovation så handlar det om saker som är gemensamma. Utmaningar och problem som kräver nya förhållningssätt.” Miljöforskaren Annika Egan Sjölander vid Umeå University ger oss sin syn på social innovation i nästa del av kunskapskampanjen, Social innovation i fokus | Tema forskning.