Redaktionen MSI, författare på Mötesplats Social Innovation

Ny modell ska stötta social innovation i offentlig sektor

Karolinska Institutet Innovations, RISE och Leksell Social Ventures vänder på perspektivet för att stötta social innovation. De utgår från utmaningarna i offentlig sektor. Genom en ny innovationsmodell ska det bli lättare för offentlig sektor, sociala entreprenörer och privata finansiärer att samarbeta.

I det EU-finansierade projektet Boosting Future Outcomes involverar Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations), RISE och det sociala investeringsbolaget Leksell Social Ventures civilsamhälle och sociala entreprenörer för att tillsammans med offentliga verksamheter ta sig an komplexa samhällsutmaningar. I projektet tar de avstamp i de hinder som finns för innovativ samverkan mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer.

– Tanken med projektet är att vi vill börja hos de som oftast ska ta emot innovationer, alltså offentlig sektor. Genom att utgå från deras utmaningar vill vi börja i ”andra änden” och i ett senare steg försöka identifiera vilka sociala entreprenörer och forskare som eventuellt skulle kunna ha lösningen, säger Anna Forsberg, affärscoach med fokus på sociala innovationer vid KI Innovations.

– Vi vill blicka framåt genom att identifiera utmaningar och sedan titta på de verkliga sociala effekter som uppstår över tid, därav projektnamnet, säger hon.

Testas i olika delar av landet

Under våren ska en innovationsprocess testas i två kommuner, Uppsala och Tomelilla, samt i Region Jönköping. Att testa processen med några aktörer i olika delar av landet är en fördel för att lära sig, utveckla metoden och senare kunna skala upp och göra arbetet översättningsbart och tillgängligt för fler, menar Anna Forsberg.

– Det handlar om att de offentliga aktörerna själva ska formulera vilken utmaning just de behöver hjälp med, för det kan ju såklart se olika ut i olika kommuner och regioner, säger hon.

I Tomelilla kommun kommer fokus ligga på förebyggande insatser för barn och unga. I Gottsunda i Uppsala handlar utmaningen om samverkan med lokalsamhälle med geografiskt fokus och i Jönköping vill de öka möjligheterna att nå utsatta grupper vad gäller folkhälsoinsatser.

Följer Upphandlingsmyndighetens metod

I Boosting Future Outcomes följer de ramverket för förkommersiell upphandling, en metod som kan användas för att ta fram lösningar som idag inte finns på marknaden. Syftet i detta projekt är att Tomelilla, Uppsala och Jönköping ges möjlighet att utveckla möjliga lösningar tillsammans med fler aktörer i sitt närområde.

– Man kan säga att det är som ett försteg till upphandling med fokus på dialog. När lösningen inte redan finns på marknaden så måste aktörer utveckla den tillsammans, säger Anna Forsberg.

Med start i mars ger sig de tre samverkansparterna ut till de valda platserna för att hålla workshops. Syftet är att förstå de valda utmaningarna bättre, såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv. Personer med kunskap och erfarenhet av utmaningarna bjuds in till dessa workshops för att dela sina perspektiv. Först ut är Tomelilla kommun.

– Det kommer att vara representanter från kommunen, civilsamhälle, entreprenörer och akademin. De samlade insikterna och kunskapen kommer senare att ligga till grund för att formulera en så kallad request for information, RFI, som vi kommer att skicka ut bredare för att få ett ännu bättre underlag. Vi hoppas att det sedan resulterar i en innovationsupphandling av sociala entreprenörer, säger Stefan Person, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Läs mer:

Läs mer om Boosting Future Outcomes och kontakta Anna Forsberg på KI Innovations och Dorthe Norman på RISE
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens metod Förkommersiell upphandling.

Text: Celia Boltes

Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag.

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.

Re-Act: ”Samhället är vad vi gör, samhället är inte något som gör någonting med oss”

Covid-19 har tvingat företag, organisationer och individer att re-agera, re-positionera, tänka om och tänka nytt. Flygvärdinnor har blivit vårdpersonal, kulturarbetare rekryteras för att jobba som bärplockare och unga gamers agerar lärarassistenter. I tider av kris krävs anpassning, och den måste ske fort. Den 8 maj genomförde Mötesplats Social Innovation i Syd, NetPort Science Park och Region Blekinge den första delen i den digitala samtalsserien ”Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften”. Syftet med samtalet var att ge en historisk tillbakablick på re-skilling och omställning i tider av kris, men också att diskutera vilka förmågor det är som egentligen premieras i Sverige i dag. Kan denna kris få betydelse för samhällets sätt att se på och omvärdera kunskap och kompetens?

”Jag lanserade en teori för trettio år sedan, att man skulle specialutbilda ryggmärgsskadade personer till flygledare eller att de skulle kunna sitta i komandocentraler just eftersom de är mindre stressbenägna. Det belyser en speciell aspekt i detta: är man tillräckligt vidsynt eller tillräckligt öppen så kan man hitta kvaliteter hos de här personerna som gör att de är mer lämpade än andra för speciella arbetsuppgifter.” Claes Hultling

”Det är jättekul att vi gamers inte bara får vara syndabockar, nu är vi någonting som folk tittar på. Vi rör oss ju bara i ett annat medium.” Alexandra Fura

”Vi måste kunna identifiera vad vi faktiskt är bra på, och inte bara titta på vad som står på våra CV:n. Vi måste kunna utveckla den interna kompetensutvecklingen och kunna förflytta vår kunskapsnivå i organisationer för att det ska bli lediga platser och lättare att rekrytera längre ner i kunskapstrappan.” Malin Faraasen

Ta del av inspelningen i efterhand!

Vill du ta del av den första delen i vår samtalsserie Re-Act i efterhand? Eller vill du tipsa dina kollegor eller vänner om samtalet? Titta på samtalet i sin helhet via den här länken.

Vi har sammanställt tipsen!

Är du nyfiken på att veta mer om re-skilling och omställning? Här hittar du massa tips på intressant läsning från lyssnarna som deltog i samtalet den 8 maj!

The Guardian

DN Debatt (svenska och engelska)

Youtube

”Understanding the meta-crisis and metamodernism” med Tomas Björkman

Övriga publiceringar och tips

Missa inte nästa samtal!

Vi vill härmed passa på att uppmärksamma er på att nästa del i samtalsserien ”Re-Act” kommer att gå av stapeln den 12 juni klockan 9.00. Mer information om innehåll och samtalsdeltagare får ni självklart ta del av inom kort.

Mötesplats Social Innovation, i samarbete med NetPort Science Park, Region Blekinge, Malmö universitet och Malmö stad

Nya medarbetare ansluter till MSI i Syd

I dessa märkliga tider bjuder vi på lite goda nyheter. Nu ansluter nämligen två nya stjärnor till vårt team på Mötesplats Social Innovation i Syd. De bägge går in i rollen som juniora projektledare och kommer att driva aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser och kunskapshöjande insatser inom området social innovation. Vi bad Gloria-Karin och Celia berätta lite om sin bakgrund och vad de tar med sig in i Mötesplats Social Innovation.

Gloria-Karin López

Vilken är din bakgrund?

– Närmast kommer jag från Lunds universitet där jag arbetat som projektassistent och studentkoordinator relaterat till olika hållbarhetsfrågor och evenemang såsom Hållbarhetsveckan i Lund och olika remissinstansers åsikter om den nationella Agenda 2030-delegationens slutrapport kring hur Agenda 2030 ska förverkligas i Sverige. Dessförinnan har jag varit projektledare vid Retoy – ett socialt företag som vill leka sig till en bättre värld genom leksaksbyten där barnen får lära sig om sina rättigheter samt praktisera cirkulär och giftfri konsumtion. Dessa erfarenheter har varit oerhört givande och ett sätt för mig att omsätta mina kunskaper inom mänskliga rättigheter och hållbarhetsvetenskap.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Som nyanställd i MSI tar jag med mig en stark drivkraft för att skapa förutsättningar för att lösa dagens problem – vare sig det gäller diskriminering, ohållbara transporter eller rigiditeten i samhällets stuprör som försvårar för samverkan över sektorsgränser. Vi har så mycket att lära oss av varandra mellan sektorerna och jag tror verkligen att sociala innovationer och socialt entreprenörskap kan skapa lösningarna för ett mer hållbart samhälle!

En social innovation som ligger dig extra varmt om hjärtat?

– Det är svårt för mig att välja ut enbart en social innovation men jag tror att det i så fall får bli No Isolations varma teknologi. Den består dels utav KOMP, en dator i form av en tjock-teve med enbart en knapp för att motverka ensamhet bland äldre, och dels AV1, en kommunikationsrobot åt långtidssjuka barn som möjliggör deras rätt till utbildning från sjukhussängen samtidigt som de är representerade i klassrummet. Ett väldigt inspirerande sätt att använda teknologi på!

Kuriosa om dig

– När jag gick i femte klass vann jag Simrishamns kommuns dikttävling för den årskursen och nyligen har jag startat ett nytt basketlag tillsammans med Amanda Häll hos Malbas för tjejer samt icke-binära mellan 17-30 år.

Celia Boltes

Vilken är din bakgrund?

– Jag är utbildad samhällsplanerare och journalist och har min bakgrund inom civilsamhället. I mina tidigare roller har jag främst fokuserat på att tillgängliggöra nyheter och politik för en yngre målgrupp. I mina senaste uppdrag har jag exempelvis arbetat med att ta fram en ny organiseringsmodell för att involvera unga i kommunala beslutsprocesser i Malmö. Jag har även varit jobbat tillsammans med Stadsbiblioteket i Malmö för att främja ungas filmskapande och lyfta nya röster inom film.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Jag hoppas kunna föra in viktiga perspektiv när det kommer till frågor om tillgänglighet kopplat till social innovation. Jag är van att jobba med en ung målgrupp, och för mig är det viktigt att skapa mötesarenor och engagemang som är öppet för en bredare målgrupp. Det kan exempelvis handla om grundläggande frågor kring språk – vad betyder egentligen “social innovation”? Men det kan också handla om synen på innovation – vem är det som producerar social innovation och vem ses som mottagare?

En social innovation som ligger det extra varmt om hjärtat?

– Jag är ett big fan av initiativ och lösningar som är enkla att förklara. Ett initiativ som jag verkligen gillar är “Kunskapslunchen” som hålls på Kunskapsgymnasiet i Malmö. Kunskapslunchen går helt enkelt ut på att elever bjuder in personer som jobbar inom yrken som de är nyfikna på, sen äter de lunch tillsammans i matsalen på skolan. Lunchen ger ungdomar möjligheten att ställa frågor kring utbildningsval och drömmar, men det är samtidigt också ett superbra tillfälle för yrkesverksamma att mötas och bredda sitt nätverk – win win!

Träffarna drivs av Fatime Nedzipovska med den enkla pitchen: “Älskar du Malmö? Vill du peppa kids till att ta över världen? Gillar du (gratis) lunch? BOOM – då har du hamnat rätt!”.

Kuriosa om dig

– En rolig grej är att jag är en av ganska få i Sverige som spelat både ett SM, EM och VM – i olika sporter! Jag har alltid varit intresserad av alla bollsporter och började spela fotboll redan som femåring. Nu har jag hunnit med att spela SM i futsal, EM i dodgeboll (spökboll), och VM i “five-a-side”.

Vi ställer inte in – vi tänker nytt och ställer om!

Vi befinner oss i ett läge som ingen av oss tidigare varit med om. Coronapandemin ger upphov till oro, ovisshet och osäkerhet kring hur vi bäst hanterar situationen, samtidigt som vi bibehåller en någorlunda vanlig vardag.

När samhället står inför strukturella förändringar blir samtidigt nya innovativa lösningar möjliga – för att inte säga nödvändiga. Vi på Mötesplats Social Innovation följer noga de förändringar som sker, men står för den sakens skull inte stilla. Vår verksamhet fortskrider, bara med förändrade tillvägagångsätt.

Teknik

Vi har fantastisk teknik i vårt samhälle idag. Teknik som möjliggör fortsatt utveckling av, och kunskapshöjande insatser inom, området social innovation.

Samhällskraft

Det finns också en enorm samhällskraft som vi på allra bästa sätt vill ta vara på. Detta för att fortsatt arbeta mot vårt mål: Att stärka social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030”.

– Sociala innovationer har ett stort värde för de angelägna och aktuella frågor som vi alla berörs av. I den tid vi befinner oss tänker jag på ungas skola och lärande, äldres service och omvårdnad, vikten av mellanmänskliga relationer i en allt mer digital värld och inte minst omtanken om varandra. För mig känns det självklart att MSI har en viktig roll i att på nya sätt mobilisera och samla aktörer, bygga kapacitet, dela kunskap och lyfta fram goda exempel som vi alla kan ta del och inspireras av, säger Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare på MSI.

Vi ses online!

Med detta sagt kommer vi liksom många andra tvingas tänka om kring de fysiska mötesplatser vi planerat. Men det innebär inte att vi ställer in. Utgångspunkten är istället att så många aktiviteter som möjligt genomförs i digitalt format.

Följ oss i våra sociala kanaler för uppdaterad information!

Årets vinnare av Göran Bredinger-stipendiet: Jonatan Persson från Helios Innovations

För sjätte året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet ut till en ung samhällsentreprenör som på ett innovativt sätt bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Årets prisutdelning sker i samband med Social Innovation Summit och går i år till Jonatan Persson från Helios Innovation.

Göran Bredinger-stipendiet på 50 000 kronor delas i år ut till Jonatan Persson, för hans uppfinning Helios Innovation – en avsaltningsteknik som kan rena havsvatten med hjälp av restvärme från industrier. Genom att använda restvärme som energikälla kan man rena havsvatten 30 gånger billigare än kranvatten. Uppfinningen kan bidra till att minska vattenbristen i världen genom att koppla bort industrierna från vårt dricksvattennät och göra samhällen mer självförsörjande.

– Med det här stipendiet öppnas otroligt många nya dörrar i det Sydsvenska näringslivet som jag är övertygad om kommer att kunna hjälpa mig framåt med mitt projekt, säger vinnaren Jonatan Persson.

Juryns motiveringen till årets stipendiat

18 forskare och experter säger i oktober 2019 att rent dricksvatten inte längre är en självklarhet i Sverige. Samtidigt är industrin en stor vattenförbrukare.

Stipendiaten är en engagerad och motiverad samhällsentreprenör vars uppfinning, en avsaltningsteknik för havsvatten kan ha potential att lösa framtidens vattenbrist. Pilotanläggningen som nu byggs upp kommer initialt att rena 40.000 liter vatten dagligen. Jonatan Persson och Helios Innovation bedömning är att deras lösning kan rena vatten med spillvärme från industrin med målsättningen att lösa världens vattenbrist.

– Jonatan Persson är en oerhört ambitiös och engagerad entreprenör. Det ska bli spännande att följa och stötta innovationen, säger Göran Bredinger.

Stipendiet delas ut under tio år
Tidigare års stipendiater har varit Henning Gillberg från Repamera, Hanne Pålsson med trygghetslarmet Vevios, Joel Holmberg med Resledaren, Kristoffer Persson med Studentvikarie och Sara Magnusson med Experimentfabriken.

Stipendiet initierades 2014 av Göran Bredinger och kommer delas ut under tio år framåt (2014-2024).

Juryn består av:
Anders Norman, tidigare VD Almi Skåne
Eva Engquist, Ordförande Form/Design Center
Göran Bredinger, Stipendiets grundare, VD Dieden Group AB
Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation
Mikaela Färnqvist, Outreach Manager Minc
Yasemin Arhan Modéer, VD Altitude Meetings
Åsa Skogström Feldt, Leading the Inter Ikea Social Entrepreneurship Initiative