Så kan AI utvecklas för att inkludera barns rättigheter

Kid boy and media cube figure as symbol for technologies.
Barn och ungdomar har relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas av tekniken. Och det saknas policys för hur artificiell intelligens ska utvecklas med respekt för barns rättigheter. UNICEF har tagit fram riktlinjer som nu testas genom flera pilotprojekt i Sverige.

Det är viktigt att inkludera barn i utvecklandet av AI. Men det saknas gemensamma riktlinjer. UNICEF har lanserat ett globalt projekt för att utvärdera riktlinjer för hur AI ska utvecklas för att inkludera barns rättigheter. Riktlinjerna innebär bland annat att säkerställa trygghet, skydda barns personliga data och rätt till integritet, att stötta barns utveckling och välmående samt att möjliggöra en miljö för barncentrerad AI.

UNICEF har haft workshops med 100-tals ungdomar i högstadieålder i flera olika länder däribland Sverige. Kunskapsmässigt skiljer det sig ganska mycket mellan länderna men majoriteten av ungdomarna har en relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas. Det är därför viktigt att designa processen för att inkludera barn utifrån barns olika förutsättningar, så att man även når ut till de barn som är svåra att nå.

– Det är viktigt att man stöttar och utbildar barnen i hur de påverkas. Men vi behöver också ta vara på de kunskaper barn redan har inom AI, säger Lulu Li, rådgivare i barnrättsliga frågor, UNICEF.

Flera pilotprojekt testar UNICEFS riktlinjer för barncentrerad AI

Det sker just nu flera pilotprojekt i Sverige för att testa UNICEF:s riktlinjer gällande barnrättsperspektivet i AI. Projektet “3 städer” är ett projekt där kommunerna Lund, Helsingborg och Malmö deltar. Varje kommun har identifierat ett eller flera pilotprojekt för att testa UNICEF:s riktlinjer för att säkerställa barnperspektivet inom AI. Processen är cyklisk vilket innebär att arbetet är kontinuerligt och fokus ligger på att lära. I projektet deltar förutom kommunerna, AI Sweden och Lunds universitet som 1 av 15 globala pilotprojekt från UNICEF.

Lunds kommun har kartlagt och utvärderat UNICEF:s 9 riktlinjer om barns rättigheter och AI och implementerat ett förarbete kring AI på en digital process som berör barn i Lund.

– Vi har satt fingret på hur viktigt det är att ta hänsyn till barns rättigheter men också mänskliga rättigheter i stort när man utvecklar nya digitala system och AI system för att inte bygga in diskriminerande funktioner vilket är risken annars, säger Ulrika Dagård, samhällsstrateg med inriktning på social hållbarhet och mänskliga rättigheter på Lunds kommun.

Laiban ökar tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan

Ett försök att öka tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan är AI:n Laiban. Laiban samlar information om vardagen som till exempel: matsedlar, väderprognoser, rimliga kläder och kan svara på barnens frågor om detta. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är barnens rätt till delaktighet, barn är inte bara användare av Laiban utan även med i utvecklingen av Laiban. Laiban används bland annat på förskolorna i Helsingborg och är tillgängligt till de förskolor som vill börja använda Laiban med planen att ha kapaciteten att förse kommunens alla förskolor.

– Produkten vilar på ledorden tillgänglighet – att barnen ska ha tillgång till information vilket även kan innebära att Laiban finns på flera språk, säger Simon Melin, en av skaparna bakom Laiban.

SomeBuddy hjälper barn och unga vid näthat

Eija-Leena Koponen som varit med och utvecklat den digitala tjänsten SomeBuddy, ett annat exempel på UNICEF:s pilotprojekt, visar hur en app konkret kan hjälpa barn och unga vid näthat. SomeBuddy är ett AI-system som ger support till barn och vuxna som potentiellt har utsatts för diskriminering online. Appen analyserar situationen som uppstått och ger legala och psykologiska råd på ett vardagligt språk till användaren.

– Vi vill ge snabbt, robust och effektivt juridiskt och socialpsykiskt stöd och bakgrundsidén är att använda AI för att hjälpa så många som möjligt. Genom AI kan vi analysera ärendena och på så vis minskar vi experternas arbetsbörda vilket i sin tur öka antalet personer som får hjälp, säger Eija-Leena Koponen.

Fakta:
Webbinarium om barncentrerad artificiell intelligens

För att dela kunskap om barncentrerad artificiell intelligens (AI) anordnade Mötesplats Social Innovation och AI Sweden ett webbinarium 26 augusti. Intresset var stort med drygt 120 anmälda. Av de 74 personer som deltog fanns representanter från både akademin och de offentliga, privata och idéburna sektorerna. Se filmen från webbinariet

AI Sweden är det svenska nationella centrumet för tillämpad AI, med stöd av den svenska regeringen och den offentliga och privata sektorn över hela landet. Uppdraget är att påskynda användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige.

Mötesplats Social Innovations nya verksamhetsledare ser fram emot samarbeten över gränser

Sara Bjärstorp, verksamhetsledare, MSI
Sara Bjärstorp blir ny verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Hennes uppdrag är att utveckla de nationella samarbetena. Siktet är också inställt på att göra MSI till en stark internationell aktör.

– För att lösa komplexa samhällsutmaningar måste vi samarbeta över gränser. Jag ser fram emot att leda MSI:s nationella och internationella arbete. Det ska bli spännande att på ett konkret sätt få arbeta med spridningen av forskningsbaserad kunskap om social innovation som bidrar till förändring i samhället, säger Sara Bjärstorp.

Stark ledare med intresse för samverkan, social innovation och kultur i olika former

I Sara Bjärstorp får MSI en ledare som har lång erfarenhet av ledning inom akademin och verksamhetsutveckling av utbildning och forskning vid Malmö universitet. Hon har ett stort intresse för samverkan och gedigen kunskap om olika förutsättningar och möjligheter för samarbeten mellan akademin och andra sektorer. Närmast har Sara Bjärstorp arbetat som dekanråd med uppdrag att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle. Kultur i olika former ligger henne särskilt varm om hjärtat. Hon är strategiskt ansvarig för universitetets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen och hon har en rad externa uppdrag, bland annat som ledamot i styrelsen för Luleå tekniska universitet och Media Evolution.

– Lärdomarna från alla åren som ledare inom akademin tar jag med mig in i det gränsöverskridande plattformsarbetet vid MSI. Jag är väldigt intresserad av samverkan och social innovation och har genom mitt senaste arbete med kultursamverkan utvecklat ett brett externt kontaktnätverk som också är värdefullt i mitt nya uppdrag, säger Sara Bjärstorp.

Hoppas ska bidra med utvecklingen av MSI och Malmö universitet

Valet av ny verksamhetsledare hoppas vicerektor för samverkan vid Malmö universitet och MSI:s styrgruppsordförande Charlotte Ahlgren Moritz ska bidra till utvecklingen av såväl MSI som Malmö universitet.

– MSI är Malmö universitets enda renodlade samverkansplattform som engagerar externa partners från alla samhällssektorer. Därför är det viktigt att vi kopplar ihop utbildning och forskning med dessa kontaktytor för ömsesidigt utbyte, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

En plattform med framskjuten position nationellt inom social innovation

MSI är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer och socialt företagande med huvudsäte vid Malmö universitet och verksamhet vid lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. MSI samarbetar med offentlig och idéburen sektor, akademin och näringslivet och arbetet sker såväl lokalt, regionalt som nationellt och internationellt. Just nu arbetar MSI med temaområdena arbete i framtiden, barnets rätt, digital inkludering, jämlik hälsa och trygghet i det offentliga rummet. MSI initierar och arrangerar olika slags mötesarenor, till exempel föreläsningar, panelsamtal, nätverksträffar och konferenser. Under sex år arrangerade MSI Nordens största mötesarena inom social innovation – Social Innovation Summit. MSI producerar också filmer, artiklar, publikationer och rapporter, några exempel är 100 sociala innovationer, Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning och nu senast satsningen Forskning i samverkan som förändrar Sverige. MSI utvecklar även nya modeller och processer för samverkan, exempelvis testbäddar och science-labs.

– MSI har en framskjuten position nationellt inom social innovation och samverkan med gott renommé och ett extremt starkt och dynamiskt nätverk. Det ger goda förutsättningar och potential att förstärka kunskapsallianser, säger Sara Bjärstorp.

Tar ett större kliv ut i Europa för att bli en internationell aktör

Nu tar MSI ett större steg ut i Europa genom det EU-finansierade projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) där MSI tillsammans med Reach for Change och Inkludera representerar Sverige i ett europeiskt kompetenscenter med Frankrike, Spanien och Lettland.

– Jag ser fram emot att tillsammans med Sara Bjärstorp, våra MSI-noder och samarbetspartners vidareutveckla MSI, fortsätta förstärka och utveckla det nationella arbetet inom samverkan och sociala innovationer och genom det europeiska samarbetet bli en aktör i Europa och internationellt, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Är du nyfiken på samverkan och MSI?

Läs mer och kontakta gärna oss

Fakta: Sara Bjärstorp, ny verksamhetsledare för MSI
Sara Bjärstorp är disputerad i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet. Innan hon kom till Malmö universitet arbetade hon vid Linnéuniversitetet. 2011-2020 var hon prefekt för Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet. Det senaste året har Sara Bjärstorp varit dekanråd för att strategiskt utveckla samverkan vid Fakulteten för kultur och samhälle, ledamot i Rådet för samverkan samt strategiskt ansvarig för Malmö universitets initiativ för kultursamverkan i Malmö och regionen. Den 15 september tillträder Sara Bjärstorp det treåriga uppdraget som verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

Ökad samverkan genom Koalitionen för jämlik och fullständig skolgång

Koalitionen för en jämlik och fullständig skolgång har samlat flera förslag på aktiviteter. En klar majoritet av organisationerna ska utveckla samverkan med andra aktörer och fortsätter prioritera arbetet för att få barn och unga att lyckas i skolan.

Under våren genomförde Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet och Länsstyrelsen Skåne en koalition med 24 aktörer från alla samhällssektorer för att kraftsamla kring frågeställningen: Hur kan vi alla bidra till en mer jämlik och fullständig skolgång?

Koalitionen är en digital mötesmodell för att dela kunskap mellan sektorer som MSI utvecklat. Syftet är att samla aktörer som arbetar med en specifik samhällsutmaning. Målsättningen är att skapa förståelse, dela kunskap och att möjliggöra innovativt samarbete.

Johanna Björnheimer, verksamhetssamordnare vid Trans- och Tjejjouren i Malmö, menar att Koalitionen har sänkt trösklarna för kunskapsdelning och samverkan:

– Koalitionen har gett kontakter och kunskap om andra organisationer och verksamheter. Det känns viktigt för oss att ha ett ansikte på personer som vi tex hänvisar till.

Deltagandet i koalitionen har lett till flera förslag på aktiviteter och idéer som skulle kunna underlätta en jämlik och fullständig skolgång:

  • Starta föräldragrupper – för att stärka föräldrar i sin föräldraroll i skolan/med sina barn som skolelever.
  • Skapa en föräldraportal som skulle kunna lyfta läxläsning, hur skolan fungerar, vad betyg och bedömningar innebär, med mera.
  • Att läsning kan stärkas i samband med andra fritidsaktiviteter, till exempel genom läsning i omklädningsrum.
  • Utbildningar för att synliggöra könsskillnader och arbeta för genus och jämställdhet.
  • Att arbeta för fler trygga vuxna i barnens närhet.
  • Workshops om hur vi kan motverka en antiplugg-kultur.
  • Utveckla ett strukturerat arbete för att barn och unga ska vara delaktiga i utformningen av de aktiviteter som berör dem.

För Länsstyrelsen var valet av samhällsutmaning självklar.

– Vi har ett pågående arbete för att öka jämlikheten i länet med fokus på barn och ungas uppväxtvillkor. Vi ser att det är samma skyddsfaktorer för att motverka flera olika problem som ohälsa, kriminalitet, missbruk, våldsutsatthet med mera. En av dessa viktiga skyddsfaktorer är en trygg och fullständig skolgång, säger Martina Skrak, jämställdhetsstrateg, Länsstyrelsen Skåne.

Fokus har legat på de organisationer som befinner sig utanför skolan. En trygg och fullständig skolgång är en fråga som berör fler än bara skolan och det blir en styrka i arbetet när flera olika samhällsaktörer arbetar tillsammans. Skolan har idag redan många uppdrag och det finns en vinst i att fler aktörer är engagerade också på andra arenor.

Anna Singhateh, projektledare och samordnare på Pedagogisk inspiration Malmö i Malmö stad och Teresa Tomašević, universitetsadjunkt vid Malmö universitet, deltar i Koalitionen. De arbetar med Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre studier, som är en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet som bland annat syftar till att kartlägga och förstå ungas vägar genom utbildningssystemet och vidare till arbetslivet.

– Koalitionens syfte ligger väldigt nära Muvahs arbete och det har varit mycket värdefullt för oss att få möta andra organisationer som strävar mot samma mål. Särskilt intressant har det varit att möta de aktörer som inte har formellt ansvar för att fler elever når målen med sin utbildning. Det har gett oss ytterligare perspektiv i vårt arbete. Vi ser en styrka i denna mångfald av organisationsformer eftersom jämlik och fullständig skolgång är en fråga som angår samhället som helhet, inte bara utbildningssektorn, säger Teresa Tomašević och Anna Singhateh.

Möten för att initiera samverkan bokades in av vissa redan vid sista träffen. Totalt 93 procent av deltagarna uppgav att de planerar utveckla samverkan med någon av de andra Koalitionsdeltagarna.

– Vi försöker komplettera en traditionell bransch med digitala plattformar och därför blir insikter och nätverk extremt viktiga för oss. Deltagandet i Koalitionen har gett oss detta och vi planerarinitiera samarbeten med andra aktörer som deltog, säger Cem Celepli, VD, Snaptive.

Den 15 oktober blir det en återträff för Koalitionsdeltagarna där de kommer kunna berätta vad som har skett sedan den sista träffen.

Fakta: Så upplevdes koalitionen

Koalitionen för jämlik och fullständig skolgång graf

Koalitionsdeltagarna träffades vid fyra tillfällen och vid sista träffen uppgav 86% att deras organisationer definitivt kommer prioritera arbetet för en mer jämlik och fullständig skolgång framöver medan resterande 14% behöver lobba för det internt. Möten för att initiera samverkan bokades in av vissa redan vid sista träffen och totalt 93% uppgav att de planerar utveckla samverkan med någon av de andra Koalitionsdeltagarna.

100% av deltagarna anser att de har breddat sitt nätverk och deltagandet i Koalitionen har även främjat viljan att samarbeta över sektorsgränser: 86% planerar att utveckla sin samverkan med andra aktörer utanför den egna sektorn tack vare deltagandet i Koalitionen.

Vill du veta mer eller komma i kontakt med koalitionen?

Du som skulle vilja dela din kunskap med Koalitionsdeltagarna vid återträffen är varmt välkommen att kontakta Martina Skrak på Länsstyrelsen Skåne eller Gloria-Karin López på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Ny koalition samlar aktörer för en fullständig skolgång för barn och unga

Aktörer som deltar i Koalitionen för jämlik och fullgången skola
Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet och Länsstyrelsen Skåne har skapat en koalition för jämlik och fullgången skola. Koalitionen samlar samhällsaktörer utanför skolan för att se hur alla tillsammans kan bidra till att barn och unga trivs och lyckas i skolan.

Koalitionen är en digital mötesmodell för att dela kunskap mellan sektorer som MSI utvecklat. Syftet är att samla aktörer som arbetar med en specifik samhällsutmaning. Målsättningen är att skapa förståelse, dela kunskap och att möjliggöra innovativt samarbete.

– MSI har utvecklat metoder för fördjupat tematiskt arbete där social innovation har stort värde. Koalitionerna för samman aktörer som kan lära av varandra och finna nya sätt att samarbeta för barns trygghet och välmående, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare för MSI.

Idag finns stora skillnader mellan och inom de skånska kommunerna

– För oss på Länsstyrelsen är det här en del av vårt arbete med att främja trygga och goda uppväxtvillkor. Att klara skolan och att trivas i den är en viktig faktor för välmående under hela livet. Vi ser hur det idag är stora skillnader för barn och unga mellan och inom de skånska kommunerna, säger Ulrika Jerre, enhetschef social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne.

– Vi valde fullständig skolgång som samhällsutmaning för koalitionen. Vi ser hur fler aktörer än skolan kan vara viktiga i arbetet och vi är glada över den bredd vi har i deltagandet. Tillsammans kan vi göra skillnad, fortsätter Jerre.

Koalitionen består av 25 aktörer

Koalitionen består av 25 olika aktörer från myndigheter, kommuner, kultursektorn, civilsamhällesorganisationer och näringsliv. De kommer att träffas fyra gånger under våren för att kraftsamla i frågan om en jämlik och fullständig skolgång.

Otroligt viktig fråga som behöver lyftas mer

– Den främsta anledningen till att jag deltar i koalitionen är att jag har sett att det är möjligt att bidra till en bättre skolgång genom samverkan och insatser som skapar möjligheter för unga att stärka sitt självförtroende och sin framtidstro. Det är en otroligt viktig fråga som behöver lyftas mer, säger Nadine Flatt, projektledare Erikshjälpen Framtidsverkstad.

Vi hoppas bygga nätverk och utveckla ny kunskap tillsammans

Även Anna Singhateh, projektledare och samordnare på Pedagogisk inspiration Malmö i Malmö stad och Teresa Tomašević, universitetsadjunkt vid Malmö universitet, deltar i Koalitionen. De arbetar med Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre studier, som är en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet som bland annat syftar till att kartlägga och förstå ungas vägar genom utbildningssystemet och vidare till arbetslivet.

– En koalition för jämlik och fullgången skola ligger helt i linje med det arbete vi bedriver inom Muvah. Det kan inte bli mer rätt! För att lösa samhällsutmaningar måste vi samverka. Vi hoppas bygga nätverk och utveckla ny kunskap tillsammans, säger Anna Singhateh.

– Vi tror att vi genom våra studier kan bidra med, men även vara med och initiera och pröva, nya idéer och aktiviteter, säger Teresa Tomašević.

För mer information kontakta

Gloria-Karin Lopez, gloria-karin.lopez@mau.se

Koalitionen består av följande aktörer:

Altitude Meetings
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Brevvännerna
BRIS
Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg
Frilansare
Högskolan Väst
Jönköping University
Länsstyrelsen Skåne
Malmö Live
Malmö stad, Förskoleförvaltningen och Grundskoleförvaltningen
Malmö ungdomsråd
Malmö universitet
MKB Fastighet AB
Muvah: Malmö stad och Malmö universitet
Myndigheten för delaktighet
Mötesplats Social Innovation (MSI)
Nätverket
Perstorps kommun
Skolverket
Snaptive
Stiftelsen Läxhjälpen
Region Skåne
Trans- och tjejjouren
Unga Rörelsehindrade

Så stärker vi barns rättigheter i praktiken

I februari 2021 har det gått lite mer än ett år sedan barnkonventionen blev svensk lag. Mycket arbete återstår för att barnets bästa ska komma först. Under ett webbinarium av Mötesplats Social Innovation och UNICEF Sverige presenterades goda exempel på hur näringsliv, offentlig och idéburen sektor bidrar till att stärka arbetet med barnkonventionen i praktiken genom sociala innovationer.

Många barn i Sverige lever i utsatthet, i till exempel matfattigdom och hemlöshet. Detta har inte minst blivit tydligt under den rådande pandemin.

– Pandemin sätter ytterligare fingret på att vi inte kan låta bli att jobba med barns rättigheter, utan vi ser att barn som redan lever i utsatthet lever ännu mer i det dolda när samhällets insyn minskar, säger Katharina Eisen, UNICEF Sverige.

Utsatta barn och familjer har många kontaktpunkter

Utsatta barn och deras familjer kan i regel ha 34 kontaktpunkter med olika aktörer som vårdnadshavarna behöver koordinera. I värsta fall kan detta leda till att insatser inte sätts in då aktörer som exempelvis hälso- och sjukvården, polisen eller socialtjänsten tror att någon annan redan initierat dem. Detta kan även hända när ingen profession har det tydliga mandatet att se till så att barnens behov möts.

Tydligare styrning behövs

För att röra oss framåt och sätta barnets bästa först behövs flera olika insatser. För det första behövs tydligare styrning och tryck från politikerna när det gäller att stärka barnrätten.

– Vi behöver gå från ord till handling och säkra strukturerna hos kommunerna, säger Katharina Eisen.

Barn behöver komma till tals mer

För det andra behöver aktörer utgå från barnens egna berättelser och låta barn och unga vara delaktiga i frågor som berör dem. Maskrosbarn arbetar med att ge stöd till barn och unga i främst Stockholm, Göteborg och Malmö. De möter ungefär 100 barn i veckan. Många organisationer vill inkludera barnen men vet inte hur. Därför arbetar Maskrosbarn med servicedesign där brukarna får vara med och problemdefiniera och samskapa verktyg och processer. De har tagit fram en rad verktyg, exempelvis Barnrättsboxen med kortleken ”Vanliga frågor till soc”, Utredningskartan och Pimp my soc, där unga fick inreda socialtjänstens samtalsrum.

– Det gäller att jobba med relevanta processer och med praktiska frågor som unga är engagerade i för att få med oss dem. Man behöver träffas på ungas arenor och så måste man skapa på lika villkor, säger Therese Eriksson, Maskrosbarn.

Mer och bättre samverkan över gränser nödvändigt

För att stärka barnens bästa behövs det slutligen mer och bättre samverkan över gränser. Det finns en enorm potential i samverkan. Olika samhällssektorer kompletterar varandra och behöver samverka ännu mer. Ett bra exempel är samverkanskampanjen ”The Karma Lemon Challenge” som genomfördes av Rädda Barnen samt Karma, en start-up som utvecklat en app där mat som inte säljs av restauranger och caféer säljs till konsumenter till ett lägre pris. Under pandemin kontaktade Rädda Barnen Karma för ett projekt om att hjälpa barn i utsatthet. Då skapades kampanjen där följare utmanades att äta en citron, donera fem måltider till barn och nominera fem andra personer att göra detsamma. Kampanjen fick stor spridning i sociala medier, massor med privatpersoner men också kändisar deltog och tillsammans delade de ut 50 000 måltider.

Många barn är helt beroende av skolmaten

– Många barn är helt beroende av skolmaten för att inte gå hungriga. Vi ville göra någonting för att bidra till att förbättra barnens situation, säger Victoria Svensson, Karma.

Som start-up har Karma inte samma ekonomiska resurser som storbolagen att lägga på välgörenhet, men de kunde erbjuda ett agilt och engagerat team samt en plattform med många kunder och restaurangpartners. Samtidigt som Rädda Barnen visste vilka barnfamiljer som hade ett behov av måltiderna.

– Vi såg att vi kunde skapa en win-win-situation. Att vi gick ihop gjorde att kampanjen fungerade så bra, säger Victoria Svensson.

Näringslivet behöver göra mer

Näringslivet kan och behöver göra mycket mer för att främja barns rättigheter och lika villkor. Kavli har länge arbetat för att stötta utsatta barn. Företaget delar ut medel till en rad olika organisationer och verksamheter, till exempel Erikshjälpen för barn som lever i fattigdom i Helsingborg och Uppsala.

– Vi måste se samhällets gemensamma behov i ett större perspektiv. Jag tycker att näringsliv och offentlig sektor är alldeles för separerade. Grunden för samverkan är en gemensam målsättning, säger Gerhard Bley, Kavli.

Vill du veta mer?

Se webbinariet (Youtube).
Presentationerna från webbinariet 19 februari (pdf).
Frågor och svar i chatten från webbinariet 19 februari (pdf).
Barnens bästa gäller! i Kronoberg.
Unicef Sveriges Barnrättskommuner.
Kavlifonden, Kavlifondens program för forskning inom hälsa och det empatiska ledarskapet.
Maskrosbarns Barnrättsboxen och den nya verksamheten Extravuxen.
Linköping Stadsmissions rapport Min tur att berätta (pdf). Projektet Barns rätt i skyddat boende, som Stadsmissionen driver tillsammans med Bris.
Karma.

Så skapar vi socialt hållbara transporter

Fler perspektiv behövs i arbetet med transportsystemet för att uppnå social hållbarhet. Det menar Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet och forskningscentrumet K2. Den 6 oktober anordnar Mötesplats Social Innovation webbinariet Hållbar mobilitet för barns rörelsefrihet.

Brist på tillgång till transporter och kollektivtrafik bidrar till social exkludering och segregering. Vissa grupper, de priviligerade, i samhället kan styra över sin mobilitet. Andra, de mest utsatta och ekonomiskt svaga, som till exempel bor i en förort till Stockholm eller Göteborg eller på landsbygden har komplicerade resvägar till arbete, skola och aktiviteter. De kan inte välja, de är beroende av kollektivtrafiken och måste sätta av mycket tid för sitt resande.

– Orättvisorna i transportpolitiken blir väldigt konkreta och tydliga när det inte finns bussar eller tåg i vissa orter, stadsdelar eller områden.

– För att ta ett exempel placeras unga hbtq-migranter i flyktingboenden på landsbygden där det inte finns kollektivtrafik. De kan inte söka sig till sina sociala sammanhang och blir på så sätt dubbelt exkluderade, säger Christina Lindkvist.

Christina Lindkvist är Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi samt docent och biträdande professor i urbana studier vid Malmö universitet. Hon var med och byggde upp forskningscentrumet K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Nu fokuserar hon, tillsammans med Chiara Vitrano, på rättvis kollektivtrafik och bland annat kollektivtrafiken för boende i Bunkeflostrand och Lindängen. Med forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, forskar hon om tillgänlighet i mer glesbebyggda områden. I höst utkommer hon tillsammans med Malin Henriksson, forskare vid VTI, med antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet. I boken skriver forskare vid VTI, Malmö universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, om sociala perspektiv på transporter.

– Att ha ett socialt rättviseperspektiv i transportplaneringen innebär att man utgår från de som har det svårast. Det kan handla om linjedragningar, turlistor, prismodeller och kompletterande serviceutbud, säger Christina Lindkvist.

Flera förändringar behövs
Det finns flera utmaningar och krävs flera förändringar för att åstadkomma socialt hållbar mobilitet. För det första behövs synen på kollektivtrafik, på resenärer och tillgänglighet förändras. Är kollektivtrafik en kollektiv nyttighet eller en konsumtionsvara? Är resenärer kunder eller medborgare?

– Transportpolitiken har en inbyggd logik där de välförsörjda premieras. Den byggda miljön kräver att människor ska kunna flytta på sig i vårt samhälle.

– Det finns också ganska starka värderingar kopplat till mobilitet. Att kunna resa, vara mobil, flyttbar har starka positiva konnotationer. Vi ska kunna resa långt, vara på språng. Det är sammanvävt med en idé om framsteg, utveckling och framgång. Medan att vara platsbunden, immobil nästan innebär att vara bakåtsträvande och gammeldags, säger Christina Lindkvist. Men det är spännande nu eftersom coronapandemin har gjort att vårt resande förändras fortsätter hon.

Transportplaneringen behöver kompletteras med nya perspektiv
För det andra behöver den konventionella transportplaneringen kompletteras med andra perspektiv, kunskap och metoder. Kvalitativa analyser av transportsystemets betydelser behöver ”översättas” så att de blir användbara på likande sätt som kvantitativa mått och beräkningar och fler grupper behöver inkluderas i samråd och bli lyssnade på.

– Transportsektorn är mycket teknisk, men de börjar få in samhällsvetenskapliga kompetenser och andra perspektiv. Det är också viktigt att ta tillvara lokal kunskap om behov och önskemål, säger Christina Lindkvist.

Alternativa ekonomiska prismodeller
För det tredje behövs finansiering och ekonomiska prioriteringar ses över. Infrastrukturprojekt är dyra och kollektivtrafiken måste finansieras. Men det finns olika försök till nya sätt att se på kollektivtrafik. I Dunkirk har man exempelvis infört gratis kollektivtrafik och i Skåne har man provat gratis resekort till unga.

– Det borde finnas något sätt att göra prissättningen mer jämställd och rättvis, säger Christina Lindkvist.

Läs mer om och anmäl dig till webbinariet den 6 oktober

Läs mer om Christina Lindkvist

Systemomställning i fokus när samtalsserie knyts ihop

För ett par decennier sedan var Karlshamn, som många andra svenska städer, ett industrisamhälle. Men idag ser det betydligt annorlunda ut i Blekinges innovationscentra. Kraftfulla initiativ från offentligheten och näringslivet, samt etableringen av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har fått  kunskapsintensiva företag såsom spelföretag och edtech-bolag att etableras och växa i städerna. Niclas Melin från NetPort Science Park i Karlshamn berättar om deras strategier för att driva innovation. Nyckeln? Re-skilling och tvärsektoriell samverkan.

NetPort Science Park grundades för tjugo år sedan med syfte att förnya Karlshamn. Staden har en historia av att vara ett tungt industrisamhälle, men med NetPort Science Park ville man få in tjänste- och kunskapsföretag. Resultatet blev ett så kallat “tripple helix”-samarbete, där offentligheten, akademi och näringsliv gick samman för att skapa någonting nytt.

– Vårt jobb är att bidra med samhällsnytta och tillväxt, och slarvigt kan jag ibland tänka att det är ett sätt att beskriva området social innovation. Det är det som ska driva oss, att göra samhället bättre och samtidigt stimulera tillväxt i regionen, säger Niclas Melin.

Idag arbetar Niclas Melin med att skapa och utveckla samarbeten för att driva på regionala och nationella förändringsprocesser kopplat till social innovation. Med titeln “digital kultuvator” har han under våren bland annat engagerat sig i Mötesplats Social Innovations samtalsserie “Re-Act”, en digital samtalsserie som lyft just värdet av re-skilling i tider av kris och snabba skiften.

– Vi har rört oss i samma sammanhang som MSI, och under våra många möten har vi alltid haft väldigt intressanta diskussioner som kan kopplas till just stadsomvandling, re-skilling och livslångt lärande. I våras så kände vi att vi borde göra någonting tillsammans för att lyfta denna frågan, och vi började smida planer för en kunskapsallians.

Re-skilling och livslångt lärande – ett av MSI:s temaområden

Under våren har MSI arbetat med flera olika teman som kan kopplas till krisdriven social innovation. Ett av dessa teman har varit just “re-skilling och livslångt lärande” och genomförts i samarbete med NetPort Science Park och Region Blekinge. Den 24 september genomförs den tredje och sista delen under rubriken är “Kan krisen bli en språngbräda för systemomställning?”.

– Tillsammans har vi gjort något helt nytt, och jag tycker det har varit djärvt av oss att våga genomföra ett obeprövat format i ett obeprövat sammanhang. Vi har lärt oss så mycket på vägen, och vi har stärkt förtroendet mellan våra respektive organisationer, säger Niclas Melin.

Det var i samarbetet mellan MSI, NetPort och Region Blekinge som idén med att lyfta just re-skilling och livslångt lärande som temat föddes. Krisen har helt enkelt tvingat företag, organisationer och individer att göra nya saker på nya sätt, och det fanns ett gemensamt behov att synliggöra innovativa arbetssätt och lyfta nya sätt att organisera sig under krisen.

– Vi vet ju alla att en kris kommer att gå över, men det viktigaste blir ju lärdomarna. Hur kan vi hitta saker som gör oss bättre efter krisen? Men kanske också saker som vi kan lära oss för att få nytta av redan under krisen, säger han.

Samtidigt vill Niclas Melin också poängtera att “re-skilling” är ett svårt begrepp.

– Det är långt ifrån alla som är med på vad re-skilling egentligen är, och det är någonting jag har lärt mig. Vi behöver skapa ett inkluderande språk när vi pratar om dessa saker. I synnerhet när vi nu går över till att göra saker digitalt och har möjlighet att inkludera ännu fler inom det sociala innovationsfältet.

Vill du läsa mer om re-skilling och livslångt lärande? Du hittar mer information på vår hemsida

Mål och förväntningar inför Re-Act 3

Inför den sista och avslutande delen i samtalsserien hoppas Niclas Melin att kunna bidra till framåtriktad rörelse genom att hjälpa deltagarna på webbinariet att se möjligheter för sina företag och organisationer att röra sig i en önskvärd riktning.

– Jag ser fram emot ett samtal där vi kan lyfta det faktum att vi befinner oss mitt i en kris som vi inte vet hur länge den kommer att hålla i. Hur kan vi använda denna lucka för att bygga ett samhälle vi faktiskt vill ha? Fokus måste ligga på hållbarhet – och vi vill ge praktiska insikter kring hur organisationer och individer kan agera, säger han.

Anmäl dig till webbinariet Re-Act del 3
Missa inte den tredje och avslutande delen av “Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften” den 24 september klockan 9-11.

Anmäl dig här: https://re-act-del-3.confetti.events/

Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?

Den 9 juni anordnade Mötesplats Social Innovation i samverkan med Danfo och Sopact ett webbinarium med utgångspunkt på ”Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?”, där över 150 personer deltog. För den som vill fortsätta diskutera har vi upprättat en LinkedIn-grupp som ni gärna får gå med i. Nedan följer en summering av vad som lyftes som viktigt att ta med sig i arbetet framåt för skapandet av trygga offentliga miljöer både för och med barn samt unga.

 

Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet

Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?

En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.

 

Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet

Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.

 

Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap

För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.

Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.

Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.

– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB

Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.

Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.

– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.

Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt. För att se och läsa Tommy Borglunds fullständiga kartläggning kan ni klicka här.

 

”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”

I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.

Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:

Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.

 

Webbinariet i efterhand

Se webbinariet i sin helhet här!

Anmäl dig gärna till MSI:s nyhetsbrev för att få veta när fler samtalsdelar kommer äga rum inom samtalsserien ”Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken”.

/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Re-Act del 2: Näringslivet ställer om för överlevnad

Re-Act - en samtalsserie om reskilling. Näringslivet ställer om för överlevnad.

Fredagen den 12 juni kör vi den andra delen av samtalsserien Re-Act som fokuserar på reskilling som fenomen och samhällskraft. Tema denna gång är: Näringslivet ställer om för överlevnad. 

I detta samtal tar vi avstamp från ett nytt forskningsprojekt från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap som undersöker industrisektorns omställning under coronakrisen. Joakim Netz är forskare vid Jönköping University och driver forskningsprojektet för MSB. I denna samtalsdel får ni höra honom prata om industrisektorns omställningsförmåga, krisberedskap och organisatorisk resiliens.

Panelister

Paulina Modlitba
Moderator

Paulina Modlitba arbetar som frilansande konsult inom digital kommunikation, marknadsföring och affärsutveckling. Hon har ett stort intresse för social innovation och omställningsprocesser och har bland annat studerat Media, Arts and Science vid prestigefyllda MIT Media lab i Cambridge. 2018 blev Paulina Modlitba nominerad till årets talare i kategorin “moderator”.

Gabriella Manieri
Upphandlingschef, Malmö stad

Gabriella Manieri har ett imponerande CV och har arbetat med upphandlingsfrågor i över trettio år. Idag är Gabriella upphandlingschef på Malmö stad där hon har ett övergripande ansvar för kommunens inköps- och upphandlingsverksamhet. Varje år upphandlar Malmö stad varor, tjänster och entreprenader för cirka nio miljarder kronor. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av kommunens totala omsättning.

Joakim Netz
Universitetslektor Jönköping University

Joakim Netz är forskare vid Tekniska Högskolan vid Jönköpings universitet. Han har bland annat bedrivit forskning kring innovation och förnyelse i försvarssektorn med särskilt fokus på värdeskapande och företags bidragande till hantering av samhällsutmaningar. Just nu leder Joakim Netz ett forskningsprojekt som tittar närmare på hur företag ställer om för att bidra i coronakrisen. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Malin Jogmark
Verksamhetsutvecklare, Marinmuseet Karlskrona

Malin Jogmark arbetar som verksamhetsutvecklare på Marinmuseet i Karlskrona. Marinmuseet är en engagerad aktör i arbetet med att tillgängliggöra det svenska kulturarvet och redan innan coronakrisen arbetade Malin med en utvecklingsplan för verksamheten med fokus på innovation, samverkan och nya affärsmodeller. Malin Jogmark ser museer som viktiga aktörer i arbetet med hållbar utveckling då de är arenor för delaktighet där historien både möter sin samtid och framtid.

Oliver Lundgren
VD och grundare Skolon

Oliver Lundgren är entreprenören som startade sin första verksamhet vid 13 års ålder. Idag är han VD och medgrundare i företaget Skolon som arbetar med digitala läromedel inom skolan. Skolon lanserades 2015 och är idag ett av Sveriges snabbast växande edtechföretag. Skolons vision är att möjliggöra digitalt lärande för alla.

Läs mer och anmäl dig

Det finns fortfarande chans att lyssna live och ställa frågor under webbinariet. Läs mer och anmäl dig.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag. 

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.