Forskning om diskriminering på arbetsmarknaden behöver nå ut till arbetsgivare

Människor i arbete

Trots stor etnisk och rasmässig mångfald i Sverige förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad. Sayaka Osanami Törngren, forskare vid Malmö universitet, har med Mötesplats Social Innovation skapat ett kommunikationsmaterial för att öka medvetenheten om diskriminering och rasism.

Forskning i Sverige visar att även om kompetens och arbetslivserfarenhet som förvärvats i Sverige motverkar diskriminering på arbetsmarknaden positivt, påverkar faktorer som namn, särskilt arabiskklingande namn, och etnisk och rasmässig bakgrund, till exempel afrosvensk bakgrund, arbetsgivarnas anställningsbeslut negativt.

Forskningsprojekt för att förstå diskriminering på arbetsmarknaden

I forskningsprojektet Att förstå diskriminering vid anställning och utforska möjligheten till intervention genom eye-tracking, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte forskare potentiell diskriminering i urvalsbeslut i det inledande skedet av rekryteringen. En experimentell undersökning av CV-sortering med rekryterare med erfarenhet av rekrytering av mångfaldsanställda i svenskbaserade företag och offentliga organisationer genomfördes och studerades. En större digital enkät genomfördes också för att validera undersökningens resultat. Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

– Vi behöver mer forskning på området med tanke på att vi vet att ihållande diskriminering på grund av ras och etnicitet förekommer konsekvent på den svenska arbetsmarknaden, säger docent Sayaka Osanami Törngren, vid Malmö universitet som lett forskningsprojektet.

Mer forskning behövs

För att förstå diskriminering på arbetsmarknaden behövs ytterligare forskning. För det första finns det ett fortsatt behov av att förstå vem som fattar beslut om anställning. För det andra behövs mer forskning och data om den sociala önskvärdhetens roll och om välvillig rasism. För det tredje behövs mer kunskap och forskning om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet.

– I vår data saknas uppgifter om vilken roll de chefer har som fattar beslut om anställnings- och mångfaldspolicyer, säger Sayaka Osanami Törngren.

Välvillig rasism upprätthåller dikotomi

Välvillig rasism är strukturell och subtil diskriminering som framställs som handlingar av solidaritet med minoriteter. Kanske inte avsiktligt, men genom att hjälpa på ett omedvetet sätt, minskar personer i högre positioner minoriteters handlingsutrymme genom en världsbild som upprätthåller en dikotomi.

– Vi engagerade privata och offentliga organisationer som aktivt arbetar för mångfald och inkludering på sina arbetsplatser. De potentiella mönstren av välvillig rasism bör identifieras i ytterligare analyser, säger Sayaka Osanami Törngren.

Det tredje behovet av ytterligare forskning på området är om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet. Rekryterare som är medvetna om den rasmässiga och etniska mångfalden, tillsammans med social önskvärdhet, kan stimulera positiva fördomar snarare än negativa fördomar mot mångfald, vilket kan bidra till inkluderande rekrytering.

Insatser för att kommunicera och sprida forskningsresultat

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Sayaka Osanami Törngren, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

– Vi vill nå ut med vår forskning, och samarbeta med aktörer utanför akademin för att driva på arbetet. Vi presenterade forskningsresultaten och försökte identifiera vilken typ av kommunikativt stödmaterial organisationerna och företagen behöver, säger Sayaka Osanami Törngren.

Vill öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism på arbetsplatser

Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

Studenter fick öva på att kommunicera forskningsresultat

Carlotta Ponchia är en av de studenter som arbetade med att sprida forskningsresultat. Fokus för Carlottas uppgift var välvillig diskriminering. Hon använde en empirisk artikel av Romani, Holck och Risberg för att förstå hur identitet formar etniska och rasmässiga minoriteters möjligheter på arbetsmarknaden i Sverige. Analysen visade hur personalavdelningar bör vara medvetna om sina inkluderingsinitiativ, eftersom dessa, liksom ”välvilliga” beteenden, många gånger leder till marginalisering istället för inkludering. Carlotta Ponchia tyckte att uppgiften var intressant och användbar eftersom den var uppdelad i en akademisk del, den kritiska sammanfattningen av den empiriska artikeln, och en praktisk del med kommunikationsuppgiften i infografik för sociala medier.

– Infografikuppgiften bidrog till att göra forskning tillgänglig och användbar för en större allmänhet. Jag tror att det är avgörande, särskilt när dessa data visar att förändringar behövs och att specifika beteenden är skadliga, säger Carlotta Ponchia.

Det visuella innehåll som studenterna skapade speglar deras förståelse för hur rasism och diskriminering kan upprätthållas eller motverkas på arbetsmarknaden. Materialet är tänkt att användas på arbetsplatser och i organisationer för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism, inte bara i rekryteringsprocessen utan också i vardagliga situationer i organisationer, till exempel i arbetet med policys, befordringar och arbetsmiljöfrågor.

Läs kommunikationsmaterialet Understanding discrimination in recruitment in Sweden – based on a research and communication project at Malmö University här.
Läs mer om Sayaka Osanami Törngrens forskning här.

Text: Lotta Orban

Läsecirkel om tänkbara framtider ska öva oss i ovisshet

Future-Making Academy
Future-making Academy är en läsecirkel om ovisshet. Genom litteratur och andra uttrycksformer utforskar deltagare tillsammans med forskare existentiella frågor i samhället och världen. I höst genomförs en andra omgång.

Future-making Academy som är en läsecirkel om ovisshet och samhällsförändring, startade i våras och arrangeras av forskare vid forskningsplattformen Collaborative Future-Making och Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, i samarbete med författaren och utbildaren Pernilla Glaser.

– Vi använder litteratur och läsning som redskap för att förstå vår tid och förbereda oss för mer genomgripande existentiella förändringar. Tanken är att öva upp vår kritiska föreställningsförmåga och att möjliggöra framtidsskapande och samverkan i komplexa frågor, säger Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation och forskningsledare för forskningsplattformen Collaborative Future-Making, vid Malmö universitet.

Per-Anders Hillgren
Per-Anders Hillgren, forskningsledare för Collaborative Future-Making.

Utmanar invanda föreställningar om världen

Per-Anders Hillgren menar att vi lever i en omvälvande tid. Fundament i samhället som människor trott varit stabila har börjat röra på sig. Våra sätt att försöka förstå världen kanske inte fungerar längre. Vår roll och plats är inte lika självklar. Detta omtumlande tillstånd kan vara jobbigt att befinna sig i, samtidigt öppnar det upp nya möjligheter för oss.

– Tillsammans utmanar vi invanda föreställningar som både tagits för givna i samhället och av oss själva, och som ligger i vägen för att förändra samhället i en mer hållbar och inkluderande riktning. Det kan handla om föreställningar om världen, om den mänskliga naturen, vad saker är, hur vi organiserar oss, producerar värde, eller hur vi förstår våra professionella identiteter och roller, säger Per-Anders Hillgren.

Läsning och reflektion för resiliens
Genom Future-making Academy vill forskarna skapa former för läsning och reflektion, rum för kunskapsutbyte och fördjupning, och ge utrymme för att undersöka och diskutera hur tankar och idéer ur de texter som alla läser kan ha resonans i den egna verksamheten. Det är ett läsande som inte syftar till en entydig slutsats, utan istället uppmuntrar till fördjupad reflektion både individuellt och gemensamt. Det aktiva läsandet ska skapa resiliens.

Pernilla Glaser
Pernilla Glaser är berättare och utbildare.

Framtiden leks och läks fram utifrån sårbarheter

Pernilla Glaser som är en berättare och utbildare brinner för samtal mellan olika erfarenheter och kompetenser. Hon är verksam i gränssnittet mellan forskning, konst och civilsamhälle och har stor erfarenhet av metodutveckling och processledning.

– Att läsa är alltid att befinna sig i komplexitet. I Future-making Academy läser vi texter som belyser och ger perspektiv, vokabulär och förhållningssätt för en tid fylld av konflikt. Vår hållning är att framtiden läks och leks fram utifrån de sårbarheter vi upplever i vår samtid, säger Pernilla Glaser.

– När vi läser och reflekterar gemensamt kring texterna övar vi på att språksätta det som ännu inte riktigt har ett färdigt och fixerat språk. Det gör samtalen sköra och utforskande och öppnar för möjliga insikter, säger hon.

Vid fyra tillfällen träffas deltagarna, från flera olika sektorer, fält och praktiker. Det övergripande temat för träffarna är trassligheten i vår tid. Hur kan vi förstå och beskriva sådant som vi inte kan överblicka och vad betyder det att ta sig fram tillsammans i okänd terräng? Inför varje tillfälle får deltagarna ett antal texter att läsa eller annat material att lyssna eller titta på. Det är en blandning av forskning, populärvetenskap, essäer och fiktion. Varje träff leds av Pernilla Glaser tillsammans med minst en forskare.

Den 7 november startar den andra omgången av Future-making Academy. Anmälan är öppen till 20 oktober. Läsecirkeln hålls på både svenska och engelska.

Läs mer och anmäl dig till Future-making Academy #2

Läs mer om Future-making Academy

Se en film om Future-making Academy

Text av: Lotta Orban

Hur kan vi lära oss att leva med havet? 

Anna Schröder och Linn Johansson, på Sea Forum, Bauhaus of the Seas Sails, Malmö.
Det nya projektet Bauhaus of the Seas Sails utforskar hur Malmöbor, aktörer och organisationer i Malmö kan skapa nya relationer med havet. Första steget är att skapa ett Havsforum med lokala aktörer.

Forskare vid Malmö universitet arbetar tillsammans med Mötesplats Social Innovation och Marint Kunskapscenter i Malmö i projektet Bauhaus of the Seas Sails (BoSS) med att stärka relationen mellan staden och havet, i Malmö och Öresund.

– Tillsammans med invånare, aktörer, organisationer och praktiker vill vi utforska hur vi kan gå från att bara se havet som en vacker utsikt eller en resurs till att snarare se det som en granne, som vi behöver lära känna och leva med, säger Anna Seravalli, som tillsammans med Anders Emilsson, båda forskare i design på Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar i projektet. 

Behövs en förändring i perspektiv i människors syn på och hantering av havet

När Malmö växer och förändras som stad behövs en förändring i människors syn på havet och hur de behandlar och hanterar det. 

Samskapande på första workshopen med aktörer i Malmö.

–  Människor behöver bli havsmedvetna och förstå havets påverkan på oss människor och hur människan påverkar havet. Vi människor behöver göra en insats för att ta hand om havet, som har en central roll, när det bland annat gäller att reglera klimatet, ta upp koldioxid, ge oss syre och mat, säger Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö. 

Södra Varvsbassängen håller på att återställas

I Södra Varvsbassängen i Malmö är havsbottnen förorenad sedan Kockums under lång tid bedrev industriverksamhet norr om hamnbassängen. Hamnbassängen saknar nästintill växt- och djurliv. Parallellt med Bauhaus of the Seas Sails pågår nu arbetet där Malmö stad i samarbete med Marint Kunskapscenter i Malmö återställer vattnet och livet i hamnbassängen. Eftersom hamnbassängen idag är nio meter djup håller Malmö stad på att minska vattendjupet och grunda upp botten till fyra meters djup. Bottnen på cirka 52 000 kvadratmeter, vilket motsvarar sju fotbollsplaner, ska kapslas in. Detta gör man med stenkross och lermorän, ovanpå läggs sjösand och större stenar.  

Uppgrundning ger flera fördelar

Uppgrundningen av Södra Varvsbassängen kommer ge flera fördelar. För det första så ökar den biologiska mångfalden under ytan när bassängen är grundare och solljuset lättare når ner till botten. Då skapas bättre förutsättningar för alger, musslor, fisk och ålgräset att trivas. Ålgräset är en viktig barnkammare och uppväxtplats för många av våra fiskarter i havet. Men ålgräset är också fantastiskt bra på att ta upp och lagra koldioxid och stabilisera sand och göra vattnet klarare. På sikt kommer vattenkvalitén bli bättre.  

Kulturella deltagande aktiviteter ska främja relationer och stärka bandet med havet

Bauhaus of the Seas Sails strävar efter att uppnå en hållbar och inkluderande omställning, genom att arbeta med kulturella och deltagande aktiviteter för att främja nya relationer och sätt att leva med havet. Målet är att koppla ihop staden med havet.  

Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö och Anna Seravalli, forskare på K3, Malmö universitet på introduktionsmötet för Havsforum eller Sea Forum.

Bauhaus of the Seas Sails i Malmö kommer att driva olika aktiviteter för att utforska och skapa vägar till nya framtider utifrån Bauhaus of the Seas Sails ledande principer: hållbart, inkluderande, vackert och lokalbaserat.  

– Just nu håller vi på att skapa ett Havsforum, en styrgrupp där 12 aktörer från alla sektorer i Malmö deltar, som ska vara med och ta fram en plan för vårt arbete, säger Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, som projektleder Öresundspiloten. 

Nästa steg är att tillsammans med Havsforum rekrytera havsambassadörer. Dessa kommer att utveckla och genomföra kulturella aktiviteter, som kan främja nya sätt att tänka och agera kring havet, tillsammans med olika grupper och aktörer i Malmö. 

Fakta Bauhaus of the Seas Sails 

Bauhaus of the Seas Sails är det sjätte EU-finansierade Lighthouse projektet som ska utveckla så kallade Lighthouse Demonstrators inom EU:s satsning på New European Bauhaus (NEB). I projektet deltar Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Sverige, med totalt 18 partners, som tillsammans representanter lokala myndigheter, universitet och civilsamhällsorganisationer.  

Läs mer: 

https://mau.se/forskning/projekt/bauhaus-of-the-seas-sails/ 

https://bauhaus-seas.eu/ 

 

”Jag vill pusha utvecklingen framåt” 

Tom Roodro, Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet
Tom Roodro har arbetat med social innovation i många år, alltid i gränslandet, med att utveckla olika typer av samarbeten. Nu byter han Malmö stad mot akademin när han blir projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Hur kan vi bidra till att minska hemlöshet, segregation och barnfattigdom? Det är frågor som Tom Roodro funderar över.  

– Min ingång har alltid varit att det behövs många olika aktörer för att lösa komplexa samhällsutmaningar, säger han. 

Sedan 1 juni är han ny projektledare på Mötesplats Social Innovation och med särskilt fokus på arbetet som kompetenscenter för social innovation inom ESF+.  

– Det handlar bland annat om att stötta projekt som har fått finansiering från Svenska ESF-rådet men också om att stödja ESF-rådet i social innovation, säger han. 

Tom Roodro har följt Mötesplats Social Innovation sedan starten 2010 och bland annat suttit med i en referensgrupp för Social Innovation Summit. Nu ser han fram emot att få fokusera på de frågor han tycker är mest spännande – social innovation och att få pusha utvecklingen framåt. 

Social innovation är en nyckel 

Just social innovation tycker Tom Roodro är en nyckel för att få ett välmående samhälle. 

– Hur vi organiserar oss är en utmaning. Många organiserar sig efter sin organisation. Men det finns massor att hämta i projekt och verksamheter som ligger utanför linjeorganisationer. Samhällsentreprenörer lyckas göra mycket som inte kärnverksamheten klarar, och samhället i stort behöver. Som jag ser det kan vi bli bättre på att stödja dessa initiativ, säger han. 

Samhällsengagemanget har funnits med länge
På sätt och vis kommer Tom Roodro tillbaka till Malmö universitet. Han läste nämligen en magister i IMER på Malmö högskola. Samhällsengagemanget har funnits med länge. Efter studierna jobbade han först i en förening som arrangerade mentorsskapsprogram för nyanlända akademiker. Därefter jobbade han på Region Skåne innan han fick arbete på Malmö stad. I tio år har Tom Roodro arbetat med att utveckla samarbeten mellan kommunen och civilsamhället i Malmö och jobbat med alltifrån upphandlingsfrågor till mänskliga rättigheter.  

Driver podden Engagemanget 

På sin fritid driver Tom Roodro Engagemanget, en podd om samhällsengagemang som han startade januari 2022. Den handlar om människor som gör det lilla extra. Genom att lyfta fram positiva krafter, människor som vill göra gott för andra, vill Tom Roodro ge människor hopp, tillförsikt till framtiden och uppmuntra andra till att skapa en bättre värld för alla.  

 – Jag ville testa det formatet och lära mig hantverket. Och så ville jag fånga upp alla de människor jag springer på, deras roll, erfarenhet och tankar. 

På frågan om vilket avsnitt som är speciellt svarar Tom att alla samtal har varit väldigt fina. Sedan tycker han att det senaste samtalet med Jenny Grettve som driver den tillfälliga mötesplatsen Anon tillsammans med Stena fastigheter är väldigt intressant. Hon jobbar med hållbar utveckling och ställer frågor som inte ställs. Varför det ekonomiska systemet ser ut som det gör? Vad det betyder att vara människa? Vad är utveckling? Kan det innebära något annat än tillväxt?  

– Det blev ett spännande samtal, säger han.  

Kuriosa om Tom Roodro
Tom Roodro är född och uppvuxen i Mantorp i Östergötland. Han springer mycket och långt. Han har fru, två barn och en dansksvensk gårdshund.  

Lyssna på podden Engagemanget https://shows.acast.com/engagemanget 

Ny guide ska underlätta effektmätning av hållbarhetsarbete

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har i samarbete med Telia tagit fram ett verktyg för att kunna visa på värdet av det sociala hållbarhetsarbetet.

 

Genom EU direktiv finns ökade krav på större företag att kunna visa på och rapportera sitt hållbarhetsarbete. Det är generellt svårare att visa på värdet av eller vilken effekt sociala insatser har. Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Digital inkludering är ett av Telia Companys prioriterade påverkansområden inom hållbarhet, integrerat i affärsstrategin. För att minska riskerna relaterade till den digitala klyftan och fånga möjligheter till inkludering siktar Telia på att nå två miljoner individer med sina initiativ för digital kompetens till 2025.

– 2021 lanserade Telia ett program på koncernnivå för digital kompetens och idag har vi nått lite mer än en miljon individer som annars skulle riskera att bli digitalt utestängda eller hamna i utsatta situationer på nätet, säger Sara Nordbrand, hållbarhetschef för Telia Company.

Telia tar nästa steg i att beskriva effekterna av hållbarhetsarbetet

I en internationell ranking om digital inkludering 2023, kom Telia på plats 12 av 200 utvärderade teknikföretag och på fjärde plats bland de med huvudkontor i Europa.

– Nu tar vi nästa steg, genom att skala våra initiativ och utveckla mått för att börja beskriva effekten av det arbete vi gör. I detta arbete är vi glada över att ha gått samman med experter på effektmätningar vid Malmö universitets Mötesplats Social Innovation och forskare vid Jönköping University, säger Sara Nordbrand.

Allt fler ser vikten av att visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer

Mötesplats Social Innovation (MSI) arbetar med att stärka kunskapen om social innovation och tvärsektoriell samverkan. Sociala innovationsprocesser består av flera element. Ett element är att kunna visa på värdet av social innovation.

– Allt fler ser vikten av att kunna visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer. Det var spännande att få följa Telias initiativ och bidra till arbetet med effektmätning, inte minst utifrån den samverkan mellan sektorer som finns i initiativet, och också i arbetet med att ta fram verktyget, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Verktyg för effektmätning som fler organisationer kan använda

På uppdrag av Telia har Mötesplats Social Innovation tagit fram ett verktyg och en guide som kan användas för att formulera och skapa en effektmätningsplan som ska stärka hållbarhetsarbetet. Verktyget består av en Excel-mall som kan användas för att formulera en effektmätningsplan i fem steg. Medföljande guide i form av två appendix ska stödja användningen av mallen. Den innehåller olika material och information om förändringsteori och hur man exempelvis kan skapa ett problemträd.

– Mallen och guiden kan användas av alla organisationer som vill utveckla en plan för effektmätning och visa på värdet av socialt hållbarhetsarbete och innovationer, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Pilot visar att initiativet Digital i Sverige skapar en trygg och välkomnande plats för nyanlända

För att testa mallen och guiden har MSI genomfört en pilot med verktyget, på initiativet Digital i Sverige som riktar sig till nyanlända i Sverige.

– Verktyget gav en tydlig struktur för hur initiativet Digital i Sverige kan effektmätas. Vi identifierade mål för initiativet och utvecklade utvärderingsfrågor för att fånga in resultaten. Utifrån detta test med 33 respondenter kan vi bland annat se att målet om att skapa en trygg och välkomnande plats för deltagarna nåddes, då 100 procent av respondenterna rekommenderar andra nyanlända att delta, säger Gloria-Karin López, projektledare på MSI.

I samarbetsprojektet genomförde forskaren Frida Lygnegård vid Jönköping University också en utvärdering av Telias projekt Mobilkörkortet parallellt med MSI:s arbete.

Så kan du formulera en plan för effektmätning i fem steg

1. Sätt upp syfte med effektmätningen: varför vill vi göra en effektmätning och hur ska vi använda resultaten?

2. Sätt upp mål och indikatorer med hjälp av förändringsteori och gör ett problem- och lösningsträd.

3. Utveckla en effektmätningsplan och samla in data

4. Analysera värdet och effekten

5. Dela med er av arbetet och resultaten

Vill du veta mer?

Läs och ladda ner verktyg, guide och mall.

Läs Telias artikel om samarbetet med Malmö universitet och Jönköping University.

Läs Jönköping University’s artikel

Läs rapporten Understanding children’s and parents’ experiences of the Mobile driving license, developed by Telia Company and the Swedish child-rights organization Friends av Frida Lygnegård vid Jönköping University.

Läs mer om Telias satsning Mobilkörkortet.

Läs pilotrapporten Summarising Impact Assessment Report on “Digital in Sweden”(pdf), om Digital i Sverige av Mötesplats Social Innovation.
Läs mer om Telias satsning Digital i Sverige.

Ny uppdragsutbildning i social innovation

I höst startar en uppdragsutbildning i social innovation. Kursen som går på distans riktar sig till innovations och företagsfrämjare vid inkubatorer, innovationskontor och andra främjarorganisationer i Sverige.


Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola och nu även gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, kopplat till Mötesplats Social Innovation. Hon fick idén om att skapa uppdragsutbildningen Social innovation i teori och praktik – hur kan vi stötta nytänkande lösningar på samhällsutmaningar?, när hon genomförde en doktorandkurs på ett liknande tema.

Innovationsrådgivare gav idé till uppdragsutbildning

Innovationsrådgivare Camilla Norberg Hansen, vid Malmö universitet, undrade om doktorandkursen även kunde ges till andra målgrupper.

Jag har saknat ett utbildning i social innovation på högre nivå. Jag kontaktade Malin för att höra om man kunde anmäla sig även om man inte var doktorand. Det kunde man inte, säger Camilla Norberg Hansen.

För mig som innovationsrådgivare handlar det om att inhämta den senaste kunskapen kring social innovation. Fältet växer (det vill säga de idéer som kommer in till oss) både bland våra studenter och forskare. Då gäller det att ligga i framkant med kunskapsinhämtningen inom fältet. Dessutom träffa och diskutera dessa intressanta frågor med andra kursdeltagare, fortsätter hon.

Viktigt att kunskap om social innovation blir tillgänglig

Kursen riktar sig till innovations och företagsfrämjare, vid exempelvis inkubatorer och innovationskontor, men även till andra främjarorganisationer i Sverige.
Det är viktigt att den kunskap som finns om social innovation även blir tillgänglig för innovations och företagsfrämjare, som praktiskt arbetar med att stötta förverkligandet av nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.

Kursen ger en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation. Den ger konkreta exempel på social innovation inom olika samhällssektorer, samt praktiska verktyg för att stötta utvecklingen av sociala innovationer. Malin Lindberg som leder kursen har mångårig erfarenhet av att studera och stötta social innovation i samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Digitala träffar varvas med litteraturläsning och hemuppgifter

Kursen startar i september och avslutas i december. Den består av tre digitala kursträffar, samt hemuppgifter och litteraturläsning, som motsvarar 5 högskolepoäng. Första träffen handlar om vad social innovation är, den andra fokuserar på hur social innovation kan stödjas och sista träffen tar upp hur man kan gå från teori till praktik.

Läs mer och anmäl dig senast 31 maj
Läs mer om och kontakta Malin Lindberg

 

Malin Lindberg ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet

Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet blir ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet. Hon kommer bland annat bidra till Mötesplats Social Innovations arbete som kompetenscentrum för social innovation i Europeiska socialfonden.

 

– Det är en ära att få vara en del av Malmö universitets inspirerande miljö för social innovation på en mer permanent basis. Jag ser fram emot många givande tankeutbyten om forskning och andra processer kring samskapande samhällsutveckling, säger Malin Lindberg.

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid forskningsämnet design på Luleå tekniska universitet. Hon är även affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet av att forska om utvecklingen av nytänkande, inkluderande och socialt hållbara lösningar på aktuella samhällsutmaningar inom arbetsliv, välfärd, stads- och landsbygdsutveckling. Med hjälp av en deltagande/interaktiv forskningsansats utvecklar hon ny kunskap tillsammans med samhällsaktörer från civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv.

Under tre år är Malin Lindberg nu anställd som gästprofessor på 25 procent, vid Institutionen för urbana studier, vid Malmö universitet.

Vad kommer du att fokusera på som gästprofessor?

– Jag hoppas bland annat kunna bidra till fortsatt kunskapsutveckling om hur social innovation kan leda till reell och hållbar samhällsförändring, så att det inte stannar vid tomtebloss. Till exempel vad som krävs för att tidsbegränsade projekt ska kunna leda till långsiktiga verksamheter som märkbart förbättrar människors livsvillkor.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet är kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden på uppdrag av Svenska ESF-rådet. Här kommer Malin Lindberg att bidra med att sammanställa och analysera lärdomar som görs i insatserna för att stötta innovationsprocesser i ESF:s projekt och program för ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

– Vi är glada att kunna utveckla forskningsanknytningen i vårt arbete genom att nu ha Malin Lindberg närmare knuten till oss. Vi hoppas också kunna stärka det nationella forskarnätverket i social innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Läs mer
Malin Lindbergs forskning i social innovation

Mycket kvar att göra för att stärka ungas delaktighet i fredsarbete

MSI:s Nätverksträff på Niagara, Malmö universitet
Trots att det finns flera FN-resolutioner om att involvera unga i fredsarbete finns det stora utmaningar kvar. Ungas delaktighet behöver stärkas både i Sverige och internationellt. Under en nätverksträff lyftes olika exempel på strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred. Träffen arrangerades av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

I december är det sju år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen lyfter vikten av att delaktiggöra unga i fredsarbete och att arbeta såväl förebyggande som med skydd och återintegrering efter att en konflikt har lösts. Trots att det finns ett uttalat uppdrag att involvera unga i arbetet finns det stora utmaningar.

Nätverksträffen hade som mål att skapa samtal om hur det går att, med innovation och samverkan som ledord, möjliggöra för fler unga att delta i fredsbyggande arbete. Julius Kramer, FN:s rådgivare för unga fred och säkerhet, med säte i Somalia, var huvudtalare. Han menar att det finns stora strukturella och systematiska utmaningar när det kommer till att stärka ungas delaktighet i dessa typer av processer.

– Trots att Somalia har en mycket ung befolkning finns det både politiska, sociala och kulturella hinder som stänger ute unga från dessa frågor. Jag tror att det kommer att ta generationer innan vi kan se en förändring av dessa exkluderande och konfliktdrivande maktstrukturer, och här har vi i FN en tydlig roll att spela, säger han.

Julius Kramer uppdrag handlar i synnerhet om att se till så att FN som organisation skapar förutsättningar för ungas delaktighet på de platser där de verkar, och för honom är det en självklarhet att det krävs ett strukturerat och systematiskt arbete på alla politiska nivåer för att skapa en förändring. Inte minst handlar det om modeller och metoder som kan möjliggöra samarbeten och involvera fler aktörer när det kommer till fredsbyggande arbete.

Behov av att arbeta med fredsbyggande frågor i Sverige

Sarah Dolah, ansvarig för metoden DPC på Fryshuset, var en av paneldeltagarna. Hon är en av de som jobbar med att ta ett strukturerat grepp kring fredsbyggande frågor i Sverige. Fryshuset har sedan en tid tillbaka arbetat med en modell som ska stärka unga och ungas delaktighet i konflikthantering och fred – Dialogue for Peaceful Change. Modellen är en femdagarsutbildning och har utvecklats av internationella experter inom medling och konflikthantering på fredcentret Corrymeela i Nordirland.

– Många tänker att dessa insatser inte behövs i ett land som Sverige, men det är helt enkelt inte sant. Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa typer av frågor även på hemmaplan, för vilka är vi att berätta för andra hur de ska arbeta med fred om vi inte själva gör det? säger Sarah Dolah.

Även Sakariya Hirsi från organisationen Kollektiv Sorg, Nicolas Lunabba från organisationen Helamalmö och Yara Tag-Eldeen från Myndigheten för psykologiskt försvar deltog i panelsamtalet för att diskutera olika typer av strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred.

Behöver arbeta med utmaningar på olika sätt

Klara Persson och Linda Lemheden, som arbetar med ungdomsfrågor i Svedala kommun, var två som deltog i nätverksträffen:

– Att få lyssna till panelen fick mig att inse att vi har så många gemensamma utmaningar, men också utmaningar som skiljer sig åt. Vi behöver arbeta med dessa frågor på så många olika sätt, säger Linda Lemheden.

Tillsammans med Klara Persson ansvarar hon för ett ungdomspolitiskt program i Svedala där de har fått i uppdrag att se till att ungas röster hörs. Det långsiktiga målet är att få unga själva att inse sin potential och roll, och samtalet på nätverksträffen var inspirerande.

– För mig känns det stärkande att få delta på en nätverksträff och känna samhörighet med andra aktörer som jobbar med liknande frågor. Jag blir faktiskt stolt över att få känna att det arbete vi gör är viktigt. Att driva en trygg mötesplats för unga är på sätt och vis en fredsbyggande insats i sig, säger Klara Persson.

Läs mer om Fryshusets arbete och Dialogue for Peaceful Change här.

Läs mer om Kollektiv sorg här.

Läs mer om Helamalmö här.

Läs med om Myndigheten för psykologiskt försvar här.

Läs med om Julius Kramers arbete här. 

Innovation för barn med kronisk sjukdom får årets Göran Bredinger-stipendium

Hannah Lohk, Göran Bredinger, Sara Bjärstorp
Hannah Lokh är medgrundare till Medsbag, en väska med uppspelningsbar medicinsk handlingsplan. Hon vill stötta föräldrar till barn med allvarliga allergier och kroniska sjukdomar. Nu får hon årets Göran Bredinger-stipendium som delas ut tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Enligt WHO har omkring 600 miljoner människor i världen kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1 och epilepsi. I USA dör 1500 personer om året av en allergisk chock.

– Många föräldrar är oroliga för och blir stressade av att lämna bort sitt barn, som har allvarliga kroniska sjukdomar, till skolan, på olika fritidsaktiviteter, kalas eller till släkt och kompisar, säger Hannah Lohk.

För två år sedan föddes idén till Medsbag. Hannah Lohks lillebror Matteo har allvarlig allergi och när han bytte skola sa skolan att han inte skulle få vara ute på skolgården på rasterna, eftersom personalen inte kunde ha uppsikt över honom om han behövde medicinsk hjälp. Tillsammans med sin bror Oliver, deras mamma och pappa, och några till personer, har Hannah Lohk utvecklat Medsbag.

I väskan förvaras barnets medicin och information om den, om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Den rymmer också en högtalare med en uppspelningsbar medicinsk handlingsplan, med instruktion om vad som ska göras i en nödsituation, inspelad av barnets förälder.

– Tanken är att vem som helst ska kunna hjälpa till i en akutsituation, ungefär som en hjärtstartare, säger Hannah Lohk.

Stipendium ger bra stöd

Nu får Hannah Lohk med Medsbag 2022 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet omfattar 50 000 kronor och Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Vi är jätteglada för stipendiet som gör att vi kan utveckla bolaget. Vi kommer att ta fram en app som ska stärka personer och familjer med kroniska sjukdomar och förenkla vardagen, säger Hannah Lohk.

Första väskorna har sålts och delats ut

Hannah tror att deras produkt kommer att intressera både föräldrar och skolor. De första väskorna provas nu av användare i Sverige, 30 väskor är redan sålda till Medsbags första kund i Schweiz och nyligen crowdfundade de en leverans med Medsbags väskor och levererade dem till behövande barn och familjer i Ukraina via en hjälporganisation.

Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare Sara Bjärstorp ser fram emot att följa Hannah Lohk och Medsbag.

– Inkludering av alla människor i samhället är viktigt. Det är många som möter barn och andra med kroniska sjukdomar som kan vara hjälpta och stärkas av denna innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Juryns motivering:

Runt om i världen lever barn med kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1
och epilepsi. Sjukdomstillstånd som kräver daglig medicinering, övervakning och vaksamhet, och som
kan påverka livskvaliteten på ett negativt sätt.

Årets stipendiat Hannah Lohk har tillsammans med sitt team utvecklat Medsbag en smart ryggsäck
för barn och föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. I ryggsäcken förvaras barnets medicin och
information om den samt om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Genom en högtalare kan den
medicinska handlingsplanen, inspelad av barnets förälder med instruktion om vad som ska göras i en
nödsituation, spelas upp i ett nödläge. Medsbag har sålt sina första väskor till en kund och även
crowdfundat väskor till behövande i Ukraina. Teamet arbetar också med att utveckla en app för att
skapa en community för personer och familjer i liknande situation med möjlighet till
informationsdelning. Grundarna visar genom Medsbag en potential till att underlätta livet men också
skapa trygghet för barn med kroniska sjukdomar och på så vis bidra till ett mer inkluderande och
jämlikt samhälle.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet här.
Läs mer om Medsbag här.
Se Hannah och Oliver Lohk i SVT:s Draknästet här. 

Ny rapport visar hur stöd kan skapas för sociala innovationsprocesser

illustration av människor som arbetar tillsammans och tänker ihop.
Aktivt stöd genom hela sociala innovationsprocessen kan få social innovation att hända i praktiken. Det visar rapporten Making social innovation happen, analysis of best practices on support to social innovation.

Den nya rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).

– Aktörerna i denna studie ger insikter, som visar hur tvärsektoriellt samskapande kan stödjas i sociala innovationsprocesser, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, och som har lett arbetet med rapporten.

Goda exempel för att stödja genom hela sociala innovationsprocessen lyfts fram
Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.

Ett exempel är Agirre Lehendakaria Center, Baskiens sociala innovationslabb i Spanien som involverar de människor som berörs av samhällsutmaningen genom en metod som de kallar ”community listening process”. Genom hela sociala innovationsprocessen deltar medborgare, från behovsbeskrivning till effektmätning. Ett annat exempel är Avise, ett kompetenscenter för social innovation i Frankrike, som erbjuder stödorganisationer ett träningsprogram som heter Cap Impact. Det innehåller olika verktyg för att mäta social påverkan. Stödorganisationer kan sedan, i sin tur, stödja olika sociala innovationsprojekt och ekosystemet.

– Exemplen i rapporten kan inspirera andra stödaktörer att fortsätta identifiera och underlätta lösningar på samhällsutmaningar och göra dem hållbara. Rapporten är också tänkt att ge en bild av det stöd som behövs inom ekosystemet för social innovation och den kompetens som krävs för att stödja social innovation på systemnivå, säger Anna Tengqvist.

Forskning visar upp en mångfacetterad process
Forskning visar att social innovation består av flera olika element – identifiering av samhällsutmaningar, mobilisering av aktörer och resurser, idégenerering, implementering och värdeskapande. De olika elementen sker dock inte alltid i kronologisk ordning, utan är ofta sammanvävda och återkommande.

– Innovation reduceras ofta till en fråga om att generera nya idéer, medan processen i själva verket är betydligt mer mångfacetterad när det gäller strävan efter social förändring. Det är därför viktigt att stötta alla delar i innovationsprocessen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, som bidragit till rapporten.

Behov av mer kunskap och aktivt stöd
Rapporten innehåller också rekommendationer framåt. Det behövs mer kunskap om de olika elementen i sociala innovationsprocessen. För varje element krävs aktivt stöd med anpassade metoder, resurser, aktörer och samarbetspartners. Det behövs även stöd i samskapande och tvärsektoriella samarbeten. Slutligen, är det av yttersta vikt att stödja involvering av de människor som berörs av samhällsutmaningen.

– Om vi vill stödja sociala innovationsprocesser behöver vi underlätta processer där relevanta aktörer samskapar. Det finns en samsyn när det gäller behovet av att samskapa, men nu behöver vi börja göra det också, med hjälp av forskning om vad som fungerar, säger Anna Tengqvist.

Läs rapporten på engelska (pdf)

Se film om rapporten nedan.