Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet blir ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet. Hon kommer bland annat bidra till Mötesplats Social Innovations arbete som kompetenscentrum för social innovation i Europeiska socialfonden.
– Det är en ära att få vara en del av Malmö universitets inspirerande miljö för social innovation på en mer permanent basis. Jag ser fram emot många givande tankeutbyten om forskning och andra processer kring samskapande samhällsutveckling, säger Malin Lindberg.
Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid forskningsämnet design på Luleå tekniska universitet. Hon är även affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet av att forska om utvecklingen av nytänkande, inkluderande och socialt hållbara lösningar på aktuella samhällsutmaningar inom arbetsliv, välfärd, stads- och landsbygdsutveckling. Med hjälp av en deltagande/interaktiv forskningsansats utvecklar hon ny kunskap tillsammans med samhällsaktörer från civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv.
Under tre år är Malin Lindberg nu anställd som gästprofessor på 25 procent, vid Institutionen för urbana studier, vid Malmö universitet.
Vad kommer du att fokusera på som gästprofessor?
– Jag hoppas bland annat kunna bidra till fortsatt kunskapsutveckling om hur social innovation kan leda till reell och hållbar samhällsförändring, så att det inte stannar vid tomtebloss. Till exempel vad som krävs för att tidsbegränsade projekt ska kunna leda till långsiktiga verksamheter som märkbart förbättrar människors livsvillkor.
Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet är kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden på uppdrag av Svenska ESF-rådet. Här kommer Malin Lindberg att bidra med att sammanställa och analysera lärdomar som görs i insatserna för att stötta innovationsprocesser i ESF:s projekt och program för ett hållbart och inkluderande arbetsliv.
– Vi är glada att kunna utveckla forskningsanknytningen i vårt arbete genom att nu ha Malin Lindberg närmare knuten till oss. Vi hoppas också kunna stärka det nationella forskarnätverket i social innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.
Social innovation i teori och praktik – nytänkande vägar till inkludering och hållbarhet i organisationer och samhälle? Så heter en ny doktorandkurs om social innovation som samlat åtta doktorander från hela Sverige.
Bristen på doktorandkurser i social innovation var bakgrunden till att kursen startades.
– Det finns få svenska doktorandkurser om social innovation och därför kan det vara svårt för de doktorander som studerar området att orientera sig i den forskning som finns och hitta andra doktorander och forskare att tänka tillsammans med, säger Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet, där hon forskar om social innovation.
Flera lärosäten samarbetar om att genomföra doktorandkursen
Doktorandkursen har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte. Syftet med kursen är att ge en teoretisk bas inom social innovation till de deltagande doktorandernas avhandlingsarbeten.
– Vi hoppas att kursen ska ge deltagarna en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation, med koppling till olika teman som exempelvis hållbar utveckling, social inkludering och samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.
– Vi hoppas även att kursen ska vidga deras kontaktnätverk, både med varandra och med de seniora forskare som undervisar på kursen.
Kursen har samlat en bredd av doktorander från hela landet
Kursen har samlat åtta doktorander från sju olika lärosäten i hela landet. De är verksamma inom allt från socialt arbete till arkitektur och företagsekonomi, med fokus på bland annat matfattigdom, bostadsförsörjning och landsbygdstransporter.
Två av doktoranderna som deltar är Linnea Lindemann, doktorand vid Malmö universitet och Mattias Berglund, doktorand vid Mälardalens universitet.
– Jag valde att gå kursen för att utveckla ett teoretisk ramverk kring sociala innovationer. Kurslitteraturen bjuder på en bra blandning av teorier och kursens slutuppgift är fri i sin utformning, vilket innebär möjligheten att skriva fram allt från ett teoretiskt avsnitt till en mer undersökande text. Under kursen är diskussionen om välfärdsstatens roll och relationen till civilsamhället återkommande, vilket har gett mig idéer till min avhandling, säger Linnea Lindemann.
Linnea Lindemanns avhandling handlar om bostadsförsörjning och bostadsförsörjningsproblem utifrån ett välfärdsperspektiv.
– Jag berör bostadsprojekt som är exempel på sociala innovationer. De bedrivs av civilsamhället, och relationen mellan offentliga aktörer och civilsamhället är något jag undersöker utifrån ansvarsfördelning, säger hon.
Forskar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor
Mattias Berglunds forskning bedrivs via en delad tjänst som kommundoktorand vid Mälardalens universitet och som kommunstrateg med ansvar för social hållbarhet i Eskilstuna kommun. Hans avhandling handlar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor för att stärka innovationsförmåga. Många av dagens utmaningar som offentlig sektor står inför handlar om stora frågor som klimatet och segregation där ingen enskild aktör har ansvar för alla resurser eller möjligheter att enskilt lösa en fråga.
– Det saknas ofta en diskussion om aktörers förmåga, i mitt fall kommuners, att faktiskt kunna bemöta den här typen av utmaningar tillsammans med andra. Diskussionen handlar ofta om att innovation är lösningen och mindre om förutsättningar i de organisationer som behöver bli bättre på innovation, säger Mattias Berglund.
Doktorandkursen har stärkt deltagarna
Kursens inriktning på såväl teori som praktik passade Mattias Berglund perfekt och har stärkt honom i båda rollerna och sitt fortsatta arbete.
– Förståelsen för social innovation på ett teoretiskt plan hjälper min akademiska sida och särskilt fördjupningen i civilsamhället som arena för social innovation har varit extra värdefullt för mig i min roll som praktiker, säger han.
– Kursen gav mig en pusselbit som jag saknat för min egen förståelse av innovation, att social innovation handlar om de större frågorna med fokus på hållbarhet, av mer systemisk och aktörsövergripande karaktär. Ibland har det varit svårt att orientera sig inom innovation rent generellt då det kan vara allt från design av en befintlig, ganska avgränsad del av kommunal service till de stora samhällsutmaningarna och Agenda 2030.
– Att ha en grund i social innovation hjälper mig att lyfta blicken från enskilda satsningar eller fokus på innovationsprocesser till att landa tillbaka i själva syftet med min avhandling, att stärka kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor och stärkt innovationsförmåga. Det handlar mer om att ha kapacitet att delta, stötta samt dela ansvar och ägarskap i innovationsprocesser tillsammans med andra sektor om dom stora samhällsutmaningarna.
Även Linnea Lindemann kommer att använda kunskaperna i sociala innovationer i sitt avhandlingsarbete.
– Jag kommer använda forskning om sociala innovationer för att beskriva bostadsprojekten och den roll de spelar för välfärdsstaten. Jag tar med mig teoretiska ingångar från kursen, som jag kommer att applicera på min empiri och på synsättet på civilsamhällets roll i ett välfärdsperspektiv, säger Linnea Lindemann.
Framöver hoppas Malin Lindberg att doktorandkursen även kan ges och genomföras på engelska.
Fakta: Social innovation i teori och praktik
Doktorandkursen ”Social innovation i teori och praktik” har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte.
EU satsar på sociala innovationer. Svenska ESF-rådet har nu utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att bli stödfunktion för att främja effektiva och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Det strategiska projektet får 15 miljoner kronor under tre år.
– Det känns väldigt roligt att vi nu kan sätta igång denna satsning. Vi ser detta som ett viktigt verktyg för att stärka möjligheten till ett effektivt genomförande av programområdet sociala innovationer. För att främja en långsiktig och mer gynnsam miljö krävs ökad kunskap, och detta kan möjliggöra att på aggregerad nivå tillvarata projektresultat för långsiktig effekt och kapacitetsuppbyggnad. Vi kommer med spänning följa resultat och effekter från satsningen säger Jens Löf, chef för Nationella enheten, ESF-rådet.
Nytt programområde för social innovation i socialfonden
I det nya socialfondsprogrammet ESF+ finns ett tydligt fokus på social innovation, som eget programområde under programperioden 2021–2027. Programmet för ESF+ innehåller fem programområden (A-E); inkluderande och hållbart arbetsliv för alla, öka övergångarna till arbete, minska risken för ekonomisk utsatthet, öka kapaciteten i glesbygden samt social innovation.
Programområde E – sociala innovationer ska möjliggöra för nyskapande och effektivare lösningar för att möta utmaningar och behov inom exempelvis social inkludering, arbetsmarknad, utbildning eller kapacitetsuppbyggnad. Samverkan kommer att vara prioriterad inom programområdet då enskilda aktörer inom offentlig, privat eller idéburen sektor inte har den samlade kunskapen eller de resurser som krävs för att ensamma svara upp med de lösningar som behövs. Insatser kan bidra till metodutveckling, samarbete över gränser och nya tankesätt. Det kan också röra sig om effektivisering och insatser som genom strategisk påverkan ska utveckla rådande strukturer och regelverk. Insatserna ska syfta till att med innovativa angreppssätt leverera samhällstjänster med hög kvalitet och effektivitet.
Välkommet ekonomiskt tillskott och förnyat förtroende
Projektet som Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet kommer att leda heter Kompetenscenter för social innovation och pågår 2022 till 2025.
– Detta är ett viktigt erkännande av det arbete Mötesplats Social Innovation har gjort sedan starten 2010 och nu genomför i EU-projektet Building Capacity for a Sustainable Society och visar på ett fortsatt förtroende av ESF-rådet, säger Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation, Malmö universitet och ordförande för Mötesplats Social Innovations styrgrupp.
Kommer stötta aktörer och ESF-projekt
Syftet med satsningen är att etablera en stödfunktion för programområde E inom ESF+ som ska främja effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation kommer stödja Svenska ESF-rådet, enskilda ESF-projekt inom programområde E och nyckelaktörer inom ekosystemet för social innovation i Sverige. Olika sorters stödinsatser kommer att genomföras; alltifrån koalitioner med olika målgrupper och intressenter, till coachning, nationella och transnationella kunskapsutbyten och möten. MSI kommer att ta fram nya modeller och verktyg för olika insatser, för utvärdering och analys.
– Samskapande och innovativa metoder behövs för att möta dagens samhällsutmaningar. Det är glädjande att EU nu fokuserar på den roll social innovation och den sociala ekonomin har i samhällsutvecklingen. Vi ser fram emot att samarbeta med ESF-rådet, aktörer inom ekosystemet och stötta arbetet med sociala innovationer, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare, Mötesplats Social Innovation.
Aktivt stöd genom hela sociala innovationsprocessen kan få social innovation att hända i praktiken. Det visar rapporten Making social innovation happen, analysis of best practices on support to social innovation.
Den nya rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).
– Aktörerna i denna studie ger insikter, som visar hur tvärsektoriellt samskapande kan stödjas i sociala innovationsprocesser, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, och som har lett arbetet med rapporten.
Goda exempel för att stödja genom hela sociala innovationsprocessen lyfts fram
Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.
Ett exempel är Agirre Lehendakaria Center, Baskiens sociala innovationslabb i Spanien som involverar de människor som berörs av samhällsutmaningen genom en metod som de kallar ”community listening process”. Genom hela sociala innovationsprocessen deltar medborgare, från behovsbeskrivning till effektmätning. Ett annat exempel är Avise, ett kompetenscenter för social innovation i Frankrike, som erbjuder stödorganisationer ett träningsprogram som heter Cap Impact. Det innehåller olika verktyg för att mäta social påverkan. Stödorganisationer kan sedan, i sin tur, stödja olika sociala innovationsprojekt och ekosystemet.
– Exemplen i rapporten kan inspirera andra stödaktörer att fortsätta identifiera och underlätta lösningar på samhällsutmaningar och göra dem hållbara. Rapporten är också tänkt att ge en bild av det stöd som behövs inom ekosystemet för social innovation och den kompetens som krävs för att stödja social innovation på systemnivå, säger Anna Tengqvist.
Forskning visar upp en mångfacetterad process
Forskning visar att social innovation består av flera olika element – identifiering av samhällsutmaningar, mobilisering av aktörer och resurser, idégenerering, implementering och värdeskapande. De olika elementen sker dock inte alltid i kronologisk ordning, utan är ofta sammanvävda och återkommande.
– Innovation reduceras ofta till en fråga om att generera nya idéer, medan processen i själva verket är betydligt mer mångfacetterad när det gäller strävan efter social förändring. Det är därför viktigt att stötta alla delar i innovationsprocessen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, som bidragit till rapporten.
Behov av mer kunskap och aktivt stöd
Rapporten innehåller också rekommendationer framåt. Det behövs mer kunskap om de olika elementen i sociala innovationsprocessen. För varje element krävs aktivt stöd med anpassade metoder, resurser, aktörer och samarbetspartners. Det behövs även stöd i samskapande och tvärsektoriella samarbeten. Slutligen, är det av yttersta vikt att stödja involvering av de människor som berörs av samhällsutmaningen.
– Om vi vill stödja sociala innovationsprocesser behöver vi underlätta processer där relevanta aktörer samskapar. Det finns en samsyn när det gäller behovet av att samskapa, men nu behöver vi börja göra det också, med hjälp av forskning om vad som fungerar, säger Anna Tengqvist.
Under många år har det romska folket varit föremål för trakasserier och utanförskap. I Rumänien är det särskilt påtagligt. Kenosis Design är ett socialt möbelföretag i Rumänien som tillsammans med Svenska Alliansmissionen, Erikshjälpen och Jönköping University arbetar med att skapa förändring i romska samhällen.
Om du går på ett trendigt café i Rumänien, eller besöker ett yngre par med välbetalda arbeten, är chansen stor att du stöter på en av Kenosis Designs produkter. Unika bord, hyllor och skärbrädor i ek och valnöt, med detaljer i mässing och läder. Ett hantverk som vilken svensk möbelförsäljare som helst skulle vara stolt över att ha i sitt sortiment.
Verkligheten bakom möblerna står i stark kontrast till exklusiviteten som hantverket andas. Möblerna skapas i en liten verkstad i utkanten av staden Timisoara. Träet som används är sprucket, sjukt och bortsorterat för att det inte passar in. De som förvandlar träet som ingen annan vill ha till exklusiva möbler är inte utbildade och erfarna finsnickare, utan en blandad skara av rumäner och romer. De flesta saknar utbildning och har levt länge i utanförskap. I det rumänska samhället är det få som visar dem respekt eller tillit, och arbetarna har vant sig vid arbetslöshet och fattigdom.
Ung entreprenör byggde upp verksamhet
Kenosis grundades 2019 av Andreas Samuelsson, en ung, svensk entreprenör som är anställd av Svenska Alliansmissionen och bosatt i Rumänien. Andreas Samuelsson har både ett hjärta för romer och lång erfarenhet av att samverka med dem. Under sina 19 år i Rumänien har han lärt sig att integration växer fram ur praktisk handling och ett långvarigt engagemang.
– Vi vill skapa tillit, bygga bra strukturer och skapa förändring tillsammans med människorna i Rumänien. Så att romerna får ett sammanhang, produkterna de tillverkar blir efterfrågade och romernas värde återupprättas, säger Andreas Samuelsson, CEO Kenosis Design.
Bygger yrkeskunnande, ansvarstagande och självkänsla
I snickeriet varvas handledning i yrkeskunnandet med handledning i livet. Arbetsledarna modellerar inte bara yrkesskicklighet utan också sunda relationer och levnadsvanor. Duncan Levinsohn, lektor i företagsekonomi på Jönköping University, handleder och coachar romerna och organisationen Kenosis. Arbetet i Kenosis verkstad knyter ihop romer med affärsmän, designers och ekonomer. Handledning i snickeriet varvas med handledning i livet.
– Den personliga utvecklingen bygger på en investering i individen. Erfarenheten genom Kenosis är att en arbetare som får ett respektfullt bemötande och förtroende, så småningom visar andra respekt och tillit. Och självkänslan kommer när man skapar en produkt som är efterfrågad och uppskattad, säger Duncan Levinsohn.
I sin forskning fokuserar Duncan Levinsohn på faktorer som skapar hållbara företag.
– Kenosis visar på vikten av att motverka segregation inte bara genom sysselsättning, utan genom meningsfull sysselsättning. Många initiativ som ska motverka arbetslöshet erbjuder individer arbetsuppgifter som är repetitiva och som inte utvecklar yrkesskicklighet. I en sådan miljö kan det vara svårt att bygga ansvarstagande och självkänsla, säger Duncan Levinsohn.
Skola för romska barn
Den ideella organisationen Erikshjälpen har stött företaget Kenosis Design och stiftelsen under många år, och möjliggör företagets helhetsengagemang i det lokala romska samhället. Utöver möbeltillverkningen har organisationen byggt upp en skolverksamhet dit 60 romska barn kommer varje dag efter skolan för att få extra stöd i sin utbildning. Därmed tar organisationen ett helhetsgrepp och ser inte bara till arbetarens livsmiljö på arbetsplatsen. Många av fabrikens arbetare har barn och deras framtid gynnas inte bara av arbetet som en förälder får i närheten av hemmet, utan också av den bro som byskolan skapar mellan det romska samhället och den statliga skolan.
– Här har barnen tidigare vuxit upp med ambitionen att i bästa fall bli sophämtare. Nu får de istället växa upp på en plats där det finns visioner och en hälsosam relation till samhället. Romerna blir accepterade och samhället stolta över dem och vill ha mer av vad de gör, säger Andreas Samuelsson.
Vilken samhällsnytta skapar Kenosis Design?
Genom att rumäner och romer arbetar tillsammans, lär man känna varandra och man bygger upp gemenskap och ömsesidig respekt. Utanförskap och segregering motarbetas.
Det långvariga engagemanget i romska anställda leder till både efterfrågad yrkesskicklighet och allmän medarbetarkompetens (ansvarstagande, kommunikation och disciplin på arbetsplatsen). Arbetslöshet och deltidsarbete minskar.
En regelbunden inkomst ger arbetarna möjlighet att spara pengar för att investera i boende, utbildning, mat och fritid. Individens kapacitet att hantera kriser såsom sjukdom, olycka etc. ökar.
Genom att erbjuda arbete i närheten av hemmet ökar man närvaron av föräldrar och andra vuxna såväl i familjer som i det lokala samhället. Fast arbete och en ökad närvaro av föräldrar i hemmet minskar inblandningen av ungdomar och arbetslösa i brottslighet samt kortvarigt/riskfyllt arbete.
Forskaren Robert Nilsson Mohammadi vid Malmö universitet, har i samarbete med kulturarbetare och civilsamhällesaktörer i Malmö utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal tillsammans med Malmöbor. Så att Malmöbor kan ta plats och själva får definiera vad Malmö är.
Malmös identitet är omstridd. Det finns två starka berättelser om Malmö som dominerar i offentligheten. Å ena sidan bilden av en skrämmande stad med kriminalitet, svart ekonomi och misslyckad mångkultur. En berättelse som framställer Malmöborna som ett problem för samhället. Å andra sidan en spännande stad som är öppen mot världen, med mångkulturen i Malmö som bakgrund till den unga livliga staden och medelklassens liv.
– Många Malmöbors röster och berättelser om det förflutna får inte utrymme, säger Robert Nilsson Mohammadi.
Malmö Life Stories ett deltagande muntligt historieprojekt Så hur kan Malmöbor ändra historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö? Under två års tid har Robert Nilsson Mohammadi lett det forskningsinitierade projektet Malmö Life Stories med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. I det deltagande muntliga historieprojektet har han samarbetat med Hela-Malmö, Malmös samlade röster (MSR), Svenskt Queer Initiativ (SQI), Teater InterAkt och Tehara media. Tillsammans med Malmöbor har de undersökt hur Malmöbors levnadsberättelser, med erfarenheter av rasism och migration, kan användas för att utveckla berättelserna om Malmö.
– Vi vill låta Malmöbor själva få definiera vad Malmö är och beskriva staden ur en mängd olika perspektiv, säger Robert Nilsson Mohammadi.
Vill skapa arenor för samtal och gemensamt lärande De har utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal med Malmöbor, anordnat workshops och bildat Kulturföreningen Malmös samlade röster.
– Vi vill skapa arenor för samtal där vi kan lära av varandras kunskaper. Samtidigt vill vi utveckla ett nytt och gemensamt arbetssätt, demokratiska arbetsformer och en fördjupad kunskap om vår historia, om samverkans etik och metodik, urban förändring och skapandet och förmedlingen av röster, säger Robert Nilsson Mohammadi.
Planen var att få medel till att skapa ett nationellt tränings- och forskningscentrum för muntlig historia, där Malmöborna skulle kunna ta plats i kulturen men också i forskningen. Centret skulle samägas av Malmö universitet och organisationer inom det civila samhället. Dessvärre tilldelades projektansökan inte medel i år.
Finns behov av plattform för tvärsektoriell samverkan Rena Baledi som deltagit i Malmö Life Stories var i början av projekttiden projektledare för Rörelsernas museum, som var en testverksamhet i Malmö men som nu lagts ner.
– I mitt arbete kom jag i kontakt med flera aktörer som uttryckte en önskan om en plattform och plats där man kunde mötas tvärsektoriellt och genom bland annat kultur ställa frågor, problematisera och reflektera om olika aspekter om vår stad, säger hon och fortsätter:
– Malmö Life Stories visar att tvärsektoriell samverkan öppnar upp möjligheter att vidga metoder och teorier för sociala frågeställningar. Genom samarbetet har vi fått förutsättningar att tänka bortom det som vi vanligtvis praktiserar inom våra respektive sektorer och organisationer.
Saknade sammanhang för fördjupat samtal Cecilia Nkolina, konstnärlig ledare på Teater InterAkt och ordförande för föreningen Malmös samlade röster, saknade ett forum för att samtala med andra aktörer om den dokumentära praktiken.
– Vi arbetar med dokumentärer, processer och community teater, där människor med olika erfarenheter samarbetar med professionella. Det ställer många frågor och höga krav på etik. Det är enkelt att trampa fel, säger hon.
– Jag saknade ett sammanhang där vi kan ha ett fördjupat samtal om vilka krav som ställs på oss som arbetar på det här sättet. Med olika aktörer och olika perspektiv på samma typ av metod och verksamhet. Malmö Life Stories kändes unikt.
Vad betyder samverkan med andra aktörer och Malmö universitet? – Det som är bra i det här samarbetet är att det är ett väldigt jämlikt samarbete. Vi samlas inte i någons projekt utan i ett gemensamt. Det är ett jämlikt utbyte där alla har erfarenheter som vi alla kan dra nytta av. Det är berikande, säger Cecilia Nkolina.
Vad har Malmö Life Stories bidraget till? – Projektet har bidragit till att många personer som inte skulle ha mötts har mötts. Vårt arbete har skapat föreningen Malmös samlade röster med ett 10-tal aktiva aktörer och samarbeten med olika föreningar.
Har ni påverkat historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö? – Inte än. Det är jättelånga processer. Föreningen har fått enorm uppmärksamhet och får hela tiden förfrågningar om samarbeten. Det finns ett stort behov. Frågan känns väldigt aktuell för många.
– Vårt mål är inte att ändra berättelsen, utan att komplettera berättelserna som är ensidiga, förenklade och ytliga. Förhoppningen är att motverka detta. Det behövs många fler berättelser, en mångfald med olikheter och nyanser. Vi vill att allas liv är både vanliga och unika.
Metoden muntlig historia ger röst åt människor Showan Shattak är verksamhetsutvecklare på ABF och styrelseledamot i Malmö samlade röster och har deltagit i Malmö Life Stories från start:
– Av alla de 18 år jag varit engagerad ideellt är Malmö Life Stories det mest meningsfulla projekt jag deltagit i. Det finns enorma möjligheter med att använda metoden muntlig historia för att ge röst åt människor och få fatt i berättelserna om Malmö.
– Det finns så mycket sprängkraft i livsberättelser som samlad bild av vad som skett i människors liv och i ett större perspektiv har påverkat Malmö. Berättelser kommer in under huden och gör historieskrivningen mänsklig samtidigt som den blir rak och ärlig.
Showan Shattak tycker att det framåt behövs en mötesplats i Malmö där människor i alla åldrar träffas utan att konsumera. En mötesplats för samtal, där berättelser kan spridas och Malmöbor kan inspireras.
– Målet är att man ska ta till sig metoden muntlig historia och använda den. Blir du intervjuad får du själv verktyg att intervjua andra.
Se film om projektet
Fakta:
Malmö Life Stories var ett deltagande muntligt historieprojekt som utvecklades av enskilda aktörer och föreningar inom det civila samhället i Malmö, kulturarbetare och forskare. Tillvägagångssättet var inspirerat av Montreal Life Stories Project som genomfördes vid Concordia Center for Oral History and Digital Storytelling (CCOHDS) 2007–2012. Malmö Life Stories påbörjades 2020 och avslutades 2022. Projektet finansierades med forskningsinitieringsmedel från Riksbankens jubileumsfond.
Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Detta är sista exemplet i serien Forskning i samverkan som förändrar Skåne som vi tagit fram med bidrag från Sten K Johnsons Stiftelse. I serien har vi lyft fram samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter.
Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet ska tillsammans med forskare vid Jönköping University, utvärdera Telias initiativ för digital inkludering, och ta fram en modell för effektmätning som företaget ska kunna använda i sitt hållbarhetsarbete framöver.
– Det är viktigt att kunna visa på värdet av sociala innovationer. Vi som arbetar med att främja sociala innovationer och samverkan är stolta över att ha fått förtroendet av Telia. I samarbete med forskare utvärderar vi deras projekt och tar också fram en förändringsteori och modell för effektmätning, säger Anna Tengqvist, samordnare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.
De allra flesta svenskar använder internet och dess tjänster. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet. Det visar Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022.
Vill motverka det digitala utanförskapet
Telia arbetar med och erbjuder uppkoppling och upplevelser, men också med att förmedla färdigheter till företagare och människor. På olika sätt vill Telia motverka det digitala utanförskapet, och arbeta för att göra nätet till en säkrare och bättre plats.
Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige
– Det är viktigt för oss att alla inkluderas i det digitala livet. Vi främjar digital inkludering genom att tillhandahålla en tillförlitlig uppkoppling i hela Sverige och utbildningsverktyg som hjälper människor med grundläggande digital kompetens, säger Anna Augustson, hållbarhetschef, Telia Sverige.
Telia Sverige driver tre olika initiativ inom digital inkludering som riktar sig till olika målgrupper och kunder: Digitala seniorer, Digitalt företagande och Digital förälder.
– Vi ordnar sammankomster tillsammans med kommuner för äldre och för småföretagare. Tillsammans med partners utbildar vi företagare i hur man använder digitala tjänster. På sammankomsterna med äldre är det ofta skolelever från kommunen som hjälper till. Vi har också gjort utskick med tips och artiklar med information och checklistor, säger Anna Augustson.
Satsning del av hållbarhetsarbete
Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Företaget har 10 fokusområden i sin hållbarhetsagenda men fokuserar särskilt på områdena klimat och cirkularitet, digital inkludering och säkerhet och integritet. Telia kom 2021 på plats 11 av 150 i World Benchmarking Alliances Digitala inkluderings-rankning, där man jämför hur väl techföretag arbetar för och bidrar till ett mer inkluderande digitalt samhälle.
– Vi fick bland annat beröm för vårt arbete inom digital inkludering för äldre och vårt stöd till barns säkerhet online, säger Anna Augustson.
Telia vill förbättra sätt att utvärdera och mäta effekter
En utvecklingspotential som lyfts i benchmarken är att Telia kan utveckla sitt arbete genom att utvärdera och mäta effekterna. Det är en anledning till samarbetet med MSI.
– Vi har satt mål för vårt digitala utvecklingsarbete som är ett område inom social hållbarhet. Vi vet hur många vi når med våra initiativ men vi vill veta vilken effekt arbetet har haft för individerna och samhället i stort. Vi har ännu inte kompetensen i hur man gör en sådan mätning och har gett i uppdrag till MSI och forskarna att hjälpa oss med detta. Det handlar både om att ta fram en modell som vi kan använda för fler olika initiativ och att göra en effektmätning av Digitala seniorer och Mobilkörkortet, som är en del av initiativet Digital förälder, säger Anna Augustson.
Sofi Fristedt, forskare vid Jönköping University
Forskare ska utvärdera initiativ
Sofi Fristedt är forskare och arbetsterapeut och forskar om digital inkludering både vid Jönköping University och Lunds universitet. Hon är också Centrumledare för forskningsmiljön Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare vars arbete är kopplat till sociala innovationer och frågor som MSI arbetar med. Därför är detta ett viktigt sammanhang att vara del av och arbete att bidra till menar Sofi Fristedt.
Hon kommer titta på initiativet Digitala seniorer, som Telia erbjuder kommuner och där ungdomar är med och hjälper äldre att förstå digital teknik.
– Ungdomar instruerar och utgår från de äldres intresse och behov. Jag kommer att titta på användaraspekterna. Hur har det varit att genomföra en sådan utbildning? Vilka effekter kan denna ha? Vi ska göra intervjuer med kommunerna och seniorer som deltagit, säger Sofi Fristedt.
Hon är intresserad av hur och vilken teknik vi behöver för ett aktivt och hälsosamt åldrande.
– Den digitala tekniken utmanar oss och väcker många tankar, om säkerhet, rädslor, integritet. Digitalisering påverkar människors vardag. Det innebär konsekvenser för delaktighet och det behövs insatser för att få med sig alla. Det är framför allt familj och vänner som ger stöd till äldre när det gäller digital teknik. Man får väldigt lite stöd från samhället och vi lägger nästan ingen energi på att få med sig alla.
– Det behövs parallella system så att alla kan hänga med i omställningen men även stödsystem som inte bara är kopplade till familj och vänner. Ju större företag desto mindre stöd får du ofta. Det är tilltalande att större företag som Telia arbetar med digital inkludering och det är också viktigt att utvärdera sådana insatser så som vi gör i detta projekt, säger Sofi Fristedt.
Fakta: MSI:s Telia-uppdrag
Avtalet och uppdraget med Telia sträcker sig ett år med start 2022. MSI kommer att ta fram en förändringsteori, kartlägga metoder för effektmätning av digital inkludering och ta fram en modell för att mäta digital inkludering inom Telia samt utvärdera effekten av initiativen Digitala seniorer och Mobilkörkortet. I arbetet deltar från MSI Anna Tengqvist och Gloria-Karin López samt forskarna Frida Lygnegård och Sofi Fristedt, Hälsohögskolan i Jönköping, vid Jönköping University.
Svenskarna och internet 2022
År 2022 använder de allra flesta svenskar internet och dess tjänster, enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022. Även om mycket är gemensamt för alla ser det digitala livet olika ut för olika människor. I princip alla barn använder internet. Men barn är också mer utsatta på nätet. De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet. Många svenska internetanvändare vidtar åtgärder för att på olika sätt skydda sig från de risker som finns på nätet.
World Benchmarking Alliance och Telias placering 2021 World Benchmarking Alliance vill motivera privata företag att bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. De jämför och publicerar benchmark för techbolagens impact och effekt kopplat till hållbarhetsmålen.
Kristoffer Persson och medgrundaren Gustav Bild-Tofftin ville med sin affärsidé möta lärarbristen och ta tillvara på kompetens. Göran Bredinger-stipendiet var början på deras resa. Humly som företaget numera heter omsätter idag 150 miljoner kronor globalt.
Det började 2013 när Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin studerade industriell ekonomi på Chalmers tekniska högskola. De hoppade in som lärarvikarier en hel del och började fundera över varför inte fler gjorde likadant. Samtidigt såg de ett stort behov i samhället med en stor lärarbrist.
– Som studenter såg vi att det fanns många i vår omgivning som skulle kunna bidra med sin kompetens och glädje kring lärande ute i Sveriges skolor. Vi ville möta skolans vikarie- och lärarbrist genom att locka studenter att extrajobba inom skolan och samtidigt skulle studenters kompetens komma till användning och fler få upp ögonen för läraryrket, säger Kristoffer Persson.
Utvecklade digitalt system
Som ingenjörstudenter började de att utveckla ett digitalt system och en tjänst som gjorde det enkelt att registrera sig som lärarvikarie för att sedan matchas med uppdragsgivare.
– Vi tänkte att det måste finnas ett system som gör det på studentens villkor. Det måste vara flexibelt, att man anger själv vilka ämnen och dagar som passar. För skolorna är det ett effektivt och enkelt sätt att hitta kvalitetssäkrade lärarvikarier. Det blir en väldigt stor administrativ besparing. De slipper ringa runt och som vikarie slipper du bli uppringd nästan varje morgon, säger Kristoffer Persson.
Idén är enkel: en person som vill jobba som lärare ska matchas med ett uppdrag från en förskola eller skola. Genom tjänsten, den digitala plattformen och appen kan studenter men också andra som vill jobba som lärare smidigt få ett uppdrag. Samtidigt hittar en förskola eller skola snabbt en vikarie som kan hoppa in när den ordinarie läraren blir sjuk.
– Hemligheten är nog flexibiliteten och enkelheten. Du som utbildare bestämmer själv när och var du ska arbeta. Det finns inga krav på hur mycket eller var du ska arbeta. Det har gjort att vi har attraherat många duktiga människor till att göra skillnad i skolor. Runt 90 procent av alla matchningar sker direkt mellan skola och vikare utan att någon människa på Humly styr, vilket lämnar väldigt mycket kontroll och frihet till både skolor och vikarier, säger Kristoffer Persson.
Fick Göran Bredinger-stipendiet under sitt första år
Studentvikarie lanserades inför vårterminen 2015. Samma år fick Kristoffer Persson Göran Bredinger-stipendiet på 50.000 kronor. Företaget omsatte 7,5 miljoner kronor under sitt första år. Totalt genomfördes närmare 30.000 timmars vikariat på skolor.
– Vi fick Göran Bredinger-stipendiet redan första året med vårt företag och det var första gången vi uppmärksammades av någon extern part. Det gav oss luft under vingarna och ökade vårt självförtroende. Vi fick bekräftelse på att vår affärsidé var bra och höll. Göran gav oss även personligen många bra råd utifrån sin erfarenhet som entreprenör. Samtidigt var stipendiet ett viktigt ekonomiskt tillskott till företaget. Det kostar mycket pengar att starta upp och få en verksamhet att växa och under de första åren hade vi knappt någon möjlighet att ta ut nämnvärda löner, säger Kristoffer Persson.
Verksamheten har utvecklats och vuxit rejält
Sedan starten har företaget utvecklats och vuxit rejält. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin har mestadels finansierat verksamheten med eget kapital. Affärsängeln Peter Gustafsson investerade 100.000 kronor och 2019 investerade norska Viking Venture i företaget och appen som bytte namn till Humly Edtech AB, för att kunna expandera internationellt och bredda verksamheten. 2021 förvärvade Humly företagen Simply Supply, Supply Teaching och Eyears. Totalt jobbar 100 personer numera inom företaget med 3500 utbildare och 2000 förskolor och skolor anslutna. Framtidstro och idéer finns det gott om.
– Vi vill fortsätta vara det självklara valet för kommuner, skolor och förskolor i Sverige samt för människor som vill arbeta som lärarvikarie. På den engelska marknaden vill vi fortsätta växa och utveckla vår verksamhet. Den engelska marknaden är 50 gånger större än den svenska och där finns ett stort behov av en tjänst som Humlys, så det är väldigt spännande att följa företagets utveckling där. Samtidigt är det enormt utmanande då kultur, skolsystem och marknaden skiljer sig mycket från den svenska i stort och smått, säger Kristoffer Persson.
Varför tycker du att man ska söka Göran Bredinger-stipendiet? – Bara att söka stipendiet är ett bra sätt för dig att tänka igenom din affärsidé och få input på ditt företag, så det rekommenderar jag till alla som driver ett företag som matchar stipendiets kriterier. Om du har lyxen att vinna så kommer du och ditt företag synas i ett ärofyllt sammanhang och det ekonomiska bidraget gör stor skillnad i början av en bolagsresa. Samtidigt får du ett bra kontaktnät med Göran Bredinger och andra människor inom socialt entreprenörskap. Det finns helt enkelt inget att förlora på att söka, men massor att vinna!
2017
Studentvikarie tilldelas utmärkelsen Årets samhällsentreprenör av tidningen Dagens samhälle.
2018
Studentvikarie får en tredjeplats i Årets Unga Företagare.
2019
Studentvikarie byter namn till Humly och expanderar till England.
2021
Strax över 80 procent av uppdragen tillsattes vilket kan jämföras med en normal tillsättningsgrad över 90 procent då det inte är pandemi. Totalt genomfördes 490 000 timmar vikariat fördelat på cirka 2000 skolor.
2022
Humly består av 100 anställda, i Sverige och England. I Sverige finns företaget i Stockholm, Göteborg, Skåne, Katrineholm och Umeå. Totalt arbetar 3500 personer som lärarvikarie via Humly. Majoriteten inom grundskolan.
Läs mer om Humly, på deras svenska webbsida här, och engelska webbsida här.
This report outlines the social innovation ecosystem in Sweden, as part of the European consortia Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) funded by The European Commission to establish competence centres for social innovation in its member states – where Forum for Social Innovation (MSI) at Malmö University coordinates the Swedish efforts. It summarises results from previous surveys and reports and describes the conditions, functions and actors involved in the Swedish ecosystem, outlining opportunities and challenges.
At present, there is a need for specific ecosystems for social innovation and social enterprise, as this report shows. In the long term, however, even more actors need to adopt socially innovative methods to address complex societal challenges, renew the Swedish welfare system and achieve the global sustainability goals of the 2030 Agenda.
To strengthen the social innovation ecosystem in Sweden, this report makes recommendations.
Den här rapporten är del av arbetet med det europeiska projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) och ger en övergripande bild av ekosystemet för social innovation i Sverige. Rapporten sammanfattar resultat från tidigare kartläggningar och rapporter, och beskriver förutsättningar, funktioner och aktörer samt möjligheter och utmaningar i ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige.
Än så länge finns ett behov av särskilda ekosystem för social innovation och socialt företagande, vilket denna rapport visar. På sikt behöver dock allt fler aktörer anamma socialt innovativa arbetssätt för att kunna ta itu med komplexa samhällsutmaningar, förnya det svenska välfärdssystemet och uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, på ett systemförändrande och transformativt sätt.
För att stärka ekosystemet för social innovation i Sverige, samt för att integrera socialt innovativa arbetssätt hos aktörer i samtliga samhällssektorer framför rapportförfattarna ett antal rekommendationer.
