Författare: Lotta Orban

Anna Seravalli, forskare vid Malmö universitet, har tillsammans med Savita Upadhyaya, utvecklingsingenjör på VA Syd, utvecklat nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt.  

– För att främja ett hållbart samhälle behövs samarbete mellan invånare, olika professioner, organisationer och sektorer samt strukturer för att kommunala organisationer ska kunna använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Anna Seravalli. 

För varje år växer Malmö stad med omkring 7 000 invånare. Det innebär att 500 kilo extra avfall per invånare skapas. Avfall som i stället behöver minskas. På EU och nationell nivå ställs krav på att minska avfallsmängderna, öka återbruket och förverkliga den cirkulära ekonomin. 

VA Syd har det kommunala insamlingsansvaret för 340 000 kunder i Malmö stad och Burlövs kommun. För att minimera mängden hushållsavfall i samhället vill VA Syd leda utvecklingen inom den kommunala avfallshanteringen och undersöka och testa nya arbetssätt för att kunna utveckla de mest resurseffektiva och innovativa tjänsterna till hushållen. 

– För att lyckas driva på avfallsminimeringen krävs arbete på två fronter. Dels krävs ett arbete för att förändra invånarnas beteende. Dels krävs förmågan att utveckla innovativa tjänster. Båda delar kräver ett radikalt skifte i perspektiv, metoder och arbetssätt, säger Savita Upadhyaya. 

Startade Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering
Malmö universitet och VA Syd arbetar sedan 2014 tillsammans för att utveckla nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt. 2015 startade VA Syd, Sysav, Stpln och Malmö stad med stöd från Malmö universitet Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering, Returen i Lindängen. Tjänsten hade som mål att främja återbruk och reparationer samt möjliggöra insamling av avfall i staden. Här kunde boende i området delta i kreativa workshops, laga något i verkstaden, byta till sig något i gratisbutiken och träffa andra över en kopp kaffe i caféet. Returens verksamhet i Lindängen, i den form den haft sedan starten, lades ner vid årsskiftet 2021/2022. Delar av verksamheten kommer att fortsätta drivas vidare av Lindängenbiblioteket.  

Alla måste få möjlighet att göra hållbara val
Konceptet Returen används också i Sofielund. I kvarteret Spårvägen finns återbrukscentralen Returen. Här kan de som bor i området lämna in elektronik, lampor, kemikalier och grovavfall. Det går också att lämna in kläder och mindre hushållsföremål till återbrukshörnan. VA Syd anordnar olika aktiviteter med fokus på att ta hand om saker och återbruka sådant man redan har. Dessutom kommer VA Syd satsa på Pop-up Returen, en mobil variant av Returen. 

– Vi måste hjälpas åt att ställa om och alla måste få möjlighet att kunna göra rätt när det gäller avfallshantering och -minimering. Returen är en nod för att sprida kunskap om hållbarhet. Det är spännande att på nära håll se hur vi kan ge våra kunder i lägenheter möjlighet till hållbara val, säger Savita Upadhyaya. 

Kommunala organisationer behöver använda nya innovativa arbetsmetoder
Anna Seravalli och Savita Upadhyaya har också jobbat internt på VA Syd, med att höja organisationsförmågan att hantera utmaningar som avfallsminimering innebär.  

– Vi jobbade tillsammans för att utveckla nya sätt att jobba och organisera arbete med utveckling av nya tjänster. Kommunala organisationer behöver stärka sin förmåga att använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Savita Upadhyaya. 

Rum och metoder för experimenterande, lärande och inlyssning behövs
Tillsammans med Malmö universitet har VA Syd utvecklat ett koncept och en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess inom kommunala avfallsorganisationer som heter Innovationslabb för avfallsminimering (ILA).  

– Labbet syftar till att skapa ett ramverk för att utveckla nya tjänster för att öka resurseffektiviteten i avfallet samt främja organisatorisk lärande kring nya arbetsmetoder, till exempel medborgarinvolvering och samverkan, säger Savita Upadhyaya. 

Som designforskare använder Anna Seravalli deltagande och kollaborativa designmetoder för att driva på lärandeprocesser inom offentlig sektor och institutioner. Genom att samla olika aktörer och intressenter, inom olika sektorer och professioner, samlar co-designprocesser inte enbart olika typer av kunskap utan skapar också möjligheter för kollektiv formulering av problem och behov och ömsesidig förståelse. 

– Det behöver skapas plats och stöd för lärprocesser med fokus på experimenterande och utforskande av frågor och nya lösningar inom offentlig sektor. Genom att lyssna på behov inom verksamheten och hos medborgare tar vi tillvara på tidigare erfarenheter och fångar upp utvecklingsidéer, säger Anna Seravalli. 

Fakta 

Returen
Returen är en kvartersnära återbrukscentral med stort fokus på återbruk och att sprida kunskap och förståelse om avfall och återbruk. Dess främsta målgrupp är boende i flerfamiljshus utan bil. 

Läs mer om Returen

Innovationslabb för avfallsminimering (ILA)
VA Syd:s ambition är minimera mängden hushållsavfall I samhället. Ett sätt att åstadkomma detta är att bli bättre på att jobba nära samhällsaktörer och öka organisationens förmåga att skapa nya lösningar och tjänster som bidrar till mer hållbara beteenden. För att kunna åstadkomma detta krävs det nya arbetssätt, metoder och kunskapsmiljöer som möjliggör utveckling, test och lärande. Projektet Innovationslabb för avfallsminimering (ILA) har haft som ambition att utveckla en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess. 

Läs rapport om Innovationslabb för avfallsminimering (pdf)

VA Syd
Läs mer om VA Syd:s arbete  

Kontakt
Anna Seravalli
Anna Seravalli är universitetslektor och designforskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet. Hon har en bakgrund som produkt- och tjänstedesigner och har en doktorsexamen i design och social innovation. Anna har en lång erfarenhet av att arbeta i gränsen mellan designforskning och praktik med fokus på hållbara övergångar och innovation inom den offentliga sektorn. Hon samarbetar med medborgare, icke-statliga organisationer, tjänstemän och lokala entreprenörer. Anna har varit koordinator för Malmö Living Lab Fabriken och är samordnare för Malmö universitets DESIS Lab och är gränsgångare vid Institutet för hållbar stadsutveckling. 

Läs mer och kontakta Anna Seravalli

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Med bidrag från Sten K Johnsons stiftelse presenterar vi en serie goda exempel på samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter – Forskning i samverkan som förändrar Skåne.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Skåne

I sommar erbjuder Malmö universitet ungdomar, i samarbete med Malmö stad, ett praktikprogram med fokus på social innovation och entreprenörskap. Praktiken ska ge ungdomarna som deltar verktyg för att skapa sin egen framtid och locka unga att välja att studera vidare.

Ung i sommar är Malmö stads initiativ för att ge Malmöungdomar mellan 16 och 19 år en möjlighet att under sommaren praktisera och på så sätt få in en fot i arbetslivet. I år satsar Malmö universitet, genom Malmö universitets och Malmö stads kunskapsallians Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah), på ett praktikprogram för unga i Malmö med fokus på social innovation och entreprenörskap som en del av Ung i sommar.

– Initiativet ligger helt i linje med vårt mål att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga, säger Cecilia Christersson, vicerektor, Malmö universitet.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är stor i Malmö, både jämfört med förhållandena på riksnivå och de andra storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lågutbildade och personer med utländsk bakgrund är svagare än i andra delar av landet och låg utbildning straffar sig hårdare än på andra håll.

– Den låga sysselsättningsgraden är ett bekymmer i Malmö och drabbar främst lågutbildade och personer med utländsk bakgrund. På Malmö universitet jobbar vi med att bredda vår rekrytering och få ungdomar med studieovan bakgrund att välja att plugga vidare. Praktiken hoppas vi stärker dem, säger Cecilia Christersson.

Jobbar med lösningar på samhällsutmaningar

Under sina tre veckor har ungdomarna utifrån utmaningsbaserat lärande, en lärprocess där studenterna samskapar sitt lärande, som går ut på att ge studenter redskap för att kunna agera som förändringsagenter och bygga handlingsberedskap att möta det okända, fått välja ut en samhällsutmaning och i grupp arbetat med att hitta en lösning på denna som de fått pitcha. De har lärt sig vad sociala innovationer och entreprenörskap är och hur de genom utforskande och undersökande kan ringa in en samhällsutmaning samt skapa och utveckla idéer på lösningar på utmaningen eller problemet. Praktikprogrammet har även bestått av föreläsningar, workshops och studiebesök om vidare studier, forskning och utbildningar vid Malmö universitet men även om ämnen som våga misslyckas, drömmar och konsten att presentera sig själv. Ungdomarna har fått möta en rad personer inom Malmö universitet, från Mötesplats Social Innovation, Mau Innovation, Karriärservice och Studenthälsan men även personer från Malmö stad, Drivhuset, Möllans Basement, Level och Minc.

– Vi hoppas att ungdomarna får med sig nya perspektiv och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Vi vill ge ungdomarna möjlighet att ta egna välinformerade beslut om sin framtid, säger Gloria-Karin López, projektledare vid Mötesplats Social Innovation, som fick idén till praktikprogrammet och tillsammans med Jenny Levhag är projektledare för Ung i sommar-satsningen på Malmö universitet.

Vill lära sig nytt och träffa nya människor

Fjorton ungdomar från olika områden i Malmö har deltagit i Malmö universitets praktikprogram i sommar. Maya Kamla är 16 år och nyligen flyttat till Malmö. Till hösten börjar Maya Kamla på IB-linjen på Borgarskolan.

– Jag ville lära mig någonting nytt och eftersom jag nyss har flyttat hit från Kristianstad ville jag lära känna nya människor, säger hon.

Vad har du lärt dig under din praktik?

– Det har varit så inspirerande, både fokuset på social innovation och själva vägen dit.

Under praktikprogrammet har hennes grupp valt att arbeta med samhällsutmaningen ungdomsarbetslöshet.

– Vår idé görs av ungdomar för ungdomar och handlar om att stötta deras personliga utveckling och öka deras möjlighet inför arbetslivet. Vi kommer att arbeta vidare med idén, säger Maya Kamla.

På frågan vad hon vill göra framöver säger Maya Kamla:

– Jag har stora drömmar och mål. Jag hoppas få kunna bidra med mina idéer, hjälpa andra, lösa problem och skapa förändring på samhällsnivå.

Studenter handleder ungdomarna

 

Tre studenter som går Gymnasielärarprogrammet på Malmö universitet har handlett praktikanterna. Murtadha ”Morti” Al-Kefagy har precis tagit gymnasielärarexamen i engelska och religion och fått jobb som lärare på Kunskapsskolan och LBS Lund.

– Att handleda ungdomarna har varit det roligaste jobb jag har haft, säger han.

Henrietta Edlund och Mine Salihi instämmer och själva har de också lärt sig mycket.

– Det har varit väldigt lärorikt och inspirerande. De metoder, processer och övningar vi har fått lära oss kan vi använda som lärare. Man borde ha vissa övningar på Lärarutbildningen för att stärka samarbetsförmågan och kreativiteten, säger de.

När ungdomarna pitchar sina idéer och arbeten på Malmö universitets innovationsmiljö Storm är det tydligt att praktikveckorna har utvecklat deras kunskap och erfarenheter. Men framför allt är det den goda stämningen och sammanhållningen som märks. Alla har fått nya kontakter och vänner, vilket också är en förutsättning för att forma framtiden.

Läs mer

Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah)

https://mau.se/samverkan/samverkan-och-externa-relationer/plattformar-natverk-och-projekt/muvah/

Mötesplats Social Innovation

https://socialinnovation.se/

Mau Innovation

https://storm.mau.se/mau-innovation/

Ung i sommar

https://malmo.se/Om-Malmo-stad/Praktik-for-unga-och-vuxna/Ung-i-sommar.html

Mötesplats Social Innovation och Institutionen konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar på Southern Sweden Design Days i Malmö. Under fyra dagar kommer design visas upp från en mängd olika perspektiv.

– Design är en viktig kraft i samhällsutvecklingen, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Southern Sweden Design Days (SSDD) är en ny årlig internationell designfestival som arrangeras av Form/Design Center och hålls på Lokstallarna i Malmö 19–22 maj. Syftet är att visa upp design med fokus på hållbarhet, samarbeten, utveckling och innovation. Under fyra dagar visar olika aktörer upp design från en mängd perspektiv genom utställningar och olika produktioner, workshops, samtal och andra evenemang.

Institutionen konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet deltog redan förra året på SSDD som då var heldigital. Det här året kommer det mesta äga rum på Lokstallarna i Kirseberg även om en del av programmet kan ses direktsänt från SSDD:s webbplats.

Mötesplats Social Innovation (MSI) deltar för första gången i SSDD.

– För vår del är det viktigt att delta och synas på många olika typer av arenor och nå ut i nya sammanhang, inte bara till våra partners, de vanliga aktörerna och redan frälsta inom social innovation, säger Sara Bjärstorp.

MSI arrangerar två samtal på egen hand och ett i samarbete med K3 och Skissfestivalen, alla på engelska. I Conversation on design, social innovation and sustainability deltar den välkände Ezio Manzini som har arbetat inom design för hållbarhet under tre decennier och för närvarande är ordförande för DESIS Network och hedersprofessor vid Polictecnico di Milano, Pia Mcaleenan, chef för Förnyelselabbet på SVID, Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign på K3 och Sara Bjärstorp, MSI.

I Conversation on the New European Bauhaus deltar Malmö stads stadsarkitekt Finn Williams, Tiffany Fukuma, vd för Trans Europe Halles, Torben Klitgaard vd för Bloxhub och Anna Seravalli, designforskare vid K3. Båda samtalen modereras av Lotta Orban.

I Green and just future samtalar forskarna Anna Seravalli och Per Linde, från K3 och Marwa Dabaieh, vid Institutionen för urbana studier, om på vilket sätt design och arkitektur kan utforska, definiera och utveckla innovationer och social hållbarhet, med moderator Pernilla Glaser.

K3 visar under SSDD i sin monter upp studentarbeten och projekt från Grafisk design, Visuell kommunikation och Produktdesign under rubriken K3 ställer ut! och arrangerar två workshops Cook your own bio-polymer! med Charlotte Asbjørn Sörensen och Jonas Larsen och Design Thing for the Baltic Sea som studenter håller i under handledning av Li Jönsson. I Design Research for all senses kommer Simon Niedenthal, Åsa Harvard Maare och Charlotte Asbjørn Sörensen visa upp och samtala om hur designforskning kan undersöka och skapa nya metoder för multisensoriskt lärande och samspel. Moderator är Pernilla Glaser.

SSDD är öppet för alla och har fritt inträde.

Läs mer om SSDD.
Läs mer om K3:s designutbildningar och designforskning.

Kan en app göra det lättare för barn att prata med socialtjänsten om sina problem? Appen OmMej har börjat användas i några kommuner. Forskare vid Malmö universitet följer effekterna tillsammans med forskare vid Lunds universitet och Region Gävleborg. När barnen artikulerar problemen kommer man direkt till kärnan visar forskningen.

Många barn och unga mår dåligt. Samtidigt vågar vuxna och myndigheter inte alltid fråga barn vad som är fel. Barns röster blir inte hörda. Och det blir svårt att ge rätt hjälp snabbt.

FN:s barnkonvention blev 2020 lag i Sverige. Det ställer krav på myndigheter att mer aktivt följa bestämmelserna i den. Konventionen säger bland annat att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda.

Svårt prata om svåra saker med en främling

Företaget OmMej grundades av Nicolina Fransson, tillsammans med kollegor med lång erfarenhet av socialt arbete och att arbeta med barns rättigheter, för att underlätta just detta. Men också för att göra det lättare för vuxna att förstå barnets perspektiv.

Utvecklarna vände sig till forskarna vid Malmö universitet för att få hjälp med att utvärdera om appen är ett bra sätt att möta barnens berättelser.

– Det kan vara svårt för barn att prata om sin situation med en främling. Det kan handla om att de är mobbade i skolan eller att det är problem hemma. Tanken är att många unga, som känner sig bekväma med ny teknik, hellre berättar om sina liv med hjälp av en app.

Det säger Nancy Russo, universitetslektor vid Malmö universitet, som tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av forskare, däribland Annika Staaf, universitetslektor i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och Region Gävleborg studerat den tidiga uppstartsprocessen. Syftet var att se om ett digitalt verktyg stödjer barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken.

Vuxna inom skolan, BUP och socialtjänsten får titta på svaren

I OmMej kan barnen svara på ett antal frågor om hur de har det hemma, i skolan eller med kompisar. På varje svar följer ett antal frågor. Barnen kan också gå tillbaka och revidera sina svar. Vuxna i skolan, på BUP eller socialtjänsten får sedan titta på svaren. Men det är bara den som bjudit in barnet till appen som kan läsa vad det skriver.

– Av svaren kan socialsekreteraren bedöma vad som är värt att följa upp och eventuellt göra insatser kring, säger Nancy Russo.

I appen finns även faktafilmer med åldersanpassad information om vad exempelvis barnkonventionen är och vad en socialsekreterare gör.

– Barn måste ha relevant information för att kunna förstå och vara delaktiga i beslut, säger Annika Staaf.

Kritik mot barnavårdsutredningar lyftes i rapport

I den offentliga utredningen SOU 2016:19 som handlar om att Barnkonventionen blir lag konstaterades att artikel 3 och 12 brast i barnavårdsutredningar och barnkonsekvensanalyserna. Framför allt när det gäller att utreda och besluta om insatser när barnet bevittnat eller utsatts för våld.

– Barnsamtalen blev ofta ytliga. De stannade vid att försöka få en allians, särskilt vid känsliga ärenden. I OmMej kommer man via chatten direkt till kärnan eftersom barnen artikulerar problemen, säger Annika Staaf.

Digitala verktyg kan öppna upp låsningar

Annika Staaf menar att det är en god idé att ha den här typen av digitala instrument eftersom ungdomar är så vana vid dem. Det finns flera goda exempel på när appen varit till hjälp. För en flicka med selektiv mutism som hade problem i skolan öppnade appen upp en låsning. Likaså för så kallade hemmasittare har OmMej fungerat bra.

Karlskrona kommun har köpt in och använder verktyget. Tanken är att det ska användas brett över förvaltningen, alltifrån i barn- till vuxenärenden. Det återstår en hel del arbete för att implementera OmMej men allt fler handläggare använder verktyget.

– Personalen har varit med och skapat rutiner för verktyget. Den personal som har provat verktyget är mycket positiva, de ser att barnens röst kommer fram mer i utredningen samt att tiden på att sätta i gång barnsamtalet har minskat. Mindre tid behöver läggas på att prata om exempelvis favoritfärg och mat, utan samtalet kan relativt direkt komma att handla om det som faktiskt är tanken, säger Emmeline Tigerman, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen, Karlskrona kommun.

Nästan alla positiva

I denna av Forte finansierade ettåriga pilotstudie har forskarna intervjuat ett antal socialsekreterare och beslutsfattare i Helsingborg, Karlskrona och Hudiksvall, kommuner som precis börjat använda OmMej.

– Vi ville få en känsla av vilka förväntningar de hade och vilka barriärer det kan finnas. Nästan alla socialsekreterare var positiva. De såg att barn hade förmågan att tala för dem själva, deras röst kom fram mer. Vissa barn var inte intresserade, men andra tyckte det var mycket givande, säger Nancy Russo.

– Att få verktyget belyst ur olika vinklar är positivt för oss. Det har också varit både lärorikt och spännande att delta i intervjuer samt i workshop. Vore detta möjligt att upprepa skulle vi gärna delta – att utbyta erfarenheter och tankar med såväl forskare som med representanter från andra kommuner är alltid en tankeställare, säger Emmeline Tigerman.

Nu söker forskarna medel för en längre uppföljning över 3-4 år. Med ett längre perspektiv vill man undersöka om OmMej gör någon skillnad för barnen och hur socialsekreterarna känner för sitt arbete. Då vill forskarna också intervjua barn.

– Vi vill genom kunskap stödja kommuner och myndigheter att lyssna på barnens berättelser. Så att bättre hjälp sätts in snabbare och att barns deltagande i det demokratiska samhället stärks, säger Nancy Russo.

Läs mer och se film om OmMej

Fakta

Enligt Barnkonventionen som sedan 2020 är svenska lag har barn rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. I den tvärvetenskapliga undersökningen Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten, deltar förutom Annika Staaf och Nancy Russo, Jeanette Eriksson, Malmö universitet, Björn Hofvander, Lunds universitet, och Karin Tillberg Mattsson, Region Gävleborg. Forskningsprojektet finansieras av Forte och är en ettårig pilotstudie.

Forskningsprojektet https://mau.se/forskning/projekt/barns-inflytande-och-ratten-till-deltagande/

OmMej https://www.ommej.se/

Barnkonventionen blir lag https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/

Gunnel Svensäter och Jessica Neilands vid Malmö universitet, vill tillsammans med forskarkollegor och Folktandvården, revolutionera tandvården. Genom forskning och nya metoder vill de hitta sjukdom innan den uppstår, rikta resurser till de mest behövande och på så sätt minska sjukvårdskostnaderna. 

Allvarlig karies och tandlossning är bland de vanligaste sjukdomarna världen över. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. Det skapar både obehag och lidande hos barn, unga och äldre. De riskerar också att tappa sina tänder.

I Sverige drabbas cirka 10 procent av allvarlig karies eller tandlossning. Andelen individer förväntas öka drastiskt på grund av den kontinuerligt stigande andelen äldre. Det finns dessutom ett visst vetenskapligt underlag för en koppling mellan tandlossning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

– Vi vill förbättra klinikers möjligheter att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning. Vi vill också bidra till en minskning i sjukvårdskostnader genom att rikta resurser till de med störst behov, säger Gunnel Svensäter, professor och forskningsledare för forskningsprogrammet Foresight. 

Dagens tandvård är ojämlik

Dagens tandvård är ojämlik och når inte de med störst behov. Tandvården som idag kostar ungefär 10 miljarder svenska kronor per år är i stort behov av effektiva verktyg för att identifiera de patienter som löper ökad risk för karies eller tandlossning.  

 – Med de metoder som används idag för riskbedömning blir många felbedömda. Många patienter överbehandlas medan de som verkligen behöver vård inte garanterat får den, säger Gunnel Svensäter. 

Det krävs ett flervetenskapligt synsätt

Inom forskningsprogrammet Foresight samarbetar forskare i Sverige, Spanien, Italien och USA. Eftersom forskningsproblemen är komplexa krävs ett flervetenskapligt synsätt där kompetens från olika kunskapsområden tillvaratas. Snarare än att omfatta mer forskning baserat på ett kunskapsfält, arbetar forskare från olika kunskapsområden interdisciplinärt. 

– Forskare i Spanien studerar bakterier, de är världsbäst på labb medan forskarna i USA är bra på forskning om bakteriers beteende, förklarar Gunnel Svensäter. 

Forskarna letar efter nya biomarkörer och utvecklar nya metoder för riskbedömning

Forskarna letar efter nya prediktiva biomarkörer och preventiva biotherapeutics och arbetar med att utveckla sensorer för biomarkörerna, att kliniskt validera biomarkörerna samt tillvarata rön inom riskforskning och hälsoekonomi för att optimera riskbedömning.  

– Vi studerar bakterier och proteiner för att hitta nya prediktiva biomarkörer för karies och paradontit. Och vi utvecklar och använder nya metoder och verktyg för att upptäcka dem, säger Gunnel Svensäter. 

En ny generation av prediktiva biomarkörer och verktyg kommer förbättra klinikers möjlighet att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning.  

 – Med effektivare metoder kan vården omdisponeras och skräddarsys utifrån patienters behov och vårdkostnaderna minska, säger Gunnel Svensäter. 

Samarbete med Folktandvården avgörande

I det kliniska arbetet behöver forskarna samarbeta med Folktandvården som är unik med en organisation där genomströmningen av patienter är stor och det finns många tandläkare och tandhygienister. Folktandvården Skåne behandlar runt 500 000 patienter per år och drygt 550 tandläkare och tandhygienister.  

Folktandvården Skåne bidrar i Foresight framför allt genom att samla in patientdata genom kliniskt arbete och mikrobiologiska prover. De ser samarbetet som strategiskt viktigt för att bidra med kunskapsutveckling. 

 – Genom att vara med i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Foresight, med flera olika intressenter, får vi ta del av den senaste kunskapen inom området och är med och bidrar till att generera ny kunskap. Det gör att vi som tandvårdsaktör i Sverige upplevs som en seriös och attraktiv arbetsgivare. Det kommer gynna våra medarbetare, men framför allt våra patienter, säger Henrik Jansson, specialisttandvårds- och forskningschef/docent, Folktandvården Skåne AB. 

– På längre sikt hoppas jag att vi kan vara med och bidra till att vi får nya och bättre metoder i att diagnosticera och prognosticera parodontit/peri-implantit och även karies. Detta skulle kunna revolutionera den kliniska vardagen för en majoritet av våra patienter, säger Henrik Jansson. 

Fakta: Foresight 

Ett 40-tal personer deltar i arbetet med Foresight, totalt 5 forskargrupper, från Malmö universitet, Linköpings universitet och Lunds universitet men också Jönköping University, Göteborgs universitet, Örebro universitet samt forskare från Salerno University, Centre for Advanced Research in Public Health i Valencia och University of Minnesota. Forskarna samarbetar också med Folktandvården Skåne och andra tandvårdskliniker i södra Sverige. Forskningsledare är Gunnel Svensäter och projektkoordinator är Jessica Neilands, båda vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. 

Läs mer och se film om Foresight