”Idrott – ett verktyg för goda relationer och social hållbarhet”

Idrott är inte bara ett mål i sig, utan också ett viktigt medel för att skapa integration och social hållbarhet. Det var temat för ett webbinarium som arrangerades av Mötesplats Social Innovation 13 oktober. 

Förr var idrottsrörelsens främsta mål att främja folkhälsan – idag är uppdraget bredare än så: Idrotten ska omfatta alla, främja integration och gärna hitta nya vägar till nya grupper. Men hur ser förutsättningarna ut för att bedriva socialt entreprenörskap inom idrotten?

Den frågan har universitetslektor Daniel Bjärsholm, verksam vid Linnéuniversitet, utforskat i sin avhandling som lades fram tidigare i år.

– Det finns ett allt tydligare fokus på idrottens sociala och samhälleliga effekter och vi ser också att politiken har också skapat incitament för idrottsförbund och föreningar att bli mer socialt inriktade. Idrotten blir på så vis ett medel och inte ett mål, säger han.

Inspirerar i utsatta områden

Under webbinariet lyftes tre exempel på verksamheter som på olika sätt kombinerar idrott med social hållbarhet. Fredrik Stengarn, ordförande i KIF Örebro DFF, berättade om hur föreningen jobbar med att ta socialt ansvar genom att bland inspirera tjejer i socioekonomiskt utsatta områden till att spela fotboll.

– Vi har jobbat allt mer strukturerat med sociala frågor och demokratifrågor de senaste tre åren. Det ligger i en fotbollsklubbs DNA att man vill bidra till samhällsnytta – och det känns dessutom bra i magen, säger han.

Unnur Tryggvadottir, biträdande verksamhetschef på ungdomsarenan Tegelbruket i Örebro, berättade om hur Tegelbruket arbetar med att nå unga som inte deltar i organiserad idrott på traditionella vis.

– Vi har låga trösklar och hög tillgänglighet. En stor vuxennärvaro och att skapa relationer och tillit är huvudfokus. Idrotten blir ett verktyg för att skapa relationer och tillsammans bygga ett gott samhälle med social hållbarhet, säger hon.

Möta en vuxenvärld som inte dömer

På småländska Visingsö jobbar Rickard Strandberg som ordförande i Visingsö AIS, en förening som fokuserar på att göra samhällsnytta genom att en fysisk mötesplats, Brahevallen. Där tränar lokalbefolkningen sida vid sida med elever från den internationella folkhögskolan – och unga män som dömts till slutenvård och bor på öns ungdomshem.

– Vi jobbar inkluderande och välkomnande, ingen bryr sig om vilken kriminalitet som finns i bakgrunden. Det handlar om demokrati och om att möta en vuxenvärld som inte är fördömande, säger han.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Mötesplats Social Innovation representerar Sverige inför nytt europeiskt kompetenscentrum

MSI är en kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer. Varje år samlas flera hundra personer på konferensen Social Innovation Summit. Bilden är från SI summit 2019.

Svenska ESF-rådet har utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att företräda Sverige inför Europeiska kommissionens utlysning om kompetenscentrum för social innovation. 

– Vi måste tillsammans arbeta för att lösa olika utmaningar i samhället, i Sverige, Europa och övriga världen. Samarbeten över sektorsgränserna och sociala innovationer ökar förmågan att agera och möjligheterna att skapa ett inkluderande och socialt hållbart samhälle, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Det helt nya europeiska kompetenscentret skapas för att främja social innovation då kommissionen sett att det arbetas för lite med detta. För att belysa och höja upp frågan har kommissionen lyst ut 5 miljoner Euro där internationella nätverk som arbetar med sociala innovationer kan söka pengar för sin verksamhet. Socialfonden i olika länder får själv avgöra om de ska vara med som myndighet eller låta annan aktör representera landets intresse i frågan. Sverige har valt att utannonsera detta till befintliga nätverk och av de tre bidrag som kom in valdes MSI.

– Samtliga sökande visar på gedigen erfarenhet och kunskap inom social innovation. Vi bedömer att Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bäst beskrev hur de tänker växla upp sin verksamhet som nationell organisation och ingå i konsortium inom Europa, säger, säger Emma Henningsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet.

En samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform
Mötesplats Social Innovation (MSI) har sedan 2010 varit en samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform i Sverige för social innovation. De arbetar med att skapa mötesplatser för samverkan, nätverkande och gemensamt lärande inom social innovation. Genom olika slags möten och arenor som exempelvis den stora konferensen Social Innovation Summit samlar MSI aktörer inom akademi, myndigheter, företag, kommuner, regioner och idéburna organisationer, som alla vill bidra till att lösa olika samhällsutmaningar.

– Positivt för Svenska ESF-rådet i sammanhanget är att om ansökan godkänns av kommissionen kan MSI stödja kommande projektägare med rådgivning, vägledning och utbildning samt organisering för möjlig finansiering från ESF+ och EaSI , säger Håkan Forsberg, tf generaldirektör Svenska ESF-rådet.

Bildar nationellt partnerkonsortium
Numera finns MSI vid fem lärosäten över hela landet, från Malmö universitet i söder, Jönköping University, Örebro universitet, till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i norr. Tillsammans med Reach for Change och Inkludera bildar MSI nu ett nationellt partnerkonsortium, med MSI vid Malmö universitet som huvudsökande.

– Att få förtroendet från Svenska ESF-rådet att företräda Sverige för kunskaps- och kompetensutveckling av sociala innovationer i Europa är en ära och en fantastisk fortsatt möjlighet för oss att ytterligare utveckla och professionalisera vår redan etablerade plattform, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI.

Nästa steg gå med i europeiskt konsortium
Nästa steg är att MSI ska ingå i ett europeiskt konsortium. Godkänner EU-kommissionen ansökan kommer MSI fungera som nationellt kompetenscentrum för social innovation och särskilt stödja innovativa projekt och myndigheter inom ESF/ESF+.  Det innebär att MSI kommer bidra med sin specialistkunskap och arbeta vidare med information, rådgivning, vägledning och utbildning samt med samverkan, nätverksbyggande och ömsesidigt lärande om social innovation, nationellt och i Europa.

Kontaktpersoner MSI:
Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI, hanna.sigsjo@mau.se
Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och vicerektor Malmö universitet, charlotte.ahlgren.moritz@mau.se
alt. 040-6657346

Kontaktpersoner Svenska ESF-rådet:
Susanna Holzer, analytiker, susanna.holzer@esf.se alt. 08-57917112
Emma Henningson, nationell samordnare, emma.henningsson@esf.se alt. 026-542688

Svenska ESF-rådet
Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.  Verksamheten spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådets uppgift är att förvalta Europeiska socialfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). Det innebär att de utlyser projektmedel och följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Nytt nätverk samlar företag som jobbar för en bättre värld

Fredric Öjebrandt och Pia Ridderby Impact Network

Impact Network – så heter  det nya nätverket i region Örebro, för sociala bolag och entreprenörer som jobbar för att göra skillnad och bidra till en bättre värld.

– Vi vill skapa en krockyta där man kan utbyta erfarenheter och boosta varandra, säger Fredric Öjebrandt på Creative House.

Impact Network är ett nätverk och en mötesplats för hållbara affärsmodeller, cirkulär ekonomi och socialt entreprenörskap. Här kan du läsa mer om Impact Network.

Impact Network är ett samarbete mellan Örebro universitet, Mötesplats Social Innovation, Creative House och SE Forum. Syftet med nätverket är att samla entreprenörer och bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi ser att det växer fram allt fler bolag som jobbar för social eller klimatmässig hållbarhet och vill bidra till någon form av världsförbättring. Vi vet också att många känner sig ensamma med sina utmaningar, säger Fredric Öjebrandt på Creative House, som är en hubb för startups och företag i Örebro.

– Det känns riktigt bra att kunna möjliggöra starten av detta nätverk genom Vinnova-projektet Mötesplats Social Innovation och där vi som lärosäte bygger upp en regional kunskapsnod kring social innovation och socialt entreprenörskap. Det är kreativa lösningar som kan hjälpa oss att lösa de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Pia Ridderby enhetschef vid Örebro universitet.

“Sociala företag kräver annan typ av rådgivning”

Förra veckan smög nätverket igång med sin första träff, där ett mindre antal entreprenörer bjudits in till att bland annat lyssna till Ruth Brännvall, grundare och vd på Impact Invest, ett företag som jobbar med rådgivning och investeringar till bolag med positiv samhällspåverkan.

– Många socialt motiverade entreprenörer känner sig inte hemma i traditionella startup-miljöer eller i det vanliga innovationssystemet, där det ofta är ensidig fokus på att skapa jobb och tillväxt.

Hon menar att det krävs en annan typ av rådgivning för att växa som bolag när man startats i syfte att fixa ett socialt eller miljömässigt problem.

– Det handlar ofta om komplexa affärsmodeller där man behöver samarbeten för att komma vidare. Det är viktigt att entreprenörer har en mötesplats där man delar samma utmaningar, och det har vi sett ett behov av i Örebro, säger Ruth Brännvall.

Nästa träff inom nätverket kommer att bli den 9 november. Det blir ett fysiskt möte på Creative House, där man äter lunch tillsammans, pratar om sina case och samtidigt får chans att lyssna till en inbjuden gäst.

–  Alla entreprenörer som har en bolagsidé med en hållbar affärsidé, gärna inom cirkulär ekonomi, social innovation eller socialt entreprenörskap är varmt välkomna, säger Fredric Öjebrandt.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Mattias Dyrvik

Ny undersökning ska bidra till kunskap om socialt företagande

Banner för European Social Enterprise Monitor. Hjälp oss att hjälpa er! Delta i undersökningen.

För att stimulera socialt företagande behövs mer kunskap om hur förutsättningarna för att driva sociala företag ser ut i Sverige och Europa. Därför genomförs nu undersökningen European Social Enterprise Monitor för första gången i åtta länder. Mötesplats Social Innovation leder arbetet i Sverige.

Undersökningen riktar sig till sociala entreprenörer som skapar innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Gemensamt för dessa företagare är att ekonomisk inkomst ses som ett medel, inte enbart ett mål.

Resultaten kommer användas för att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos sociala entreprenörer så att bättre regelverk, stödåtgärder och finansieringsmöjligheter kan möjliggöras. I Sverige såväl som Europa.

– Vi behöver mer kunskap och information om vilka möjligheter och hinder sociala företag upplever. Tillväxtverket är särskilt intresserade av resultaten från undersökningen, säger Lina Palmer, nationell samordnare, Mötesplats Social Innovation.

Euclid Network, som är ett europeiskt nätverk med medlemmar från över 20 europeiska nätverk för sociala entreprenörer, forskningsinstitutioner och universitet, har tagit initiativet till undersökningen som under hösten 2020 genomförs i åtta europeiska länder. I Sverige leds arbetet med undersökningen av Mötesplats Social Innovation, med finansiering från Vinnova.

Läs mer om och delta i undersökningen

”Samhället har inte tagit ansvar”

Digital uppkoppling

Shopping, bankärenden, myndighetskontakter och socialt umgänge – allt mer händer numera på nätet. Men med en ökad digitalisering växer också klyftan mellan digitala medborgare och de som inte har förutsättningar att hänga med.

– Det är väldigt stigmatiserande att inte vara en del av det digitala samhället. På 1960-talet tog samhället ansvar för att alla medborgare skulle ha tillgång till en fast telefon, men idag tar vi inte det ansvaret, säger Stefan Johansson, teknologie doktor och verksam på Begripsam AB.

I veckan medverkade han på ett webbinarium om digital inkludering som arrangerades av Mötesplats Social Innovation tillsammans med Partnerskapet för sociala innovationer, Region Örebro län, Örebro universitet och Jönköping University.

Äldre, personer i socialt utanförskap eller hemlöshet, folk på landsbygden utan tillgång till bra uppkoppling och personer med funktionsvariationer var några av de grupper som lyftes. Utmaningarna handlar både om hur de digitala tjänsterna är utformade och om att ha tillgång till rätt verktyg.

Här behöver en samverkan mellan både myndigheter, kommuner, civilsamhället och de som designar tekniska lösningar, konstaterade flera av de medverkande.

– Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter att till exempel kunna studera på distans, gå på möten utan att behöva gå till en lokal eller att få hjälp och stöd genom appar eller andra digitala plattformar – om det finns en klok designer i bakgrunden som ser till att de är användbara för alla individer. Har samhället bestämt att det ska ha det på det här viset får man se till att alla ska med, säger Lotta Karlsson-Andersson, vd på stiftelsen Activa.

Mer information:
Presentationsbilder webbinariet digital inkludering 28 september 2020 Örebro

Se hela webbinariet via Youtube

Så skapar vi socialt hållbara transporter

Fler perspektiv behövs i arbetet med transportsystemet för att uppnå social hållbarhet. Det menar Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet och forskningscentrumet K2. Den 6 oktober anordnar Mötesplats Social Innovation webbinariet Hållbar mobilitet för barns rörelsefrihet.

Brist på tillgång till transporter och kollektivtrafik bidrar till social exkludering och segregering. Vissa grupper, de priviligerade, i samhället kan styra över sin mobilitet. Andra, de mest utsatta och ekonomiskt svaga, som till exempel bor i en förort till Stockholm eller Göteborg eller på landsbygden har komplicerade resvägar till arbete, skola och aktiviteter. De kan inte välja, de är beroende av kollektivtrafiken och måste sätta av mycket tid för sitt resande.

– Orättvisorna i transportpolitiken blir väldigt konkreta och tydliga när det inte finns bussar eller tåg i vissa orter, stadsdelar eller områden.

– För att ta ett exempel placeras unga hbtq-migranter i flyktingboenden på landsbygden där det inte finns kollektivtrafik. De kan inte söka sig till sina sociala sammanhang och blir på så sätt dubbelt exkluderade, säger Christina Lindkvist.

Christina Lindkvist är Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi samt docent och biträdande professor i urbana studier vid Malmö universitet. Hon var med och byggde upp forskningscentrumet K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Nu fokuserar hon, tillsammans med Chiara Vitrano, på rättvis kollektivtrafik och bland annat kollektivtrafiken för boende i Bunkeflostrand och Lindängen. Med forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, forskar hon om tillgänlighet i mer glesbebyggda områden. I höst utkommer hon tillsammans med Malin Henriksson, forskare vid VTI, med antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet. I boken skriver forskare vid VTI, Malmö universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, om sociala perspektiv på transporter.

– Att ha ett socialt rättviseperspektiv i transportplaneringen innebär att man utgår från de som har det svårast. Det kan handla om linjedragningar, turlistor, prismodeller och kompletterande serviceutbud, säger Christina Lindkvist.

Flera förändringar behövs
Det finns flera utmaningar och krävs flera förändringar för att åstadkomma socialt hållbar mobilitet. För det första behövs synen på kollektivtrafik, på resenärer och tillgänglighet förändras. Är kollektivtrafik en kollektiv nyttighet eller en konsumtionsvara? Är resenärer kunder eller medborgare?

– Transportpolitiken har en inbyggd logik där de välförsörjda premieras. Den byggda miljön kräver att människor ska kunna flytta på sig i vårt samhälle.

– Det finns också ganska starka värderingar kopplat till mobilitet. Att kunna resa, vara mobil, flyttbar har starka positiva konnotationer. Vi ska kunna resa långt, vara på språng. Det är sammanvävt med en idé om framsteg, utveckling och framgång. Medan att vara platsbunden, immobil nästan innebär att vara bakåtsträvande och gammeldags, säger Christina Lindkvist. Men det är spännande nu eftersom coronapandemin har gjort att vårt resande förändras fortsätter hon.

Transportplaneringen behöver kompletteras med nya perspektiv
För det andra behöver den konventionella transportplaneringen kompletteras med andra perspektiv, kunskap och metoder. Kvalitativa analyser av transportsystemets betydelser behöver ”översättas” så att de blir användbara på likande sätt som kvantitativa mått och beräkningar och fler grupper behöver inkluderas i samråd och bli lyssnade på.

– Transportsektorn är mycket teknisk, men de börjar få in samhällsvetenskapliga kompetenser och andra perspektiv. Det är också viktigt att ta tillvara lokal kunskap om behov och önskemål, säger Christina Lindkvist.

Alternativa ekonomiska prismodeller
För det tredje behövs finansiering och ekonomiska prioriteringar ses över. Infrastrukturprojekt är dyra och kollektivtrafiken måste finansieras. Men det finns olika försök till nya sätt att se på kollektivtrafik. I Dunkirk har man exempelvis infört gratis kollektivtrafik och i Skåne har man provat gratis resekort till unga.

– Det borde finnas något sätt att göra prissättningen mer jämställd och rättvis, säger Christina Lindkvist.

Läs mer om och anmäl dig till webbinariet den 6 oktober

Läs mer om Christina Lindkvist

Systemomställning i fokus när samtalsserie knyts ihop

För ett par decennier sedan var Karlshamn, som många andra svenska städer, ett industrisamhälle. Men idag ser det betydligt annorlunda ut i Blekinges innovationscentra. Kraftfulla initiativ från offentligheten och näringslivet, samt etableringen av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har fått  kunskapsintensiva företag såsom spelföretag och edtech-bolag att etableras och växa i städerna. Niclas Melin från NetPort Science Park i Karlshamn berättar om deras strategier för att driva innovation. Nyckeln? Re-skilling och tvärsektoriell samverkan.

NetPort Science Park grundades för tjugo år sedan med syfte att förnya Karlshamn. Staden har en historia av att vara ett tungt industrisamhälle, men med NetPort Science Park ville man få in tjänste- och kunskapsföretag. Resultatet blev ett så kallat “tripple helix”-samarbete, där offentligheten, akademi och näringsliv gick samman för att skapa någonting nytt.

– Vårt jobb är att bidra med samhällsnytta och tillväxt, och slarvigt kan jag ibland tänka att det är ett sätt att beskriva området social innovation. Det är det som ska driva oss, att göra samhället bättre och samtidigt stimulera tillväxt i regionen, säger Niclas Melin.

Idag arbetar Niclas Melin med att skapa och utveckla samarbeten för att driva på regionala och nationella förändringsprocesser kopplat till social innovation. Med titeln “digital kultuvator” har han under våren bland annat engagerat sig i Mötesplats Social Innovations samtalsserie “Re-Act”, en digital samtalsserie som lyft just värdet av re-skilling i tider av kris och snabba skiften.

– Vi har rört oss i samma sammanhang som MSI, och under våra många möten har vi alltid haft väldigt intressanta diskussioner som kan kopplas till just stadsomvandling, re-skilling och livslångt lärande. I våras så kände vi att vi borde göra någonting tillsammans för att lyfta denna frågan, och vi började smida planer för en kunskapsallians.

Re-skilling och livslångt lärande – ett av MSI:s temaområden

Under våren har MSI arbetat med flera olika teman som kan kopplas till krisdriven social innovation. Ett av dessa teman har varit just “re-skilling och livslångt lärande” och genomförts i samarbete med NetPort Science Park och Region Blekinge. Den 24 september genomförs den tredje och sista delen under rubriken är “Kan krisen bli en språngbräda för systemomställning?”.

– Tillsammans har vi gjort något helt nytt, och jag tycker det har varit djärvt av oss att våga genomföra ett obeprövat format i ett obeprövat sammanhang. Vi har lärt oss så mycket på vägen, och vi har stärkt förtroendet mellan våra respektive organisationer, säger Niclas Melin.

Det var i samarbetet mellan MSI, NetPort och Region Blekinge som idén med att lyfta just re-skilling och livslångt lärande som temat föddes. Krisen har helt enkelt tvingat företag, organisationer och individer att göra nya saker på nya sätt, och det fanns ett gemensamt behov att synliggöra innovativa arbetssätt och lyfta nya sätt att organisera sig under krisen.

– Vi vet ju alla att en kris kommer att gå över, men det viktigaste blir ju lärdomarna. Hur kan vi hitta saker som gör oss bättre efter krisen? Men kanske också saker som vi kan lära oss för att få nytta av redan under krisen, säger han.

Samtidigt vill Niclas Melin också poängtera att “re-skilling” är ett svårt begrepp.

– Det är långt ifrån alla som är med på vad re-skilling egentligen är, och det är någonting jag har lärt mig. Vi behöver skapa ett inkluderande språk när vi pratar om dessa saker. I synnerhet när vi nu går över till att göra saker digitalt och har möjlighet att inkludera ännu fler inom det sociala innovationsfältet.

Vill du läsa mer om re-skilling och livslångt lärande? Du hittar mer information på vår hemsida

Mål och förväntningar inför Re-Act 3

Inför den sista och avslutande delen i samtalsserien hoppas Niclas Melin att kunna bidra till framåtriktad rörelse genom att hjälpa deltagarna på webbinariet att se möjligheter för sina företag och organisationer att röra sig i en önskvärd riktning.

– Jag ser fram emot ett samtal där vi kan lyfta det faktum att vi befinner oss mitt i en kris som vi inte vet hur länge den kommer att hålla i. Hur kan vi använda denna lucka för att bygga ett samhälle vi faktiskt vill ha? Fokus måste ligga på hållbarhet – och vi vill ge praktiska insikter kring hur organisationer och individer kan agera, säger han.

Anmäl dig till webbinariet Re-Act del 3
Missa inte den tredje och avslutande delen av “Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften” den 24 september klockan 9-11.

Anmäl dig här: https://re-act-del-3.confetti.events/