Författare: Lotta Orban

Så går det att stimulera sociala innovationer inom akademin

Innovationsförmågan inom akademin behöver breddas så att forskningsresultat, kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Örebro universitet är med Social Impact Lab pionjärer i Sverige när det gäller att stärka kunskapen om metoder och arbetssätt för social innovation inom akademin. Nu följer fler lärosäten efter. Mötesplats Social Innovation har möjliggjort en kraftsamling.

Innovation vid svenska lärosäten har en slagsida mot teknisk idéutveckling. För att bredda innovationsförmågan, och se till att forskningsresultat, kunskap och kompetens från en bredd av områden kommer samhället till nytta behövs såväl strukturer, processer som kulturen och attityderna inom akademin förändras. Innovationskontorens uppdrag i Sverige styrs inte genom högskolelagen och tolkas olika. Dessutom skiljer sig organisering och styrning åt.

2017 fick Örebro universitet medel av Tillväxtverket för att finansiera ett nytt innovationsprogram som skulle bidra till att stärka innovation i sociala frågor och social hållbarhet. I senare skeden har både Vinnova och Länsstyrelsen bidragit med medel till att utveckla det som kommit att bli Social Impact Lab.

– Vi ville stimulera innovation inom fler forskargrupper och kunskapsområden och få med oss fler kvinnor, genom att bredda rekryteringen till innovationskontoren, säger Åsa Allard, verksamhetsledare och innovationsrådgivare, Örebro universitet Holding AB och initiativtagare till Social Impact Lab.

Konsoliderar verksamheten genom utvärdering och utbildning

Efter sju år har Örebro universitets innovationskontor valt att pausa Social Impact Lab under 2024 för att utvärdera programmet och sprida arbetssättet till fler lärosäten genom en utbildning om Social Imapct Lab för innovationsrådgivare. Enkäter med deltagarna i Social Imapct Lab visar vad deltagarna tycker om programmet och vad man är nöjd med. Själva gruppen, kontinuiteten och att träffas fysiskt är viktiga nyckelfaktorer i programmet.

Nytt innovationsprogram startat vid Malmö universitet

Örebro universitet har genom åren fått förfrågan från flera lärosäten om en utbildning i hur man kan bredda det akademinära stödet i innovation. I april startade en utbildning med nio innovationsrådgivare och deltagare från Malmö universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Mötesplats Social Innovation möjliggjorde att vi fick samla ihop intresset för en utbildning. Tillsammans med min kollega Åsa Allard genomfördes en workshop på SNITTS konferens Innovation by Collaboration 2023 och i april startade vi en utbildning som avslutades i augusti, då ett nätverk för fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte, för tidigare deltagare, formerades, säger Katarina Wetter Edman, forskare, innovationsrådgivare och regionansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Örebro univiersitet.

I år startade ett systerprogram till Social Impact Lab vid Malmö universitet, Societal Impact Lab (SIL), vid Linnéuniversitetet pågår rekrytering till en liknande satsning och även Umeå universitet har tankar om att satsa på social idéutveckling.

Flera utmaningar vid idéutveckling av sociala innovationer

Tekniska innovationer bygger ofta på ett traditionellt tillväxtparadigm. Det finns flera aktörer som stöttar dessa typer av innovationer och det är lättare att hitta finansiering för teknisk innovation än för sociala innovationer. Det finns också en intern utmaning inom akademin och hos forskare inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Inom dessa forskningsämnen finns en större ovana att använda begrepp som innovation och entreprenörskap. Den här forskargruppen har tydliga drivkrafter som handlar om att göra samhällsnytta, ofta sker det snarare i samarbete med offentlig sektor än i egna bolag.

– Vi kan se att väldigt många av de som kommer in i vår innovationsprocess inte har samma logik inom sitt ämne eller motsvarande stöd. Det behövs både en process-, kultur- och beteendeförändring, säger Katarina Wetter Edman.

Programmet är gruppbaserat och utgår från tjänstedesign

Örebro universitet kunde inledningsvis genom innovationskontorets medel finansiera forskares tid. Under de fyra första åren fick forskarna finansiering för en heldag i veckan till att delta i idéutvecklingsprogrammet. Sedan 2021 får forskarna stå för tiden själva i det ettåriga programmet där deltagarna träffas 2,5 timme per vecka. 6-8 personer deltar varje omgång. Region Örebro Län finansierar varje år tid för ett antal affilierade forskare att delta i programmet

För att delta i Social Impact Lab ansöker forskarna med sin idé och beskriver vilken samhällsutmaning den adresserar och hur den stärker social hållbarhet. Programmet utgår från modellen Five disciplines of Innovation, utvecklad av Stanford Research Institute och bygger även på tjänstedesign, förändringsteori och entreprenörskapsteori. Under programmet får forskare tillsammans med praktiker, brukare och andra utforska behov och prototypa olika lösningar med siktet inställt på att utveckla nya innovativa idéer. Förhoppningen är att kunna bidra till att förbättra samhällets handlingsförmåga att ta sig an de brister enskilda medborgare, grupper eller aktörer upplever. Med ökade klyftor i samhället och då välfärden brister behövs innovationer inom offentlig sektor, inte minst.

Flera idéer har utvecklats och används idag i samhället

Forskaren Anna Duberg som deltagit i Social Impact Lab har utvecklat Dans för hälsa, en forskningsbaserad och hälsoekonomiskt effektiv metod som kompletterar elevhälsans arbete med att stärka psykiskt välbefinnande hos unga. Innovationen har spritts till 100 kommuner och bidrar till en kostnadseffektiv vård. Ett annat exempel är Safewards, utvecklat av forskaren Veikko Pelto Piri, som är ett preventivt program och metodmaterial för att motverka hot och våld inom psykiatrisk heldygnsvård. Safewards används idag i fem regioner. Ett tredje exempel är Kristina Colléns Almamodell som är ett samlat kunskapskoncept för hela skolan med fokus på flickor med autism och ADHD, där Kristina har utvecklat alltifrån barnböcker, en teaterföreställning, föreläsningar och en metod för kollegial samverkan.

Intresset och förståelsen för social innovation har ökat

Så vad har satsningen på Social Impact Lab lett till övergripande eller totalt sett? Även om man hittills inte har gjort en ordentlig effektutvärdering kan arrangörerna se flera resultat av programmet. Sammanlagt har 44 forskare deltagit i Social Impact Lab varav 66 procent är kvinnor. De forskningsområden som är starkast representerade är hälsovetenskaper och medicinska vetenskaper samt humaniora-, utbildnings- och samhällsvetenskap liksom beteende-, social- och rättsvetenskap.

Men har synen på innovation förändrats genom Social Impact Lab inom Örebro universitet? Det är svårare att mäta effekter, här behövs djupare och längre studier. Innovationskontoret uppfattar att det har skapats mer intresse och förståelse för dessa behov och typer av idéer och innovationer inom universitetet. Ett annat resultat är att det har varit en kostnadseffektiv utbildning för att lära om idéutvecklingsprocesserna. Forskare som deltagit i programmet nämner även att de använder metoder som tas upp i programmet både i undervisning och när de gör forskningsansökningar.

Text: Lotta Orban

Vill du veta mer?

Läs mer om Social Impact Lab vid Örebro universitet

Läs mer om Societal Impact Lab vid Malmö universitet

Läs mer om Dans för hälsa
Läs mer om Almamodellen och lyssna på podden Obruten mark Avsnitt #11 / ”Almamodellen – att leva med autism och adhd” med Kristina Collén

Lyssna också på podcasten Obruten mark

Avsnitt #13 / ”Så refomerar vi den psykiatriska heldygnsvården” med Veikko Pelto-Piri

Avsnitt #10 / ”För Malmö universitet i tiden” med Charlotte Ahlgren Moritz

Avsnitt #7 / ”Akademin och forskaren i samhället” med Anna-Karin Andershed och Amy Loutfi

Nytt labb ska möta samhällsutmaningar genom forskning

Från vänster i bild: Sanne Mårtensson, VD Swedbanks Ägarstiftelse Skåne, Jens Henriksson, VD Swedbank, Kerstin Tham, rektor Malmö universitet, Björn Bergman, ordförande Swedbanks Ägarstiftelse Skåne.

Malmö universitet har under våren 2024 inrättat ett Societal Impact Lab i nära samarbete med Mötesplats Social Innovation och Mau Holding och i partnerskap med Swedbanks Ägarstiftelse Skåne. Labbet, är ett ettårigt idéutvecklingsprogram, som har målet att forskning vid Malmö universitetet ska utvecklas till hållbar långsiktig samhällsnytta för att möta samhällsutmaningar.

– Labbet riktar stöd till forskare som vill lösa samhällsutmaningar, med drivkraften att bidra till samhällsförändring. Samhällsentreprenörer behöver en annan typ av stöd och andra kompetenser. Dessa typer av idéer har ofta inte en naturlig tillväxtlogik. Det krävs andra typer av finansiering och affärsmodeller. Skillnaden ligger också i hur man mäter effekten, som inte enbart handlar om ekonomiskt resultat, förklarar Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet och ordförande för MSI:s nationella styrgrupp.

Malmö universitets Societal Imapct Lab finansieras via en donation, delvis av Swedbanks Ägarstiftelse Skåne. Arbetet kommer att ledas av Mau innovation som arbetar med att stötta forskare i nyttiggörande och innovationsprocesser.

– Nyttiggörandet av forskning är viktigt för att säkerställa att vetenskapliga resultat verkligen omsätts i praktiken för att gynna samhället som helhet. Det är även ett sätt att attrahera forskningsfinansiering som främjar excellent forskning som möter dagens och morgondagens utmaningar, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Labbet kommer att starta sitt första program under hösten 2024. Nu är det klart vilka fem forskare som kommer delta under labbets första år. Det flervetenskapliga labbet samlar forskare från fem olika institutioner, vars forskningsresultat adresserar centrala samhällsutmaningar. Labbet ska fungera som en katalysator för att utveckla och konkretisera forskningsresultat med målsättningen att omvandla dessa till hållbara och implementerbara metoder, processer och tjänster som kan integreras och tillämpas i samhället.

Societal Impact Lab (SIL) har inspirerats av Social Impact Lab, SOIL, vid Örebro universitet som har funnits sedan 2017.

Läs mer om Societal Impact Lab, SIL och de fem antagna forskarna.

Regional samverkan motor för social innovation

Mötesplats Social Innovation har kartlagt regional samverkan för social innovation och beskriver i en ny rapport hur den kan organiseras och stödjas. Samtidigt utlyser Svenska ESF-rådet medel för att stärka regional kapacitet för att möta samhällsutmaningar.

Det svenska stödsystemet för social innovation är fragmenterat med bristande samordning och stödstrukturer, inte minst på regional nivå. Mötesplats Social Innovation som finns vid sex lärosäten i Sverige, arbetar med att öka kunskapen om och ge inspiration till regionala stödstrukturer för social innovation och samverkan kring samhällsutmaningar, inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF).

– I förlängningen vill vi stärka förutsättningarna för social innovation i Sverige, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare på Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, som lett arbetet med rapporten.

I rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering” beskrivs exempel på långsiktig organisering av regional samverkan för att möta samhällsutmaningar. Rapporten bygger på en enkät och intervjuer med utvalda aktörer i Sverige och internationellt. Rapporten presenterar också 12 svenska och 7 internationella exempel på regional samverkan, i form av exempelvis nätverk, partnerskap, plattformar och kluster.

Regional samverkan fungerar som nod och motor för social innovation

– De studerade exemplen förenas av ambitionen att fungera som en nod och motor för att mobilisera och samordna aktörer från olika samhällssektorer kring aktuella samhällsutmaningar. De sammanför också olika sorters resurser – såsom finansiering, kunskaper och infrastruktur – från olika källor och aktörer, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som är en av författarna till rapporten.

Många likheter i organisering av regional samverkan

Kartläggningen visar att det finns många likheter när det gäller drivkrafter, funktion, strävan, organiseringsform, finansiering och arbetssätt i de studerade exemplen. Men i en fråga skiljer sig de svenska och internationella exemplen. I Sverige är det vanligast att aktörer från offentlig sektor och akademi involveras, följt av civilsamhälle och näringsliv. I de internationella exemplen är det istället vanligast att aktörer från civilsamhället och akademin involveras, följt av näringsliv och offentlig sektor.

– Skillnaden skulle delvis kunna förklaras av den svenska välfärdsmodellen där den offentliga sektorn har huvudansvaret för många samhällsfunktioner som berörs av olika samhällsutmaningar. Det kan även förklaras av att flera av de internationella exemplen fokuserar på demokratisk samhällsutveckling, där civilsamhällets aktörer ses som centrala, säger Malin Lindberg.

Regional samverkan bidrar till resultat på flera olika nivåer

Så vad bidrar regional samverkan till? Resultat har uppnåtts på olika nivåer i de studerade exemplen, med allt från utveckling av regionala policies på policynivå, till nya miljöer, modeller och tjänster på samverkansnivå, väletablerade och bestående stödstrukturer på organisationsnivå, samt ökad tillhörighet på individnivå.

– De exempel vi studerat säger sig ha bidragit till ökad regional förmåga att gemensamt möta aktuella samhällsutmaningar. Samtidigt är det oklart i vilken mån som resultaten har tillåtits att påverka offentliga dialog- och beslutsprocesser. Oavsett kan lärdomar och resultat användas som avstamp för att bedöma, följa och stärka olika regioners status och utveckling inom detta område, säger Anna Tengqvist.

Ny utlysning ska främja regional samverkan

Den 3 juni öppnade Svenska ESF-rådet en ny utlysning riktad mot att stärka regional samverkan kring social innovation. Genom den nya utlysningen vill ESF söka lösningar på komplexa samhällsutmaningar som exempelvis långtidsarbetslöshet, integration och etablering av utrikesfödda och ungdomar som varken studerar eller arbetar.

– Vi ser många och ganska svåra sociala utmaningar som behöver innovativa lösningar. Det saknas dock inte alltid sociala innovationer men vi har sett att flera lösningar har svårt att hitta och säkra finansiering bortom den initiala fasen. Vi vill med denna utlysning skapa möjlighet för långvarighet, hållbarhet, spridning och uppskalning. Helt enkelt skapa förutsättningar för att innovationerna institutionaliseras och integreras hos olika intressenter, säger Johnny Karlsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet, som jobbar med programområdet.

Hittills har ESF främst gett stöd till olika projekt som ska möta samhällsutmaningarna genom praktisk utveckling av social innovation. Den nya utlysningen riktar istället medel till insatser på strategisk och strukturell nivå som kan ge stöd, kunskap, coachning och nätverk på regional nivå.

– Det saknas lättillgängligt stöd på lokal och regional nivå för finansiering, organisering, kunskap, spridning och uppskalning, som kan stödja social innovation. Det saknas också hållbar finansiering. Vår utlysning är ett sätt att stärka detta området, säger Johnny Karlsson

Några resultat från rapporten:

De studerade exemplen anser att många samhällsutmaningar är komplexa och adresseras på ett otillräckligt sätt – vilket behöver mötas genom tvärsektoriell samverkan som sker i alltför låg utsträckning idag.
Exemplen erbjuder allt från fysiska och digitala mötesplatser, till processer, modeller och kunskaper för att tillvarata och skapa synergier mellan aktörernas olika drivkrafter och resurser.
De kopplar ihop lokala behov och förutsättningar med de involverade aktörernas drivkrafter och resurser, samt politiskt beslutade mål och strategier för att skapa ett brett engagemang och reell förändring.
De främsta medskicken från exemplen är att utveckla organiseringen tillsammans med de involverade aktörerna, hitta skärningspunkten mellan behov och möjligheter, skapa miljöer och kultur för samskapande, samt säkerställa stöd och utrymme för samverkan i form av tid, resurser och kompetens.

Fakta

Rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering” har tagits fram av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, Jönköping University och Högskolan i Borås och inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF) som drivs av Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten ”Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering”

Se webbinariet Hur organiserar vi regional samverkan för social innovation? (Youtube)

Läs mer om ESF:s utlysning Stärkt regional kapacitet för att möta samhällsutmaningar

Läs mer om Kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden

Mötesplats Social Innovation arrangerar två heldagskonferenser i Luleå

I höst arrangerar Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet, två heldagskonferenser om social innovation i anslutning till varandra i Luleå.

Hur skulle framtidens arbetsmarknad och arbetsliv kunna se ut? Hur kan vi föreställa oss och samskapa ett mer inkluderande arbetsliv? Vilka socialt innovativa lösningar och goda exempel finns? Detta är frågor som kommer lyftas under konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv. Den andra upplagan av konferensen går i år av stapeln 23 oktober.

Det blir inspirationsföredrag, trendspaningar och tid för nätverkande. I de parallella interaktiva sessionerna presenteras det senaste inom forskningen på området och olika lärdomar från projekten och kompetenscentrets arbete samtidigt som deltagare får bidra med sin kompetens.

Konferensen är en del av Mötesplats Social Innovations, vid Malmö universitets, arbete som Nationellt kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden (ESF+) som genomförs i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län, medfinansierat av Europeiska unionen.

Eftersom årets konferens hålls i Luleå arrangeras den i anslutning till Social Innovation i Norr, en av Sveriges största mötesplatser för social innovation. Årets tema för Social Innovation i Norr är hur vi genom sociala innovativa lösningar kan skapa hållbara lokalsamhällen i den industriella omställningen i norra Sverige.

Social Innovation i Norr arrangeras av MSI-noderna vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i samarbete med Coompanion Norrbotten och Coompanion Västerbotten och möjliggörs genom stöd från Luleå kommun, Umeå kommun och Skellefteå kommun.

Tid: 23 och 24 oktober
Plats: Kulturens hus i Luleå

Konferenserna är kostnadsfria men anmälan krävs.

Läs mer om och anmäl dig till Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv

Läs mer och anmäl dig till Social Innovation i Norr

Stor variation av finansiering av sociala innovationer visar ny rapport

Mötesplats Social Innovation ger i en ny rapport en översikt av hur det går att finansiera utvecklingen av sociala innovationer. Även om det kan vara svårt att hitta finansiering för långsiktig samhällsförändring finns en stor variation av olika finansieringsformer.

I rapporten Finansiering av social innovation går Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, igenom behoven av finansiering, beskriver olika former för finansiering, möjligheter och utmaningar.

– Det finns en överraskande stor variation i sätten att finansiera sociala innovationer, med allt från sociala investeringar till crowdfunding, reserverad upphandling, projektmedel och interna resurser, säger Malin Lindberg.

Behov av finansiering
I initieringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att mobilisera berörda samhällsaktörer och resurser för att ta itu med en viss samhällsutmaning, gemensamt generera idéer och testa möjliga lösningar. I etableringen av sociala innovationer finns behov av finansiering till att skapa och driva en varaktig verksamhetsform för den lösning som utvecklats och testats. I integreringen av sociala innovationer i samhället finns behov av finansiering till att sprida den etablerade lösningen till fler platser och sammanhang, samt säkerställa och synliggöra dess samhällsnytta.

Lättare att hitta finansiering för initieringsfasen
– Överlag är det ofta lättare att hitta finansiering till initiering av sociala innovationer än till etablering och integrering, säger Malin Lindberg.

Det finns bland annat behov av startkapital för att etablera och driva varaktiga verksamheter, likt det som erbjuds till vinstdrivande företag av den statliga koncernen Almi. Här försöker alternativa investerare såsom Mikrofonden och Ekobanken bana väg för motsvarande startkapital till ideella och kooperativa verksamheter.

En bredd av finansieringsformer
Finansieringen av sociala innovationer omfattar dels externa resurser, som projektmedel, reserverade upphandlingar, idéburet offentligt partnerskap (IOP), sociala utfallskontrakt, mikrokrediter och försäljning av varor och tjänster. Dels omfattar det interna resurser i form av anställd personal, överskott av intäkter och sociala investeringsfonder.

– Vilken finansieringsform som passar bäst för ett visst initiativ kan bland annat påverkas av dess verksamhetsområde, organiseringsform, sektorstillhörighet eller geografiska plats, säger Malin Lindberg.

Behövs långsiktig och tålmodig finansiering
I och med att det kan ta lång tid för sociala innovationer att slå rot och ge effekt behövs ofta långsiktiga och tålmodiga finansieringsformer. I vissa fall har det möjliggjorts genom så kallade ”pärlbandsprojekt” där insatserna stegvis vidareutvecklas genom externa medel till flera åtföljande projekt. I andra fall kan utfallsfokuserade investeringar såsom mikrokrediter, flexibla lån och sociala utfallskontrakt vara till hjälp.

Omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna till finansiering
Det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar finansieringen av sociala innovationer. I Sverige efterfrågas ett ökat statligt ansvarstagande för att forma en finansmarknad för socialt hållbara finansieringsinstrument såsom sociala obligationer, sociala investeringsfonder och sociala utfallskontrakt.

Det finns exempelvis starka normer om att finansiering av innovationer främst ska bidra till kommersialisering och ekonomisk tillväxt vilket passar vissa innovationer och inte andra.

– Fokuset på finansiering av tekniska och kommersiella innovationer i snabbväxande aktiebolag avspeglar inte den mångfald av lösningar och drivkrafter som inryms i social innovation, säger Malin Lindberg.

Det innebär att endast en liten del av all finansiering av innovationer i Sverige går till social innovation. Men det börjar växa fram ett annat förhållningssätt bland vissa investerare.

– Påverkansinvesteringar kan ses som en del i ett potentiellt paradigmskifte inom finansieringen av social innovation, då det kan öppna upp för en ”social finansmarknad” där privat kapital kompletterar offentliga och ideella resurser på ett sätt som sällan varit fallet i Sveriges skattefinansierade välfärdsmodell, säger Malin Lindberg.

Fakta:
Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF), som drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Läs rapporten.

Den 22 april arrangerade Mötesplats Social Innovation ett webbinarium om finansiering av social innovation där rapporten lanserades och Svenska ESF-rådet informerade om utlysningen Förstudie Innovativa finansieringsformer för att möta samhällsutmaningar.

”Mellanrummet tycker jag är jättespännande”

Joel Veborg är ny projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Tillsammans med forskare ska han arbeta med att möjliggöra samskapande av innovativa lösningar på samhällsutmaningar genom att bygga upp ett Centre for City Futures i Malmö.

– Vi måste bli duktiga på att jobba tillsammans och det behövs en plats i mellanrummen, mellan organisationer, avdelningar, uppdrag och mandat. Där kan vi bygga samverkan efter gemensamma behov, mål och resultat, arbeta utifrån samhällsbehoven med fokus på helheten och nyttan för invånare och samhället, säger Joel Veborg.

Joel Veborg trivs i mellanrummet. Men att befinna sig utanför eller mellan rådande system och strukturer och gängse organisationslogiker och normer är krävande och något både individer och grupper behöver träna på. Det är många gånger ensamt och det uppstår lätt målkonflikter och maktobalanser.

Medarbetare, ledning och organisationer behöver stöd

Den generella kompetensen och stödet för samverkan är inte så hög och utvecklad hos organisationer i olika sektorer. För att få till samverkan som förändrar system behövs individer som klarar av att vara i miljöer där det inte finns fasta arbetssätt, uppbyggda strukturer, satt budget och tydliga mål. Sedan behövs en organisation, ledning och styrning som kan backa upp dessa personer.

– Samverkan innebär ofta förhandlingar och kompromisser, i stället för innovation. Det går att motverka. Men då behövs individer som klarar av att vara i mellanrummet, som har kompetensen att vara i det komplexa och snåriga. Här behöver medarbetare och ledning stöd och coachning, säger Joel Veborg.

Samverkan för hållbara och gröna städer

På Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet kommer Joel att arbeta inom det EU-finansierade transnationella projektet UNIC, nära professor Per-Anders Hillgren, Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för MSI och en grupp andra medarbetare vid Malmö universitet. Tio städer med liknande och överlappande utmaningar ska skapa handlingsutrymme för samverkan, inom sju temaområden. Malmö universitet ansvarar för arbetet med ”Sustainability and Green Cities”. Joel ska också arbeta med Interregprojektet RESIST som ska utforska och stärka regional organisering av social och ekologisk innovation och stödet för social innovation hos länderna i Östersjöområdet.

Joel Veborg kommer närmast från Sensus, där han arbetade som processledare med att utforska och bygga upp bildningskompetensen. Han deltog bland annat i arbetet med samverkansplattformen ”Hållbart Helsingborg” och arbetade fram ”Playbook” – en skrift som beskriver några av lärdomarna, favoritmodellerna, arbetssätt och arbetsprocess för plattformen. Före arbetet hos Sensus arbetade Joel för Rädda Barnen. Först engagerade han sig ideellt i organisationen under tiden som student och var med och startade organisationens största lokalförening i Sverige. Sedan blev Joel anställd av Rädda Barnen. 2018 var han med när Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Malmö stad genomförde pilotprojektet ”Forward Malmö”, en plattform för samverkan och systeminnovation. En prototyp inom plattformen var ”Jag är Malmö” som Malmö stad, Tillsammans i förening och Sensus tog fram 2019 med verktyget Sensemaker, en etnografisk metod där berättelser samlas för att skapa förståelse för komplexa utmaningar, agera på stora mängder av data och skapa resiliens, utvecklat av företaget The Cynefin Company.

Många samarbeten med forskare

Även om Joel Veborg tidigare alltid arbetat i ideell sektor, har han haft mycket kontakt med akademin genom åren och samarbetat med många forskare vid Malmö universitet. För att nämna några exempel Margareta Rämgård med Jämlik hälsa i Lindängen, Jonas Alwall och Anna-Karin Ivert med Kraftsamling Herrgården, med Per-Anders Hillgren, Ann Light, Anna Seravalli, Tapio Salonen, Helena Stavreski, Erica Righard, Caroline Wigren-Kristoferson och Kristian Stålne. Och så har han samarbetat mycket med projektledare Jens Sjölander. Joel känner också väl till MSI sedan tidigare och har bland annat varit på Social Innovation Summit

– Det känns helt rätt att börja arbeta här, säger han.

Kuriosa om Joel Veborg

Född och uppvuxen i Oxie.
Bor numera vid Gyllins trädgård, vid Toftanäs i Husie.
Den längsta sammanhängande tiden Joel varit bortrest och utanför Malmö är två veckor, under en resa till Mallorca 1990.
Studerade vid Malmö högskola, först Internationella relationer, sedan Freds- och konfliktvetenskap och projektledning.
Spelar gitarr och spelade i punkbandet Lowcut.
Har åkt skateboard.
Har en son och två katter.

Nyfiken på mer?
Läs mer om UNIC https://unic.eu/en/

Läs mer om RESIST https://interreg-baltic.eu/project/resist/

Läs mer om Sensus https://www.sensus.se/

Läs mer om Hållbart Helsingborg https://hallbarthelsingborg.se/

Läs mer om Playbook https://hallbarthelsingborg.se/wp-content/uploads/2023/06/Playbook-Hallbart-Helsingborg-2b.pdf

Text: Lotta Orban
Bild: Kajsa Kidman

Stödstruktur kan bana väg för innovativ inkludering i arbetslivet

Kompetenscenter för social innovation som leds av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har funnits ett år. En rapport om arbetet visar på både möjligheter och utmaningar med en stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle.

Stort hopp sätts till social innovation inom EU, som ett sätt att tackla samhällsutmaningar som arbetslöshet, segregation och ohälsa. I det svenska ESF-programmet efterfrågas särskilt innovativa insatser inom arbetsmarknad, utbildning och social inkludering för att främja inkludering i arbetsliv och samhälle – inte minst för personer som missgynnas på grund av ohälsa, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller ung ålder.

Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län, har under året etablerat kompetenscenter för social innovation på uppdrag av Svenska ESF-rådet och genomfört en rad insatser. Syftet är att främja förutsättningar för effektiva, långsiktiga och värdeskapande sociala innovationer som i sin tur kan ge en mer en inkluderande och dynamisk arbetsmarknad.

Har utvecklat stödprocess för kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Under året har en process utvecklats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om social innovation mellan aktörer inom ESF-projekt som tilldelats medel i ESF:s programområde för social innovation. Insatser består bland annat av koalitionsträffar och coachning. Metoder och verktyg för en samlad analys och utvärdering av genomförda insatser har arbetats fram och börjat genomföras.

– Bland projektens företrädare upplevs social innovation som både självklart och tankeväckande. Lärandeutbytet bekräftar och sätter ord på en del av det de redan gör, men kan också bidra till nya perspektiv och utveckling. Projekten lär av varandra, och vi på kompetenscentret lär också av deras utvecklingsresor, säger Anna Tengqvist, koordinator för arbetet med kompetenscentret och nationell och internationell samordnare, på Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Ett konkret stöd för att frigöra potentialen i social innovation
Förutom att stödja enskilda projekt och överföra kunskap mellan ESF-projekt har Mötesplats Social Innovation anordnat reflektionsmöten och lärtillfällen för Svenska ESF-rådet för att bidra till att stärka kunskaperna i social innovation och utveckla processen för programutlysningar. En pilotinsats har även genomförts med ESF Sydsverige, inför deras regionala utlysning om social innovation.

– Som finansiär av social innovation genom ett särskilt programområde har vi behövt göra en resa för att öka vår förståelse och kunskap, och där har kompetenscentret utgjort ett konkret och fruktbart stöd. Det handlar inte bara om processfrågor, utan också om behovet att landa i själva elementet av vad social innovation är och kan vara, och om hur vi kan frigöra dess potential som förändrings- och utvecklingskraft, säger Johnny Karlsson, nationell samordnare, Svenska ESF-rådet.

Översikt av kunskapsläge och behov av finansieringsformer
Slutligen för att främja ekosystemet för social innovation i Sverige har aktörer som arbetar med att stötta sociala innovatörer ringats in och träffats. Mötesplats Social Innovation har också gjort en översikt av kunskapsläge, utmaningar och behov av finansieringsformer för social innovation. Syftet är att stärka möjligheterna att innovativt möta samhällsutmaningar genom anpassade finansieringsformer och ökad samverkan mellan finansiärer.

Har potential att skapa bryggor mellan aktörer och funktioner
I november möttes 250 deltagare i Malmö under konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv. Under konferensen släpptes den första årliga analysrapporten om arbetet. Den visar att kompetenscentret som det nu är utformat kan ha en potential att skapa bryggor mellan olika aktörer och funktioner i det svenska ekosystemet för social innovation. En viktig pusselbit är kompetenscentrets kombination av insatser på projekt-, program- och systemnivå. En annan pusselbit är kompetenscentrets förmåga att underlätta samverkan och samskapande mellan olika intressenter och målgrupper i ESF-projekten, ESF-programmet och ekosystemet för social innovation.

– Detta är avgörande för att kompetenscentret ska kunna stötta projektens och programmets strävan efter innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet och rapportförfattare vid Mötesplats Social Innovation.

Svenska ekosystemet för social innovation har både styrkor och svagheter
Det svenska ekosystemet för social innovation har styrkor i form av många innovativa initiativ och engagerade aktörer, men även svagheter i form av bristande samordning, stödstrukturer och politiskt stöd. En särskild utmaning är att ESF:s program och projekt till stor del är separerade från både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet i Sverige.

En annan utmaning är att alla delar i innovationsprocessen sällan ryms inom ramen för ESF:s projektformat som tenderar att premiera kortsiktiga och individinriktade insatser snarare än långsiktiga och strukturförändrande. Slutligen finns ett begränsat handlingsutrymme när det gäller att påverka etablerade strukturer och normer i organisationer och samhälle. Mottagarkapaciteten och förändringsviljan är ofta begränsad hos de aktörer som har mandat och kapacitet att förändra rådande ordning. Även om allt fler aktörer inom både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet börjat förorda och främja nytänkande lösningar på samhällsutmaningar, så fördelas merparten av de finansiella resurserna fortfarande utifrån gamla prioriteringsmönster.

– Som kompetenscenter behöver vi för att påverka utvecklingen framåt sträva efter att underlätta transformativ social innovation och innovation som påverkar styrningen genom tvärsektoriell samverkan och överbryggandet av skilda politikområden, säger Anna Tengqvist.

Fakta:
Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden har funnits i knappt ett år. Arbetet leds av Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län. Syftet med kompetenscenter för social innovation är att främja effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Arbetet genomförs på uppdrag av Svenska ESF-rådet och medfinaniseras av Europeiska unionen.

Läs mer om kompetenscenter för social innovation: https://socialinnovation.se/kompetenscenter-for-social-innovation/´

Läs rapporten Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle:
https://socialinnovation.se/publications/stodstruktur-for-innovativ-inkludering-i-arbetsliv-och-samhalle/

Text: Lotta Orban

Smart teknik för hållbar vattenkonsumtion får årets Göran Bredinger-stipendium

Stipendiaten 2023 Ramtin Massoumzadeh, VD på Quandify, skakar hand med Göran Bredinger.

Det behövs smart teknik för att främja hållbar vattenkonsumtion och minska riskerna för läckage i hus och hem. Nu får Ramtin Massoumzadeh med Quandify årets Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet delas i år ut för tionde gången i samarbete med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Ramtin Massoumzadeh med Quandify får 2023 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet är det tionde i ordningen och delas ut till en ung framgångsrik samhällsentreprenör som utvecklat och förverkligat en innovativ lösning som bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Det omfattar 50 000 kronor. Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Att juryn har varit med och utsett Quandify är ett erkännande för det problem vi vill lösa. Göran Bredinger-stipendiet skänker en tyngd för våra investerare, kunder och intressenter, säger Ramtin Massoumzadeh, en av tre grundare och numera vd för Quandify.

Svenskar bortskämda med fri tillgång till vatten

I Sverige används omkring 180 liter dricksvatten per person och dygn. Av det står hushållen för ungefär 130 liter medan industrin och andra aktörer står för resten. Vi har en relativt hög vattenkonsumtion jämfört med andra länder som har samma levnadsstandard som vi. Var tredje svensk reflekterar aldrig över sin vattenförbrukning.

– I Sverige är vi bortskämda med fri tillgång till vatten och många svenskar tänker felaktigt att vatten är en gratis och oändlig tillgång, säger Ramtin Massoumzadeh.

Smart teknik ska bidra till hållbar vattenkonsumtion

Sverige ses ofta som ett föregångsland ur hållbarhetsperspektiv men klimatförändringar och oansvarig vattenkonsumtion har lett till rekordlåga grundvattennivåer i landet. Klimatförändringarna förväntas medföra intensivare nederbörd och torka, ökad risk för översvämningar och i de kustnära områdena hotar vattenbrist, enligt Naturvårdsverket och VA-organisationernas branschorganisation Svenskt Vatten.

– Varför har vi svenskar inte koll på vårt vatten, hur mycket vi använder och konsumerar varje dag? Vi ville utveckla ny smart teknik som kunde fylla kunskapsluckorna och uppmuntra till förändring i samhället, säger Ramtin Massoumzadeh.

Vill sänka trösklarna för att installera vattenmätare

En av de största orsakerna till att vattenförbrukning inte mäts i Sverige är höga kostnader och risker med att installera en traditionell vattenmätare som innebär att man måste såga av röret. Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle, båda civilingenjörer och kursare på KTH, bestämde sig för att utveckla lösningar med både hårdvara och mjukvara för att eliminera riskerna och behovet av rörmokare.

– Produkterna ska vara simpla och enkla att installera och använda, säger Ramtin Massoumzadeh.

Ny produkt kläms fast utanpå vattenledningen

De skapade först en produkt som kläms fast utanpå röret, en icke-invasiv vattenmätare. För det krävdes att de uppfann ett gummiliknande material som inte torkar ut. Materialet är nu patenterat och används i deras produkter. De har även utvecklat algoritmer för hur man mäter vattenförbrukning genom ultraljud. För att lyckas som bolag knöt Ramtin och Thibault 2018 till sig Olle Henning som hade studerat på Handelshögskolan. Tillsammans grundade de bolaget Labtrino som senare blev Quandify. De smarta monitorerna och detektorerna mäter vattenförbrukning, vattentemperatur, vilket är viktigt eftersom vattnets temperatur är avgörande för energiförbrukningen, och vattenläckage. Förutom att larma vid läckage samlas data in, bearbetas och slutligen visualiseras.

Vill fortsätta växa som företag

Idag har Quandify 21 anställda. Tillverkning sker genom två svenska partners med fabriker i Vellinge och Tallinn, Estland. Produkterna säljs via återförsäljare och distributörer såsom VVS-butiker och försäkringsbolag i Sverige, Norge och Finland. Produkterna säljs även till Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

– Vi vill växa, framför allt med fokus på Europa. Utmaningen är att anpassa sig till olika länders kulturella, regulatoriska skillnader och till hur marknader opererar, säger Ramtin Massoumzadeh.

Juryns motivering

Vattenbrist är ett stort samhällsproblem. Den globala efterfrågan på vatten kommer att överstiga utbudet med 40 procent 2030 enligt FN:s miljöprogram (UNEP). Årets stipendiat Ramtin Massoumzadeh med Quandify AB, är engagerad i att både öka medvetenheten om vattenanvändning och att hitta åtgärder för att mäta förbrukning och upptäcka läckor.
Quandify har utvecklat flera mätteknikprodukter för vattenförbrukning, läckagedetektorer och med stor potential att spara vatten. Grundaren har visat goda resultat och har ambitionen att utveckla Quandify till ett tillväxtföretag i Europa och bidra till att minska vår vattenförbrukning.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och tidigare stipendiater:
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med Ramtin Massoumzadeh:

Läs mer om Quandify
https://quandify.com/

Text: Lotta Orban
Bild och film: Kajsa Kidman

Läsecirkel om tänkbara framtider ska öva oss i ovisshet

Future-making Academy är en läsecirkel om ovisshet. Genom litteratur och andra uttrycksformer utforskar deltagare tillsammans med forskare existentiella frågor i samhället och världen. I höst genomförs en andra omgång.

Future-making Academy som är en läsecirkel om ovisshet och samhällsförändring, startade i våras och arrangeras av forskare vid forskningsplattformen Collaborative Future-Making och Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, i samarbete med författaren och utbildaren Pernilla Glaser.

– Vi använder litteratur och läsning som redskap för att förstå vår tid och förbereda oss för mer genomgripande existentiella förändringar. Tanken är att öva upp vår kritiska föreställningsförmåga och att möjliggöra framtidsskapande och samverkan i komplexa frågor, säger Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation och forskningsledare för forskningsplattformen Collaborative Future-Making, vid Malmö universitet.

Utmanar invanda föreställningar om världen

Per-Anders Hillgren menar att vi lever i en omvälvande tid. Fundament i samhället som människor trott varit stabila har börjat röra på sig. Våra sätt att försöka förstå världen kanske inte fungerar längre. Vår roll och plats är inte lika självklar. Detta omtumlande tillstånd kan vara jobbigt att befinna sig i, samtidigt öppnar det upp nya möjligheter för oss.

– Tillsammans utmanar vi invanda föreställningar som både tagits för givna i samhället och av oss själva, och som ligger i vägen för att förändra samhället i en mer hållbar och inkluderande riktning. Det kan handla om föreställningar om världen, om den mänskliga naturen, vad saker är, hur vi organiserar oss, producerar värde, eller hur vi förstår våra professionella identiteter och roller, säger Per-Anders Hillgren.

Läsning och reflektion för resiliens
Genom Future-making Academy vill forskarna skapa former för läsning och reflektion, rum för kunskapsutbyte och fördjupning, och ge utrymme för att undersöka och diskutera hur tankar och idéer ur de texter som alla läser kan ha resonans i den egna verksamheten. Det är ett läsande som inte syftar till en entydig slutsats, utan istället uppmuntrar till fördjupad reflektion både individuellt och gemensamt. Det aktiva läsandet ska skapa resiliens.

Framtiden leks och läks fram utifrån sårbarheter

Pernilla Glaser som är en berättare och utbildare brinner för samtal mellan olika erfarenheter och kompetenser. Hon är verksam i gränssnittet mellan forskning, konst och civilsamhälle och har stor erfarenhet av metodutveckling och processledning.

– Att läsa är alltid att befinna sig i komplexitet. I Future-making Academy läser vi texter som belyser och ger perspektiv, vokabulär och förhållningssätt för en tid fylld av konflikt. Vår hållning är att framtiden läks och leks fram utifrån de sårbarheter vi upplever i vår samtid, säger Pernilla Glaser.

– När vi läser och reflekterar gemensamt kring texterna övar vi på att språksätta det som ännu inte riktigt har ett färdigt och fixerat språk. Det gör samtalen sköra och utforskande och öppnar för möjliga insikter, säger hon.

Vid fyra tillfällen träffas deltagarna, från flera olika sektorer, fält och praktiker. Det övergripande temat för träffarna är trassligheten i vår tid. Hur kan vi förstå och beskriva sådant som vi inte kan överblicka och vad betyder det att ta sig fram tillsammans i okänd terräng? Inför varje tillfälle får deltagarna ett antal texter att läsa eller annat material att lyssna eller titta på. Det är en blandning av forskning, populärvetenskap, essäer och fiktion. Varje träff leds av Pernilla Glaser tillsammans med minst en forskare.

Den 7 november startar den andra omgången av Future-making Academy. Anmälan är öppen till 20 oktober. Läsecirkeln hålls på både svenska och engelska.

Läs mer och anmäl dig till Future-making Academy #2

Läs mer om Future-making Academy

Se en film om Future-making Academy

Text av: Lotta Orban

Högskolan i Borås ny regional nod för Mötesplats Social Innovation

Nu är det klart. Högskolan i Borås blir ny regional nod för Mötesplats Social Innovation. Det blir sjätte lärosätet att ansluta sig till den nationella kunskaps- och samverkansplattformen för social innovation.

Högskolan i Borås bedriver idag utbildning och forskning i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och kulturliv. Lärosätet har flera välkända och etablerade utbildnings- och forskningsmiljöer, däribland Textilhögskolan, Bibliotekshögskolan och Polishögskolan. Forskningen i hållbar utveckling kännetecknas av flervetenskapliga ansatser, nytänkande och samverkan med samhället lokalt och globalt.

– Etableringen av Mötesplats Social Innovation Borås som regional nod i verksamheten hos Science Park Borås på Högskolan i Borås kommer bidra till att stärka forskningens förutsättningar att bidra till en hållbar och inkluderande samhällsomställning lokalt, regionalt och nationellt men även internationellt genom EU-samarbetet, säger Ulrika Sjölund, Regionansvarig, Mötesplats Social Innovation i Borås.

Stöttar kommunerna och främjar innovation

Science Park Borås, Textile Fashion Center

I Västra Götaland finns det idag sex science parks. Science Park Borås ska övergripande verka för hållbar samhällsutveckling i Sjuhärad/Boråsregionen, genom att stötta kommunerna i deras omställningsarbete på vetenskaplig grund i teori och praktik. Science Park Borås bidrar till främjandet av innovation och nyttiggörande inom områdena textil, konsumtion och samhällsutveckling, med inriktning på innovation för samhällsomvandling, enligt Agenda 2030, Europeisk grön giv samt New European Bauhaus.

Innovationsstödet riktat till samhällets förnyelse och transformation sett till demokrati, kultur, kreativitet samt inkluderande samhällen behöver stärkas. Komplexa samhällsutmaningar ställer krav på flervetenskaplig och ämnesöverskridande samverkan.

Ulrika Sjölund, regionansvarig för Mötesplats Social Innovation i Borås.

– Genom att ansluta Högskolan i Borås till Mötesplats Social Innovation utvecklar vi vår miljö men också relevansen och kvaliteten för forskning, innovation och samverkan. Att ingå i flera internationella nätverk och partnerskap för utbyte och kunskapsutveckling är en del av Science Park Borås uppgift, säger Ulrika Sjölund.

Sjätte regionala MSI-noden

Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås blir den sjätte regionala MSI-noden för stöd i kunskap och samverkan om social innovation, tillsammans med noderna vid Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

– Genom anslutningen av Högskolan i Borås stärks den regionala närvaron av Mötesplats Social Innovation (MSI) och kontakterna i regionen. Högskolan i Borås profil gör även att kunskapen breddas inom MSI, säger Charlotte Ahlgren Moritz, styrgruppsordförande för Mötesplats Social Innovation och vicerektor vid Malmö universitet.

Koalitionsmodell till hjälp vid utvecklingen av MSI-noden
Under hösten inleds arbetet med att verksamhetsutveckla en regional nod i en samskapande process med MSI nationella kansli och deltagande lärosäten. I processen förankras och etableras samverkan med aktörer i ekosystemet för forskning och innovation.

– Vi kommer använda oss av MSI:s koalitionsmodell som kan tillämpas för samverkansdialoger i syfte att skapa förståelse och dela kunskap, genom att samla aktörer från samtliga sektorer. Exempel på målarbete kan vara att katalysera samhandling och innovativt samarbete inom en specifik samhällsutmaning/mission. Den första uppgiften är att samlas i samskapande dialog kring verksamhetens strategiska målsättning, säger Ulrika Sjölund.

Vill du veta mer?
Läs mer om Mötesplats Social Innovation: https://socialinnovation.se/
Läs mer om Koalitionsmodellen: https://socialinnovation.se/koalitionsmodellen/
Läs mer om Högskolan i Borås: https://www.hb.se/
Läs mer om Science Park Borås: https://scienceparkboras.se/
Läs mer om lansering av MSI vid Högskolan i Borås: Goodlash – Social Innovation i Fokus

Har du frågor? Kontakta
Sara Bjärstorp
Verksamhetsledare, MSI och nationellt kansli
sara.bjarstorp@mau.se
040-665 77 54

Ulrika Sjölund
Regionsansvarig MSI i Borås
ulrika.sjolund@hb.se