De vill utveckla berättelserna om Malmö

Robert Nilsson Mohammadi, forskare vid Malmö universitet
Forskaren Robert Nilsson Mohammadi vid Malmö universitet, har i samarbete med kulturarbetare och civilsamhällesaktörer i Malmö utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal tillsammans med Malmöbor. Så att Malmöbor kan ta plats och själva får definiera vad Malmö är.

Malmös identitet är omstridd. Det finns två starka berättelser om Malmö som dominerar i offentligheten. Å ena sidan bilden av en skrämmande stad med kriminalitet, svart ekonomi och misslyckad mångkultur. En berättelse som framställer Malmöborna som ett problem för samhället. Å andra sidan en spännande stad som är öppen mot världen, med mångkulturen i Malmö som bakgrund till den unga livliga staden och medelklassens liv.

– Många Malmöbors röster och berättelser om det förflutna får inte utrymme, säger Robert Nilsson Mohammadi. 

Malmö Life Stories ett deltagande muntligt historieprojekt
Så hur kan Malmöbor ändra historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö? Under två års tid har Robert Nilsson Mohammadi lett det forskningsinitierade projektet Malmö Life Stories med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. I det deltagande muntliga historieprojektet har han samarbetat med Hela-Malmö, Malmös samlade röster (MSR), Svenskt Queer Initiativ (SQI), Teater InterAkt och Tehara media. Tillsammans med Malmöbor har de undersökt hur Malmöbors levnadsberättelser, med erfarenheter av rasism och migration, kan användas för att utveckla berättelserna om Malmö.

– Vi vill låta Malmöbor själva få definiera vad Malmö är och beskriva staden ur en mängd olika perspektiv, säger Robert Nilsson Mohammadi.

Vill skapa arenor för samtal och gemensamt lärande
De har utvecklat metoder för att skapa, dokumentera och sprida samtal med Malmöbor, anordnat workshops och bildat Kulturföreningen Malmös samlade röster.

– Vi vill skapa arenor för samtal där vi kan lära av varandras kunskaper. Samtidigt vill vi utveckla ett nytt och gemensamt arbetssätt, demokratiska arbetsformer och en fördjupad kunskap om vår historia, om samverkans etik och metodik, urban förändring och skapandet och förmedlingen av röster, säger Robert Nilsson Mohammadi.

Planen var att få medel till att skapa ett nationellt tränings- och forskningscentrum för muntlig historia, där Malmöborna skulle kunna ta plats i kulturen men också i forskningen. Centret skulle samägas av Malmö universitet och organisationer inom det civila samhället. Dessvärre tilldelades projektansökan inte medel i år.

Finns behov av plattform för tvärsektoriell samverkan
Rena Baledi som deltagit i Malmö Life Stories var i början av projekttiden projektledare för Rörelsernas museum, som var en testverksamhet i Malmö men som nu lagts ner.

– I mitt arbete kom jag i kontakt med flera aktörer som uttryckte en önskan om en plattform och plats där man kunde mötas tvärsektoriellt och genom bland annat kultur ställa frågor, problematisera och reflektera om olika aspekter om vår stad, säger hon och fortsätter:

– Malmö Life Stories visar att tvärsektoriell samverkan öppnar upp möjligheter att vidga metoder och teorier för sociala frågeställningar. Genom samarbetet har vi fått förutsättningar att tänka bortom det som vi vanligtvis praktiserar inom våra respektive sektorer och organisationer.

Saknade sammanhang för fördjupat samtal
Cecilia Nkolina, konstnärlig ledare på Teater InterAkt och ordförande för föreningen Malmös samlade röster, saknade ett forum för att samtala med andra aktörer om den dokumentära praktiken.

– Vi arbetar med dokumentärer, processer och community teater, där människor med olika erfarenheter samarbetar med professionella. Det ställer många frågor och höga krav på etik. Det är enkelt att trampa fel, säger hon.

– Jag saknade ett sammanhang där vi kan ha ett fördjupat samtal om vilka krav som ställs på oss som arbetar på det här sättet. Med olika aktörer och olika perspektiv på samma typ av metod och verksamhet. Malmö Life Stories kändes unikt.

Vad betyder samverkan med andra aktörer och Malmö universitet?
– Det som är bra i det här samarbetet är att det är ett väldigt jämlikt samarbete. Vi samlas inte i någons projekt utan i ett gemensamt. Det är ett jämlikt utbyte där alla har erfarenheter som vi alla kan dra nytta av. Det är berikande, säger Cecilia Nkolina.

Vad har Malmö Life Stories bidraget till?
– Projektet har bidragit till att många personer som inte skulle ha mötts har mötts. Vårt arbete har skapat föreningen Malmös samlade röster med ett 10-tal aktiva aktörer och samarbeten med olika föreningar.

Har ni påverkat historieskrivningen och de offentliga berättelserna om Malmö?
– Inte än. Det är jättelånga processer. Föreningen har fått enorm uppmärksamhet och får hela tiden förfrågningar om samarbeten. Det finns ett stort behov. Frågan känns väldigt aktuell för många.

– Vårt mål är inte att ändra berättelsen, utan att komplettera berättelserna som är ensidiga, förenklade och ytliga. Förhoppningen är att motverka detta. Det behövs många fler berättelser, en mångfald med olikheter och nyanser. Vi vill att allas liv är både vanliga och unika.

Metoden muntlig historia ger röst åt människor
Showan Shattak är verksamhetsutvecklare på ABF och styrelseledamot i Malmö samlade röster och har deltagit i Malmö Life Stories från start:

– Av alla de 18 år jag varit engagerad ideellt är Malmö Life Stories det mest meningsfulla projekt jag deltagit i. Det finns enorma möjligheter med att använda metoden muntlig historia för att ge röst åt människor och få fatt i berättelserna om Malmö.

– Det finns så mycket sprängkraft i livsberättelser som samlad bild av vad som skett i människors liv och i ett större perspektiv har påverkat Malmö. Berättelser kommer in under huden och gör historieskrivningen mänsklig samtidigt som den blir rak och ärlig.

Showan Shattak tycker att det framåt behövs en mötesplats i Malmö där människor i alla åldrar träffas utan att konsumera. En mötesplats för samtal, där berättelser kan spridas och Malmöbor kan inspireras.

– Målet är att man ska ta till sig metoden muntlig historia och använda den. Blir du intervjuad får du själv verktyg att intervjua andra.

Se film om projektet

Fakta:
Malmö Life Stories var ett deltagande muntligt historieprojekt som utvecklades av enskilda aktörer och föreningar inom det civila samhället i Malmö, kulturarbetare och forskare. Tillvägagångssättet var inspirerat av Montreal Life Stories Project som genomfördes vid Concordia Center for Oral History and Digital Storytelling (CCOHDS) 2007–2012. Malmö Life Stories påbörjades 2020 och avslutades 2022. Projektet finansierades med forskningsinitieringsmedel från Riksbankens jubileumsfond.

Läs mer:

https://mau.se/forskning/projekt/malmo-life-stories/

https://mau.se/nyheter/ny-kulturforening-samlar-malmobor/

https://mau.se/nyheter/nytt-strategiskt-forskningsnatverk-om-muntlig-historia/

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Detta är sista exemplet i serien Forskning i samverkan som förändrar Skåne som vi tagit fram med bidrag från Sten K Johnsons Stiftelse. I serien har vi lyft fram samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter.

Relaterade inlägg

Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan


Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *