Ekosystemet för social innovation i Sverige är moget. Det finns bra övergripande förhållanden för socialt företagande och sociala innovationer. Men det saknas ett tydligt långsiktigt systematiskt stöd. Det visar en ny kartläggning som Mötesplats Social Innovation genomfört inom ramen för det europeiska samarbetet och projektet BuiCaSuS.

Europa och Sverige står inför en rad komplexa samhällsutmaningar, i form av till exempel arbetslöshet, fattigdom, åldrande befolkning och klimatförändringar. Vikten av sektorsövergripande samarbeten och social innovation betonas alltmer för att hitta nya lösningar på dessa utmaningar. Det finns en stor potential i sociala innovationer att bidra till transformativ och systemisk förändring i samhället.

– Det krävs politiska reformer och social innovation måste prioriteras nationellt, precis som det nu görs inom EU, för att skapa systemförändring i Sverige, säger Anna Tengqvist, koordinator, Mötesplats Social Innovation och för BuiCaSuS i Sverige.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har gjort en kartläggning av ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige för att ge en övergripande bild. Rapporten sammanfattar resultat från tidigare kartläggningar och rapporter, och beskriver förutsättningar, funktioner och aktörer samt möjligheter och utmaningar i ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige.

Engagerade aktörer och goda förutsättningar för social innovation
Enligt rapporten finns det i grunden goda förutsättningar för social innovation och socialt företagande i Sverige, i form av engagerade aktörer och en mångfald av enskilda initiativ. Den svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation bidrog också med en god grund som samlande kraft. Det finns dessutom ett utbrett engagemang i många sektorer för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Brist på tydligt långsiktigt stöd
Samtidigt råder det brist på tydligt politiskt stöd och styrning för social innovation och socialt företagande i Sverige. Det krävs tillgång till mer långsiktig och systematisk finansiering till att etablera och skala sociala innovationer och sociala företag. Det behövs också mer kunskap och forskning om social innovation, också med fokus på hur samskapande mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kan främjas för långsiktig samhällsförändring.

Överlag behövs en tydligare organisering av ekosystemet för social innovation. Social innovation kan skapas, stöttas och växlas upp mer effektivt när den sker i organiserade och långsiktiga former.

– För att skapa och bidra till långsiktig samhällsförändring behöver olika funktioner och aktörer i ekosystemet för sociala innovationer i Sverige stödja alla delar i den sociala innovationsprocessen som vi lyfter fram i vår rapport, säger Anna Tengqvist.

Fakta nationella kompetenscenter för social innovation och BuiCaSuS:
För att stärka ekosystemen för social innovation finansierar EU-kommissionen kompetenscenter för social innovation i medlemsländer. De nationella kompetenscentren ska fungera som en resurs i genomförandet av det nya socialfondsprogrammet ESF+. Svenska ESF-rådet har det förvaltande uppdraget i Sverige och har länge stöttat social innovation på den svenska arbetsmarknaden, genom finansiering till projekt på lokal, nationell och internationell nivå.

I Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av sex europeiska konsortier som EU-kommissionen stöttar, ingår Sverige tillsammans med Spanien, Lettland och Frankrike. I Sverige har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet rollen som kompetenscenter, i samarbete med Inkludera och Reach for Change. Under 2021-2023 ska länderna tillsammans stärka de medverkande ländernas ekosystem samt bidra till ett erfarenhetsutbyte kring stöd till social innovation. I arbetet ingår också att ta fram en strategi för kompetenscentrens fortsatta nationella arbete.

Läs mer om BuiCaSuS

Läs rapporten:
Ekosystem för social innovation i Sverige (2022, pdf)

The social innovation ecosystem in Sweden (2o22, pdf)