Kristoffer Persson och medgrundaren Gustav Bild-Tofftin ville med sin affärsidé möta lärarbristen och ta tillvara på kompetens. Göran Bredinger-stipendiet var början på deras resa. Humly som företaget numera heter omsätter idag 150 miljoner kronor globalt.

Det började 2013 när Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin studerade industriell ekonomi på Chalmers tekniska högskola. De hoppade in som lärarvikarier en hel del och började fundera över varför inte fler gjorde likadant. Samtidigt såg de ett stort behov i samhället med en stor lärarbrist.

– Som studenter såg vi att det fanns många i vår omgivning som skulle kunna bidra med sin kompetens och glädje kring lärande ute i Sveriges skolor. Vi ville möta skolans vikarie- och lärarbrist genom att locka studenter att extrajobba inom skolan och samtidigt skulle studenters kompetens komma till användning och fler få upp ögonen för läraryrket, säger Kristoffer Persson.

Utvecklade digitalt system
Som ingenjörstudenter började de att utveckla ett digitalt system och en tjänst som gjorde det enkelt att registrera sig som lärarvikarie för att sedan matchas med uppdragsgivare.

– Vi tänkte att det måste finnas ett system som gör det på studentens villkor. Det måste vara flexibelt, att man anger själv vilka ämnen och dagar som passar. För skolorna är det ett effektivt och enkelt sätt att hitta kvalitetssäkrade lärarvikarier. Det blir en väldigt stor administrativ besparing. De slipper ringa runt och som vikarie slipper du bli uppringd nästan varje morgon, säger Kristoffer Persson.

Idén är enkel: en person som vill jobba som lärare ska matchas med ett uppdrag från en förskola eller skola. Genom tjänsten, den digitala plattformen och appen kan studenter men också andra som vill jobba som lärare smidigt få ett uppdrag. Samtidigt hittar en förskola eller skola snabbt en vikarie som kan hoppa in när den ordinarie läraren blir sjuk.

– Hemligheten är nog flexibiliteten och enkelheten. Du som utbildare bestämmer själv när och var du ska arbeta. Det finns inga krav på hur mycket eller var du ska arbeta. Det har gjort att vi har attraherat många duktiga människor till att göra skillnad i skolor. Runt 90 procent av alla matchningar sker direkt mellan skola och vikare utan att någon människa på Humly styr, vilket lämnar väldigt mycket kontroll och frihet till både skolor och vikarier, säger Kristoffer Persson.

Fick Göran Bredinger-stipendiet under sitt första år
Studentvikarie lanserades inför vårterminen 2015. Samma år fick Kristoffer Persson Göran Bredinger-stipendiet på 50.000 kronor. Företaget omsatte 7,5 miljoner kronor under sitt första år. Totalt genomfördes närmare 30.000 timmars vikariat på skolor.

– Vi fick Göran Bredinger-stipendiet redan första året med vårt företag och det var första gången vi uppmärksammades av någon extern part. Det gav oss luft under vingarna och ökade vårt självförtroende. Vi fick bekräftelse på att vår affärsidé var bra och höll. Göran gav oss även personligen många bra råd utifrån sin erfarenhet som entreprenör. Samtidigt var stipendiet ett viktigt ekonomiskt tillskott till företaget. Det kostar mycket pengar att starta upp och få en verksamhet att växa och under de första åren hade vi knappt någon möjlighet att ta ut nämnvärda löner, säger Kristoffer Persson.

Verksamheten har utvecklats och vuxit rejält
Sedan starten har företaget utvecklats och vuxit rejält. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin har mestadels finansierat verksamheten med eget kapital. Affärsängeln Peter Gustafsson investerade 100.000 kronor och 2019 investerade norska Viking Venture i företaget och appen som bytte namn till Humly Edtech AB, för att kunna expandera internationellt och bredda verksamheten. 2021 förvärvade Humly företagen Simply Supply, Supply Teaching och Eyears. Totalt jobbar 100 personer numera inom företaget med 3500 utbildare och 2000 förskolor och skolor anslutna. Framtidstro och idéer finns det gott om.

– Vi vill fortsätta vara det självklara valet för kommuner, skolor och förskolor i Sverige samt för människor som vill arbeta som lärarvikarie. På den engelska marknaden vill vi fortsätta växa och utveckla vår verksamhet. Den engelska marknaden är 50 gånger större än den svenska och där finns ett stort behov av en tjänst som Humlys, så det är väldigt spännande att följa företagets utveckling där. Samtidigt är det enormt utmanande då kultur, skolsystem och marknaden skiljer sig mycket från den svenska i stort och smått, säger Kristoffer Persson.

Varför tycker du att man ska söka Göran Bredinger-stipendiet?
– Bara att söka stipendiet är ett bra sätt för dig att tänka igenom din affärsidé och få input på ditt företag, så det rekommenderar jag till alla som driver ett företag som matchar stipendiets kriterier. Om du har lyxen att vinna så kommer du och ditt företag synas i ett ärofyllt sammanhang och det ekonomiska bidraget gör stor skillnad i början av en bolagsresa. Samtidigt får du ett bra kontaktnät med Göran Bredinger och andra människor inom socialt entreprenörskap. Det finns helt enkelt inget att förlora på att söka, men massor att vinna!

Fakta Humly
2015
Studentvikarie tilldelas Göran Bredinger-stipendiet.

2017
Studentvikarie tilldelas utmärkelsen Årets samhällsentreprenör av tidningen Dagens samhälle.

2018
Studentvikarie får en tredjeplats i Årets Unga Företagare.

2019
Studentvikarie byter namn till Humly och expanderar till England.

2021
Strax över 80 procent av uppdragen tillsattes vilket kan jämföras med en normal tillsättningsgrad över 90 procent då det inte är pandemi. Totalt genomfördes 490 000 timmar vikariat fördelat på cirka 2000 skolor.

2022
Humly består av 100 anställda, i Sverige och England. I Sverige finns företaget i Stockholm, Göteborg, Skåne, Katrineholm och Umeå. Totalt arbetar 3500 personer som lärarvikarie via Humly. Majoriteten inom grundskolan.

Läs mer om Humly, på deras svenska webbsida här, och engelska webbsida här.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet här.

Anna Seravalli, forskare vid Malmö universitet, har tillsammans med Savita Upadhyaya, utvecklingsingenjör på VA Syd, utvecklat nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt.  

– För att främja ett hållbart samhälle behövs samarbete mellan invånare, olika professioner, organisationer och sektorer samt strukturer för att kommunala organisationer ska kunna använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Anna Seravalli. 

För varje år växer Malmö stad med omkring 7 000 invånare. Det innebär att 500 kilo extra avfall per invånare skapas. Avfall som i stället behöver minskas. På EU och nationell nivå ställs krav på att minska avfallsmängderna, öka återbruket och förverkliga den cirkulära ekonomin. 

VA Syd har det kommunala insamlingsansvaret för 340 000 kunder i Malmö stad och Burlövs kommun. För att minimera mängden hushållsavfall i samhället vill VA Syd leda utvecklingen inom den kommunala avfallshanteringen och undersöka och testa nya arbetssätt för att kunna utveckla de mest resurseffektiva och innovativa tjänsterna till hushållen. 

– För att lyckas driva på avfallsminimeringen krävs arbete på två fronter. Dels krävs ett arbete för att förändra invånarnas beteende. Dels krävs förmågan att utveckla innovativa tjänster. Båda delar kräver ett radikalt skifte i perspektiv, metoder och arbetssätt, säger Savita Upadhyaya. 

Startade Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering
Malmö universitet och VA Syd arbetar sedan 2014 tillsammans för att utveckla nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt. 2015 startade VA Syd, Sysav, Stpln och Malmö stad med stöd från Malmö universitet Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering, Returen i Lindängen. Tjänsten hade som mål att främja återbruk och reparationer samt möjliggöra insamling av avfall i staden. Här kunde boende i området delta i kreativa workshops, laga något i verkstaden, byta till sig något i gratisbutiken och träffa andra över en kopp kaffe i caféet. Returens verksamhet i Lindängen, i den form den haft sedan starten, lades ner vid årsskiftet 2021/2022. Delar av verksamheten kommer att fortsätta drivas vidare av Lindängenbiblioteket.  

Alla måste få möjlighet att göra hållbara val
Konceptet Returen används också i Sofielund. I kvarteret Spårvägen finns återbrukscentralen Returen. Här kan de som bor i området lämna in elektronik, lampor, kemikalier och grovavfall. Det går också att lämna in kläder och mindre hushållsföremål till återbrukshörnan. VA Syd anordnar olika aktiviteter med fokus på att ta hand om saker och återbruka sådant man redan har. Dessutom kommer VA Syd satsa på Pop-up Returen, en mobil variant av Returen. 

– Vi måste hjälpas åt att ställa om och alla måste få möjlighet att kunna göra rätt när det gäller avfallshantering och -minimering. Returen är en nod för att sprida kunskap om hållbarhet. Det är spännande att på nära håll se hur vi kan ge våra kunder i lägenheter möjlighet till hållbara val, säger Savita Upadhyaya. 

Kommunala organisationer behöver använda nya innovativa arbetsmetoder
Anna Seravalli och Savita Upadhyaya har också jobbat internt på VA Syd, med att höja organisationsförmågan att hantera utmaningar som avfallsminimering innebär.  

– Vi jobbade tillsammans för att utveckla nya sätt att jobba och organisera arbete med utveckling av nya tjänster. Kommunala organisationer behöver stärka sin förmåga att använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Savita Upadhyaya. 

Rum och metoder för experimenterande, lärande och inlyssning behövs
Tillsammans med Malmö universitet har VA Syd utvecklat ett koncept och en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess inom kommunala avfallsorganisationer som heter Innovationslabb för avfallsminimering (ILA).  

– Labbet syftar till att skapa ett ramverk för att utveckla nya tjänster för att öka resurseffektiviteten i avfallet samt främja organisatorisk lärande kring nya arbetsmetoder, till exempel medborgarinvolvering och samverkan, säger Savita Upadhyaya. 

Som designforskare använder Anna Seravalli deltagande och kollaborativa designmetoder för att driva på lärandeprocesser inom offentlig sektor och institutioner. Genom att samla olika aktörer och intressenter, inom olika sektorer och professioner, samlar co-designprocesser inte enbart olika typer av kunskap utan skapar också möjligheter för kollektiv formulering av problem och behov och ömsesidig förståelse. 

– Det behöver skapas plats och stöd för lärprocesser med fokus på experimenterande och utforskande av frågor och nya lösningar inom offentlig sektor. Genom att lyssna på behov inom verksamheten och hos medborgare tar vi tillvara på tidigare erfarenheter och fångar upp utvecklingsidéer, säger Anna Seravalli. 

Fakta 

Returen
Returen är en kvartersnära återbrukscentral med stort fokus på återbruk och att sprida kunskap och förståelse om avfall och återbruk. Dess främsta målgrupp är boende i flerfamiljshus utan bil. 

Innovationslabb för avfallsminimering (ILA)
VA Syd:s ambition är minimera mängden hushållsavfall I samhället. Ett sätt att åstadkomma detta är att bli bättre på att jobba nära samhällsaktörer och öka organisationens förmåga att skapa nya lösningar och tjänster som bidrar till mer hållbara beteenden. För att kunna åstadkomma detta krävs det nya arbetssätt, metoder och kunskapsmiljöer som möjliggör utveckling, test och lärande. Projektet Innovationslabb för avfallsminimering (ILA) har haft som ambition att utveckla en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess. 

Läs rapport om Innovationslabb för avfallsminimering (pdf)

Kontakt
Anna Seravalli
Anna Seravalli är universitetslektor och designforskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet. Hon har en bakgrund som produkt- och tjänstedesigner och har en doktorsexamen i design och social innovation. Anna har en lång erfarenhet av att arbeta i gränsen mellan designforskning och praktik med fokus på hållbara övergångar och innovation inom den offentliga sektorn. Hon samarbetar med medborgare, icke-statliga organisationer, tjänstemän och lokala entreprenörer. Anna har varit koordinator för Malmö Living Lab Fabriken och är samordnare för Malmö universitets DESIS Lab och är gränsgångare vid Institutet för hållbar stadsutveckling. 

Läs mer och kontakta Anna Seravalli

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Med bidrag från Sten K Johnsons stiftelse presenterar vi en serie goda exempel på samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter – Forskning i samverkan som förändrar Skåne.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Skåne

I sommar erbjuder Malmö universitet ungdomar, i samarbete med Malmö stad, ett praktikprogram med fokus på social innovation och entreprenörskap. Praktiken ska ge ungdomarna som deltar verktyg för att skapa sin egen framtid och locka unga att välja att studera vidare.

Ung i sommar är Malmö stads initiativ för att ge Malmöungdomar mellan 16 och 19 år en möjlighet att under sommaren praktisera och på så sätt få in en fot i arbetslivet. I år satsar Malmö universitet, genom Malmö universitets och Malmö stads kunskapsallians Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah), på ett praktikprogram för unga i Malmö med fokus på social innovation och entreprenörskap som en del av Ung i sommar.

– Initiativet ligger helt i linje med vårt mål att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga, säger Cecilia Christersson, vicerektor, Malmö universitet.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är stor i Malmö, både jämfört med förhållandena på riksnivå och de andra storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lågutbildade och personer med utländsk bakgrund är svagare än i andra delar av landet och låg utbildning straffar sig hårdare än på andra håll.

– Den låga sysselsättningsgraden är ett bekymmer i Malmö och drabbar främst lågutbildade och personer med utländsk bakgrund. På Malmö universitet jobbar vi med att bredda vår rekrytering och få ungdomar med studieovan bakgrund att välja att plugga vidare. Praktiken hoppas vi stärker dem, säger Cecilia Christersson.

Jobbar med lösningar på samhällsutmaningar

Under sina tre veckor har ungdomarna utifrån utmaningsbaserat lärande, en lärprocess där studenterna samskapar sitt lärande, som går ut på att ge studenter redskap för att kunna agera som förändringsagenter och bygga handlingsberedskap att möta det okända, fått välja ut en samhällsutmaning och i grupp arbetat med att hitta en lösning på denna som de fått pitcha. De har lärt sig vad sociala innovationer och entreprenörskap är och hur de genom utforskande och undersökande kan ringa in en samhällsutmaning samt skapa och utveckla idéer på lösningar på utmaningen eller problemet. Praktikprogrammet har även bestått av föreläsningar, workshops och studiebesök om vidare studier, forskning och utbildningar vid Malmö universitet men även om ämnen som våga misslyckas, drömmar och konsten att presentera sig själv. Ungdomarna har fått möta en rad personer inom Malmö universitet, från Mötesplats Social Innovation, Mau Innovation, Karriärservice och Studenthälsan men även personer från Malmö stad, Drivhuset, Möllans Basement, Level och Minc.

– Vi hoppas att ungdomarna får med sig nya perspektiv och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Vi vill ge ungdomarna möjlighet att ta egna välinformerade beslut om sin framtid, säger Gloria-Karin López, projektledare vid Mötesplats Social Innovation, som fick idén till praktikprogrammet och tillsammans med Jenny Levhag är projektledare för Ung i sommar-satsningen på Malmö universitet.

Vill lära sig nytt och träffa nya människor

Fjorton ungdomar från olika områden i Malmö har deltagit i Malmö universitets praktikprogram i sommar. Maya Kamla är 16 år och nyligen flyttat till Malmö. Till hösten börjar Maya Kamla på IB-linjen på Borgarskolan.

– Jag ville lära mig någonting nytt och eftersom jag nyss har flyttat hit från Kristianstad ville jag lära känna nya människor, säger hon.

Vad har du lärt dig under din praktik?

– Det har varit så inspirerande, både fokuset på social innovation och själva vägen dit.

Under praktikprogrammet har hennes grupp valt att arbeta med samhällsutmaningen ungdomsarbetslöshet.

– Vår idé görs av ungdomar för ungdomar och handlar om att stötta deras personliga utveckling och öka deras möjlighet inför arbetslivet. Vi kommer att arbeta vidare med idén, säger Maya Kamla.

På frågan vad hon vill göra framöver säger Maya Kamla:

– Jag har stora drömmar och mål. Jag hoppas få kunna bidra med mina idéer, hjälpa andra, lösa problem och skapa förändring på samhällsnivå.

Studenter handleder ungdomarna

 

Tre studenter som går Gymnasielärarprogrammet på Malmö universitet har handlett praktikanterna. Murtadha ”Morti” Al-Kefagy har precis tagit gymnasielärarexamen i engelska och religion och fått jobb som lärare på Kunskapsskolan och LBS Lund.

– Att handleda ungdomarna har varit det roligaste jobb jag har haft, säger han.

Henrietta Edlund och Mine Salihi instämmer och själva har de också lärt sig mycket.

– Det har varit väldigt lärorikt och inspirerande. De metoder, processer och övningar vi har fått lära oss kan vi använda som lärare. Man borde ha vissa övningar på Lärarutbildningen för att stärka samarbetsförmågan och kreativiteten, säger de.

När ungdomarna pitchar sina idéer och arbeten på Malmö universitets innovationsmiljö Storm är det tydligt att praktikveckorna har utvecklat deras kunskap och erfarenheter. Men framför allt är det den goda stämningen och sammanhållningen som märks. Alla har fått nya kontakter och vänner, vilket också är en förutsättning för att forma framtiden.

Läs mer

Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah)

https://mau.se/samverkan/samverkan-och-externa-relationer/plattformar-natverk-och-projekt/muvah/

Mötesplats Social Innovation

https://socialinnovation.se/

Mau Innovation

https://storm.mau.se/mau-innovation/

Ung i sommar

https://malmo.se/Om-Malmo-stad/Praktik-for-unga-och-vuxna/Ung-i-sommar.html

Gunnhildur Lily Magnusdottir, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet, har studerat svenska myndigheters klimatstrategier och klimatarbetet i kommunerna i Malmö och Göteborg. En större medvetenhet om de sociala dimensionerna behövs. Inkluderande klimatstrategier skulle göra klimatarbetet mer hållbart. 

Den globala uppvärmningen och klimatomställningen slår hårdast mot fattiga, minoriteter och marginaliserade. Historiskt sett har fokus i klimatarbetet legat på tekno-ekonomiska lösningar, medan rättvisefrågor och sociala dimensioner har glömts bort eller bortprioriterats. Klimatarbetet präglas idag av högre medvetenhet kring jämställdhetsfrågor än förut. Men andra sociala skillnader som klass, ålder, utbildning och geografisk plats har inte på samma sätt erkänts av myndigheter i industrialiserade länder. 

 – Myndigheter i Sverige och andra industriländer har varit alltför fokuserade på medelklassen. Skattereduktioner på elbilar och solceller gynnar endast vissa grupper i samhället då det krävs en viss inkomst för att köpa elbil eller solceller, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Tillsammans med kollegan Annica Kronsell, professor vid Göteborgs universitet, har Gunnhildur Lily Magnusdottir studerat sociala skillnader och klimatpolitik i Europa i ett decennium. I en ny bok som de båda forskarna är redaktörer för, ”Gender, Intersectionality and Climate Institutions in Industralised States” (Routledge), tar de ett helhetsgrepp på klimatfrågan utifrån ett rättviseperspektiv i industrialiserade länder. 

Klimatinstitutioner är viktiga aktörer 

– Det är viktigt att forska om klimatinstitutioner då det är de som utvecklar de strategier som olika stater följer i sin politik och som sitter på expertkunskapen. Men inom dessa klimatinstitutioner finns det stigberoende och normer i beslutsprocesser som gör att de ofta fortsätter på den inslagna vägen även om det kanske betyder att man missar vissa grupper i samhället i sitt klimatarbete, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Gunnhildur Lily Magnusdottir och Annica Kronsell har studerat myndigheterna Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova. De har också följt upp klimatarbetet på kommunal nivå, i Malmö och Göteborg. Studien fokuserar på flera hållbarhetsmål i Agenda 2030 och ryms inom ramen för forskning om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt sätt.   

Fokus på teknikutveckling och ekonomiska lösningar 

Trots att forskningen visar tydligt på klimatförändringarnas sociala dimensioner fokuserar klimatstrategierna nästan helt uteslutande på teknikutveckling och ekonomiska lösningar. Exempel är kollektivtrafikstråk och cykelvägar, omställning till förnybar energi, energieffektivisering och främja hållbart byggande och resurseffektivitet.  

– Fokus på teknik och ekonomi i klimatfrågan är kopplat till ekologisk modernisering, det vill säga att vi gärna vill kämpa mot klimatförändringarna utan att förändra samhället i grunden eller förändra vår ekonomi på ett sätt som kan hindra fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.  

Vill utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att skapa hållbara samhällen 

Forskarna vill genom sin forskning utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att utveckla rättvisa och inkluderande klimatstrategier.    

• Vi vill uppmuntra till att ta med sociala skillnader i svenskt policy- och klimatarbete. På så sätt kommer alla grupper i Skåne och Sverige bli inkluderade och vi skapar ett rättvist och socialt hållbart samhälle, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Läs mer och se film med Gunnhildur här.

Fakta: 

Projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet  undersöker orsakerna till att rättvisefrågor inte integrerats i svensk klimatpolicy med syftet att bidra med ökad kompetens på detta område. Annica Kronsell, forskare vid Göteborgs universitet, är projektledare och Gunnhildur Lily Magnusdottir, forskare vid Malmö universitet deltar tillsammans med Benedict Singleton, postdoktor vid Göteborgs universitet. Forskarna studerar Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova samt följer upp klimatarbetet i två kommuner, Malmö, och Göteborg. Projektet är finansierat av Formas och pågår 2019-2023.  

Stigberoende 

”Stigberoende” förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevant eller lämpligt än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering.  

Text: Ellen Albertsdottir och Lotta Orban 

Mötesplats Social Innovation och Institutionen konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar på Southern Sweden Design Days i Malmö. Under fyra dagar kommer design visas upp från en mängd olika perspektiv.

– Design är en viktig kraft i samhällsutvecklingen, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Southern Sweden Design Days (SSDD) är en ny årlig internationell designfestival som arrangeras av Form/Design Center och hålls på Lokstallarna i Malmö 19–22 maj. Syftet är att visa upp design med fokus på hållbarhet, samarbeten, utveckling och innovation. Under fyra dagar visar olika aktörer upp design från en mängd perspektiv genom utställningar och olika produktioner, workshops, samtal och andra evenemang.

Institutionen konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet deltog redan förra året på SSDD som då var heldigital. Det här året kommer det mesta äga rum på Lokstallarna i Kirseberg även om en del av programmet kan ses direktsänt från SSDD:s webbplats.

Mötesplats Social Innovation (MSI) deltar för första gången i SSDD.

– För vår del är det viktigt att delta och synas på många olika typer av arenor och nå ut i nya sammanhang, inte bara till våra partners, de vanliga aktörerna och redan frälsta inom social innovation, säger Sara Bjärstorp.

MSI arrangerar två samtal på egen hand och ett i samarbete med K3 och Skissfestivalen, alla på engelska. I Conversation on design, social innovation and sustainability deltar den välkände Ezio Manzini som har arbetat inom design för hållbarhet under tre decennier och för närvarande är ordförande för DESIS Network och hedersprofessor vid Polictecnico di Milano, Pia Mcaleenan, chef för Förnyelselabbet på SVID, Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign på K3 och Sara Bjärstorp, MSI.

I Conversation on the New European Bauhaus deltar Malmö stads stadsarkitekt Finn Williams, Tiffany Fukuma, vd för Trans Europe Halles, Torben Klitgaard vd för Bloxhub och Anna Seravalli, designforskare vid K3. Båda samtalen modereras av Lotta Orban.

I Green and just future samtalar forskarna Anna Seravalli och Per Linde, från K3 och Marwa Dabaieh, vid Institutionen för urbana studier, om på vilket sätt design och arkitektur kan utforska, definiera och utveckla innovationer och social hållbarhet, med moderator Pernilla Glaser.

K3 visar under SSDD i sin monter upp studentarbeten och projekt från Grafisk design, Visuell kommunikation och Produktdesign under rubriken K3 ställer ut! och arrangerar två workshops Cook your own bio-polymer! med Charlotte Asbjørn Sörensen och Jonas Larsen och Design Thing for the Baltic Sea som studenter håller i under handledning av Li Jönsson. I Design Research for all senses kommer Simon Niedenthal, Åsa Harvard Maare och Charlotte Asbjørn Sörensen visa upp och samtala om hur designforskning kan undersöka och skapa nya metoder för multisensoriskt lärande och samspel. Moderator är Pernilla Glaser.

SSDD är öppet för alla och har fritt inträde.

Läs mer om SSDD.
Läs mer om K3:s designutbildningar och designforskning.

Kan en app göra det lättare för barn att prata med socialtjänsten om sina problem? Appen OmMej har börjat användas i några kommuner. Forskare vid Malmö universitet följer effekterna tillsammans med forskare vid Lunds universitet och Region Gävleborg. När barnen artikulerar problemen kommer man direkt till kärnan visar forskningen.

Många barn och unga mår dåligt. Samtidigt vågar vuxna och myndigheter inte alltid fråga barn vad som är fel. Barns röster blir inte hörda. Och det blir svårt att ge rätt hjälp snabbt.

FN:s barnkonvention blev 2020 lag i Sverige. Det ställer krav på myndigheter att mer aktivt följa bestämmelserna i den. Konventionen säger bland annat att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda.

Svårt prata om svåra saker med en främling

Företaget OmMej grundades av Nicolina Fransson, tillsammans med kollegor med lång erfarenhet av socialt arbete och att arbeta med barns rättigheter, för att underlätta just detta. Men också för att göra det lättare för vuxna att förstå barnets perspektiv.

Utvecklarna vände sig till forskarna vid Malmö universitet för att få hjälp med att utvärdera om appen är ett bra sätt att möta barnens berättelser.

– Det kan vara svårt för barn att prata om sin situation med en främling. Det kan handla om att de är mobbade i skolan eller att det är problem hemma. Tanken är att många unga, som känner sig bekväma med ny teknik, hellre berättar om sina liv med hjälp av en app.

Det säger Nancy Russo, universitetslektor vid Malmö universitet, som tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av forskare, däribland Annika Staaf, universitetslektor i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och Region Gävleborg studerat den tidiga uppstartsprocessen. Syftet var att se om ett digitalt verktyg stödjer barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken.

Vuxna inom skolan, BUP och socialtjänsten får titta på svaren

I OmMej kan barnen svara på ett antal frågor om hur de har det hemma, i skolan eller med kompisar. På varje svar följer ett antal frågor. Barnen kan också gå tillbaka och revidera sina svar. Vuxna i skolan, på BUP eller socialtjänsten får sedan titta på svaren. Men det är bara den som bjudit in barnet till appen som kan läsa vad det skriver.

– Av svaren kan socialsekreteraren bedöma vad som är värt att följa upp och eventuellt göra insatser kring, säger Nancy Russo.

I appen finns även faktafilmer med åldersanpassad information om vad exempelvis barnkonventionen är och vad en socialsekreterare gör.

– Barn måste ha relevant information för att kunna förstå och vara delaktiga i beslut, säger Annika Staaf.

Kritik mot barnavårdsutredningar lyftes i rapport

I den offentliga utredningen SOU 2016:19 som handlar om att Barnkonventionen blir lag konstaterades att artikel 3 och 12 brast i barnavårdsutredningar och barnkonsekvensanalyserna. Framför allt när det gäller att utreda och besluta om insatser när barnet bevittnat eller utsatts för våld.

– Barnsamtalen blev ofta ytliga. De stannade vid att försöka få en allians, särskilt vid känsliga ärenden. I OmMej kommer man via chatten direkt till kärnan eftersom barnen artikulerar problemen, säger Annika Staaf.

Digitala verktyg kan öppna upp låsningar

Annika Staaf menar att det är en god idé att ha den här typen av digitala instrument eftersom ungdomar är så vana vid dem. Det finns flera goda exempel på när appen varit till hjälp. För en flicka med selektiv mutism som hade problem i skolan öppnade appen upp en låsning. Likaså för så kallade hemmasittare har OmMej fungerat bra.

Karlskrona kommun har köpt in och använder verktyget. Tanken är att det ska användas brett över förvaltningen, alltifrån i barn- till vuxenärenden. Det återstår en hel del arbete för att implementera OmMej men allt fler handläggare använder verktyget.

– Personalen har varit med och skapat rutiner för verktyget. Den personal som har provat verktyget är mycket positiva, de ser att barnens röst kommer fram mer i utredningen samt att tiden på att sätta i gång barnsamtalet har minskat. Mindre tid behöver läggas på att prata om exempelvis favoritfärg och mat, utan samtalet kan relativt direkt komma att handla om det som faktiskt är tanken, säger Emmeline Tigerman, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen, Karlskrona kommun.

Nästan alla positiva

I denna av Forte finansierade ettåriga pilotstudie har forskarna intervjuat ett antal socialsekreterare och beslutsfattare i Helsingborg, Karlskrona och Hudiksvall, kommuner som precis börjat använda OmMej.

– Vi ville få en känsla av vilka förväntningar de hade och vilka barriärer det kan finnas. Nästan alla socialsekreterare var positiva. De såg att barn hade förmågan att tala för dem själva, deras röst kom fram mer. Vissa barn var inte intresserade, men andra tyckte det var mycket givande, säger Nancy Russo.

– Att få verktyget belyst ur olika vinklar är positivt för oss. Det har också varit både lärorikt och spännande att delta i intervjuer samt i workshop. Vore detta möjligt att upprepa skulle vi gärna delta – att utbyta erfarenheter och tankar med såväl forskare som med representanter från andra kommuner är alltid en tankeställare, säger Emmeline Tigerman.

Nu söker forskarna medel för en längre uppföljning över 3-4 år. Med ett längre perspektiv vill man undersöka om OmMej gör någon skillnad för barnen och hur socialsekreterarna känner för sitt arbete. Då vill forskarna också intervjua barn.

– Vi vill genom kunskap stödja kommuner och myndigheter att lyssna på barnens berättelser. Så att bättre hjälp sätts in snabbare och att barns deltagande i det demokratiska samhället stärks, säger Nancy Russo.

Läs mer och se film om OmMej

Fakta

Enligt Barnkonventionen som sedan 2020 är svenska lag har barn rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. I den tvärvetenskapliga undersökningen Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten, deltar förutom Annika Staaf och Nancy Russo, Jeanette Eriksson, Malmö universitet, Björn Hofvander, Lunds universitet, och Karin Tillberg Mattsson, Region Gävleborg. Forskningsprojektet finansieras av Forte och är en ettårig pilotstudie.

Läs mer om OmMej här.

 

Karolinska Institutet Innovations, RISE och Leksell Social Ventures vänder på perspektivet för att stötta social innovation. De utgår från utmaningarna i offentlig sektor. Genom en ny innovationsmodell ska det bli lättare för offentlig sektor, sociala entreprenörer och privata finansiärer att samarbeta.

 I det EU-finansierade projektet Boosting Future Outcomes involverar Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations), RISE och det sociala investeringsbolaget Leksell Social Ventures civilsamhälle och sociala entreprenörer för att tillsammans med offentliga verksamheter ta sig an komplexa samhällsutmaningar. I projektet tar de avstamp i de hinder som finns för innovativ samverkan mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer.

– Tanken med projektet är att vi vill börja hos de som oftast ska ta emot innovationer, alltså offentlig sektor. Genom att utgå från deras utmaningar vill vi börja i ”andra änden” och i ett senare steg försöka identifiera vilka sociala entreprenörer och forskare som eventuellt skulle kunna ha lösningen, säger Anna Forsberg, affärscoach med fokus på sociala innovationer vid KI Innovations.

– Vi vill blicka framåt genom att identifiera utmaningar och sedan titta på de verkliga sociala effekter som uppstår över tid, därav projektnamnet, säger hon.

Testas i olika delar av landet

Under våren ska en innovationsprocess testas i två kommuner, Uppsala och Tomelilla, samt i Region Jönköping. Att testa processen med några aktörer i olika delar av landet är en fördel för att lära sig, utveckla metoden och senare kunna skala upp och göra arbetet översättningsbart och tillgängligt för fler, menar Anna Forsberg.

– Det handlar om att de offentliga aktörerna själva ska formulera vilken utmaning just de behöver hjälp med, för det kan ju såklart se olika ut i olika kommuner och regioner, säger hon.

I Tomelilla kommun kommer fokus ligga på förebyggande insatser för barn och unga. I Gottsunda i Uppsala handlar utmaningen om samverkan med lokalsamhälle med geografiskt fokus och i Jönköping vill de öka möjligheterna att nå utsatta grupper vad gäller folkhälsoinsatser.

Följer Upphandlingsmyndighetens metod

I Boosting Future Outcomes följer de ramverket för förkommersiell upphandling, en metod som kan användas för att ta fram lösningar som idag inte finns på marknaden. Syftet i detta projekt är att Tomelilla, Uppsala och Jönköping ges möjlighet att utveckla möjliga lösningar tillsammans med fler aktörer i sitt närområde.

– Man kan säga att det är som ett försteg till upphandling med fokus på dialog. När lösningen inte redan finns på marknaden så måste aktörer utveckla den tillsammans, säger Anna Forsberg.

Med start i mars ger sig de tre samverkansparterna ut till de valda platserna för att hålla workshops. Syftet är att förstå de valda utmaningarna bättre, såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv. Personer med kunskap och erfarenhet av utmaningarna bjuds in till dessa workshops för att dela sina perspektiv. Först ut är Tomelilla kommun.

–  Det kommer att vara representanter från kommunen, civilsamhälle, entreprenörer och akademin. De samlade insikterna och kunskapen kommer senare att ligga till grund för att formulera en så kallad request for information, RFI, som vi kommer att skicka ut bredare för att få ett ännu bättre underlag. Vi hoppas att det sedan resulterar i en innovationsupphandling av sociala entreprenörer, säger Stefan Person, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Läs mer:

Läs mer om Boosting Future Outcomes och kontakta Anna Forsberg på KI Innovations och Dorthe Norman på RISE
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens metod Förkommersiell upphandling.

Text: Celia Boltes

Hur kan social innovation möta brännande samhällsutmaningar som segregation, psykisk ohälsa och ekologisk obalans? Det ger nya antologin Social innovation för hållbar utveckling talande exempel på genom en inblick i aktuell svensk forskning.

Text: Lena Holmberg

 

Digital boklansering: Social innovation för hållbar utveckling

Den 18 mars 2022 arrangerade vi en digital boklansering för forskningsantologin.
Du kan se den här.