De vill höja barnens röster

Många barn och unga mår dåligt. Samtidigt vågar vuxna och myndigheter inte alltid fråga barn vad som är fel. Barns röster blir inte hörda. Och det blir svårt att ge rätt hjälp snabbt. FN:s barnkonvention blev 2020 lag i Sverige. Det ställer krav på myndigheter att mer aktivt följa bestämmelserna i den. Konventionen säger bland annat att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. 

Svårt prata om svåra saker med en främling 

Företaget OmMej grundades av Nicolina Fransson, tillsammans med kollegor med lång erfarenhet av socialt arbete och att arbeta med barns rättigheter, för att underlätta just detta. Men också för att göra det lättare för vuxna att förstå barnets perspektiv. Utvecklarna vände sig till forskarna vid Malmö universitet för att få hjälp med att utvärdera om appen är ett bra sätt att möta barnens berättelser.

– Det kan vara svårt för barn att prata om sin situation med en främling. Det kan handla om att de är mobbade i skolan eller att det är problem hemma. Tanken är att många unga, som känner sig bekväma med ny teknik, hellre berättar om sina liv med hjälp av en app.

Det säger Nancy Russo, universitetslektor vid Malmö universitet, som tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av forskare, däribland Annika Staaf, universitetslektor i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och Region Gävleborg studerat den tidiga uppstartsprocessen. Syftet var att se om ett digitalt verktyg stödjer barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken. 

Vuxna inom skolan, BUP och socialtjänsten får titta på svaren 

I OmMej kan barnen svara på ett antal frågor om hur de har det hemma, i skolan eller med kompisar. På varje svar följer ett antal frågor. Barnen kan också gå tillbaka och revidera sina svar. Vuxna i skolan, på BUP eller socialtjänsten får sedan titta på svaren. Men det är bara den som bjudit in barnet till appen som kan läsa vad det skriver. 

– Av svaren kan socialsekreteraren bedöma vad som är värt att följa upp och eventuellt göra insatser kring, säger Nancy Russo. 

I appen finns även faktafilmer med åldersanpassad information om vad exempelvis barnkonventionen är och vad en socialsekreterare gör. 

– Barn måste ha relevant information för att kunna förstå och vara delaktiga i beslut, säger Annika Staaf. 

Kritik mot barnavårdsutredningar lyftes i rapport 

I den offentliga utredningen SOU 2016:19 som handlar om att Barnkonventionen blir lag konstaterades att artikel 3 och 12 brast i barnavårdsutredningar och barnkonsekvensanalyserna. Framför allt när det gäller att utreda och besluta om insatser när barnet bevittnat eller utsatts för våld. 

– Barnsamtalen blev ofta ytliga. De stannade vid att försöka få en allians, särskilt vid känsliga ärenden. I OmMej kommer man via chatten direkt till kärnan eftersom barnen artikulerar problemen, säger Annika Staaf. 

Digitala verktyg kan öppna upp låsningar 

Annika Staaf menar att det är en god idé att ha den här typen av digitala instrument eftersom ungdomar är så vana vid dem. Det finns flera goda exempel på när appen varit till hjälp. För en flicka med selektiv mutism som hade problem i skolan öppnade appen upp en låsning. Likaså för så kallade hemmasittare har OmMej fungerat bra. 

Karlskrona kommun har köpt in och använder verktyget. Tanken är att det ska användas brett över förvaltningen, alltifrån i barn- till vuxenärenden. Det återstår en hel del arbete för att implementera OmMej men allt fler handläggare använder verktyget.  

– Personalen har varit med och skapat rutiner för verktyget. Den personal som har provat verktyget är mycket positiva, de ser att barnens röst kommer fram mer i utredningen samt att tiden på att sätta i gång barnsamtalet har minskat. Mindre tid behöver läggas på att prata om exempelvis favoritfärg och mat, utan samtalet kan relativt direkt komma att handla om det som faktiskt är tanken, säger Emmeline Tigerman, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen, Karlskrona kommun. 

Nästan alla positiva 

I denna av Forte finansierade ettåriga pilotstudie har forskarna intervjuat ett antal socialsekreterare och beslutsfattare i Helsingborg, Karlskrona och Hudiksvall, kommuner som precis börjat använda OmMej.  

– Vi ville få en känsla av vilka förväntningar de hade och vilka barriärer det kan finnas. Nästan alla socialsekreterare var positiva. De såg att barn hade förmågan att tala för dem själva, deras röst kom fram mer. Vissa barn var inte intresserade, men andra tyckte det var mycket givande, säger Nancy Russo.

– Att få verktyget belyst ur olika vinklar är positivt för oss. Det har också varit både lärorikt och spännande att delta i intervjuer samt i workshop. Vore detta möjligt att upprepa skulle vi gärna delta – att utbyta erfarenheter och tankar med såväl forskare som med representanter från andra kommuner är alltid en tankeställare, säger Emmeline Tigerman. 

Nu söker forskarna medel för en längre uppföljning över 3-4 år. Med ett längre perspektiv vill man undersöka om OmMej gör någon skillnad för barnen och hur socialsekreterarna känner för sitt arbete. Då vill forskarna också intervjua barn.

– Vi vill genom kunskap stödja kommuner och myndigheter att lyssna på barnens berättelser. Så att bättre hjälp sätts in snabbare och att barns deltagande i det demokratiska samhället stärks, säger Nancy Russo.