Hon vill göra klimatstrategier mer rättvisa och socialt hållbara

Gunnhildur Lily Magnusdottir
Gunnhildur Lily Magnusdottir, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet, har studerat svenska myndigheters klimatstrategier och klimatarbetet i kommunerna i Malmö och Göteborg. En större medvetenhet om de sociala dimensionerna behövs. Inkluderande klimatstrategier skulle göra klimatarbetet mer hållbart. 

Den globala uppvärmningen och klimatomställningen slår hårdast mot fattiga, minoriteter och marginaliserade. Historiskt sett har fokus i klimatarbetet legat på tekno-ekonomiska lösningar, medan rättvisefrågor och sociala dimensioner har glömts bort eller bortprioriterats. Klimatarbetet präglas idag av högre medvetenhet kring jämställdhetsfrågor än förut. Men andra sociala skillnader som klass, ålder, utbildning och geografisk plats har inte på samma sätt erkänts av myndigheter i industrialiserade länder. 

 – Myndigheter i Sverige och andra industriländer har varit alltför fokuserade på medelklassen. Skattereduktioner på elbilar och solceller gynnar endast vissa grupper i samhället då det krävs en viss inkomst för att köpa elbil eller solceller, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Tillsammans med kollegan Annica Kronsell, professor vid Göteborgs universitet, har Gunnhildur Lily Magnusdottir studerat sociala skillnader och klimatpolitik i Europa i ett decennium. I en ny bok som de båda forskarna är redaktörer för, ”Gender, Intersectionality and Climate Institutions in Industralised States” (Routledge), tar de ett helhetsgrepp på klimatfrågan utifrån ett rättviseperspektiv i industrialiserade länder. 

Klimatinstitutioner är viktiga aktörer 

– Det är viktigt att forska om klimatinstitutioner då det är de som utvecklar de strategier som olika stater följer i sin politik och som sitter på expertkunskapen. Men inom dessa klimatinstitutioner finns det stigberoende och normer i beslutsprocesser som gör att de ofta fortsätter på den inslagna vägen även om det kanske betyder att man missar vissa grupper i samhället i sitt klimatarbete, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Gunnhildur Lily Magnusdottir och Annica Kronsell har studerat myndigheterna Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova. De har också följt upp klimatarbetet på kommunal nivå, i Malmö och Göteborg. Studien fokuserar på flera hållbarhetsmål i Agenda 2030 och ryms inom ramen för forskning om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt sätt.   

Fokus på teknikutveckling och ekonomiska lösningar 

Trots att forskningen visar tydligt på klimatförändringarnas sociala dimensioner fokuserar klimatstrategierna nästan helt uteslutande på teknikutveckling och ekonomiska lösningar. Exempel är kollektivtrafikstråk och cykelvägar, omställning till förnybar energi, energieffektivisering och främja hållbart byggande och resurseffektivitet.  

– Fokus på teknik och ekonomi i klimatfrågan är kopplat till ekologisk modernisering, det vill säga att vi gärna vill kämpa mot klimatförändringarna utan att förändra samhället i grunden eller förändra vår ekonomi på ett sätt som kan hindra fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.  

Vill utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att skapa hållbara samhällen 

Forskarna vill genom sin forskning utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att utveckla rättvisa och inkluderande klimatstrategier.    

  • Vi vill uppmuntra till att ta med sociala skillnader i svenskt policy- och klimatarbete. På så sätt kommer alla grupper i Skåne och Sverige bli inkluderade och vi skapar ett rättvist och socialt hållbart samhälle, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Läs mer och se film med Gunnhildur här.

Fakta: 

Projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhetundersöker orsakerna till att rättvisefrågor inte integrerats i svensk klimatpolicy med syftet att bidra med ökad kompetens på detta område. Annica Kronsell, forskare vid Göteborgs universitet, är projektledare och Gunnhildur Lily Magnusdottir, forskare vid Malmö universitet deltar tillsammans med Benedict Singleton, postdoktor vid Göteborgs universitet. Forskarna studerar Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova samt följer upp klimatarbetet i två kommuner, Malmö, och Göteborg. Projektet är finansierat av Formas och pågår 2019-2023. 

Stigberoende 

”Stigberoende” förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevant eller lämpligt än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering.  

Text: Ellen Albertsdottir och Lotta Orban 

Relaterade inlägg

Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan


Lägg till kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *