Ny kartläggning av ekosystemet för social innovation i Sverige

Rainforest Walk, Clayton VIC, Australia, photo by Andy Wang via Unsplash

Ekosystemet för social innovation i Sverige är moget. Det finns bra övergripande förhållanden för socialt företagande och sociala innovationer. Men det saknas ett tydligt långsiktigt systematiskt stöd. Det visar en ny kartläggning som Mötesplats Social Innovation genomfört inom ramen för det europeiska samarbetet och projektet BuiCaSuS.

Europa och Sverige står inför en rad komplexa samhällsutmaningar, i form av till exempel arbetslöshet, fattigdom, åldrande befolkning och klimatförändringar. Vikten av sektorsövergripande samarbeten och social innovation betonas alltmer för att hitta nya lösningar på dessa utmaningar. Det finns en stor potential i sociala innovationer att bidra till transformativ och systemisk förändring i samhället.

– Det krävs politiska reformer och social innovation måste prioriteras nationellt, precis som det nu görs inom EU, för att skapa systemförändring i Sverige, säger Anna Tengqvist, koordinator, Mötesplats Social Innovation och för BuiCaSuS i Sverige.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har gjort en kartläggning av ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige för att ge en övergripande bild. Rapporten sammanfattar resultat från tidigare kartläggningar och rapporter, och beskriver förutsättningar, funktioner och aktörer samt möjligheter och utmaningar i ekosystemet för social innovation och socialt företagande i Sverige.

Engagerade aktörer och goda förutsättningar för social innovation
Enligt rapporten finns det i grunden goda förutsättningar för social innovation och socialt företagande i Sverige, i form av engagerade aktörer och en mångfald av enskilda initiativ. Den svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation bidrog också med en god grund som samlande kraft. Det finns dessutom ett utbrett engagemang i många sektorer för att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Brist på tydligt långsiktigt stöd
Samtidigt råder det brist på tydligt politiskt stöd och styrning för social innovation och socialt företagande i Sverige. Det krävs tillgång till mer långsiktig och systematisk finansiering till att etablera och skala sociala innovationer och sociala företag. Det behövs också mer kunskap och forskning om social innovation, också med fokus på hur samskapande mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kan främjas för långsiktig samhällsförändring.

Överlag behövs en tydligare organisering av ekosystemet för social innovation. Social innovation kan skapas, stöttas och växlas upp mer effektivt när den sker i organiserade och långsiktiga former.

– För att skapa och bidra till långsiktig samhällsförändring behöver olika funktioner och aktörer i ekosystemet för sociala innovationer i Sverige stödja alla delar i den sociala innovationsprocessen som vi lyfter fram i vår rapport, säger Anna Tengqvist.

Fakta nationella kompetenscenter för social innovation och BuiCaSuS:
För att stärka ekosystemen för social innovation finansierar EU-kommissionen kompetenscenter för social innovation i medlemsländer. De nationella kompetenscentren ska fungera som en resurs i genomförandet av det nya socialfondsprogrammet ESF+. Svenska ESF-rådet har det förvaltande uppdraget i Sverige och har länge stöttat social innovation på den svenska arbetsmarknaden, genom finansiering till projekt på lokal, nationell och internationell nivå.

I Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av sex europeiska konsortier som EU-kommissionen stöttar, ingår Sverige tillsammans med Spanien, Lettland och Frankrike. I Sverige har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet rollen som kompetenscenter, i samarbete med Inkludera och Reach for Change. Under 2021-2023 ska länderna tillsammans stärka de medverkande ländernas ekosystem samt bidra till ett erfarenhetsutbyte kring stöd till social innovation. I arbetet ingår också att ta fram en strategi för kompetenscentrens fortsatta nationella arbete.

Läs mer om BuiCaSuS

Läs rapporten:
Ekosystem för social innovation i Sverige (2022, pdf)

The social innovation ecosystem in Sweden (2o22, pdf)

De vill visa att samarbete behövs

Anna Seravalli och Savita Upadhyaya

Anna Seravalli, forskare vid Malmö universitet, har tillsammans med Savita Upadhyaya, utvecklingsingenjör på VA Syd, utvecklat nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt.  

– För att främja ett hållbart samhälle behövs samarbete mellan invånare, olika professioner, organisationer och sektorer samt strukturer för att kommunala organisationer ska kunna använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Anna Seravalli. 

För varje år växer Malmö stad med omkring 7 000 invånare. Det innebär att 500 kilo extra avfall per invånare skapas. Avfall som i stället behöver minskas. På EU och nationell nivå ställs krav på att minska avfallsmängderna, öka återbruket och förverkliga den cirkulära ekonomin. 

VA Syd har det kommunala insamlingsansvaret för 340 000 kunder i Malmö stad och Burlövs kommun. För att minimera mängden hushållsavfall i samhället vill VA Syd leda utvecklingen inom den kommunala avfallshanteringen och undersöka och testa nya arbetssätt för att kunna utveckla de mest resurseffektiva och innovativa tjänsterna till hushållen. 

– För att lyckas driva på avfallsminimeringen krävs arbete på två fronter. Dels krävs ett arbete för att förändra invånarnas beteende. Dels krävs förmågan att utveckla innovativa tjänster. Båda delar kräver ett radikalt skifte i perspektiv, metoder och arbetssätt, säger Savita Upadhyaya. 

Startade Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering
Malmö universitet och VA Syd arbetar sedan 2014 tillsammans för att utveckla nya tjänster och arbetssätt för att driva avfallsminimering framåt. 2015 startade VA Syd, Sysav, Stpln och Malmö stad med stöd från Malmö universitet Sveriges första mötesplats för återbruk och avfallssortering, Returen i Lindängen. Tjänsten hade som mål att främja återbruk och reparationer samt möjliggöra insamling av avfall i staden. Här kunde boende i området delta i kreativa workshops, laga något i verkstaden, byta till sig något i gratisbutiken och träffa andra över en kopp kaffe i caféet. Returens verksamhet i Lindängen, i den form den haft sedan starten, lades ner vid årsskiftet 2021/2022. Delar av verksamheten kommer att fortsätta drivas vidare av Lindängenbiblioteket.  

Alla måste få möjlighet att göra hållbara val
Konceptet Returen används också i Sofielund. I kvarteret Spårvägen finns återbrukscentralen Returen. Här kan de som bor i området lämna in elektronik, lampor, kemikalier och grovavfall. Det går också att lämna in kläder och mindre hushållsföremål till återbrukshörnan. VA Syd anordnar olika aktiviteter med fokus på att ta hand om saker och återbruka sådant man redan har. Dessutom kommer VA Syd satsa på Pop-up Returen, en mobil variant av Returen. 

– Vi måste hjälpas åt att ställa om och alla måste få möjlighet att kunna göra rätt när det gäller avfallshantering och -minimering. Returen är en nod för att sprida kunskap om hållbarhet. Det är spännande att på nära håll se hur vi kan ge våra kunder i lägenheter möjlighet till hållbara val, säger Savita Upadhyaya. 

Kommunala organisationer behöver använda nya innovativa arbetsmetoder
Anna Seravalli och Savita Upadhyaya har också jobbat internt på VA Syd, med att höja organisationsförmågan att hantera utmaningar som avfallsminimering innebär.  

– Vi jobbade tillsammans för att utveckla nya sätt att jobba och organisera arbete med utveckling av nya tjänster. Kommunala organisationer behöver stärka sin förmåga att använda nya arbetsmetoder långsiktigt, säger Savita Upadhyaya. 

Rum och metoder för experimenterande, lärande och inlyssning behövs
Tillsammans med Malmö universitet har VA Syd utvecklat ett koncept och en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess inom kommunala avfallsorganisationer som heter Innovationslabb för avfallsminimering (ILA).  

– Labbet syftar till att skapa ett ramverk för att utveckla nya tjänster för att öka resurseffektiviteten i avfallet samt främja organisatorisk lärande kring nya arbetsmetoder, till exempel medborgarinvolvering och samverkan, säger Savita Upadhyaya. 

Som designforskare använder Anna Seravalli deltagande och kollaborativa designmetoder för att driva på lärandeprocesser inom offentlig sektor och institutioner. Genom att samla olika aktörer och intressenter, inom olika sektorer och professioner, samlar co-designprocesser inte enbart olika typer av kunskap utan skapar också möjligheter för kollektiv formulering av problem och behov och ömsesidig förståelse. 

– Det behöver skapas plats och stöd för lärprocesser med fokus på experimenterande och utforskande av frågor och nya lösningar inom offentlig sektor. Genom att lyssna på behov inom verksamheten och hos medborgare tar vi tillvara på tidigare erfarenheter och fångar upp utvecklingsidéer, säger Anna Seravalli. 

Fakta 

Returen
Returen är en kvartersnära återbrukscentral med stort fokus på återbruk och att sprida kunskap och förståelse om avfall och återbruk. Dess främsta målgrupp är boende i flerfamiljshus utan bil. 

Läs mer om Returen

Innovationslabb för avfallsminimering (ILA)
VA Syd:s ambition är minimera mängden hushållsavfall I samhället. Ett sätt att åstadkomma detta är att bli bättre på att jobba nära samhällsaktörer och öka organisationens förmåga att skapa nya lösningar och tjänster som bidrar till mer hållbara beteenden. För att kunna åstadkomma detta krävs det nya arbetssätt, metoder och kunskapsmiljöer som möjliggör utveckling, test och lärande. Projektet Innovationslabb för avfallsminimering (ILA) har haft som ambition att utveckla en organisatorisk modell och arbetsprinciper för en tjänsteutvecklingsprocess. 

Läs rapport om Innovationslabb för avfallsminimering (pdf)

VA Syd
Läs mer om VA Syd:s arbete  

Kontakt
Anna Seravalli
Anna Seravalli är universitetslektor och designforskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet. Hon har en bakgrund som produkt- och tjänstedesigner och har en doktorsexamen i design och social innovation. Anna har en lång erfarenhet av att arbeta i gränsen mellan designforskning och praktik med fokus på hållbara övergångar och innovation inom den offentliga sektorn. Hon samarbetar med medborgare, icke-statliga organisationer, tjänstemän och lokala entreprenörer. Anna har varit koordinator för Malmö Living Lab Fabriken och är samordnare för Malmö universitets DESIS Lab och är gränsgångare vid Institutet för hållbar stadsutveckling. 

Läs mer och kontakta Anna Seravalli

Forskning i samverkan som förändrar Skåne
Med bidrag från Sten K Johnsons stiftelse presenterar vi en serie goda exempel på samarbeten och forskningsprojekt vid Malmö universitet som skapar positiva samhällseffekter – Forskning i samverkan som förändrar Skåne.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Skåne

Nytt praktikprogram på Malmö universitet ger unga verktyg att forma sin framtid

Maya Kamla

I sommar erbjuder Malmö universitet ungdomar, i samarbete med Malmö stad, ett praktikprogram med fokus på social innovation och entreprenörskap. Praktiken ska ge ungdomarna som deltar verktyg för att skapa sin egen framtid och locka unga att välja att studera vidare.

Ung i sommar är Malmö stads initiativ för att ge Malmöungdomar mellan 16 och 19 år en möjlighet att under sommaren praktisera och på så sätt få in en fot i arbetslivet. I år satsar Malmö universitet, genom Malmö universitets och Malmö stads kunskapsallians Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah), på ett praktikprogram för unga i Malmö med fokus på social innovation och entreprenörskap som en del av Ung i sommar.

– Initiativet ligger helt i linje med vårt mål att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning samt öka förståelsen för utbildningsvalen hos Malmös unga, säger Cecilia Christersson, vicerektor, Malmö universitet.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är stor i Malmö, både jämfört med förhållandena på riksnivå och de andra storstadsregionerna. Arbetsmarknaden för lågutbildade och personer med utländsk bakgrund är svagare än i andra delar av landet och låg utbildning straffar sig hårdare än på andra håll.

– Den låga sysselsättningsgraden är ett bekymmer i Malmö och drabbar främst lågutbildade och personer med utländsk bakgrund. På Malmö universitet jobbar vi med att bredda vår rekrytering och få ungdomar med studieovan bakgrund att välja att plugga vidare. Praktiken hoppas vi stärker dem, säger Cecilia Christersson.

Jobbar med lösningar på samhällsutmaningar

Under sina tre veckor har ungdomarna utifrån utmaningsbaserat lärande, en lärprocess där studenterna samskapar sitt lärande, som går ut på att ge studenter redskap för att kunna agera som förändringsagenter och bygga handlingsberedskap att möta det okända, fått välja ut en samhällsutmaning och i grupp arbetat med att hitta en lösning på denna som de fått pitcha. De har lärt sig vad sociala innovationer och entreprenörskap är och hur de genom utforskande och undersökande kan ringa in en samhällsutmaning samt skapa och utveckla idéer på lösningar på utmaningen eller problemet. Praktikprogrammet har även bestått av föreläsningar, workshops och studiebesök om vidare studier, forskning och utbildningar vid Malmö universitet men även om ämnen som våga misslyckas, drömmar och konsten att presentera sig själv. Ungdomarna har fått möta en rad personer inom Malmö universitet, från Mötesplats Social Innovation, Mau Innovation, Karriärservice och Studenthälsan men även personer från Malmö stad, Drivhuset, Möllans Basement, Level och Minc.

– Vi hoppas att ungdomarna får med sig nya perspektiv och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Vi vill ge ungdomarna möjlighet att ta egna välinformerade beslut om sin framtid, säger Gloria-Karin López, projektledare vid Mötesplats Social Innovation, som fick idén till praktikprogrammet och tillsammans med Jenny Levhag är projektledare för Ung i sommar-satsningen på Malmö universitet.

Vill lära sig nytt och träffa nya människor

Fjorton ungdomar från olika områden i Malmö har deltagit i Malmö universitets praktikprogram i sommar. Maya Kamla är 16 år och nyligen flyttat till Malmö. Till hösten börjar Maya Kamla på IB-linjen på Borgarskolan.

– Jag ville lära mig någonting nytt och eftersom jag nyss har flyttat hit från Kristianstad ville jag lära känna nya människor, säger hon.

Vad har du lärt dig under din praktik?

– Det har varit så inspirerande, både fokuset på social innovation och själva vägen dit.

Under praktikprogrammet har hennes grupp valt att arbeta med samhällsutmaningen ungdomsarbetslöshet.

– Vår idé görs av ungdomar för ungdomar och handlar om att stötta deras personliga utveckling och öka deras möjlighet inför arbetslivet. Vi kommer att arbeta vidare med idén, säger Maya Kamla.

På frågan vad hon vill göra framöver säger Maya Kamla:

– Jag har stora drömmar och mål. Jag hoppas få kunna bidra med mina idéer, hjälpa andra, lösa problem och skapa förändring på samhällsnivå.

Studenter handleder ungdomarna

Murtadha ”Morti” Al-Kefagy, Mine Salihi och Henrietta Edlund, handledare för praktikprogrammet 2022.

 

Tre studenter som går Gymnasielärarprogrammet på Malmö universitet har handlett praktikanterna. Murtadha ”Morti” Al-Kefagy har precis tagit gymnasielärarexamen i engelska och religion och fått jobb som lärare på Kunskapsskolan och LBS Lund.

– Att handleda ungdomarna har varit det roligaste jobb jag har haft, säger han.

Henrietta Edlund och Mine Salihi instämmer och själva har de också lärt sig mycket.

– Det har varit väldigt lärorikt och inspirerande. De metoder, processer och övningar vi har fått lära oss kan vi använda som lärare. Man borde ha vissa övningar på Lärarutbildningen för att stärka samarbetsförmågan och kreativiteten, säger de.

När ungdomarna pitchar sina idéer och arbeten på Malmö universitets innovationsmiljö Storm är det tydligt att praktikveckorna har utvecklat deras kunskap och erfarenheter. Men framför allt är det den goda stämningen och sammanhållningen som märks. Alla har fått nya kontakter och vänner, vilket också är en förutsättning för att forma framtiden.

Läs mer

Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah)

https://mau.se/samverkan/samverkan-och-externa-relationer/plattformar-natverk-och-projekt/muvah/

Mötesplats Social Innovation

https://socialinnovation.se/

Mau Innovation

https://storm.mau.se/mau-innovation/

Ung i sommar

https://malmo.se/Om-Malmo-stad/Praktik-for-unga-och-vuxna/Ung-i-sommar.html

Ansökan är nu öppen till Göran Bredinger-stipendiet 2022

Ansök till årets Göran Bredinger-stipendium!

För sjätte året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet ut i samarbete med Mötesplats Social Innovation. Stipendiet delas ut till en samhällsentreprenör som på ett framgångsrikt sätt har utvecklat och förverkligat en innovativ lösning som direkt bidrar till att lösa en samhällsutmaning! Ansökan är öppen till den 30 september 2019.

Läs mer

Hon vill göra klimatstrategier mer rättvisa och socialt hållbara

Gunnhildur Lily Magnusdottir
Gunnhildur Lily Magnusdottir, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet, har studerat svenska myndigheters klimatstrategier och klimatarbetet i kommunerna i Malmö och Göteborg. En större medvetenhet om de sociala dimensionerna behövs. Inkluderande klimatstrategier skulle göra klimatarbetet mer hållbart. 

Den globala uppvärmningen och klimatomställningen slår hårdast mot fattiga, minoriteter och marginaliserade. Historiskt sett har fokus i klimatarbetet legat på tekno-ekonomiska lösningar, medan rättvisefrågor och sociala dimensioner har glömts bort eller bortprioriterats. Klimatarbetet präglas idag av högre medvetenhet kring jämställdhetsfrågor än förut. Men andra sociala skillnader som klass, ålder, utbildning och geografisk plats har inte på samma sätt erkänts av myndigheter i industrialiserade länder. 

 – Myndigheter i Sverige och andra industriländer har varit alltför fokuserade på medelklassen. Skattereduktioner på elbilar och solceller gynnar endast vissa grupper i samhället då det krävs en viss inkomst för att köpa elbil eller solceller, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Tillsammans med kollegan Annica Kronsell, professor vid Göteborgs universitet, har Gunnhildur Lily Magnusdottir studerat sociala skillnader och klimatpolitik i Europa i ett decennium. I en ny bok som de båda forskarna är redaktörer för, ”Gender, Intersectionality and Climate Institutions in Industralised States” (Routledge), tar de ett helhetsgrepp på klimatfrågan utifrån ett rättviseperspektiv i industrialiserade länder. 

Klimatinstitutioner är viktiga aktörer 

– Det är viktigt att forska om klimatinstitutioner då det är de som utvecklar de strategier som olika stater följer i sin politik och som sitter på expertkunskapen. Men inom dessa klimatinstitutioner finns det stigberoende och normer i beslutsprocesser som gör att de ofta fortsätter på den inslagna vägen även om det kanske betyder att man missar vissa grupper i samhället i sitt klimatarbete, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Gunnhildur Lily Magnusdottir och Annica Kronsell har studerat myndigheterna Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova. De har också följt upp klimatarbetet på kommunal nivå, i Malmö och Göteborg. Studien fokuserar på flera hållbarhetsmål i Agenda 2030 och ryms inom ramen för forskning om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt sätt.   

Fokus på teknikutveckling och ekonomiska lösningar 

Trots att forskningen visar tydligt på klimatförändringarnas sociala dimensioner fokuserar klimatstrategierna nästan helt uteslutande på teknikutveckling och ekonomiska lösningar. Exempel är kollektivtrafikstråk och cykelvägar, omställning till förnybar energi, energieffektivisering och främja hållbart byggande och resurseffektivitet.  

– Fokus på teknik och ekonomi i klimatfrågan är kopplat till ekologisk modernisering, det vill säga att vi gärna vill kämpa mot klimatförändringarna utan att förändra samhället i grunden eller förändra vår ekonomi på ett sätt som kan hindra fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.  

Vill utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att skapa hållbara samhällen 

Forskarna vill genom sin forskning utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att utveckla rättvisa och inkluderande klimatstrategier.    

  • Vi vill uppmuntra till att ta med sociala skillnader i svenskt policy- och klimatarbete. På så sätt kommer alla grupper i Skåne och Sverige bli inkluderade och vi skapar ett rättvist och socialt hållbart samhälle, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Läs mer och se film med Gunnhildur här.

Fakta: 

Projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhetundersöker orsakerna till att rättvisefrågor inte integrerats i svensk klimatpolicy med syftet att bidra med ökad kompetens på detta område. Annica Kronsell, forskare vid Göteborgs universitet, är projektledare och Gunnhildur Lily Magnusdottir, forskare vid Malmö universitet deltar tillsammans med Benedict Singleton, postdoktor vid Göteborgs universitet. Forskarna studerar Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova samt följer upp klimatarbetet i två kommuner, Malmö, och Göteborg. Projektet är finansierat av Formas och pågår 2019-2023. 

Stigberoende 

”Stigberoende” förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevant eller lämpligt än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering.  

Text: Ellen Albertsdottir och Lotta Orban 

MSI visar upp design ur olika perspektiv

Conversation on design, social innovation and sustainability

Mötesplats Social Innovation och Institutionen konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar på Southern Sweden Design Days i Malmö. Under fyra dagar kommer design visas upp från en mängd olika perspektiv.

– Design är en viktig kraft i samhällsutvecklingen, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Southern Sweden Design Days (SSDD) är en ny årlig internationell designfestival som arrangeras av Form/Design Center och hålls på Lokstallarna i Malmö 19–22 maj. Syftet är att visa upp design med fokus på hållbarhet, samarbeten, utveckling och innovation. Under fyra dagar visar olika aktörer upp design från en mängd perspektiv genom utställningar och olika produktioner, workshops, samtal och andra evenemang.

Institutionen konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö universitet deltog redan förra året på SSDD som då var heldigital. Det här året kommer det mesta äga rum på Lokstallarna i Kirseberg även om en del av programmet kan ses direktsänt från SSDD:s webbplats.

Mötesplats Social Innovation (MSI) deltar för första gången i SSDD.

– För vår del är det viktigt att delta och synas på många olika typer av arenor och nå ut i nya sammanhang, inte bara till våra partners, de vanliga aktörerna och redan frälsta inom social innovation, säger Sara Bjärstorp.

MSI arrangerar två samtal på egen hand och ett i samarbete med K3 och Skissfestivalen, alla på engelska. I Conversation on design, social innovation and sustainability deltar den välkände Ezio Manzini som har arbetat inom design för hållbarhet under tre decennier och för närvarande är ordförande för DESIS Network och hedersprofessor vid Polictecnico di Milano, Pia Mcaleenan, chef för Förnyelselabbet på SVID, Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign på K3 och Sara Bjärstorp, MSI.

I Conversation on the New European Bauhaus deltar Malmö stads stadsarkitekt Finn Williams, Tiffany Fukuma, vd för Trans Europe Halles, Torben Klitgaard vd för Bloxhub och Anna Seravalli, designforskare vid K3. Båda samtalen modereras av Lotta Orban.

I Green and just future samtalar forskarna Anna Seravalli och Per Linde, från K3 och Marwa Dabaieh, vid Institutionen för urbana studier, om på vilket sätt design och arkitektur kan utforska, definiera och utveckla innovationer och social hållbarhet, med moderator Pernilla Glaser.

K3 visar under SSDD i sin monter upp studentarbeten och projekt från Grafisk design, Visuell kommunikation och Produktdesign under rubriken K3 ställer ut! och arrangerar två workshops Cook your own bio-polymer! med Charlotte Asbjørn Sörensen och Jonas Larsen och Design Thing for the Baltic Sea som studenter håller i under handledning av Li Jönsson. I Design Research for all senses kommer Simon Niedenthal, Åsa Harvard Maare och Charlotte Asbjørn Sörensen visa upp och samtala om hur designforskning kan undersöka och skapa nya metoder för multisensoriskt lärande och samspel. Moderator är Pernilla Glaser.

SSDD är öppet för alla och har fritt inträde.

Läs mer om SSDD.
Läs mer om K3:s designutbildningar och designforskning.

De vill höja barnens röster

Annika Staaf, Malmö universitet
Kan en app göra det lättare för barn att prata med socialtjänsten om sina problem? Appen OmMej har börjat användas i några kommuner. Forskare vid Malmö universitet följer effekterna tillsammans med forskare vid Lunds universitet och Region Gävleborg. När barnen artikulerar problemen kommer man direkt till kärnan visar forskningen.

Många barn och unga mår dåligt. Samtidigt vågar vuxna och myndigheter inte alltid fråga barn vad som är fel. Barns röster blir inte hörda. Och det blir svårt att ge rätt hjälp snabbt.

FN:s barnkonvention blev 2020 lag i Sverige. Det ställer krav på myndigheter att mer aktivt följa bestämmelserna i den. Konventionen säger bland annat att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda.

Svårt prata om svåra saker med en främling

Företaget OmMej grundades av Nicolina Fransson, tillsammans med kollegor med lång erfarenhet av socialt arbete och att arbeta med barns rättigheter, för att underlätta just detta. Men också för att göra det lättare för vuxna att förstå barnets perspektiv.

Utvecklarna vände sig till forskarna vid Malmö universitet för att få hjälp med att utvärdera om appen är ett bra sätt att möta barnens berättelser.

– Det kan vara svårt för barn att prata om sin situation med en främling. Det kan handla om att de är mobbade i skolan eller att det är problem hemma. Tanken är att många unga, som känner sig bekväma med ny teknik, hellre berättar om sina liv med hjälp av en app.

Det säger Nancy Russo, universitetslektor vid Malmö universitet, som tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av forskare, däribland Annika Staaf, universitetslektor i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och Region Gävleborg studerat den tidiga uppstartsprocessen. Syftet var att se om ett digitalt verktyg stödjer barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken.

Vuxna inom skolan, BUP och socialtjänsten får titta på svaren

I OmMej kan barnen svara på ett antal frågor om hur de har det hemma, i skolan eller med kompisar. På varje svar följer ett antal frågor. Barnen kan också gå tillbaka och revidera sina svar. Vuxna i skolan, på BUP eller socialtjänsten får sedan titta på svaren. Men det är bara den som bjudit in barnet till appen som kan läsa vad det skriver.

– Av svaren kan socialsekreteraren bedöma vad som är värt att följa upp och eventuellt göra insatser kring, säger Nancy Russo.

I appen finns även faktafilmer med åldersanpassad information om vad exempelvis barnkonventionen är och vad en socialsekreterare gör.

– Barn måste ha relevant information för att kunna förstå och vara delaktiga i beslut, säger Annika Staaf.

Kritik mot barnavårdsutredningar lyftes i rapport

I den offentliga utredningen SOU 2016:19 som handlar om att Barnkonventionen blir lag konstaterades att artikel 3 och 12 brast i barnavårdsutredningar och barnkonsekvensanalyserna. Framför allt när det gäller att utreda och besluta om insatser när barnet bevittnat eller utsatts för våld.

– Barnsamtalen blev ofta ytliga. De stannade vid att försöka få en allians, särskilt vid känsliga ärenden. I OmMej kommer man via chatten direkt till kärnan eftersom barnen artikulerar problemen, säger Annika Staaf.

Digitala verktyg kan öppna upp låsningar

Annika Staaf menar att det är en god idé att ha den här typen av digitala instrument eftersom ungdomar är så vana vid dem. Det finns flera goda exempel på när appen varit till hjälp. För en flicka med selektiv mutism som hade problem i skolan öppnade appen upp en låsning. Likaså för så kallade hemmasittare har OmMej fungerat bra.

Karlskrona kommun har köpt in och använder verktyget. Tanken är att det ska användas brett över förvaltningen, alltifrån i barn- till vuxenärenden. Det återstår en hel del arbete för att implementera OmMej men allt fler handläggare använder verktyget.

– Personalen har varit med och skapat rutiner för verktyget. Den personal som har provat verktyget är mycket positiva, de ser att barnens röst kommer fram mer i utredningen samt att tiden på att sätta i gång barnsamtalet har minskat. Mindre tid behöver läggas på att prata om exempelvis favoritfärg och mat, utan samtalet kan relativt direkt komma att handla om det som faktiskt är tanken, säger Emmeline Tigerman, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen, Karlskrona kommun.

Nästan alla positiva

I denna av Forte finansierade ettåriga pilotstudie har forskarna intervjuat ett antal socialsekreterare och beslutsfattare i Helsingborg, Karlskrona och Hudiksvall, kommuner som precis börjat använda OmMej.

– Vi ville få en känsla av vilka förväntningar de hade och vilka barriärer det kan finnas. Nästan alla socialsekreterare var positiva. De såg att barn hade förmågan att tala för dem själva, deras röst kom fram mer. Vissa barn var inte intresserade, men andra tyckte det var mycket givande, säger Nancy Russo.

– Att få verktyget belyst ur olika vinklar är positivt för oss. Det har också varit både lärorikt och spännande att delta i intervjuer samt i workshop. Vore detta möjligt att upprepa skulle vi gärna delta – att utbyta erfarenheter och tankar med såväl forskare som med representanter från andra kommuner är alltid en tankeställare, säger Emmeline Tigerman.

Nu söker forskarna medel för en längre uppföljning över 3-4 år. Med ett längre perspektiv vill man undersöka om OmMej gör någon skillnad för barnen och hur socialsekreterarna känner för sitt arbete. Då vill forskarna också intervjua barn.

– Vi vill genom kunskap stödja kommuner och myndigheter att lyssna på barnens berättelser. Så att bättre hjälp sätts in snabbare och att barns deltagande i det demokratiska samhället stärks, säger Nancy Russo.

Läs mer och se film om OmMej

Fakta

Enligt Barnkonventionen som sedan 2020 är svenska lag har barn rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. I den tvärvetenskapliga undersökningen Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten, deltar förutom Annika Staaf och Nancy Russo, Jeanette Eriksson, Malmö universitet, Björn Hofvander, Lunds universitet, och Karin Tillberg Mattsson, Region Gävleborg. Forskningsprojektet finansieras av Forte och är en ettårig pilotstudie.

Forskningsprojektet https://mau.se/forskning/projekt/barns-inflytande-och-ratten-till-deltagande/

OmMej https://www.ommej.se/

Barnkonventionen blir lag https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/

Ny modell ska stötta social innovation i offentlig sektor

Karolinska Institutet Innovations, RISE och Leksell Social Ventures vänder på perspektivet för att stötta social innovation. De utgår från utmaningarna i offentlig sektor. Genom en ny innovationsmodell ska det bli lättare för offentlig sektor, sociala entreprenörer och privata finansiärer att samarbeta.

 I det EU-finansierade projektet Boosting Future Outcomes involverar Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations), RISE och det sociala investeringsbolaget Leksell Social Ventures civilsamhälle och sociala entreprenörer för att tillsammans med offentliga verksamheter ta sig an komplexa samhällsutmaningar. I projektet tar de avstamp i de hinder som finns för innovativ samverkan mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer.

– Tanken med projektet är att vi vill börja hos de som oftast ska ta emot innovationer, alltså offentlig sektor. Genom att utgå från deras utmaningar vill vi börja i ”andra änden” och i ett senare steg försöka identifiera vilka sociala entreprenörer och forskare som eventuellt skulle kunna ha lösningen, säger Anna Forsberg, affärscoach med fokus på sociala innovationer vid KI Innovations.

– Vi vill blicka framåt genom att identifiera utmaningar och sedan titta på de verkliga sociala effekter som uppstår över tid, därav projektnamnet, säger hon.

Testas i olika delar av landet

Under våren ska en innovationsprocess testas i två kommuner, Uppsala och Tomelilla, samt i Region Jönköping. Att testa processen med några aktörer i olika delar av landet är en fördel för att lära sig, utveckla metoden och senare kunna skala upp och göra arbetet översättningsbart och tillgängligt för fler, menar Anna Forsberg.

– Det handlar om att de offentliga aktörerna själva ska formulera vilken utmaning just de behöver hjälp med, för det kan ju såklart se olika ut i olika kommuner och regioner, säger hon.

I Tomelilla kommun kommer fokus ligga på förebyggande insatser för barn och unga. I Gottsunda i Uppsala handlar utmaningen om samverkan med lokalsamhälle med geografiskt fokus och i Jönköping vill de öka möjligheterna att nå utsatta grupper vad gäller folkhälsoinsatser.

Följer Upphandlingsmyndighetens metod

I Boosting Future Outcomes följer de ramverket för förkommersiell upphandling, en metod som kan användas för att ta fram lösningar som idag inte finns på marknaden. Syftet i detta projekt är att Tomelilla, Uppsala och Jönköping ges möjlighet att utveckla möjliga lösningar tillsammans med fler aktörer i sitt närområde.

– Man kan säga att det är som ett försteg till upphandling med fokus på dialog. När lösningen inte redan finns på marknaden så måste aktörer utveckla den tillsammans, säger Anna Forsberg.

Med start i mars ger sig de tre samverkansparterna ut till de valda platserna för att hålla workshops. Syftet är att förstå de valda utmaningarna bättre, såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv. Personer med kunskap och erfarenhet av utmaningarna bjuds in till dessa workshops för att dela sina perspektiv. Först ut är Tomelilla kommun.

–  Det kommer att vara representanter från kommunen, civilsamhälle, entreprenörer och akademin. De samlade insikterna och kunskapen kommer senare att ligga till grund för att formulera en så kallad request for information, RFI, som vi kommer att skicka ut bredare för att få ett ännu bättre underlag. Vi hoppas att det sedan resulterar i en innovationsupphandling av sociala entreprenörer, säger Stefan Person, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Läs mer:

Läs mer om Tomelillas deltagande
https://www.tomelilla.se/nyhet/detalj/tomelilla-kommun-soker-sociala-innovationer-genom-nationellt-projekt

Läs mer om Boosting Future Outcomes och kontakta Anna Forsberg på KI Innovations och Dorthe Norman på RISE
https://karolinskainnovations.ki.se/boost/

Läs mer om Upphandlingsmyndighetens metod Förkommersiell upphandling:
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/innovation-i-upphandling/forkommersiell-upphandling/

Text: Celia Boltes

Ny bok skruvar på vårt sätt att tänka och göra

person som vandrar i skogen
Hur kan social innovation möta brännande samhällsutmaningar som segregation, psykisk ohälsa och ekologisk obalans? Det ger nya antologin Social innovation för hållbar utveckling talande exempel på genom en inblick i aktuell svensk forskning.

När vi pratar om innovation är det lätt att bilder av nya produkter och avancerade teknologier dyker upp i huvudet. Men för social innovation står snarare människans beteende i centrum. Det kan exempelvis handla om att främja nya metoder och arbetssätt eller nya sätt att tänka och organisera sig.

Social innovation för hållbar utveckling belyser forskare från olika discipliner och lärosäten nytänkande sätt att ta sig an de problem vi står inför. Bland annat vad gäller klimatförändringar, integration, ohälsa och ojämlikhet i samhället.

– Förhoppningen är att boken ska fungera som ett stöttande verktyg och en inspiration, inte minst för arbetet med att uppnå de globala målen i Agenda 2030, säger Karl Johan Bonnedahl som är en av redaktörerna bakom antologin.

Framsteg kan vara att backa

Ett av målen i Agenda 2030 handlar om att arbeta för en god och jämlik hälsa. Ett annat om att bevara skog och natur för en hållbar framtid. Båda dessa förenas i boken i ett kapitel om naturbaserade interventioner. Det vill säga hur naturen kan fungera som en stresslindrande faktor, både för att förebygga psykisk ohälsa och främja välbefinnande för människor som mår dåligt.

– Det tycker jag är ett jättebra exempel på hur social innovation inte alltid behöver handla om att gå framåt till något fullständigt nytt. Det kan lika gärna handla om att gå bakåt till något som fungerade förut. Som att vara mer i naturen, utan skärmar fulla av intryck, städernas räta linjer, buller och biltrafik, fortsätter Karl Johan Bonnedahl.

Viktigt med delaktighet

Samverkan mellan olika aktörer är ett viktigt inslag i social innovation, liksom att involvera dem som berörs av ett problem i att hitta dess lösningar. Som exempel beskriver ett annat av bokens kapitel hur man i en förort till Stockholm försöker bygga upp en mer jämlik, trygg och inkluderande vardagsmiljö genom att bjuda in unga kvinnor i stadsplaneringen.

– Istället för att stadsplanerare sitter på kontoret och försöker lösa problem efter att ha skickat ut en enkät, så utgår man från en samverkansmodell där unga tjejer får vara med och påverka stadens utveckling utifrån sina upplevelser och behov.

Låter det logiskt? Sociala innovationer gör ofta det, menar Karl Johan Bonnedahl. Ändå innebär de att medvetet skruva på det gängse sättet att tänka och göra.

Ifrågasätter begrepp och beteenden

Ett forskningsområde där redaktörerna anser att social innovation är väldigt underutnyttjat är miljöfrågor. I sitt eget kapitel betonar Karl Johan Bonnedahl vikten av att reflektera över modern teknik kontra beteendet bakom tekniken. Varför gör vi som vi gör? Hur tänker vi? Vad använder vi för begrepp och vad sätter vi upp för mål för samhället?

– Bakom vårt beteende finns en massa förförståelse, värderingar och ord som vi sätter på saker och ting. De styr oss ganska mycket. Skulle vi använda andra ord och sätta upp andra mål så skulle vi styra åt andra håll. Det låter banalt, men så är det.

Han tar efterfrågan som exempel. Enligt Karl Johan Bonnedahl är detta ett sällan definierat eller utrett ekonomiskt begrepp som ofta används utan att ifrågasättas. Vi bara kör på att efterfrågan är bra och tänker att det är detsamma som behov. Det är det inte. Efterfrågan är att vilja ha någonting och dessutom ha pengar att betala för det. Det stämmer sällan för dem som har starka behov av grundläggande karaktär ­– rent vatten, mat för dagen, tak över huvudet.

– Varför producerar vi vattenskotrar åt rika istället för rent vatten åt fattiga? Det blir så när vi låter efterfrågan styra istället för behov. Här slår jag ett slag för att vi måste bygga upp system där verkliga behov får styra, snarare än efterfrågan.

Fokuserar på orsakerna till problemen

För att åstadkomma förändring måste vi först använda rätt begrepp, förstå vad de betyder och sedan styra om vårt handlande i önskad riktning. Men byter vi inte ens ut orden till att börja med, så kommer vi aldrig att upptäcka att vi har problem. Det är här social innovation kan göra verklig skillnad, menar han.

– Med den här boken vill vi lyfta fram vad sociala innovationer kan handla om – och det i sig är för många nytt. Ett nytt sätt att tänka. Just det skulle jag säga är det allra viktigaste, viktigare än de enskilda exemplen. Att tänka bortom den här teknologiprylen som vi hoppas ska lösa ett problem som samhället håller på att skapa och istället försöka ändra orsakerna till att vi skapar problemen från början, avrundar Karl Johan Bonnedahl.

Boken ges ut av och hittar du hos Studentlitteratur.

Text: Lena Holmberg

 

Digital boklansering: Social innovation för hållbar utveckling

Den 18 mars 2022 arrangerade vi en digital boklansering för forskningsantologin.
Du kan se den här.

 

De vill ge barn bästa starten i livet

Elisabeth Mangrio och Lisa Hellström vid Malmö universitet
Genom Växa tryggt får förstföderskor och deras barn i Skåne fler hembesök från barnhälsovården. Satsningen ska bidra till jämlik hälsa. Forskningsresultat vid Malmö universitet visar att hembesöken får föräldrar att känna sig trygga och säkra genom en tillit till de tvärprofessionella teamen. 

Barn som föds får olika villkor från start i Skåne och Malmö. I utsatta områden finns fler sårbara familjer med unga och tonårsmammor, ensamstående föräldrar, barn med särskilda behov, migranter och familjer som lever i fattigdom. Familjer som lever i svaga socioekonomiska områden upplever ofta hög nivå av stress, låg tillgång till resurser och minimalt samhällsstöd. Och barn som växer upp i utsatta områden riskerar i högre utsträckning att inte klara av eller slutföra skolan, att få sämre hälsa eller hamna i kriminalitet.  

Det utökade hembesöksprogrammet Växa tryggt är ett pilotprojekt i Skåne och ett samarbete mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Malmö universitet. I arbetet medverkar barnhälsovård, mödrahälsovård, förebyggande socialtjänst och tandvård. Fram till att barnet är 15 månader görs sex i stället för barnhälsovårdens ordinarie två hembesök hos familjer.   

– Tidigare forskning visar att interventioner, hälsofrämjande insatser och hembesöksmodeller för familjer och barn tidigt i utvecklingen kan förebygga negativa effekter eller minimera framtida problem med hälsan, utbildning och socialt på lång sikt, säger Elisabeth Mangrio, forskare vid Malmö universitet som leder forskningsprojektet. 

 Inom Växa tryggt arbetar barnmorskor, barnsjuksköterskor, föräldrastödjare, tandhygienister och tandsköterskor i tvärprofessionella team med att besöka förstföderskor och deras barn i hemmet. Sammanlagt arbetar 26 team i 18 skånska kommuner inom projektet, som startade 2018 och avslutas i år.  

 – Samverkan mellan professionerna har varit oerhört givande, det har bidragit till stor kunskapspåfyllning. Fler perspektiv har kommit fram och professionerna har kunnat hjälpas åt i samtalen. En hel del familjer i Växa tryggt har fått ett tidigare stöd till exempel genom tidigare upptäckt av våld och psykisk ohälsa, som annars förmodligen skulle upptäckts betydligt senare och därmed gjort en större skada, säger Anna-Maria Troedsson, projektledare hälsa och social välfärd, Skånes Kommuner.

Behövs kunskap om effekter av hembesöksprogram  

Forskarna vid Malmö universitet har varit med sedan starten och följt projektet. Deras uppgift är att studera och utvärdera hembesöken. De samlar in enkäter och intervjuar föräldrar, personal och chefer inom mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och tandvården. 

– Hembesöken kräver stora resurser. Vi behöver få kunskap om hur det utökade programmet upplevs, värderas och bidrar till kunskapsutveckling hos förstagångsföräldrarna. Vi vill också få kunskap om erfarenheterna och effekterna av arbetsformerna inom de professionella teamen och organisationerna som ingår i projektet, säger Elisabeth Mangrio. 

– Att ta med forskare i projektet var ett självklart val då det är viktigt att få underlag för att veta om insatserna har någon effekt och vilken betydelse insatserna har för målgruppen. Samarbetet har gett ny kunskap och fler vinklar att se på saker samt intressanta diskussioner, säger Anna-Maria Troedsson.

Olika professioner kompletterar och lär av varandra och leder till tillit hos föräldrarna 

Forskningen visar att föräldrarna som deltagit i Växa tryggt upplevde att hembesöken och teamwork mellan olika professioner är av stor vikt. Till exempel kompletterade barnmorskorna och barnsjuksköterskorna varandra och det fanns en respekt för varandras expertis. 

– Genom att träffa flera professioner samtidigt, och i sitt eget hem, kände föräldrarna att både sitt barns och sina egna behov som ny förälder inkluderades och fick stöd. Detta fick dem att känna sig säkra och trygga och skapade en tillit, säger Elisabeth Mangrio.

Mellanchefer ser flera olika vinster med Växa tryggt

Ett annat av resultaten visar att mellancheferna såg hembesöksprogrammet som en tillgång inte bara för föräldrar och barn, men även för de deltagande organisationerna och professionerna och samhället. 

– Vår studie visar att mellanchefer inte bara hänvisar till politiska mål för rättvis och jämlik hälsa. Förutom förbättrad hälsa hos barn anser de att programmet även bidrar till ökat stöd hos familjer, sociala fördelar och ett ökat förtroende för både de professionella och för välfärdssystemet. Dessutom innebär modellen fördelar för de professionellas arbetsvillkor och för organisationerna, då förebyggande arbete och förbättrad hälsa hos barn leder till att mindre resurser behöver användas senare, säger Eva-Lotta Nilsson, forskare vid Malmö universitet.

Inte klart om och hur programmet fortsätter 

Resultatet har betydelse eftersom mellanchefer har en nyckelroll för deltagandet i hembesöksprogram och förändringsprocesser. Och deras syn på ett program och vad som är attraktivt med det kommer att påverka implementeringen av ett permanent program. Resultatet av Växa tryggt kan även intressera regionpolitiker som beslutar om hembesöksprogram ska permanentas och hur de ska utformas.  

– Arbete pågår för att ta fram ett underlag för politiskt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) samt diskussioner med kommunerna i Skåne. I dagsläget vet vi inte om Växa tryggt kommer att bli permanent och i vilken skala, säger Anna-Maria Troedsson. 

 

Fakta

Hembesöksprogrammet Växa tryggt – föräldraskapsstöd i samverkan, är ett pilotprojekt mellan 2018 och 2022 som finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. Projektägare är Region Skåne och Skånes kommuner är driftansvariga. Syftet är att förbättra tillgängligheten i barnhälsovården. I Växa tryggt arbetar barnmorskor, barnsjuksköterskor, föräldrastödjare inom Socialtjänsten, tandhygienister och tandsköterskor i tvärprofessionella team med att besöka föräldrar och deras barn i hemmet. 26 team och 18 av Skånes kommuner deltar. Fram till att barnet är 15 månader gör de sex istället för barnhälsovårdens två ordinarie hembesök. En tvärvetenskaplig grupp forskare vid Malmö universitet följer och utvärderar projektet.

Läs mer och se film om Växa tryggt.