Kategori: Nyheter

”Mellanrummet tycker jag är jättespännande”

Joel Veborg är ny projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. Tillsammans med forskare ska han arbeta med att möjliggöra samskapande av innovativa lösningar på samhällsutmaningar genom att bygga upp ett Centre for City Futures i Malmö.

– Vi måste bli duktiga på att jobba tillsammans och det behövs en plats i mellanrummen, mellan organisationer, avdelningar, uppdrag och mandat. Där kan vi bygga samverkan efter gemensamma behov, mål och resultat, arbeta utifrån samhällsbehoven med fokus på helheten och nyttan för invånare och samhället, säger Joel Veborg.

Joel Veborg trivs i mellanrummet. Men att befinna sig utanför eller mellan rådande system och strukturer och gängse organisationslogiker och normer är krävande och något både individer och grupper behöver träna på. Det är många gånger ensamt och det uppstår lätt målkonflikter och maktobalanser.

Medarbetare, ledning och organisationer behöver stöd

Den generella kompetensen och stödet för samverkan är inte så hög och utvecklad hos organisationer i olika sektorer. För att få till samverkan som förändrar system behövs individer som klarar av att vara i miljöer där det inte finns fasta arbetssätt, uppbyggda strukturer, satt budget och tydliga mål. Sedan behövs en organisation, ledning och styrning som kan backa upp dessa personer.

– Samverkan innebär ofta förhandlingar och kompromisser, i stället för innovation. Det går att motverka. Men då behövs individer som klarar av att vara i mellanrummet, som har kompetensen att vara i det komplexa och snåriga. Här behöver medarbetare och ledning stöd och coachning, säger Joel Veborg.

Samverkan för hållbara och gröna städer

På Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet kommer Joel att arbeta inom det EU-finansierade transnationella projektet UNIC, nära professor Per-Anders Hillgren, Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för MSI och en grupp andra medarbetare vid Malmö universitet. Tio städer med liknande och överlappande utmaningar ska skapa handlingsutrymme för samverkan, inom sju temaområden. Malmö universitet ansvarar för arbetet med ”Sustainability and Green Cities”. Joel ska också arbeta med Interregprojektet RESIST som ska utforska och stärka regional organisering av social och ekologisk innovation och stödet för social innovation hos länderna i Östersjöområdet.

Joel Veborg kommer närmast från Sensus, där han arbetade som processledare med att utforska och bygga upp bildningskompetensen. Han deltog bland annat i arbetet med samverkansplattformen ”Hållbart Helsingborg” och arbetade fram ”Playbook” – en skrift som beskriver några av lärdomarna, favoritmodellerna, arbetssätt och arbetsprocess för plattformen. Före arbetet hos Sensus arbetade Joel för Rädda Barnen. Först engagerade han sig ideellt i organisationen under tiden som student och var med och startade organisationens största lokalförening i Sverige. Sedan blev Joel anställd av Rädda Barnen. 2018 var han med när Rädda Barnen, tillsammans med bland andra Malmö stad genomförde pilotprojektet ”Forward Malmö”, en plattform för samverkan och systeminnovation. En prototyp inom plattformen var ”Jag är Malmö” som Malmö stad, Tillsammans i förening och Sensus tog fram 2019 med verktyget Sensemaker, en etnografisk metod där berättelser samlas för att skapa förståelse för komplexa utmaningar, agera på stora mängder av data och skapa resiliens, utvecklat av företaget The Cynefin Company.

Många samarbeten med forskare

Även om Joel Veborg tidigare alltid arbetat i ideell sektor, har han haft mycket kontakt med akademin genom åren och samarbetat med många forskare vid Malmö universitet. För att nämna några exempel Margareta Rämgård med Jämlik hälsa i Lindängen, Jonas Alwall och Anna-Karin Ivert med Kraftsamling Herrgården, med Per-Anders Hillgren, Ann Light, Anna Seravalli, Tapio Salonen, Helena Stavreski, Erica Righard, Caroline Wigren-Kristoferson och Kristian Stålne. Och så har han samarbetat mycket med projektledare Jens Sjölander. Joel känner också väl till MSI sedan tidigare och har bland annat varit på Social Innovation Summit

– Det känns helt rätt att börja arbeta här, säger han.

Kuriosa om Joel Veborg

Född och uppvuxen i Oxie.
Bor numera vid Gyllins trädgård, vid Toftanäs i Husie.
Den längsta sammanhängande tiden Joel varit bortrest och utanför Malmö är två veckor, under en resa till Mallorca 1990.
Studerade vid Malmö högskola, först Internationella relationer, sedan Freds- och konfliktvetenskap och projektledning.
Spelar gitarr och spelade i punkbandet Lowcut.
Har åkt skateboard.
Har en son och två katter.

Nyfiken på mer?
Läs mer om UNIC https://unic.eu/en/

Läs mer om RESIST https://interreg-baltic.eu/project/resist/

Läs mer om Sensus https://www.sensus.se/

Läs mer om Hållbart Helsingborg https://hallbarthelsingborg.se/

Läs mer om Playbook https://hallbarthelsingborg.se/wp-content/uploads/2023/06/Playbook-Hallbart-Helsingborg-2b.pdf

Text: Lotta Orban
Bild: Kajsa Kidman

Stödstruktur kan bana väg för innovativ inkludering i arbetslivet

Kompetenscenter för social innovation som leds av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har funnits ett år. En rapport om arbetet visar på både möjligheter och utmaningar med en stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle.

Stort hopp sätts till social innovation inom EU, som ett sätt att tackla samhällsutmaningar som arbetslöshet, segregation och ohälsa. I det svenska ESF-programmet efterfrågas särskilt innovativa insatser inom arbetsmarknad, utbildning och social inkludering för att främja inkludering i arbetsliv och samhälle – inte minst för personer som missgynnas på grund av ohälsa, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller ung ålder.

Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län, har under året etablerat kompetenscenter för social innovation på uppdrag av Svenska ESF-rådet och genomfört en rad insatser. Syftet är att främja förutsättningar för effektiva, långsiktiga och värdeskapande sociala innovationer som i sin tur kan ge en mer en inkluderande och dynamisk arbetsmarknad.

Har utvecklat stödprocess för kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Under året har en process utvecklats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om social innovation mellan aktörer inom ESF-projekt som tilldelats medel i ESF:s programområde för social innovation. Insatser består bland annat av koalitionsträffar och coachning. Metoder och verktyg för en samlad analys och utvärdering av genomförda insatser har arbetats fram och börjat genomföras.

– Bland projektens företrädare upplevs social innovation som både självklart och tankeväckande. Lärandeutbytet bekräftar och sätter ord på en del av det de redan gör, men kan också bidra till nya perspektiv och utveckling. Projekten lär av varandra, och vi på kompetenscentret lär också av deras utvecklingsresor, säger Anna Tengqvist, koordinator för arbetet med kompetenscentret och nationell och internationell samordnare, på Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Ett konkret stöd för att frigöra potentialen i social innovation
Förutom att stödja enskilda projekt och överföra kunskap mellan ESF-projekt har Mötesplats Social Innovation anordnat reflektionsmöten och lärtillfällen för Svenska ESF-rådet för att bidra till att stärka kunskaperna i social innovation och utveckla processen för programutlysningar. En pilotinsats har även genomförts med ESF Sydsverige, inför deras regionala utlysning om social innovation.

– Som finansiär av social innovation genom ett särskilt programområde har vi behövt göra en resa för att öka vår förståelse och kunskap, och där har kompetenscentret utgjort ett konkret och fruktbart stöd. Det handlar inte bara om processfrågor, utan också om behovet att landa i själva elementet av vad social innovation är och kan vara, och om hur vi kan frigöra dess potential som förändrings- och utvecklingskraft, säger Johnny Karlsson, nationell samordnare, Svenska ESF-rådet.

Översikt av kunskapsläge och behov av finansieringsformer
Slutligen för att främja ekosystemet för social innovation i Sverige har aktörer som arbetar med att stötta sociala innovatörer ringats in och träffats. Mötesplats Social Innovation har också gjort en översikt av kunskapsläge, utmaningar och behov av finansieringsformer för social innovation. Syftet är att stärka möjligheterna att innovativt möta samhällsutmaningar genom anpassade finansieringsformer och ökad samverkan mellan finansiärer.

Har potential att skapa bryggor mellan aktörer och funktioner
I november möttes 250 deltagare i Malmö under konferensen Innovativa lösningar för ett inkluderande arbetsliv. Under konferensen släpptes den första årliga analysrapporten om arbetet. Den visar att kompetenscentret som det nu är utformat kan ha en potential att skapa bryggor mellan olika aktörer och funktioner i det svenska ekosystemet för social innovation. En viktig pusselbit är kompetenscentrets kombination av insatser på projekt-, program- och systemnivå. En annan pusselbit är kompetenscentrets förmåga att underlätta samverkan och samskapande mellan olika intressenter och målgrupper i ESF-projekten, ESF-programmet och ekosystemet för social innovation.

– Detta är avgörande för att kompetenscentret ska kunna stötta projektens och programmets strävan efter innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet och rapportförfattare vid Mötesplats Social Innovation.

Svenska ekosystemet för social innovation har både styrkor och svagheter
Det svenska ekosystemet för social innovation har styrkor i form av många innovativa initiativ och engagerade aktörer, men även svagheter i form av bristande samordning, stödstrukturer och politiskt stöd. En särskild utmaning är att ESF:s program och projekt till stor del är separerade från både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet i Sverige.

En annan utmaning är att alla delar i innovationsprocessen sällan ryms inom ramen för ESF:s projektformat som tenderar att premiera kortsiktiga och individinriktade insatser snarare än långsiktiga och strukturförändrande. Slutligen finns ett begränsat handlingsutrymme när det gäller att påverka etablerade strukturer och normer i organisationer och samhälle. Mottagarkapaciteten och förändringsviljan är ofta begränsad hos de aktörer som har mandat och kapacitet att förändra rådande ordning. Även om allt fler aktörer inom både det traditionella och det socialt fokuserade innovationsstödet börjat förorda och främja nytänkande lösningar på samhällsutmaningar, så fördelas merparten av de finansiella resurserna fortfarande utifrån gamla prioriteringsmönster.

– Som kompetenscenter behöver vi för att påverka utvecklingen framåt sträva efter att underlätta transformativ social innovation och innovation som påverkar styrningen genom tvärsektoriell samverkan och överbryggandet av skilda politikområden, säger Anna Tengqvist.

Fakta:
Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden har funnits i knappt ett år. Arbetet leds av Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för social innovation i Region Örebro Län. Syftet med kompetenscenter för social innovation är att främja effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Arbetet genomförs på uppdrag av Svenska ESF-rådet och medfinaniseras av Europeiska unionen.

Läs mer om kompetenscenter för social innovation: https://socialinnovation.se/kompetenscenter-for-social-innovation/´

Läs rapporten Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle:
https://socialinnovation.se/publications/stodstruktur-for-innovativ-inkludering-i-arbetsliv-och-samhalle/

Text: Lotta Orban

Smart teknik för hållbar vattenkonsumtion får årets Göran Bredinger-stipendium

Stipendiaten 2023 Ramtin Massoumzadeh, VD på Quandify, skakar hand med Göran Bredinger.

Det behövs smart teknik för att främja hållbar vattenkonsumtion och minska riskerna för läckage i hus och hem. Nu får Ramtin Massoumzadeh med Quandify årets Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet delas i år ut för tionde gången i samarbete med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Ramtin Massoumzadeh med Quandify får 2023 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet är det tionde i ordningen och delas ut till en ung framgångsrik samhällsentreprenör som utvecklat och förverkligat en innovativ lösning som bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Det omfattar 50 000 kronor. Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Att juryn har varit med och utsett Quandify är ett erkännande för det problem vi vill lösa. Göran Bredinger-stipendiet skänker en tyngd för våra investerare, kunder och intressenter, säger Ramtin Massoumzadeh, en av tre grundare och numera vd för Quandify.

Svenskar bortskämda med fri tillgång till vatten

I Sverige används omkring 180 liter dricksvatten per person och dygn. Av det står hushållen för ungefär 130 liter medan industrin och andra aktörer står för resten. Vi har en relativt hög vattenkonsumtion jämfört med andra länder som har samma levnadsstandard som vi. Var tredje svensk reflekterar aldrig över sin vattenförbrukning.

– I Sverige är vi bortskämda med fri tillgång till vatten och många svenskar tänker felaktigt att vatten är en gratis och oändlig tillgång, säger Ramtin Massoumzadeh.

Smart teknik ska bidra till hållbar vattenkonsumtion

Sverige ses ofta som ett föregångsland ur hållbarhetsperspektiv men klimatförändringar och oansvarig vattenkonsumtion har lett till rekordlåga grundvattennivåer i landet. Klimatförändringarna förväntas medföra intensivare nederbörd och torka, ökad risk för översvämningar och i de kustnära områdena hotar vattenbrist, enligt Naturvårdsverket och VA-organisationernas branschorganisation Svenskt Vatten.

– Varför har vi svenskar inte koll på vårt vatten, hur mycket vi använder och konsumerar varje dag? Vi ville utveckla ny smart teknik som kunde fylla kunskapsluckorna och uppmuntra till förändring i samhället, säger Ramtin Massoumzadeh.

Vill sänka trösklarna för att installera vattenmätare

En av de största orsakerna till att vattenförbrukning inte mäts i Sverige är höga kostnader och risker med att installera en traditionell vattenmätare som innebär att man måste såga av röret. Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle, båda civilingenjörer och kursare på KTH, bestämde sig för att utveckla lösningar med både hårdvara och mjukvara för att eliminera riskerna och behovet av rörmokare.

– Produkterna ska vara simpla och enkla att installera och använda, säger Ramtin Massoumzadeh.

Ny produkt kläms fast utanpå vattenledningen

De skapade först en produkt som kläms fast utanpå röret, en icke-invasiv vattenmätare. För det krävdes att de uppfann ett gummiliknande material som inte torkar ut. Materialet är nu patenterat och används i deras produkter. De har även utvecklat algoritmer för hur man mäter vattenförbrukning genom ultraljud. För att lyckas som bolag knöt Ramtin och Thibault 2018 till sig Olle Henning som hade studerat på Handelshögskolan. Tillsammans grundade de bolaget Labtrino som senare blev Quandify. De smarta monitorerna och detektorerna mäter vattenförbrukning, vattentemperatur, vilket är viktigt eftersom vattnets temperatur är avgörande för energiförbrukningen, och vattenläckage. Förutom att larma vid läckage samlas data in, bearbetas och slutligen visualiseras.

Vill fortsätta växa som företag

Idag har Quandify 21 anställda. Tillverkning sker genom två svenska partners med fabriker i Vellinge och Tallinn, Estland. Produkterna säljs via återförsäljare och distributörer såsom VVS-butiker och försäkringsbolag i Sverige, Norge och Finland. Produkterna säljs även till Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

– Vi vill växa, framför allt med fokus på Europa. Utmaningen är att anpassa sig till olika länders kulturella, regulatoriska skillnader och till hur marknader opererar, säger Ramtin Massoumzadeh.

Juryns motivering

Vattenbrist är ett stort samhällsproblem. Den globala efterfrågan på vatten kommer att överstiga utbudet med 40 procent 2030 enligt FN:s miljöprogram (UNEP). Årets stipendiat Ramtin Massoumzadeh med Quandify AB, är engagerad i att både öka medvetenheten om vattenanvändning och att hitta åtgärder för att mäta förbrukning och upptäcka läckor.
Quandify har utvecklat flera mätteknikprodukter för vattenförbrukning, läckagedetektorer och med stor potential att spara vatten. Grundaren har visat goda resultat och har ambitionen att utveckla Quandify till ett tillväxtföretag i Europa och bidra till att minska vår vattenförbrukning.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och tidigare stipendiater:
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med Ramtin Massoumzadeh:

Läs mer om Quandify
https://quandify.com/

Text: Lotta Orban
Bild och film: Kajsa Kidman

Läsecirkel om tänkbara framtider ska öva oss i ovisshet

Future-making Academy är en läsecirkel om ovisshet. Genom litteratur och andra uttrycksformer utforskar deltagare tillsammans med forskare existentiella frågor i samhället och världen. I höst genomförs en andra omgång.

Future-making Academy som är en läsecirkel om ovisshet och samhällsförändring, startade i våras och arrangeras av forskare vid forskningsplattformen Collaborative Future-Making och Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, i samarbete med författaren och utbildaren Pernilla Glaser.

– Vi använder litteratur och läsning som redskap för att förstå vår tid och förbereda oss för mer genomgripande existentiella förändringar. Tanken är att öva upp vår kritiska föreställningsförmåga och att möjliggöra framtidsskapande och samverkan i komplexa frågor, säger Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation och forskningsledare för forskningsplattformen Collaborative Future-Making, vid Malmö universitet.

Utmanar invanda föreställningar om världen

Per-Anders Hillgren menar att vi lever i en omvälvande tid. Fundament i samhället som människor trott varit stabila har börjat röra på sig. Våra sätt att försöka förstå världen kanske inte fungerar längre. Vår roll och plats är inte lika självklar. Detta omtumlande tillstånd kan vara jobbigt att befinna sig i, samtidigt öppnar det upp nya möjligheter för oss.

– Tillsammans utmanar vi invanda föreställningar som både tagits för givna i samhället och av oss själva, och som ligger i vägen för att förändra samhället i en mer hållbar och inkluderande riktning. Det kan handla om föreställningar om världen, om den mänskliga naturen, vad saker är, hur vi organiserar oss, producerar värde, eller hur vi förstår våra professionella identiteter och roller, säger Per-Anders Hillgren.

Läsning och reflektion för resiliens
Genom Future-making Academy vill forskarna skapa former för läsning och reflektion, rum för kunskapsutbyte och fördjupning, och ge utrymme för att undersöka och diskutera hur tankar och idéer ur de texter som alla läser kan ha resonans i den egna verksamheten. Det är ett läsande som inte syftar till en entydig slutsats, utan istället uppmuntrar till fördjupad reflektion både individuellt och gemensamt. Det aktiva läsandet ska skapa resiliens.

Framtiden leks och läks fram utifrån sårbarheter

Pernilla Glaser som är en berättare och utbildare brinner för samtal mellan olika erfarenheter och kompetenser. Hon är verksam i gränssnittet mellan forskning, konst och civilsamhälle och har stor erfarenhet av metodutveckling och processledning.

– Att läsa är alltid att befinna sig i komplexitet. I Future-making Academy läser vi texter som belyser och ger perspektiv, vokabulär och förhållningssätt för en tid fylld av konflikt. Vår hållning är att framtiden läks och leks fram utifrån de sårbarheter vi upplever i vår samtid, säger Pernilla Glaser.

– När vi läser och reflekterar gemensamt kring texterna övar vi på att språksätta det som ännu inte riktigt har ett färdigt och fixerat språk. Det gör samtalen sköra och utforskande och öppnar för möjliga insikter, säger hon.

Vid fyra tillfällen träffas deltagarna, från flera olika sektorer, fält och praktiker. Det övergripande temat för träffarna är trassligheten i vår tid. Hur kan vi förstå och beskriva sådant som vi inte kan överblicka och vad betyder det att ta sig fram tillsammans i okänd terräng? Inför varje tillfälle får deltagarna ett antal texter att läsa eller annat material att lyssna eller titta på. Det är en blandning av forskning, populärvetenskap, essäer och fiktion. Varje träff leds av Pernilla Glaser tillsammans med minst en forskare.

Den 7 november startar den andra omgången av Future-making Academy. Anmälan är öppen till 20 oktober. Läsecirkeln hålls på både svenska och engelska.

Läs mer och anmäl dig till Future-making Academy #2

Läs mer om Future-making Academy

Se en film om Future-making Academy

Text av: Lotta Orban

Högskolan i Borås ny regional nod för Mötesplats Social Innovation

Nu är det klart. Högskolan i Borås blir ny regional nod för Mötesplats Social Innovation. Det blir sjätte lärosätet att ansluta sig till den nationella kunskaps- och samverkansplattformen för social innovation.

Högskolan i Borås bedriver idag utbildning och forskning i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och kulturliv. Lärosätet har flera välkända och etablerade utbildnings- och forskningsmiljöer, däribland Textilhögskolan, Bibliotekshögskolan och Polishögskolan. Forskningen i hållbar utveckling kännetecknas av flervetenskapliga ansatser, nytänkande och samverkan med samhället lokalt och globalt.

– Etableringen av Mötesplats Social Innovation Borås som regional nod i verksamheten hos Science Park Borås på Högskolan i Borås kommer bidra till att stärka forskningens förutsättningar att bidra till en hållbar och inkluderande samhällsomställning lokalt, regionalt och nationellt men även internationellt genom EU-samarbetet, säger Ulrika Sjölund, Regionansvarig, Mötesplats Social Innovation i Borås.

Stöttar kommunerna och främjar innovation

Science Park Borås, Textile Fashion Center

I Västra Götaland finns det idag sex science parks. Science Park Borås ska övergripande verka för hållbar samhällsutveckling i Sjuhärad/Boråsregionen, genom att stötta kommunerna i deras omställningsarbete på vetenskaplig grund i teori och praktik. Science Park Borås bidrar till främjandet av innovation och nyttiggörande inom områdena textil, konsumtion och samhällsutveckling, med inriktning på innovation för samhällsomvandling, enligt Agenda 2030, Europeisk grön giv samt New European Bauhaus.

Innovationsstödet riktat till samhällets förnyelse och transformation sett till demokrati, kultur, kreativitet samt inkluderande samhällen behöver stärkas. Komplexa samhällsutmaningar ställer krav på flervetenskaplig och ämnesöverskridande samverkan.

Ulrika Sjölund, regionansvarig för Mötesplats Social Innovation i Borås.

– Genom att ansluta Högskolan i Borås till Mötesplats Social Innovation utvecklar vi vår miljö men också relevansen och kvaliteten för forskning, innovation och samverkan. Att ingå i flera internationella nätverk och partnerskap för utbyte och kunskapsutveckling är en del av Science Park Borås uppgift, säger Ulrika Sjölund.

Sjätte regionala MSI-noden

Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås blir den sjätte regionala MSI-noden för stöd i kunskap och samverkan om social innovation, tillsammans med noderna vid Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

– Genom anslutningen av Högskolan i Borås stärks den regionala närvaron av Mötesplats Social Innovation (MSI) och kontakterna i regionen. Högskolan i Borås profil gör även att kunskapen breddas inom MSI, säger Charlotte Ahlgren Moritz, styrgruppsordförande för Mötesplats Social Innovation och vicerektor vid Malmö universitet.

Koalitionsmodell till hjälp vid utvecklingen av MSI-noden
Under hösten inleds arbetet med att verksamhetsutveckla en regional nod i en samskapande process med MSI nationella kansli och deltagande lärosäten. I processen förankras och etableras samverkan med aktörer i ekosystemet för forskning och innovation.

– Vi kommer använda oss av MSI:s koalitionsmodell som kan tillämpas för samverkansdialoger i syfte att skapa förståelse och dela kunskap, genom att samla aktörer från samtliga sektorer. Exempel på målarbete kan vara att katalysera samhandling och innovativt samarbete inom en specifik samhällsutmaning/mission. Den första uppgiften är att samlas i samskapande dialog kring verksamhetens strategiska målsättning, säger Ulrika Sjölund.

Vill du veta mer?
Läs mer om Mötesplats Social Innovation: https://socialinnovation.se/
Läs mer om Koalitionsmodellen: https://socialinnovation.se/koalitionsmodellen/
Läs mer om Högskolan i Borås: https://www.hb.se/
Läs mer om Science Park Borås: https://scienceparkboras.se/
Läs mer om lansering av MSI vid Högskolan i Borås: Goodlash – Social Innovation i Fokus

Har du frågor? Kontakta
Sara Bjärstorp
Verksamhetsledare, MSI och nationellt kansli
sara.bjarstorp@mau.se
040-665 77 54

Ulrika Sjölund
Regionsansvarig MSI i Borås
ulrika.sjolund@hb.se

Hur kan vi lära oss att leva med havet?

Anna Schröder och Linn Johansson, på Sea Forum, Bauhaus of the Seas Sails, Malmö.

Det nya projektet Bauhaus of the Seas Sails utforskar hur Malmöbor, aktörer och organisationer i Malmö kan skapa nya relationer med havet. Första steget är att skapa ett Havsforum med lokala aktörer.

Forskare vid Malmö universitet arbetar tillsammans med Mötesplats Social Innovation och Marint Kunskapscenter i Malmö i projektet Bauhaus of the Seas Sails (BoSS) med att stärka relationen mellan staden och havet, i Malmö och Öresund.

– Tillsammans med invånare, aktörer, organisationer och praktiker vill vi utforska hur vi kan gå från att bara se havet som en vacker utsikt eller en resurs till att snarare se det som en granne, som vi behöver lära känna och leva med, säger Anna Seravalli, som tillsammans med Anders Emilsson, båda forskare i design på Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar i projektet.

Behövs en förändring i perspektiv i människors syn på och hantering av havet

När Malmö växer och förändras som stad behövs en förändring i människors syn på havet och hur de behandlar och hanterar det.

Samskapande på första workshopen med aktörer i Malmö.

–  Människor behöver bli havsmedvetna och förstå havets påverkan på oss människor och hur människan påverkar havet. Vi människor behöver göra en insats för att ta hand om havet, som har en central roll, när det bland annat gäller att reglera klimatet, ta upp koldioxid, ge oss syre och mat, säger Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö.

Södra Varvsbassängen håller på att återställas

I Södra Varvsbassängen i Malmö är havsbottnen förorenad sedan Kockums under lång tid bedrev industriverksamhet norr om hamnbassängen. Hamnbassängen saknar nästintill växt- och djurliv. Parallellt med Bauhaus of the Seas Sails pågår nu arbetet där Malmö stad i samarbete med Marint Kunskapscenter i Malmö återställer vattnet och livet i hamnbassängen. Eftersom hamnbassängen idag är nio meter djup håller Malmö stad på att minska vattendjupet och grunda upp botten till fyra meters djup. Bottnen på cirka 52 000 kvadratmeter, vilket motsvarar sju fotbollsplaner, ska kapslas in. Detta gör man med stenkross och lermorän, ovanpå läggs sjösand och större stenar.

Uppgrundning ger flera fördelar

Uppgrundningen av Södra Varvsbassängen kommer ge flera fördelar. För det första så ökar den biologiska mångfalden under ytan när bassängen är grundare och solljuset lättare når ner till botten. Då skapas bättre förutsättningar för alger, musslor, fisk och ålgräset att trivas. Ålgräset är en viktig barnkammare och uppväxtplats för många av våra fiskarter i havet. Men ålgräset är också fantastiskt bra på att ta upp och lagra koldioxid och stabilisera sand och göra vattnet klarare. På sikt kommer vattenkvalitén bli bättre.

Kulturella deltagande aktiviteter ska främja relationer och stärka bandet med havet

Bauhaus of the Seas Sails strävar efter att uppnå en hållbar och inkluderande omställning, genom att arbeta med kulturella och deltagande aktiviteter för att främja nya relationer och sätt att leva med havet. Målet är att koppla ihop staden med havet.

Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö och Anna Seravalli, forskare på K3, Malmö universitet på introduktionsmötet för Havsforum eller Sea Forum.

Bauhaus of the Seas Sails i Malmö kommer att driva olika aktiviteter för att utforska och skapa vägar till nya framtider utifrån Bauhaus of the Seas Sails ledande principer: hållbart, inkluderande, vackert och lokalbaserat.

– Just nu håller vi på att skapa ett Havsforum, en styrgrupp där 12 aktörer från alla sektorer i Malmö deltar, som ska vara med och ta fram en plan för vårt arbete, säger Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, som projektleder Öresundspiloten.

Nästa steg är att tillsammans med Havsforum rekrytera havsambassadörer. Dessa kommer att utveckla och genomföra kulturella aktiviteter, som kan främja nya sätt att tänka och agera kring havet, tillsammans med olika grupper och aktörer i Malmö.

Fakta Bauhaus of the Seas Sails

Bauhaus of the Seas Sails är det sjätte EU-finansierade Lighthouse projektet som ska utveckla så kallade Lighthouse Demonstrators inom EU:s satsning på New European Bauhaus (NEB). I projektet deltar Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Sverige, med totalt 18 partners, som tillsammans representanter lokala myndigheter, universitet och civilsamhällsorganisationer.

Läs mer:

https://mau.se/forskning/projekt/bauhaus-of-the-seas-sails/

https://bauhaus-seas.eu/

”Jag vill pusha utvecklingen framåt”

Tom Roodro, Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet

Tom Roodro har arbetat med social innovation i många år, alltid i gränslandet, med att utveckla olika typer av samarbeten. Nu byter han Malmö stad mot akademin när han blir projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Hur kan vi bidra till att minska hemlöshet, segregation och barnfattigdom? Det är frågor som Tom Roodro funderar över.

– Min ingång har alltid varit att det behövs många olika aktörer för att lösa komplexa samhällsutmaningar, säger han.

Sedan 1 juni är han ny projektledare på Mötesplats Social Innovation och med särskilt fokus på arbetet som kompetenscenter för social innovation inom ESF+.

– Det handlar bland annat om att stötta projekt som har fått finansiering från Svenska ESF-rådet men också om att stödja ESF-rådet i social innovation, säger han.

Tom Roodro har följt Mötesplats Social Innovation sedan starten 2010 och bland annat suttit med i en referensgrupp för Social Innovation Summit. Nu ser han fram emot att få fokusera på de frågor han tycker är mest spännande – social innovation och att få pusha utvecklingen framåt.

Social innovation är en nyckel

Just social innovation tycker Tom Roodro är en nyckel för att få ett välmående samhälle.

– Hur vi organiserar oss är en utmaning. Många organiserar sig efter sin organisation. Men det finns massor att hämta i projekt och verksamheter som ligger utanför linjeorganisationer. Samhällsentreprenörer lyckas göra mycket som inte kärnverksamheten klarar, och samhället i stort behöver. Som jag ser det kan vi bli bättre på att stödja dessa initiativ, säger han.

Samhällsengagemanget har funnits med länge
På sätt och vis kommer Tom Roodro tillbaka till Malmö universitet. Han läste nämligen en magister i IMER på Malmö högskola. Samhällsengagemanget har funnits med länge. Efter studierna jobbade han först i en förening som arrangerade mentorsskapsprogram för nyanlända akademiker. Därefter jobbade han på Region Skåne innan han fick arbete på Malmö stad. I tio år har Tom Roodro arbetat med att utveckla samarbeten mellan kommunen och civilsamhället i Malmö och jobbat med alltifrån upphandlingsfrågor till mänskliga rättigheter.

Driver podden Engagemanget

På sin fritid driver Tom Roodro Engagemanget, en podd om samhällsengagemang som han startade januari 2022. Den handlar om människor som gör det lilla extra. Genom att lyfta fram positiva krafter, människor som vill göra gott för andra, vill Tom Roodro ge människor hopp, tillförsikt till framtiden och uppmuntra andra till att skapa en bättre värld för alla.

– Jag ville testa det formatet och lära mig hantverket. Och så ville jag fånga upp alla de människor jag springer på, deras roll, erfarenhet och tankar.

På frågan om vilket avsnitt som är speciellt svarar Tom att alla samtal har varit väldigt fina. Sedan tycker han att det senaste samtalet med Jenny Grettve som driver den tillfälliga mötesplatsen Anon tillsammans med Stena fastigheter är väldigt intressant. Hon jobbar med hållbar utveckling och ställer frågor som inte ställs. Varför det ekonomiska systemet ser ut som det gör? Vad det betyder att vara människa? Vad är utveckling? Kan det innebära något annat än tillväxt?

– Det blev ett spännande samtal, säger han.

Kuriosa om Tom Roodro
Tom Roodro är född och uppvuxen i Mantorp i Östergötland. Han springer mycket och långt. Han har fru, två barn och en dansksvensk gårdshund.

Lyssna på podden Engagemanget https://shows.acast.com/engagemanget

Ny guide ska underlätta effektmätning av hållbarhetsarbete

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har i samarbete med Telia tagit fram ett verktyg för att kunna visa på värdet av det sociala hållbarhetsarbetet.

Genom EU direktiv finns ökade krav på större företag att kunna visa på och rapportera sitt hållbarhetsarbete. Det är generellt svårare att visa på värdet av eller vilken effekt sociala insatser har. Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Digital inkludering är ett av Telia Companys prioriterade påverkansområden inom hållbarhet, integrerat i affärsstrategin. För att minska riskerna relaterade till den digitala klyftan och fånga möjligheter till inkludering siktar Telia på att nå två miljoner individer med sina initiativ för digital kompetens till 2025.

– 2021 lanserade Telia ett program på koncernnivå för digital kompetens och idag har vi nått lite mer än en miljon individer som annars skulle riskera att bli digitalt utestängda eller hamna i utsatta situationer på nätet, säger Sara Nordbrand, hållbarhetschef för Telia Company.

Telia tar nästa steg i att beskriva effekterna av hållbarhetsarbetet

I en internationell ranking om digital inkludering 2023, kom Telia på plats 12 av 200 utvärderade teknikföretag och på fjärde plats bland de med huvudkontor i Europa.

– Nu tar vi nästa steg, genom att skala våra initiativ och utveckla mått för att börja beskriva effekten av det arbete vi gör. I detta arbete är vi glada över att ha gått samman med experter på effektmätningar vid Malmö universitets Mötesplats Social Innovation och forskare vid Jönköping University, säger Sara Nordbrand.

Allt fler ser vikten av att visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer

Mötesplats Social Innovation (MSI) arbetar med att stärka kunskapen om social innovation och tvärsektoriell samverkan. Sociala innovationsprocesser består av flera element. Ett element är att kunna visa på värdet av social innovation.

– Allt fler ser vikten av att kunna visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer. Det var spännande att få följa Telias initiativ och bidra till arbetet med effektmätning, inte minst utifrån den samverkan mellan sektorer som finns i initiativet, och också i arbetet med att ta fram verktyget, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Verktyg för effektmätning som fler organisationer kan använda

På uppdrag av Telia har Mötesplats Social Innovation tagit fram ett verktyg och en guide som kan användas för att formulera och skapa en effektmätningsplan som ska stärka hållbarhetsarbetet. Verktyget består av en Excel-mall som kan användas för att formulera en effektmätningsplan i fem steg. Medföljande guide i form av två appendix ska stödja användningen av mallen. Den innehåller olika material och information om förändringsteori och hur man exempelvis kan skapa ett problemträd.

– Mallen och guiden kan användas av alla organisationer som vill utveckla en plan för effektmätning och visa på värdet av socialt hållbarhetsarbete och innovationer, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Pilot visar att initiativet Digital i Sverige skapar en trygg och välkomnande plats för nyanlända

För att testa mallen och guiden har MSI genomfört en pilot med verktyget, på initiativet Digital i Sverige som riktar sig till nyanlända i Sverige.

– Verktyget gav en tydlig struktur för hur initiativet Digital i Sverige kan effektmätas. Vi identifierade mål för initiativet och utvecklade utvärderingsfrågor för att fånga in resultaten. Utifrån detta test med 33 respondenter kan vi bland annat se att målet om att skapa en trygg och välkomnande plats för deltagarna nåddes, då 100 procent av respondenterna rekommenderar andra nyanlända att delta, säger Gloria-Karin López, projektledare på MSI.

I samarbetsprojektet genomförde forskaren Frida Lygnegård vid Jönköping University också en utvärdering av Telias projekt Mobilkörkortet parallellt med MSI:s arbete.

Så kan du formulera en plan för effektmätning i fem steg

1. Sätt upp syfte med effektmätningen: varför vill vi göra en effektmätning och hur ska vi använda resultaten?

2. Sätt upp mål och indikatorer med hjälp av förändringsteori och gör ett problem- och lösningsträd.

3. Utveckla en effektmätningsplan och samla in data

4. Analysera värdet och effekten

5. Dela med er av arbetet och resultaten

Vill du veta mer?

Läs och ladda ner verktyg, guide och mall.

Läs Telias artikel om samarbetet med Malmö universitet och Jönköping University.

Läs Jönköping University’s artikel

Läs rapporten Understanding children’s and parents’ experiences of the Mobile driving license, developed by Telia Company and the Swedish child-rights organization Friends av Frida Lygnegård vid Jönköping University.

Läs mer om Telias satsning Mobilkörkortet.

Läs pilotrapporten Summarising Impact Assessment Report on “Digital in Sweden”(pdf), om Digital i Sverige av Mötesplats Social Innovation.
Läs mer om Telias satsning Digital i Sverige.

Ny uppdragsutbildning i social innovation

I höst startar en uppdragsutbildning i social innovation. Kursen som går på distans riktar sig till innovations– och företagsfrämjare vid inkubatorer, innovationskontor och andra främjarorganisationer i Sverige.

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola och nu även gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, kopplat till Mötesplats Social Innovation. Hon fick idén om att skapa uppdragsutbildningen Social innovation i teori och praktik – hur kan vi stötta nytänkande lösningar på samhällsutmaningar?, när hon genomförde en doktorandkurs på ett liknande tema.

Innovationsrådgivare gav idé till uppdragsutbildning

Innovationsrådgivare Camilla Norberg Hansen, vid Malmö universitet, undrade om doktorandkursen även kunde ges till andra målgrupper.

– Jag har saknat ett utbildning i social innovation på högre nivå. Jag kontaktade Malin för att höra om man kunde anmäla sig även om man inte var doktorand. Det kunde man inte, säger Camilla Norberg Hansen.

– För mig som innovationsrådgivare handlar det om att inhämta den senaste kunskapen kring social innovation. Fältet växer (det vill säga de idéer som kommer in till oss) både bland våra studenter och forskare. Då gäller det att ligga i framkant med kunskapsinhämtningen inom fältet. Dessutom träffa och diskutera dessa intressanta frågor med andra kursdeltagare, fortsätter hon.

Viktigt att kunskap om social innovation blir tillgänglig

Kursen riktar sig till innovations– och företagsfrämjare, vid exempelvis inkubatorer och innovationskontor, men även till andra främjarorganisationer i Sverige.
– Det är viktigt att den kunskap som finns om social innovation även blir tillgänglig för innovations– och företagsfrämjare, som praktiskt arbetar med att stötta förverkligandet av nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.

Kursen ger en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation. Den ger konkreta exempel på social innovation inom olika samhällssektorer, samt praktiska verktyg för att stötta utvecklingen av sociala innovationer. Malin Lindberg som leder kursen har mångårig erfarenhet av att studera och stötta social innovation i samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Digitala träffar varvas med litteraturläsning och hemuppgifter

Kursen startar i september och avslutas i december. Den består av tre digitala kursträffar, samt hemuppgifter och litteraturläsning, som motsvarar 5 högskolepoäng. Första träffen handlar om vad social innovation är, den andra fokuserar på hur social innovation kan stödjas och sista träffen tar upp hur man kan gå från teori till praktik.

Läs mer och anmäl dig senast 31 maj
Läs mer om och kontakta Malin Lindberg

Göran Bredinger-stipendiet fyller tio år

Tillsammans med Göran Bredinger och Dieden Group AB delar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet sedan 2014 ut Göran Bredinger-stipendiet till en social entreprenör som bidrar till en samhällsutmaning. I år fyller stipendiet tio år.

För att möta komplexa och samhälleliga utmaningar behöver akademin, organisationer såväl som privata företag samarbeta och stödja nya idéer, sociala entreprenörer och sociala nystartade företag. Göran Bredinger-stipendiet grundades och instiftades av dåvarande Malmö högskola och Mötesplats Social Innovation i samarbete med Göran Bredinger 2014.

– Mötesplats Social Innovations mål är att bredda kunskapen om vad social innovation är och visa på styrkan i sociala innovationer. Det är fantastiskt att i samarbete med Göran Bredinger kunna dela ut det här stipendiet, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande för Mötesplats Social Innovation och vicerektor vid Malmö universitet.

Sedan inrättandet av Göran Bredinger-stipendiet har nio unga företagare tagit del av stipendiet och fått möjlighet att utveckla sin idé och verksamhet. I år delas det tionde stipendiet ut till en social entreprenör som framgångsrikt har utvecklat och implementerat en innovativ lösning som direkt bidrar till en samhällsutmaning.

Tufft att starta ett företag och lyckas

Sedan starten 2014 har juryn fått uppskattningsvis 250 ansökningar, varav 9 vinnare valts ut. De flesta av stipendiaterna har lyckats och är nu livskraftiga företag. Juryn som består av sex kunniga och erfarna ledare inom olika områden, upptäckte eller pekade ut alla unga framgångsrika entreprenörer och deras start-ups i ett tidigt skede. Det är extremt tufft att starta ett företag och lyckas. Det är många som misslyckas i uppstartsskedet. Tiden efter att en affärsidé har testats på marknaden tills försäljningen kan finansiera fortsatt expansion kallas ”dödens dal”.

Humly det mest framgångsrika bolaget bland stipendiaterna

Alla vinnarna har en unik affärsidé och personliga egenskaper men det alla stipendiater har gemensamt är timing, entreprenörsanda och att de löser ett samhällsproblem. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin kom på idén Studentvikarie, nuvarande Humly, och belönades med Göran Bredinger-stipendiet 2015. Humly har varit oerhört framgångsrikt, som den största leverantören av pedagoger på den svenska marknaden. Just nu expanderar de i England och går mot en omsättning på 350 miljoner svenska kronor i år.

– Humly är det mest framgångsrika bolaget under den tioåriga stipendietiden med en otrolig entreprenörsresa från bolagsstarten 2015 till att idag vara ett framgångsrikt tillväxtföretag med stark marknadsposition, säger Göran Bredinger.

– Det som gör att Humly lyckats så väl är för det första deras framgångsrika affärsmodell. För det andra är Kristoffer och Gustav mycket ambitiösa och målinriktade entreprenörer som har lyckats bygga ett starkt team med engagerade medarbetare. Slutligen är själva produkten i sig också unik, säger han.

App som stöttar våldsutsatta

Ett andra exempel är Sofie Wahlström, medgrundare till BrightAct, som av Dagens industris Di Digitals läsare röstades fram till årets viktigaste kvinnliga grundare 2022. Tillsammans med Elinor Samuelsson har hon skapat appen BrightAct som ett svar på coronapandemin och det ökade våldet i hemmen. Appen samordnar stöd för att hjälpa våldsutsatta och rädda liv. Ett tredje exempel är Daniel Vaknine och Måns Skogman med visselblåsarfunktionen Visslan som utsågs till stipendiater 2021 och som tiodubblat sin kundbas sedan förra året.

Dags att söka årets stipendium

Nu öppnar årets omgång och ansökan till Göran Bredinger-stipendiet. Förutom prissumman på 50 000 kr får stipendiaterna ett års mentorskap av Göran Bredinger, själv flerfaldigt prisbelönt entreprenör med ett stort och värdefullt nätverk.

– Det som är så fantastiskt med vårt stipendium är inte bara prissumman, som såklart är välkommen för unga entreprenörer, utan att det kommer med ett mentorskap av Göran Bredinger. Hans breda nätverk där han kan öppna dörrar och se möjligheter och hans långa erfarenhet som serieentreprenör är oerhört värdefullt för våra stipendiater, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och ansök senast 30 september
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med tre av stipendiaterna