Så stärker vi barns rättigheter i praktiken

I februari 2021 har det gått lite mer än ett år sedan barnkonventionen blev svensk lag. Mycket arbete återstår för att barnets bästa ska komma först. Under ett webbinarium av Mötesplats Social Innovation och UNICEF Sverige presenterades goda exempel på hur näringsliv, offentlig och idéburen sektor bidrar till att stärka arbetet med barnkonventionen i praktiken genom sociala innovationer.

Många barn i Sverige lever i utsatthet, i till exempel matfattigdom och hemlöshet. Detta har inte minst blivit tydligt under den rådande pandemin.

– Pandemin sätter ytterligare fingret på att vi inte kan låta bli att jobba med barns rättigheter, utan vi ser att barn som redan lever i utsatthet lever ännu mer i det dolda när samhällets insyn minskar, säger Katharina Eisen, UNICEF Sverige.

Utsatta barn och familjer har många kontaktpunkter

Utsatta barn och deras familjer kan i regel ha 34 kontaktpunkter med olika aktörer som vårdnadshavarna behöver koordinera. I värsta fall kan detta leda till att insatser inte sätts in då aktörer som exempelvis hälso- och sjukvården, polisen eller socialtjänsten tror att någon annan redan initierat dem. Detta kan även hända när ingen profession har det tydliga mandatet att se till så att barnens behov möts.

Tydligare styrning behövs

För att röra oss framåt och sätta barnets bästa först behövs flera olika insatser. För det första behövs tydligare styrning och tryck från politikerna när det gäller att stärka barnrätten.

– Vi behöver gå från ord till handling och säkra strukturerna hos kommunerna, säger Katharina Eisen.

Barn behöver komma till tals mer

För det andra behöver aktörer utgå från barnens egna berättelser och låta barn och unga vara delaktiga i frågor som berör dem. Maskrosbarn arbetar med att ge stöd till barn och unga i främst Stockholm, Göteborg och Malmö. De möter ungefär 100 barn i veckan. Många organisationer vill inkludera barnen men vet inte hur. Därför arbetar Maskrosbarn med servicedesign där brukarna får vara med och problemdefiniera och samskapa verktyg och processer. De har tagit fram en rad verktyg, exempelvis Barnrättsboxen med kortleken ”Vanliga frågor till soc”, Utredningskartan och Pimp my soc, där unga fick inreda socialtjänstens samtalsrum.

– Det gäller att jobba med relevanta processer och med praktiska frågor som unga är engagerade i för att få med oss dem. Man behöver träffas på ungas arenor och så måste man skapa på lika villkor, säger Therese Eriksson, Maskrosbarn.

Mer och bättre samverkan över gränser nödvändigt

För att stärka barnens bästa behövs det slutligen mer och bättre samverkan över gränser. Det finns en enorm potential i samverkan. Olika samhällssektorer kompletterar varandra och behöver samverka ännu mer. Ett bra exempel är samverkanskampanjen ”The Karma Lemon Challenge” som genomfördes av Rädda Barnen samt Karma, en start-up som utvecklat en app där mat som inte säljs av restauranger och caféer säljs till konsumenter till ett lägre pris. Under pandemin kontaktade Rädda Barnen Karma för ett projekt om att hjälpa barn i utsatthet. Då skapades kampanjen där följare utmanades att äta en citron, donera fem måltider till barn och nominera fem andra personer att göra detsamma. Kampanjen fick stor spridning i sociala medier, massor med privatpersoner men också kändisar deltog och tillsammans delade de ut 50 000 måltider.

Många barn är helt beroende av skolmaten

– Många barn är helt beroende av skolmaten för att inte gå hungriga. Vi ville göra någonting för att bidra till att förbättra barnens situation, säger Victoria Svensson, Karma.

Som start-up har Karma inte samma ekonomiska resurser som storbolagen att lägga på välgörenhet, men de kunde erbjuda ett agilt och engagerat team samt en plattform med många kunder och restaurangpartners. Samtidigt som Rädda Barnen visste vilka barnfamiljer som hade ett behov av måltiderna.

– Vi såg att vi kunde skapa en win-win-situation. Att vi gick ihop gjorde att kampanjen fungerade så bra, säger Victoria Svensson.

Näringslivet behöver göra mer

Näringslivet kan och behöver göra mycket mer för att främja barns rättigheter och lika villkor. Kavli har länge arbetat för att stötta utsatta barn. Företaget delar ut medel till en rad olika organisationer och verksamheter, till exempel Erikshjälpen för barn som lever i fattigdom i Helsingborg och Uppsala.

– Vi måste se samhällets gemensamma behov i ett större perspektiv. Jag tycker att näringsliv och offentlig sektor är alldeles för separerade. Grunden för samverkan är en gemensam målsättning, säger Gerhard Bley, Kavli.

Vill du veta mer?

Se webbinariet (Youtube).
Presentationerna från webbinariet 19 februari (pdf).
Frågor och svar i chatten från webbinariet 19 februari (pdf).
Barnens bästa gäller! i Kronoberg.
Unicef Sveriges Barnrättskommuner.
Kavlifonden, Kavlifondens program för forskning inom hälsa och det empatiska ledarskapet.
Maskrosbarns Barnrättsboxen och den nya verksamheten Extravuxen.
Linköping Stadsmissions rapport Min tur att berätta (pdf). Projektet Barns rätt i skyddat boende, som Stadsmissionen driver tillsammans med Bris.
Karma.

MSI lanserar nytt koncept för att främja sektorsövergripande möten

Under hösten har restriktionerna hårdnat och den efterlängtade uppöppningen av samhället skjutits på framtiden. Detta har dock inte hindrat Mötesplats Social Innovation från att hitta innovativa och kreativa former för att skapa möten över sektorsgränser. Nu satsar MSI på “digitala koalitionsbildningar” för att främja sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Först ut är en Koalition för ung innovationskraft.

 

År 2020 har varit ett år som präglats av distansering, och många menar att “det uteblivna snacket vid kaffeautomaten” skapat stora hinder för oss att komma vidare i våra arbetsprocesser. Under ett år som detta är det få som lyckats norpa åt sig visitkort på fysiska konferenser, och många projekt har skjutits på framtiden. På MSI har vi lyssnat till vittnesmål om hur utmanande det har varit att nätverka och samverka under rådande förhållanden.

Samverkan i digitalt format
Men trots att vi inte har möjlighet att träffas fysiskt kvarstår MSI:s uppdrag om att stärka sociala innovationer som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030. Därför har vi under hösten lagt fokus på att arbeta fram ett koncept för”koalitionsbildningar” – en mötesform som haft som ambition att testa hur vi kan nätverka, kunskapsdela och samverka i ett digitalt format.

Även om många av oss längtar tillbaka till de fysiska mötena så är det svårt att inte se värdet av det digitala formatet. Det finns en styrka i att alla träffas på likadana, avskalade villkor. Men framförallt finns möjligheter till nya perspektiv och rörelser att mötas, oavsett var i landet de har sitt fäste.

Digital koalitionsbildning – vad är det egentligen?
En koalition är en grupp av aktörer som träffas för att kraftsamla kring en aktuell samhällsutmaning. Det digitala formatet möjliggör deltagande från hela Sverige, men det går självklart bra att bilda en koalition som är mer lokalt förankrad. Tanken med en koalitionsbildning är att den ska fungera som en sektorsövergripande mötesarena, ett forum för kunskapsdelning, en inspirationskälla och en potentiell bas för samverkan.

Nytt koncept för  digitala möten
Under hösten har MSI arbetat med att ta fram ett koncept kring mötesformatet. Resultatet blev ett upplägg baserat på fyra digitala träffar á två timmar för att samtala och samverka om en aktuell samhällsutmaning. Konceptet innehöll ett tydligt mötesupplägg för varje tillfälle, med ett öppet och inkluderande klimat. Deltagarna själva ansvarade för att driva processen framåt.

“För mig har det gett mig mer motivation och inspiration i arbetet då man ibland fokuserar för mycket på interna idéer/processer och att man glömmer titta ”uppåt” eller ”utanför” sin egen arbetsplats för idéer, lösningar och arbetssätt” – Representant från offentlig sektor.

Koalition för att ta tillvara ungas kraft först ut
Den samhällsutmaning som låg till grund för höstens koalitionsbildning var: Hur kan vi bättre ta tillvara på ungas kompetenser, erfarenheter och innovationskraft?  – ett forum för framtidens arbetsmarknad, innovationsstrategier och ungas delaktighet. Koalitionen samlade 18 aktörer som på olika innovativa sätt arbetar med samhällsutmaningen. Av dessa aktörer uppgav 100 procent att de hade breddat sitt nätverk genom sitt engagemang i Koalitionen. Omkring 90procent av deltagarna uppgav att de planerade att utveckla sin samverkan med andra aktörer inom Koalitionen efter att den sista träffen var genomförd.

“Känner att jag har haft tillfälle att diskutera olika frågor och teman med folk jag länge tänkt att jag ska kontakta. Fantastiskt när någon tar initiativ till det :)” – Representant från idéburen sektor.

Ett stort tack till de aktörer som medverkade i “Koalition för ung innovationskraft”:

  • AFRY, Malmö
  • Brevvännerna, Lund
  • Boost By FC Rosengård, Malmö
  • Borås stad
  • Coompanion, Leksand
  • Innovationsplattform Borås NATSAM
  • Jönköping University
  • Malmö stad
  • NetPort Science Park, Karlshamn
  • Olofsson Travel & Consulting AB, Göteborg
  • PE Teknik och Arkitektur & Sustianable Future Hub, Lund
  • Schvung, Karlshamn
  • SoPact Lunds universitet, Helsingborg
  • Stockholms stad
  • Tillsammans i Förening, Malmö
  • Trygg Rätt, Helsingborg
  • Unga Rörelsehindrade, Stockholm
  • Youth 2030, Stockholm

Mer information om koalitionskonceptet
Har du frågor om Koalitionskonceptet? Eller är du intresserad av att vara med i en framtida koalitionsbildning? Tveka inte att höra av dig till oss på Mötesplats Social Innovation: socialinnovation@mau.se.

Innovation för att motverka våld i hemmet får Göran Bredinger-stipendium

Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, grundare till Brightact.

Den nya appen Brightact skapades som ett svar på coronapandemin och det ökade våldet i hemmen. Appen samordnar stöd för att hjälpa våldsutsatt och rädda liv. De två grundarna Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson tilldelas årets Göran Bredinger-stipendium för arbetet med Brightact.

För sjunde året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet, i samarbete med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, ut till en ung samhällsentreprenör som på ett innovativt sätt bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Stipendiet på 50 000 kronor delas i år ut till Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, för Brightact, en app som utvecklades med start i mars.

– Det blev tydligt att samhället saknar samordning över organisationsgränser. Extra märkbart blev det för samordning av insatser för våldsutsatta, säger Elinor Samuelsson.

Våldet i hemmen ökar
Antal akuta samtal från kvinnor utsatta för våld av intim partner ökade med upp till 60 procent i Europeiska medlemsstater under april, jämfört med tidigare år enligt statistik från WHO. Bris rapporterar en 30-procentig ökning av samtal i april, där barn berättar om bråk och våld hemma.

– Ingen data finns idag som visar den större omfattningen av ökat våld i nära relation, i realtid, säger Elinor Samuelsson.

Svårt att koppla samman data
Det finns svårigheter med att utvärdera samhällets stöd och insatser till våldsutsatta då det idag inte är möjligt att koppla samman data på aggregerad nivå från olika myndigheter och samhällsaktörer som arbetar parallellt, eller i olika skeden, och samverkar kring våldsutsatta. För att ta fram evidens kring samverkan och insatsers effekt på kort och lång sikt, behövs mer omfattande dataunderlag.

– Ett sådant dataunderlag kan samlas in genom vår app vilket skulle vara av värde för kommuner och myndigheter vid kvalitetsuppföljning, samt möjliggöra forskning, säger Sofie Wahlström.

Samordnar hjälp och stöd
Appen för våldsutsatta samordnar hjälporganisationer och jourer i supportchattar, hjälp från advokater, mikro-utbildningar från organisationer och myndigheter, och kontakt till polis och socialtjänst. Från appen samlas anonym aggregerad data till kommuner och myndigheter för att bättre planera resurser och förutsäga ökat våld. Ett effektivt verktyg för kommuner och myndigheter att följa upp, arbeta med strategi, och förebygga våld i nära relation. I andra releasen kommer det även att finnas möjlighet till lagring av bevismaterial till polisanmälan.

Appen har vunnit flera tävlingar
Brightact har vunnit ett flertal tekniska tävlingar bland annat EU Kommissionens ‘EUvsVirus’ för att rädda liv under COVID-19 och är topplacerade i regeringens ‘HacktheCrisis’. Nu får de alltså Göran Bredinger-stipendiet 2020, som delas ut i samband med Social Innovation Summit:

– Stipendiet betyder mycket för oss då det möjliggör att få korrekta avtal på plats med stöd av jurister, både för hur vi hanterar data på ett säkert sätt, avtal för kommande kunder utifrån tjänster vi levererar och i enlighet med personuppgiftslagen. Vi avser även att finansiera molnlösningar för att kunna göra appen tillgänglig, säger Elinor Samuelsson.

Juryns motivering till årets stipendiat
Under Corona-pandemin har det blivit tydligt att samhället saknar samordning över organisationsgränser. Extra märkbart är det för samordning av insatser till våldsutsatta i nära relationer. Antalet akuta samtal från kvinnor utsatta för våld i hemmet och samtal från barn som berättar om bråk och våld hemma har ökat markant under pandemin.  

Årets Göran Bredinger-stipendiat, BrightAct har som första syfte att hjälpa personer utsatta för våld i nära relationer i Sverige och globalt. De gör det genom att effektivisera och samordna stöd och insatser som kan ge utsatta personer tillgång till viktiga sociala skyddsnät. BrightActs grundare Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, är engagerade och motiverade sociala entreprenörer som på kort tid, med innovativt globalt samskapande har utvecklat omtänksam teknologi paketerad i en app, som lanseras under våren 2021. Redan nu visar pilotprojekt på stor potential för BrightAct att bidra till att lösa flera av samhällets utmaningar när det gäller våld i nära relationer och samordning av resurser.

Juryn består av:
Anders Norman, tidigare VD Almi Skåne
Eva Engquist, Tidigare Ordförande Form/Design Center
ran Bredinger, Stipendiets grundare, VD Dieden Group AB
Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation
Åsa Skogström Feldt, Manager IKEA Social Entrepreneurship

Fakta Göran Bredinger-stipendiet
Göran Bredinger-stipendiet initierades 2014 av Göran Bredinger, prisbelönt entreprenör som är VD för Dieden Group AB. Stipendiet är ett samarbete med Mötesplats Social Innovation och kommer att delas ut under tio år, fram till 2024.

Tidigare års stipendiater har varit Jonatan Persson från Helios Innovation, Henning Gillberg från RepameraHanne Pålsson med trygghetslarmet Vevios, Joel Holmberg med Resledaren, Kristoffer Persson med Studentvikarie och Sara Magnusson med Experimentfabriken.

Barns delaktighet fokus under Social Innovation i Norr

Barns och ungas inflytande, barnfattigdom och barns rätt till lek var några av programpunkterna under årets upplaga av Social Innovation i Norr som Umeå universitet arrangerar. Med bland andra UNICEF och Real Play Coalition genomfördes konferensen för första gången helt digitalt.

Den 7 oktober gick den årliga konferensen av stapeln för fjärde året i rad. Förutom att den för första gången genomfördes digitalt var det också första gången den gjordes på ett specifikt tema: social innovation för barn och unga.

– Vi valde det här temat för att barnkonventionen blev lag i år. I dialog med med våra samarbetspartners Umeå, Skellefteå och Luleå kommuner kom vi fram till att konferensen skulle fokusera på hur vi tillsammans kan utveckla goda samhällen för barn och unga, säger Anna Sandström Emmelin vid Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet och nodansvarig för Mötesplats Social Innovation region Umeå.

Umeå universitet är en del av den nationella kunskapsplattformen Mötesplats Social Innovation. Tillsammans med en rad andra universitet vill lärosätet möjliggöra nya lösningar på samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet strävar bland annat efter att sprida kunskap och att skapa mötesplatser för olika samhällsaktörer. Konferensen Social Innovation i Norr är en av de mötesplatser som arrangeras.

I vanliga fall brukar konferensen alternera mellan Västerbotten och Norrbotten, men i år med talare på länk och besökare bakom skärmen som hade möjlighet att ställa frågor live via ett formulär.

– Det känns väldigt kul att vi har kunnat genomföra den här dagen digitalt på ett så pass lyckat sätt, där vi kunnat erbjuda publiken intressanta talare och goda exempel som förhoppningsvis inspirerat till fortsatt utveckling av social innovation för barn och unga, säger Martin Englund, en av arrangörerna av konferensen.

Viktigt att låta unga komma till tals

Det var 140 anmälda från olika samhällssektorer och ett av konferensens syften är just att det ska vara en sektorsöverskridande mötesplats. Dagen präglades av hur olika aktörer i samhället kan låta barn och unga få komma till tals och ge sitt inflytande i diverse frågor – från hållbarhetsarbete till stadsplanering. Att vuxna gärna pratar om barn istället för med barn verkar vara ett återkommande problem.

Annika Egan Sjölander, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, var en av talarna under konferensen.

– Man påminns av att perspektivet barn och unga är något vi i vuxenvärlden är allt för dåliga på.

Hon är en av tre redaktörer för forskningsantologin “Social innovation för att möta samhällsfrågor och globala hållbarhetsmål” som planeras att ges ut år 2021. Den ska på ett lättfattligt sätt presentera svensk forskning och kunna användas av de som arbetar praktiskt med social innovation.

Barn delaktiga i forskning

Under konferensens senare del höll Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet tillsammans med Linda Gustafsson från Umeå kommun, ett pass om barnfattigdom. Malin Eriksson har gjort en studie på detta och menar att barn även i forskningens värld sällan får komma till tals.

– Barns perspektiv och röster saknas i mycket av forskningen som görs på de här områdena. Men vi gjorde en kvalitativ forskningsstudie i samarbete med Kulturverket och två mellanstadieklasser i Umeå kommun där barnen fick vara delaktiga, berättar hon under konferensen.

Fotografier av positiva miljöer ställs ut

Hon berättar också att totalt 39 barn från två olika stadsdelar fick varsin digitalkamera och att deras uppgift blev att fotografera positiva miljöer. Resultatet visar att det finns socioekonomiska skillnader och ett behov av att säkerställa alla barns tillgång till hälsofrämjande platser samt att inkludera barns syn i planeringen. Just nu går detta att ta del av i utställningen Trygga platserpå Västerbottens museum.

Många barn drabbade av coronapandemin
Förutom forskare, kommunrepresentanter och andra samhällsaktörer så deltog också UNICEF’s generalsekreterare Pernilla Baralt som avslutande talare på konferensen.

– Kreativitet, deltagande och att alla röster måste få höras är något jag brinner väldigt mycket för. Den här konferensen som kopplar det sociala med innovation är mitt i prick för mig, berättade Pernilla Baralt som en inledning på sitt tal.

Hennes tal följdes sedan bland annat av hur barn runtom i världen drabbats av coronapandemin – inte minst de barn som inte har tillgång till uppkoppling.

– 1,6 miljarder barn drabbas av skolnedstängning i och med det här och en av fem barn har inte en digital uppkoppling. Barns rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna.

Om Social Innovation i Norr

Social Innovation i Norr arrangeras i samarbete mellan Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt Coompanion och kommunerna i Umeå, Skellefteå och Luleå.  För dig som önskar ta del av konferensen i efterhand går det fortfarande att registrera sig via http://socialinnovationinorr.se/ för att ta del av de delar av konferensen som spelades in.

”Idrott – ett verktyg för goda relationer och social hållbarhet”

Idrott är inte bara ett mål i sig, utan också ett viktigt medel för att skapa integration och social hållbarhet. Det var temat för ett webbinarium som arrangerades av Mötesplats Social Innovation 13 oktober. 

Förr var idrottsrörelsens främsta mål att främja folkhälsan – idag är uppdraget bredare än så: Idrotten ska omfatta alla, främja integration och gärna hitta nya vägar till nya grupper. Men hur ser förutsättningarna ut för att bedriva socialt entreprenörskap inom idrotten?

Den frågan har universitetslektor Daniel Bjärsholm, verksam vid Linnéuniversitet, utforskat i sin avhandling som lades fram tidigare i år.

– Det finns ett allt tydligare fokus på idrottens sociala och samhälleliga effekter och vi ser också att politiken har också skapat incitament för idrottsförbund och föreningar att bli mer socialt inriktade. Idrotten blir på så vis ett medel och inte ett mål, säger han.

Inspirerar i utsatta områden

Under webbinariet lyftes tre exempel på verksamheter som på olika sätt kombinerar idrott med social hållbarhet. Fredrik Stengarn, ordförande i KIF Örebro DFF, berättade om hur föreningen jobbar med att ta socialt ansvar genom att bland inspirera tjejer i socioekonomiskt utsatta områden till att spela fotboll.

– Vi har jobbat allt mer strukturerat med sociala frågor och demokratifrågor de senaste tre åren. Det ligger i en fotbollsklubbs DNA att man vill bidra till samhällsnytta – och det känns dessutom bra i magen, säger han.

Unnur Tryggvadottir, biträdande verksamhetschef på ungdomsarenan Tegelbruket i Örebro, berättade om hur Tegelbruket arbetar med att nå unga som inte deltar i organiserad idrott på traditionella vis.

– Vi har låga trösklar och hög tillgänglighet. En stor vuxennärvaro och att skapa relationer och tillit är huvudfokus. Idrotten blir ett verktyg för att skapa relationer och tillsammans bygga ett gott samhälle med social hållbarhet, säger hon.

Möta en vuxenvärld som inte dömer

På småländska Visingsö jobbar Rickard Strandberg som ordförande i Visingsö AIS, en förening som fokuserar på att göra samhällsnytta genom att en fysisk mötesplats, Brahevallen. Där tränar lokalbefolkningen sida vid sida med elever från den internationella folkhögskolan – och unga män som dömts till slutenvård och bor på öns ungdomshem.

– Vi jobbar inkluderande och välkomnande, ingen bryr sig om vilken kriminalitet som finns i bakgrunden. Det handlar om demokrati och om att möta en vuxenvärld som inte är fördömande, säger han.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Mötesplats Social Innovation representerar Sverige inför nytt europeiskt kompetenscentrum

MSI är en kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer. Varje år samlas flera hundra personer på konferensen Social Innovation Summit. Bilden är från SI summit 2019.

Svenska ESF-rådet har utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att företräda Sverige inför Europeiska kommissionens utlysning om kompetenscentrum för social innovation. 

– Vi måste tillsammans arbeta för att lösa olika utmaningar i samhället, i Sverige, Europa och övriga världen. Samarbeten över sektorsgränserna och sociala innovationer ökar förmågan att agera och möjligheterna att skapa ett inkluderande och socialt hållbart samhälle, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Det helt nya europeiska kompetenscentret skapas för att främja social innovation då kommissionen sett att det arbetas för lite med detta. För att belysa och höja upp frågan har kommissionen lyst ut 5 miljoner Euro där internationella nätverk som arbetar med sociala innovationer kan söka pengar för sin verksamhet. Socialfonden i olika länder får själv avgöra om de ska vara med som myndighet eller låta annan aktör representera landets intresse i frågan. Sverige har valt att utannonsera detta till befintliga nätverk och av de tre bidrag som kom in valdes MSI.

– Samtliga sökande visar på gedigen erfarenhet och kunskap inom social innovation. Vi bedömer att Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bäst beskrev hur de tänker växla upp sin verksamhet som nationell organisation och ingå i konsortium inom Europa, säger, säger Emma Henningsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet.

En samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform
Mötesplats Social Innovation (MSI) har sedan 2010 varit en samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform i Sverige för social innovation. De arbetar med att skapa mötesplatser för samverkan, nätverkande och gemensamt lärande inom social innovation. Genom olika slags möten och arenor som exempelvis den stora konferensen Social Innovation Summit samlar MSI aktörer inom akademi, myndigheter, företag, kommuner, regioner och idéburna organisationer, som alla vill bidra till att lösa olika samhällsutmaningar.

– Positivt för Svenska ESF-rådet i sammanhanget är att om ansökan godkänns av kommissionen kan MSI stödja kommande projektägare med rådgivning, vägledning och utbildning samt organisering för möjlig finansiering från ESF+ och EaSI , säger Håkan Forsberg, tf generaldirektör Svenska ESF-rådet.

Bildar nationellt partnerkonsortium
Numera finns MSI vid fem lärosäten över hela landet, från Malmö universitet i söder, Jönköping University, Örebro universitet, till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i norr. Tillsammans med Reach for Change och Inkludera bildar MSI nu ett nationellt partnerkonsortium, med MSI vid Malmö universitet som huvudsökande.

– Att få förtroendet från Svenska ESF-rådet att företräda Sverige för kunskaps- och kompetensutveckling av sociala innovationer i Europa är en ära och en fantastisk fortsatt möjlighet för oss att ytterligare utveckla och professionalisera vår redan etablerade plattform, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI.

Nästa steg gå med i europeiskt konsortium
Nästa steg är att MSI ska ingå i ett europeiskt konsortium. Godkänner EU-kommissionen ansökan kommer MSI fungera som nationellt kompetenscentrum för social innovation och särskilt stödja innovativa projekt och myndigheter inom ESF/ESF+.  Det innebär att MSI kommer bidra med sin specialistkunskap och arbeta vidare med information, rådgivning, vägledning och utbildning samt med samverkan, nätverksbyggande och ömsesidigt lärande om social innovation, nationellt och i Europa.

Kontaktpersoner MSI:
Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI, hanna.sigsjo@mau.se
Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och vicerektor Malmö universitet, charlotte.ahlgren.moritz@mau.se
alt. 040-6657346

Kontaktpersoner Svenska ESF-rådet:
Susanna Holzer, analytiker, susanna.holzer@esf.se alt. 08-57917112
Emma Henningson, nationell samordnare, emma.henningsson@esf.se alt. 026-542688

Svenska ESF-rådet
Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.  Verksamheten spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådets uppgift är att förvalta Europeiska socialfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). Det innebär att de utlyser projektmedel och följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Nytt nätverk samlar företag som jobbar för en bättre värld

Fredric Öjebrandt och Pia Ridderby Impact Network

Impact Network – så heter  det nya nätverket i region Örebro, för sociala bolag och entreprenörer som jobbar för att göra skillnad och bidra till en bättre värld.

– Vi vill skapa en krockyta där man kan utbyta erfarenheter och boosta varandra, säger Fredric Öjebrandt på Creative House.

Impact Network är ett nätverk och en mötesplats för hållbara affärsmodeller, cirkulär ekonomi och socialt entreprenörskap. Här kan du läsa mer om Impact Network.

Impact Network är ett samarbete mellan Örebro universitet, Mötesplats Social Innovation, Creative House och SE Forum. Syftet med nätverket är att samla entreprenörer och bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi ser att det växer fram allt fler bolag som jobbar för social eller klimatmässig hållbarhet och vill bidra till någon form av världsförbättring. Vi vet också att många känner sig ensamma med sina utmaningar, säger Fredric Öjebrandt på Creative House, som är en hubb för startups och företag i Örebro.

– Det känns riktigt bra att kunna möjliggöra starten av detta nätverk genom Vinnova-projektet Mötesplats Social Innovation och där vi som lärosäte bygger upp en regional kunskapsnod kring social innovation och socialt entreprenörskap. Det är kreativa lösningar som kan hjälpa oss att lösa de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Pia Ridderby enhetschef vid Örebro universitet.

“Sociala företag kräver annan typ av rådgivning”

Förra veckan smög nätverket igång med sin första träff, där ett mindre antal entreprenörer bjudits in till att bland annat lyssna till Ruth Brännvall, grundare och vd på Impact Invest, ett företag som jobbar med rådgivning och investeringar till bolag med positiv samhällspåverkan.

– Många socialt motiverade entreprenörer känner sig inte hemma i traditionella startup-miljöer eller i det vanliga innovationssystemet, där det ofta är ensidig fokus på att skapa jobb och tillväxt.

Hon menar att det krävs en annan typ av rådgivning för att växa som bolag när man startats i syfte att fixa ett socialt eller miljömässigt problem.

– Det handlar ofta om komplexa affärsmodeller där man behöver samarbeten för att komma vidare. Det är viktigt att entreprenörer har en mötesplats där man delar samma utmaningar, och det har vi sett ett behov av i Örebro, säger Ruth Brännvall.

Nästa träff inom nätverket kommer att bli den 9 november. Det blir ett fysiskt möte på Creative House, där man äter lunch tillsammans, pratar om sina case och samtidigt får chans att lyssna till en inbjuden gäst.

–  Alla entreprenörer som har en bolagsidé med en hållbar affärsidé, gärna inom cirkulär ekonomi, social innovation eller socialt entreprenörskap är varmt välkomna, säger Fredric Öjebrandt.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Mattias Dyrvik

Ny undersökning ska bidra till kunskap om socialt företagande

Banner för European Social Enterprise Monitor. Hjälp oss att hjälpa er! Delta i undersökningen.

För att stimulera socialt företagande behövs mer kunskap om hur förutsättningarna för att driva sociala företag ser ut i Sverige och Europa. Därför genomförs nu undersökningen European Social Enterprise Monitor för första gången i åtta länder. Mötesplats Social Innovation leder arbetet i Sverige.

Undersökningen riktar sig till sociala entreprenörer som skapar innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Gemensamt för dessa företagare är att ekonomisk inkomst ses som ett medel, inte enbart ett mål.

Resultaten kommer användas för att få politiker, finansiärer och beslutsfattare att bättre förstå utmaningar och behov hos sociala entreprenörer så att bättre regelverk, stödåtgärder och finansieringsmöjligheter kan möjliggöras. I Sverige såväl som Europa.

– Vi behöver mer kunskap och information om vilka möjligheter och hinder sociala företag upplever. Tillväxtverket är särskilt intresserade av resultaten från undersökningen, säger Lina Palmer, nationell samordnare, Mötesplats Social Innovation.

Euclid Network, som är ett europeiskt nätverk med medlemmar från över 20 europeiska nätverk för sociala entreprenörer, forskningsinstitutioner och universitet, har tagit initiativet till undersökningen som under hösten 2020 genomförs i åtta europeiska länder. I Sverige leds arbetet med undersökningen av Mötesplats Social Innovation, med finansiering från Vinnova.

Läs mer om och delta i undersökningen

”Samhället har inte tagit ansvar”

Digital uppkoppling

Shopping, bankärenden, myndighetskontakter och socialt umgänge – allt mer händer numera på nätet. Men med en ökad digitalisering växer också klyftan mellan digitala medborgare och de som inte har förutsättningar att hänga med.

– Det är väldigt stigmatiserande att inte vara en del av det digitala samhället. På 1960-talet tog samhället ansvar för att alla medborgare skulle ha tillgång till en fast telefon, men idag tar vi inte det ansvaret, säger Stefan Johansson, teknologie doktor och verksam på Begripsam AB.

I veckan medverkade han på ett webbinarium om digital inkludering som arrangerades av Mötesplats Social Innovation tillsammans med Partnerskapet för sociala innovationer, Region Örebro län, Örebro universitet och Jönköping University.

Äldre, personer i socialt utanförskap eller hemlöshet, folk på landsbygden utan tillgång till bra uppkoppling och personer med funktionsvariationer var några av de grupper som lyftes. Utmaningarna handlar både om hur de digitala tjänsterna är utformade och om att ha tillgång till rätt verktyg.

Här behöver en samverkan mellan både myndigheter, kommuner, civilsamhället och de som designar tekniska lösningar, konstaterade flera av de medverkande.

– Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter att till exempel kunna studera på distans, gå på möten utan att behöva gå till en lokal eller att få hjälp och stöd genom appar eller andra digitala plattformar – om det finns en klok designer i bakgrunden som ser till att de är användbara för alla individer. Har samhället bestämt att det ska ha det på det här viset får man se till att alla ska med, säger Lotta Karlsson-Andersson, vd på stiftelsen Activa.

Mer information:
Presentationsbilder webbinariet digital inkludering 28 september 2020 Örebro

Se hela webbinariet via Youtube

Så skapar vi socialt hållbara transporter

Fler perspektiv behövs i arbetet med transportsystemet för att uppnå social hållbarhet. Det menar Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet och forskningscentrumet K2. Den 6 oktober anordnar Mötesplats Social Innovation webbinariet Hållbar mobilitet för barns rörelsefrihet.

Brist på tillgång till transporter och kollektivtrafik bidrar till social exkludering och segregering. Vissa grupper, de priviligerade, i samhället kan styra över sin mobilitet. Andra, de mest utsatta och ekonomiskt svaga, som till exempel bor i en förort till Stockholm eller Göteborg eller på landsbygden har komplicerade resvägar till arbete, skola och aktiviteter. De kan inte välja, de är beroende av kollektivtrafiken och måste sätta av mycket tid för sitt resande.

– Orättvisorna i transportpolitiken blir väldigt konkreta och tydliga när det inte finns bussar eller tåg i vissa orter, stadsdelar eller områden.

– För att ta ett exempel placeras unga hbtq-migranter i flyktingboenden på landsbygden där det inte finns kollektivtrafik. De kan inte söka sig till sina sociala sammanhang och blir på så sätt dubbelt exkluderade, säger Christina Lindkvist.

Christina Lindkvist är Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi samt docent och biträdande professor i urbana studier vid Malmö universitet. Hon var med och byggde upp forskningscentrumet K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Nu fokuserar hon, tillsammans med Chiara Vitrano, på rättvis kollektivtrafik och bland annat kollektivtrafiken för boende i Bunkeflostrand och Lindängen. Med forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, forskar hon om tillgänlighet i mer glesbebyggda områden. I höst utkommer hon tillsammans med Malin Henriksson, forskare vid VTI, med antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet. I boken skriver forskare vid VTI, Malmö universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, om sociala perspektiv på transporter.

– Att ha ett socialt rättviseperspektiv i transportplaneringen innebär att man utgår från de som har det svårast. Det kan handla om linjedragningar, turlistor, prismodeller och kompletterande serviceutbud, säger Christina Lindkvist.

Flera förändringar behövs
Det finns flera utmaningar och krävs flera förändringar för att åstadkomma socialt hållbar mobilitet. För det första behövs synen på kollektivtrafik, på resenärer och tillgänglighet förändras. Är kollektivtrafik en kollektiv nyttighet eller en konsumtionsvara? Är resenärer kunder eller medborgare?

– Transportpolitiken har en inbyggd logik där de välförsörjda premieras. Den byggda miljön kräver att människor ska kunna flytta på sig i vårt samhälle.

– Det finns också ganska starka värderingar kopplat till mobilitet. Att kunna resa, vara mobil, flyttbar har starka positiva konnotationer. Vi ska kunna resa långt, vara på språng. Det är sammanvävt med en idé om framsteg, utveckling och framgång. Medan att vara platsbunden, immobil nästan innebär att vara bakåtsträvande och gammeldags, säger Christina Lindkvist. Men det är spännande nu eftersom coronapandemin har gjort att vårt resande förändras fortsätter hon.

Transportplaneringen behöver kompletteras med nya perspektiv
För det andra behöver den konventionella transportplaneringen kompletteras med andra perspektiv, kunskap och metoder. Kvalitativa analyser av transportsystemets betydelser behöver ”översättas” så att de blir användbara på likande sätt som kvantitativa mått och beräkningar och fler grupper behöver inkluderas i samråd och bli lyssnade på.

– Transportsektorn är mycket teknisk, men de börjar få in samhällsvetenskapliga kompetenser och andra perspektiv. Det är också viktigt att ta tillvara lokal kunskap om behov och önskemål, säger Christina Lindkvist.

Alternativa ekonomiska prismodeller
För det tredje behövs finansiering och ekonomiska prioriteringar ses över. Infrastrukturprojekt är dyra och kollektivtrafiken måste finansieras. Men det finns olika försök till nya sätt att se på kollektivtrafik. I Dunkirk har man exempelvis infört gratis kollektivtrafik och i Skåne har man provat gratis resekort till unga.

– Det borde finnas något sätt att göra prissättningen mer jämställd och rättvis, säger Christina Lindkvist.

Läs mer om och anmäl dig till webbinariet den 6 oktober

Läs mer om Christina Lindkvist