Göran Bredinger-stipendiet fyller tio år

Tillsammans med Göran Bredinger och Dieden Group AB delar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet sedan 2014 ut Göran Bredinger-stipendiet till en social entreprenör som bidrar till en samhällsutmaning. I år fyller stipendiet tio år.

För att möta komplexa och samhälleliga utmaningar behöver akademin, organisationer såväl som privata företag samarbeta och stödja nya idéer, sociala entreprenörer och sociala nystartade företag. Göran Bredinger-stipendiet grundades och instiftades av dåvarande Malmö högskola och Mötesplats Social Innovation i samarbete med Göran Bredinger 2014.

– Mötesplats Social Innovations mål är att bredda kunskapen om vad social innovation är och visa på styrkan i sociala innovationer. Det är fantastiskt att i samarbete med Göran Bredinger kunna dela ut det här stipendiet, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande för Mötesplats Social Innovation och vicerektor vid Malmö universitet.

Sedan inrättandet av Göran Bredinger-stipendiet har nio unga företagare tagit del av stipendiet och fått möjlighet att utveckla sin idé och verksamhet. I år delas det tionde stipendiet ut till en social entreprenör som framgångsrikt har utvecklat och implementerat en innovativ lösning som direkt bidrar till en samhällsutmaning.

Tufft att starta ett företag och lyckas

Sedan starten 2014 har juryn fått uppskattningsvis 250 ansökningar, varav 9 vinnare valts ut. De flesta av stipendiaterna har lyckats och är nu livskraftiga företag. Juryn som består av sex kunniga och erfarna ledare inom olika områden, upptäckte eller pekade ut alla unga framgångsrika entreprenörer och deras start-ups i ett tidigt skede. Det är extremt tufft att starta ett företag och lyckas. Det är många som misslyckas i uppstartsskedet. Tiden efter att en affärsidé har testats på marknaden tills försäljningen kan finansiera fortsatt expansion kallas ”dödens dal”.

Humly det mest framgångsrika bolaget bland stipendiaterna

Alla vinnarna har en unik affärsidé och personliga egenskaper men det alla stipendiater har gemensamt är timing, entreprenörsanda och att de löser ett samhällsproblem. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin kom på idén Studentvikarie, nuvarande Humly, och belönades med Göran Bredinger-stipendiet 2015. Humly har varit oerhört framgångsrikt, som den största leverantören av pedagoger på den svenska marknaden. Just nu expanderar de i England och går mot en omsättning på 350 miljoner svenska kronor i år.

– Humly är det mest framgångsrika bolaget under den tioåriga stipendietiden med en otrolig entreprenörsresa från bolagsstarten 2015 till att idag vara ett framgångsrikt tillväxtföretag med stark marknadsposition, säger Göran Bredinger.

– Det som gör att Humly lyckats så väl är för det första deras framgångsrika affärsmodell. För det andra är Kristoffer och Gustav mycket ambitiösa och målinriktade entreprenörer som har lyckats bygga ett starkt team med engagerade medarbetare. Slutligen är själva produkten i sig också unik, säger han.

App som stöttar våldsutsatta

Ett andra exempel är Sofie Wahlström, medgrundare till BrightAct, som av Dagens industris Di Digitals läsare röstades fram till årets viktigaste kvinnliga grundare 2022. Tillsammans med Elinor Samuelsson har hon skapat appen BrightAct som ett svar på coronapandemin och det ökade våldet i hemmen. Appen samordnar stöd för att hjälpa våldsutsatta och rädda liv. Ett tredje exempel är Daniel Vaknine och Måns Skogman med visselblåsarfunktionen Visslan som utsågs till stipendiater 2021 och som tiodubblat sin kundbas sedan förra året.

Dags att söka årets stipendium

Nu öppnar årets omgång och ansökan till Göran Bredinger-stipendiet. Förutom prissumman på 50 000 kr får stipendiaterna ett års mentorskap av Göran Bredinger, själv flerfaldigt prisbelönt entreprenör med ett stort och värdefullt nätverk.

– Det som är så fantastiskt med vårt stipendium är inte bara prissumman, som såklart är välkommen för unga entreprenörer, utan att det kommer med ett mentorskap av Göran Bredinger. Hans breda nätverk där han kan öppna dörrar och se möjligheter och hans långa erfarenhet som serieentreprenör är oerhört värdefullt för våra stipendiater, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och ansök senast 30 september
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med tre av stipendiaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

MSI deltar i mobilisering av aktörer för att stärka den sociala väven i byggd miljö

Den sociala väven

I impact innovation projektet Den sociala väven samarbetar Mötesplats Social Innovation med RISE, Fastighetsägarna och A beautiful soup genom att mobilisera aktörer som vill arbeta för socialt värdeskapande i byggd miljö.

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för livsmiljöer med god social hållbarhet i våra samhällen? Hur kan vi tillsammans bygga en väv av platser där människor kan leva det liv de själva vill leva? En väv av platser som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Detta utforskar aktörerna och deltagarna i föreberedelseprojektet Den sociala väven, som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas, satsning på innovationsprogram Impact innovation.

Dagens utmaningar kräver nya sätt att väva samman individer, grupper och aktörer för att skapa bestående värden, som i sin tur kommer att kräva förändringar på systemnivå. För att bygga ett hållbart samhälle där alla kan hitta en plats och ett socialt sammanhang behövs kunskap om vilka system som behöver förändras. Här måste aktörer och organisationer från olika branscher och sektorer arbeta gränsöverskridande och dela kunskap, erfarenheter och idéer.

– Det känns fantastiskt att mobiliseringen är igång och att så många vill vara en del av vårt arbete! Det behövs verkligen ett innovationsprogram som grundar sig i social hållbarhet, vilket är unikt för vårt projekt, säger Magnus Johansson, senior forskare vid RISE Research Institutes of Sweden och medlem i projektgruppen.

Mötesplats Social Innovation bidrar med kompetens om samskapande processer och specifikt med Koalitionsmodellen, som är en mötesmodell där syftet är att skapa förståelse och dela kunskap genom att samla aktörer från samtliga sektorer. Koalitionsmodellen är uppdelad i fyra delar och går ut på att skapa förståelse om vilka systemförändringar som behövs och dela kunskap om hur detta kan ske.

– Vi vill stärka det civila samhällets förmåga att utveckla och förvalta attraktiva samhällen genom att driva processer som samlar en mångfald av medborgare och aktörer. Tillsammans kan vi utveckla nya innovativa samverkansformer med fokus på idéer som främjar social hållbarhet i byggd miljö, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation och medlem i projektgruppen.

Läs mer om Koalitionsmodellen och arbetssättet i Den sociala väven: https://socialinnovation.se/koalitionsmodellen/

Läs mer om Den sociala väven: https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/den-sociala-vaven

Läs mer om Impact innovation: https://impactinnovation.se/

Kultur på recept en social innovation inom vården

Illustration kultur på recept
Kultur på recept är ett program där primärvårdspatienter får delta i kulturaktiviteter inom ramen för vården. I Malmö testar och utvärderar Region Skåne programmet. Frågan är hur Kultur på recept kan användas av fler kommuner och på lång sikt som vård- och hälsoinsats.

Kultur på recept (KuR) är ett program där primärvårdspatienter får utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor, cirka två timmar per gång. I Malmö startade det som ett pilotprojekt 2020 i primärvården och är numera ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024.

Vuxna patienter med psykisk ohälsa såsom stress, ångest och mild till måttlig depression samt personer som löper risk för social isolering eller ensamhet får delta i Kultur på recept. Kultur på recept faller inom ramen för sociala remisser vilket möjliggör för vårdgivare inom primärvården att hänvisa människor till aktiviteter utanför sjukvården. Sociala remisser strävar efter att ta hänsyn till individens behov på ett holistiskt sätt.

En rad aktiviteter erbjuds och genomförs inom programmet i Malmö. Malmö Museum och Malmö Konstmuseum arrangerar rundturer och praktiska workshops, Malmö Stadsarkiv håller i stadsvandringar, på Malmö Opera och Malmö Live får deltagarna lyssna på musik och delta i olika musikaktiviteter, Kollaborativet erbjuder scenkonstupplevelser, Malmö Stadsbibliotek håller i shared reading där deltagarna får läsa tillsammans medan Malmö Konsthall och Form/Design Center ger guidade utställningar och workshop.

Motivation och välbefinnande stärks liksom sociala relationer

Halvvägs i forskningsprojektet visar resultaten av Kultur på recept på en god effekt hos deltagarna.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

Behövs fler verktyg inom vården

Flera aktörer som deltar i Kultur på recept vittnar om behovet av fler verktyg inom vården för att möta psykisk ohälsa.

– Det finns ett stort inflöde av patienter med psykisk ohälsa till vården. En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger Sofia Carlin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket KuR gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

Deltagare ett steg vidare genom nya kontakter och intressen

Även Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator, Viktoria Vård & Hälsa, ser ett behov av ytterligare verktyg att använda i mötet med patienterna.

– Det behövdes ett verktyg som tar patienterna ett steg ut från vårdcentralen. För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att KuR-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger Yvonne Lindberg.´

Samarbeten mellan aktörer behövs

Lisa Flinth (L), ordförande Primärvårdsnämnden, Region Skåne, säger att primärvården ska bli navet i sjukvården.

– Vi måste möta den lätta och medelsvåra psykiska ohälsan. För detta behöver vi fler verktyg för att se hela människan och vi behöver samarbeta med fler aktörer, framför allt civilsamhället. Samverkan kan inte nås via en genväg utan det som krävs är att vi sätter oss ner och pratar med varandra. Då får vi kunskap om varifrån sjukvården kan få hjälp ifrån. Då kan kultur bli ett verktyg, säger hon.

Marcus Laurin är projektledare för Kultur på recept i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör.

– Något som är viktigt att tänka på när man skapar ett KuR-program, är att arbeta med låga trösklar. Det ska bygga på frivillighet, aktiviteterna ska vara i deltagarnas geografiska närhet och programmet ska ge deltagarna möjlighet att upptäcka det lokala kultur- och föreningslivet, säger han.

Fakta Kultur på recept i Malmö:

Forskningsprojektet om Kultur på recept inom Region Skåne pågår fram till sommaren 2024. 15 vårdenheter och 9 kulturaktörer medverkar för närvarande och hittills har 63 patienter genomfört programmet. Förhoppningen är att nå över 100 deltagare vid projektslut juni 2024. Medianåldern är just nu 58 år och medelåldern 57 år, den yngste som deltagit är 25 år och den äldste som deltagit är 81 år.

Den 25 april genomfördes ett halvtidsseminarium om forskningsprojektet KuR där Mötesplats Social Innovation (MSI) deltog.

Läs mer om KuR i Malmö:

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/kultur-och-halsa/#181716

De vill skapa hållbarhet på flera plan

Duncan Levinsohn och Bernt-Arne Winberg

Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken. 

 I den privata sektorn har man större möjlighet att påverka hur organisationens resurser används så att de matchar ägarens värderingar och passion.
– Denna möjlighet använder småföretag mycket mer än vi anar. Hagagruppen är ett bra exempel på det genom att de tar ansvar för sociala och miljömässiga värden, både i bygden och hos utländska leverantörer, säger Duncan Levinsohn.  

 Anpassar arbetsuppgifter efter förutsättningar

– Det är problematiskt att så många i Sverige står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket vi också märker av i en liten ort som Bottnaryd, säger Bernt-Arne Winberg som driver Hagagruppen tillsammans med sin fru Gerd Winberg. Ett arbete är många gånger nyckeln för att etablera sig och inkluderas i samhället och vi vill använda vårt företag till att ge människor en chans att skapa ett bra liv här. Personalgruppen består av människor från olika länder, flera har börjat arbeta hos oss under sin första tid i Sverige.   

– Vi försöker anpassa arbetsuppgifterna efter medarbetarnas förutsättningar och har en fantastisk och lojal arbetsgrupp, fyller Gerd i. En av nyckelpersonerna hos oss är analfabet och under åren har vi även haft flera medarbetare med funktionsvariationer.  

Osynlig överlåtelse bromsar djupare förändring

Duncan Levinsohn har genom regelbundna djupintervjuer följt Hagagruppen under många år. Han har följt processen där ledningen inledningsvis experimenterat lite försiktigt, till att idag driva en tydlig linje med mer självförtroende och stolthet.
– Inom coaching och forskning finns begreppet Immunity to Change. I teorin noterar man att det som många gånger bromsar djupare förändring är en ”osynlig överlåtelse” till en annan prioritering än den man påstår sig följa. I traditionella företag finns det oftast en osynlig och outtalad överlåtelse till en prioritering av vinst i alla lägen. Det som man inte är medveten om är svårt att ändra på, så det är först när man vågar identifiera och ifrågasätta denna del av företaget, som man kan åstadkomma större förändringar, säger Duncan Levinsohn.

Hagagruppens målsättning är att använda 10 procent av vinsten för att bidra till att bygga ett gott samhälle, så som företagets ambition kring ett gott samhälle ser ut.
– Vi investerar i föreningslivet i Bottnaryd och i biståndsverksamhet i utvecklingsländer, säger Bernt-Arne Winberg. Miljöfrågan är också viktig och vi försöker genom vårt sätt att driva företag bidra med det som vi kan. Vi har långsiktiga samarbeten med få leverantörer och ställer krav på att deras anställda ska ha schysta arbetsvillkor och jobba med bra material.
– För att vara med och lyfta frågan om pollinering och den biologiska mångfalden i närmiljön samarbetar vi med en biodlare och betalar honom för att ha bisamhällen på industrimarken här, säger Gerd Winberg. Vi köper honung av biodlaren och ger bort till kunder som give-aways. Det brukar direkt leda in samtalen på hållbarhet och andra dimensioner av företagande som vi tycker är viktiga. 

Fler dimensioner av entreprenörskap

Som forskare hjälper Duncan Levinsohn till att sprida goda idéer och exempel som annars riskerar att förbli okända eller får begränsad spridning.
– Bernt-Arne träffar ibland mina studenter på Internationella Handelshögskolan, och jag märker att hans synsätt på företagande ibland provocerar studenterna eftersom det inte är det förväntade, säger Duncan Levinsohn. 

– Genom att visa exempel på olika sätt som företag arbetar på, vill jag inspirera både studenter och företagsledare till att våga ta nya initiativ inom social innovation. Som forskare i hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att entreprenörer vågar sticka ut och följa sitt hjärta. Om man vågar driva sitt företag utifrån fler dimensioner än enbart god lönsamhet kan entreprenörskap vara otroligt spännande, avslutar han. 

Läs mer om Hagagruppens fokusområden inom hållbarhet här.
Läs mer om Duncan Levinsohns forskning här.

Se filmen om Hagagruppen nedan:

 

 

Malin Lindberg ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet

Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet blir ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet. Hon kommer bland annat bidra till Mötesplats Social Innovations arbete som kompetenscentrum för social innovation i Europeiska socialfonden.

 

– Det är en ära att få vara en del av Malmö universitets inspirerande miljö för social innovation på en mer permanent basis. Jag ser fram emot många givande tankeutbyten om forskning och andra processer kring samskapande samhällsutveckling, säger Malin Lindberg.

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid forskningsämnet design på Luleå tekniska universitet. Hon är även affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet av att forska om utvecklingen av nytänkande, inkluderande och socialt hållbara lösningar på aktuella samhällsutmaningar inom arbetsliv, välfärd, stads- och landsbygdsutveckling. Med hjälp av en deltagande/interaktiv forskningsansats utvecklar hon ny kunskap tillsammans med samhällsaktörer från civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv.

Under tre år är Malin Lindberg nu anställd som gästprofessor på 25 procent, vid Institutionen för urbana studier, vid Malmö universitet.

Vad kommer du att fokusera på som gästprofessor?

– Jag hoppas bland annat kunna bidra till fortsatt kunskapsutveckling om hur social innovation kan leda till reell och hållbar samhällsförändring, så att det inte stannar vid tomtebloss. Till exempel vad som krävs för att tidsbegränsade projekt ska kunna leda till långsiktiga verksamheter som märkbart förbättrar människors livsvillkor.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet är kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden på uppdrag av Svenska ESF-rådet. Här kommer Malin Lindberg att bidra med att sammanställa och analysera lärdomar som görs i insatserna för att stötta innovationsprocesser i ESF:s projekt och program för ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

– Vi är glada att kunna utveckla forskningsanknytningen i vårt arbete genom att nu ha Malin Lindberg närmare knuten till oss. Vi hoppas också kunna stärka det nationella forskarnätverket i social innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Läs mer
Malin Lindbergs forskning i social innovation

Ny doktorandkurs om social innovation stärker nästa generations forskare

Mattias Berglund, Malin Lindberg och Linnea Lindemann.
Social innovation i teori och praktik – nytänkande vägar till inkludering och hållbarhet i organisationer och samhälle? Så heter en ny doktorandkurs om social innovation som samlat åtta doktorander från hela Sverige.

Bristen på doktorandkurser i social innovation var bakgrunden till att kursen startades.

– Det finns få svenska doktorandkurser om social innovation och därför kan det vara svårt för de doktorander som studerar området att orientera sig i den forskning som finns och hitta andra doktorander och forskare att tänka tillsammans med, säger Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet, där hon forskar om social innovation.

Flera lärosäten samarbetar om att genomföra doktorandkursen

Doktorandkursen har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte. Syftet med kursen är att ge en teoretisk bas inom social innovation till de deltagande doktorandernas avhandlingsarbeten.

– Vi hoppas att kursen ska ge deltagarna en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation, med koppling till olika teman som exempelvis hållbar utveckling, social inkludering och samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.

– Vi hoppas även att kursen ska vidga deras kontaktnätverk, både med varandra och med de seniora forskare som undervisar på kursen.

Kursen har samlat en bredd av doktorander från hela landet

Kursen har samlat åtta doktorander från sju olika lärosäten i hela landet. De är verksamma inom allt från socialt arbete till arkitektur och företagsekonomi, med fokus på bland annat matfattigdom, bostadsförsörjning och landsbygdstransporter.

Två av doktoranderna som deltar är Linnea Lindemann, doktorand vid Malmö universitet och Mattias Berglund, doktorand vid Mälardalens universitet.

– Jag valde att gå kursen för att utveckla ett teoretisk ramverk kring sociala innovationer. Kurslitteraturen bjuder på en bra blandning av teorier och kursens slutuppgift är fri i sin utformning, vilket innebär möjligheten att skriva fram allt från ett teoretiskt avsnitt till en mer undersökande text. Under kursen är diskussionen om välfärdsstatens roll och relationen till civilsamhället återkommande, vilket har gett mig idéer till min avhandling, säger Linnea Lindemann.

Linnea Lindemanns avhandling handlar om bostadsförsörjning och bostadsförsörjningsproblem utifrån ett välfärdsperspektiv.

– Jag berör bostadsprojekt som är exempel på sociala innovationer. De bedrivs av civilsamhället, och relationen mellan offentliga aktörer och civilsamhället är något jag undersöker utifrån ansvarsfördelning, säger hon.

Forskar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor

Mattias Berglunds forskning bedrivs via en delad tjänst som kommundoktorand vid Mälardalens universitet och som kommunstrateg med ansvar för social hållbarhet i Eskilstuna kommun. Hans avhandling handlar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor för att stärka innovationsförmåga. Många av dagens utmaningar som offentlig sektor står inför handlar om stora frågor som klimatet och segregation där ingen enskild aktör har ansvar för alla resurser eller möjligheter att enskilt lösa en fråga.

– Det saknas ofta en diskussion om aktörers förmåga, i mitt fall kommuners, att faktiskt kunna bemöta den här typen av utmaningar tillsammans med andra. Diskussionen handlar ofta om att innovation är lösningen och mindre om förutsättningar i de organisationer som behöver bli bättre på innovation, säger Mattias Berglund.

Doktorandkursen har stärkt deltagarna

Kursens inriktning på såväl teori som praktik passade Mattias Berglund perfekt och har stärkt honom i båda rollerna och sitt fortsatta arbete.

– Förståelsen för social innovation på ett teoretiskt plan hjälper min akademiska sida och särskilt fördjupningen i civilsamhället som arena för social innovation har varit extra värdefullt för mig i min roll som praktiker, säger han.

– Kursen gav mig en pusselbit som jag saknat för min egen förståelse av innovation, att social innovation handlar om de större frågorna med fokus på hållbarhet, av mer systemisk och aktörsövergripande karaktär. Ibland har det varit svårt att orientera sig inom innovation rent generellt då det kan vara allt från design av en befintlig, ganska avgränsad del av kommunal service till de stora samhällsutmaningarna och Agenda 2030.

– Att ha en grund i social innovation hjälper mig att lyfta blicken från enskilda satsningar eller fokus på innovationsprocesser till att landa tillbaka i själva syftet med min avhandling, att stärka kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor och stärkt innovationsförmåga. Det handlar mer om att ha kapacitet att delta, stötta samt dela ansvar och ägarskap i innovationsprocesser tillsammans med andra sektor om dom stora samhällsutmaningarna.

Även Linnea Lindemann kommer att använda kunskaperna i sociala innovationer i sitt avhandlingsarbete.

– Jag kommer använda forskning om sociala innovationer för att beskriva bostadsprojekten och den roll de spelar för välfärdsstaten. Jag tar med mig teoretiska ingångar från kursen, som jag kommer att applicera på min empiri och på synsättet på civilsamhällets roll i ett välfärdsperspektiv, säger Linnea Lindemann.

Framöver hoppas Malin Lindberg att doktorandkursen även kan ges och genomföras på engelska.

Fakta: Social innovation i teori och praktik
Doktorandkursen ”Social innovation i teori och praktik” har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte.

Läs mer om doktorandkursen.

Mötesplats Social Innovation får strategiskt uppdrag av ESF-rådet

Bild på man i en verkstad. Foto: Pexels Andrea Piacquadio

EU satsar på sociala innovationer. Svenska ESF-rådet har nu utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att bli stödfunktion för att främja effektiva och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Det strategiska projektet får 15 miljoner kronor under tre år.

– Det känns väldigt roligt att vi nu kan sätta igång denna satsning. Vi ser detta som ett viktigt verktyg för att stärka möjligheten till ett effektivt genomförande av programområdet sociala innovationer. För att främja en långsiktig och mer gynnsam miljö krävs ökad kunskap, och detta kan möjliggöra att på aggregerad nivå tillvarata projektresultat för långsiktig effekt och kapacitetsuppbyggnad. Vi kommer med spänning följa resultat och effekter från satsningen säger Jens Löf, chef för Nationella enheten, ESF-rådet.

Nytt programområde för social innovation i socialfonden

I det nya socialfondsprogrammet ESF+ finns ett tydligt fokus på social innovation, som eget programområde under programperioden 2021–2027. Programmet för ESF+ innehåller fem programområden (A-E); inkluderande och hållbart arbetsliv för alla, öka övergångarna till arbete, minska risken för ekonomisk utsatthet, öka kapaciteten i glesbygden samt social innovation.

Programområde E – sociala innovationer ska möjliggöra för nyskapande och effektivare lösningar för att möta utmaningar och behov inom exempelvis social inkludering, arbetsmarknad, utbildning eller kapacitetsuppbyggnad. Samverkan kommer att vara prioriterad inom programområdet då enskilda aktörer inom offentlig, privat eller idéburen sektor inte har den samlade kunskapen eller de resurser som krävs för att ensamma svara upp med de lösningar som behövs. Insatser kan bidra till metodutveckling, samarbete över gränser och nya tankesätt. Det kan också röra sig om effektivisering och insatser som genom strategisk påverkan ska utveckla rådande strukturer och regelverk. Insatserna ska syfta till att med innovativa angreppssätt leverera samhällstjänster med hög kvalitet och effektivitet.

Välkommet ekonomiskt tillskott och förnyat förtroende

Projektet som Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet kommer att leda heter Kompetenscenter för social innovation och pågår 2022 till 2025.

– Detta är ett viktigt erkännande av det arbete Mötesplats Social Innovation har gjort sedan starten 2010 och nu genomför i EU-projektet Building Capacity for a Sustainable Society och visar på ett fortsatt förtroende av ESF-rådet, säger Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation, Malmö universitet och ordförande för Mötesplats Social Innovations styrgrupp.

Kommer stötta aktörer och ESF-projekt

Syftet med satsningen är att etablera en stödfunktion för programområde E inom ESF+ som ska främja effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer på arbetslivsrelaterade samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation kommer stödja Svenska ESF-rådet, enskilda ESF-projekt inom programområde E och nyckelaktörer inom ekosystemet för social innovation i Sverige. Olika sorters stödinsatser kommer att genomföras; alltifrån koalitioner med olika målgrupper och intressenter, till coachning, nationella och transnationella kunskapsutbyten och möten. MSI kommer att ta fram nya modeller och verktyg för olika insatser, för utvärdering och analys.

– Samskapande och innovativa metoder behövs för att möta dagens samhällsutmaningar. Det är glädjande att EU nu fokuserar på den roll social innovation och den sociala ekonomin har i samhällsutvecklingen. Vi ser fram emot att samarbeta med ESF-rådet, aktörer inom ekosystemet och stötta arbetet med sociala innovationer, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare, Mötesplats Social Innovation.

Läs mer om ESF+ och programområde E:

https://www.esf.se/vara-fonder/socialfondsprogrammet-esf-2021-2027/

https://www.esf.se/kalender/kommande-webbinar-sociala-innovationer-ett-nytt-programomrade-inom-esf/

Läs mer om Mötesplats Social Innovations internationella uppdrag:

Ny rapport visar hur stöd kan skapas för sociala innovationsprocesser

Goda exempel visar huvudfaktorer för att stödja social innovation

Insamling av best practices inleder EU-projekt

Ny kartläggning av ekosystemet för social innovation i Sverige

Europeisk satsning på sociala innovationer skapar nya möjligheter för svenska aktörer

BuiCaSuS

https://socialinnovation.se/internationell/building-capacity-for-a-sustainable-society/

Mycket kvar att göra för att stärka ungas delaktighet i fredsarbete

MSI:s Nätverksträff på Niagara, Malmö universitet
Trots att det finns flera FN-resolutioner om att involvera unga i fredsarbete finns det stora utmaningar kvar. Ungas delaktighet behöver stärkas både i Sverige och internationellt. Under en nätverksträff lyftes olika exempel på strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred. Träffen arrangerades av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

I december är det sju år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen lyfter vikten av att delaktiggöra unga i fredsarbete och att arbeta såväl förebyggande som med skydd och återintegrering efter att en konflikt har lösts. Trots att det finns ett uttalat uppdrag att involvera unga i arbetet finns det stora utmaningar.

Nätverksträffen hade som mål att skapa samtal om hur det går att, med innovation och samverkan som ledord, möjliggöra för fler unga att delta i fredsbyggande arbete. Julius Kramer, FN:s rådgivare för unga fred och säkerhet, med säte i Somalia, var huvudtalare. Han menar att det finns stora strukturella och systematiska utmaningar när det kommer till att stärka ungas delaktighet i dessa typer av processer.

– Trots att Somalia har en mycket ung befolkning finns det både politiska, sociala och kulturella hinder som stänger ute unga från dessa frågor. Jag tror att det kommer att ta generationer innan vi kan se en förändring av dessa exkluderande och konfliktdrivande maktstrukturer, och här har vi i FN en tydlig roll att spela, säger han.

Julius Kramer uppdrag handlar i synnerhet om att se till så att FN som organisation skapar förutsättningar för ungas delaktighet på de platser där de verkar, och för honom är det en självklarhet att det krävs ett strukturerat och systematiskt arbete på alla politiska nivåer för att skapa en förändring. Inte minst handlar det om modeller och metoder som kan möjliggöra samarbeten och involvera fler aktörer när det kommer till fredsbyggande arbete.

Behov av att arbeta med fredsbyggande frågor i Sverige

Sarah Dolah, ansvarig för metoden DPC på Fryshuset, var en av paneldeltagarna. Hon är en av de som jobbar med att ta ett strukturerat grepp kring fredsbyggande frågor i Sverige. Fryshuset har sedan en tid tillbaka arbetat med en modell som ska stärka unga och ungas delaktighet i konflikthantering och fred – Dialogue for Peaceful Change. Modellen är en femdagarsutbildning och har utvecklats av internationella experter inom medling och konflikthantering på fredcentret Corrymeela i Nordirland.

– Många tänker att dessa insatser inte behövs i ett land som Sverige, men det är helt enkelt inte sant. Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa typer av frågor även på hemmaplan, för vilka är vi att berätta för andra hur de ska arbeta med fred om vi inte själva gör det? säger Sarah Dolah.

Även Sakariya Hirsi från organisationen Kollektiv Sorg, Nicolas Lunabba från organisationen Helamalmö och Yara Tag-Eldeen från Myndigheten för psykologiskt försvar deltog i panelsamtalet för att diskutera olika typer av strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred.

Behöver arbeta med utmaningar på olika sätt

Klara Persson och Linda Lemheden, som arbetar med ungdomsfrågor i Svedala kommun, var två som deltog i nätverksträffen:

– Att få lyssna till panelen fick mig att inse att vi har så många gemensamma utmaningar, men också utmaningar som skiljer sig åt. Vi behöver arbeta med dessa frågor på så många olika sätt, säger Linda Lemheden.

Tillsammans med Klara Persson ansvarar hon för ett ungdomspolitiskt program i Svedala där de har fått i uppdrag att se till att ungas röster hörs. Det långsiktiga målet är att få unga själva att inse sin potential och roll, och samtalet på nätverksträffen var inspirerande.

– För mig känns det stärkande att få delta på en nätverksträff och känna samhörighet med andra aktörer som jobbar med liknande frågor. Jag blir faktiskt stolt över att få känna att det arbete vi gör är viktigt. Att driva en trygg mötesplats för unga är på sätt och vis en fredsbyggande insats i sig, säger Klara Persson.

Läs mer om Fryshusets arbete och Dialogue for Peaceful Change här.

Läs mer om Kollektiv sorg här.

Läs mer om Helamalmö här.

Läs med om Myndigheten för psykologiskt försvar här.

Läs med om Julius Kramers arbete här. 

Innovation för barn med kronisk sjukdom får årets Göran Bredinger-stipendium

Hannah Lohk, Göran Bredinger, Sara Bjärstorp
Hannah Lokh är medgrundare till Medsbag, en väska med uppspelningsbar medicinsk handlingsplan. Hon vill stötta föräldrar till barn med allvarliga allergier och kroniska sjukdomar. Nu får hon årets Göran Bredinger-stipendium som delas ut tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Enligt WHO har omkring 600 miljoner människor i världen kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1 och epilepsi. I USA dör 1500 personer om året av en allergisk chock.

– Många föräldrar är oroliga för och blir stressade av att lämna bort sitt barn, som har allvarliga kroniska sjukdomar, till skolan, på olika fritidsaktiviteter, kalas eller till släkt och kompisar, säger Hannah Lohk.

För två år sedan föddes idén till Medsbag. Hannah Lohks lillebror Matteo har allvarlig allergi och när han bytte skola sa skolan att han inte skulle få vara ute på skolgården på rasterna, eftersom personalen inte kunde ha uppsikt över honom om han behövde medicinsk hjälp. Tillsammans med sin bror Oliver, deras mamma och pappa, och några till personer, har Hannah Lohk utvecklat Medsbag.

I väskan förvaras barnets medicin och information om den, om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Den rymmer också en högtalare med en uppspelningsbar medicinsk handlingsplan, med instruktion om vad som ska göras i en nödsituation, inspelad av barnets förälder.

– Tanken är att vem som helst ska kunna hjälpa till i en akutsituation, ungefär som en hjärtstartare, säger Hannah Lohk.

Stipendium ger bra stöd

Nu får Hannah Lohk med Medsbag 2022 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet omfattar 50 000 kronor och Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Vi är jätteglada för stipendiet som gör att vi kan utveckla bolaget. Vi kommer att ta fram en app som ska stärka personer och familjer med kroniska sjukdomar och förenkla vardagen, säger Hannah Lohk.

Första väskorna har sålts och delats ut

Hannah tror att deras produkt kommer att intressera både föräldrar och skolor. De första väskorna provas nu av användare i Sverige, 30 väskor är redan sålda till Medsbags första kund i Schweiz och nyligen crowdfundade de en leverans med Medsbags väskor och levererade dem till behövande barn och familjer i Ukraina via en hjälporganisation.

Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare Sara Bjärstorp ser fram emot att följa Hannah Lohk och Medsbag.

– Inkludering av alla människor i samhället är viktigt. Det är många som möter barn och andra med kroniska sjukdomar som kan vara hjälpta och stärkas av denna innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Juryns motivering:

Runt om i världen lever barn med kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1
och epilepsi. Sjukdomstillstånd som kräver daglig medicinering, övervakning och vaksamhet, och som
kan påverka livskvaliteten på ett negativt sätt.

Årets stipendiat Hannah Lohk har tillsammans med sitt team utvecklat Medsbag en smart ryggsäck
för barn och föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. I ryggsäcken förvaras barnets medicin och
information om den samt om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Genom en högtalare kan den
medicinska handlingsplanen, inspelad av barnets förälder med instruktion om vad som ska göras i en
nödsituation, spelas upp i ett nödläge. Medsbag har sålt sina första väskor till en kund och även
crowdfundat väskor till behövande i Ukraina. Teamet arbetar också med att utveckla en app för att
skapa en community för personer och familjer i liknande situation med möjlighet till
informationsdelning. Grundarna visar genom Medsbag en potential till att underlätta livet men också
skapa trygghet för barn med kroniska sjukdomar och på så vis bidra till ett mer inkluderande och
jämlikt samhälle.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet här.
Läs mer om Medsbag här.
Se Hannah och Oliver Lohk i SVT:s Draknästet här. 

Ny rapport visar hur stöd kan skapas för sociala innovationsprocesser

Aktivt stöd genom hela sociala innovationsprocessen kan få social innovation att hända i praktiken. Det visar rapporten Making social innovation happen, analysis of best practices on support to social innovation.

Den nya rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).

– Aktörerna i denna studie ger insikter, som visar hur tvärsektoriellt samskapande kan stödjas i sociala innovationsprocesser, säger Anna Tengqvist, koordinator på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, och som har lett arbetet med rapporten.

Goda exempel för att stödja genom hela sociala innovationsprocessen lyfts fram
Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.

Ett exempel är Agirre Lehendakaria Center, Baskiens sociala innovationslabb i Spanien som involverar de människor som berörs av samhällsutmaningen genom en metod som de kallar ”community listening process”. Genom hela sociala innovationsprocessen deltar medborgare, från behovsbeskrivning till effektmätning. Ett annat exempel är Avise, ett kompetenscenter för social innovation i Frankrike, som erbjuder stödorganisationer ett träningsprogram som heter Cap Impact. Det innehåller olika verktyg för att mäta social påverkan. Stödorganisationer kan sedan, i sin tur, stödja olika sociala innovationsprojekt och ekosystemet.

– Exemplen i rapporten kan inspirera andra stödaktörer att fortsätta identifiera och underlätta lösningar på samhällsutmaningar och göra dem hållbara. Rapporten är också tänkt att ge en bild av det stöd som behövs inom ekosystemet för social innovation och den kompetens som krävs för att stödja social innovation på systemnivå, säger Anna Tengqvist.

Forskning visar upp en mångfacetterad process
Forskning visar att social innovation består av flera olika element – identifiering av samhällsutmaningar, mobilisering av aktörer och resurser, idégenerering, implementering och värdeskapande. De olika elementen sker dock inte alltid i kronologisk ordning, utan är ofta sammanvävda och återkommande.

– Innovation reduceras ofta till en fråga om att generera nya idéer, medan processen i själva verket är betydligt mer mångfacetterad när det gäller strävan efter social förändring. Det är därför viktigt att stötta alla delar i innovationsprocessen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, som bidragit till rapporten.

Behov av mer kunskap och aktivt stöd
Rapporten innehåller också rekommendationer framåt. Det behövs mer kunskap om de olika elementen i sociala innovationsprocessen. För varje element krävs aktivt stöd med anpassade metoder, resurser, aktörer och samarbetspartners. Det behövs även stöd i samskapande och tvärsektoriella samarbeten. Slutligen, är det av yttersta vikt att stödja involvering av de människor som berörs av samhällsutmaningen.

– Om vi vill stödja sociala innovationsprocesser behöver vi underlätta processer där relevanta aktörer samskapar. Det finns en samsyn när det gäller behovet av att samskapa, men nu behöver vi börja göra det också, med hjälp av forskning om vad som fungerar, säger Anna Tengqvist.

Läs rapporten på engelska (pdf)

Se film om rapporten nedan.