Trots att det finns flera FN-resolutioner om att involvera unga i fredsarbete finns det stora utmaningar kvar. Ungas delaktighet behöver stärkas både i Sverige och internationellt. Under en nätverksträff lyftes olika exempel på strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred. Träffen arrangerades av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

I december är det sju år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen lyfter vikten av att delaktiggöra unga i fredsarbete och att arbeta såväl förebyggande som med skydd och återintegrering efter att en konflikt har lösts. Trots att det finns ett uttalat uppdrag att involvera unga i arbetet finns det stora utmaningar.

Nätverksträffen hade som mål att skapa samtal om hur det går att, med innovation och samverkan som ledord, möjliggöra för fler unga att delta i fredsbyggande arbete. Julius Kramer, FN:s rådgivare för unga fred och säkerhet, med säte i Somalia, var huvudtalare. Han menar att det finns stora strukturella och systematiska utmaningar när det kommer till att stärka ungas delaktighet i dessa typer av processer.

– Trots att Somalia har en mycket ung befolkning finns det både politiska, sociala och kulturella hinder som stänger ute unga från dessa frågor. Jag tror att det kommer att ta generationer innan vi kan se en förändring av dessa exkluderande och konfliktdrivande maktstrukturer, och här har vi i FN en tydlig roll att spela, säger han.

Julius Kramer uppdrag handlar i synnerhet om att se till så att FN som organisation skapar förutsättningar för ungas delaktighet på de platser där de verkar, och för honom är det en självklarhet att det krävs ett strukturerat och systematiskt arbete på alla politiska nivåer för att skapa en förändring. Inte minst handlar det om modeller och metoder som kan möjliggöra samarbeten och involvera fler aktörer när det kommer till fredsbyggande arbete.

Behov av att arbeta med fredsbyggande frågor i Sverige

Sarah Dolah, ansvarig för metoden DPC på Fryshuset, var en av paneldeltagarna. Hon är en av de som jobbar med att ta ett strukturerat grepp kring fredsbyggande frågor i Sverige. Fryshuset har sedan en tid tillbaka arbetat med en modell som ska stärka unga och ungas delaktighet i konflikthantering och fred – Dialogue for Peaceful Change. Modellen är en femdagarsutbildning och har utvecklats av internationella experter inom medling och konflikthantering på fredcentret Corrymeela i Nordirland.

– Många tänker att dessa insatser inte behövs i ett land som Sverige, men det är helt enkelt inte sant. Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa typer av frågor även på hemmaplan, för vilka är vi att berätta för andra hur de ska arbeta med fred om vi inte själva gör det? säger Sarah Dolah.

Även Sakariya Hirsi från organisationen Kollektiv Sorg, Nicolas Lunabba från organisationen Helamalmö och Yara Tag-Eldeen från Myndigheten för psykologiskt försvar deltog i panelsamtalet för att diskutera olika typer av strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred.

Behöver arbeta med utmaningar på olika sätt

Klara Persson och Linda Lemheden, som arbetar med ungdomsfrågor i Svedala kommun, var två som deltog i nätverksträffen:

– Att få lyssna till panelen fick mig att inse att vi har så många gemensamma utmaningar, men också utmaningar som skiljer sig åt. Vi behöver arbeta med dessa frågor på så många olika sätt, säger Linda Lemheden.

Tillsammans med Klara Persson ansvarar hon för ett ungdomspolitiskt program i Svedala där de har fått i uppdrag att se till att ungas röster hörs. Det långsiktiga målet är att få unga själva att inse sin potential och roll, och samtalet på nätverksträffen var inspirerande.

– För mig känns det stärkande att få delta på en nätverksträff och känna samhörighet med andra aktörer som jobbar med liknande frågor. Jag blir faktiskt stolt över att få känna att det arbete vi gör är viktigt. Att driva en trygg mötesplats för unga är på sätt och vis en fredsbyggande insats i sig, säger Klara Persson.

Läs mer om Fryshusets arbete och Dialogue for Peaceful Change här.

Läs mer om Kollektiv sorg här.

Läs mer om Helamalmö här.

Läs med om Myndigheten för psykologiskt försvar här.

Läs med om Julius Kramers arbete här. 

Hannah Lokh är medgrundare till Medsbag, en väska med uppspelningsbar medicinsk handlingsplan. Hon vill stötta föräldrar till barn med allvarliga allergier och kroniska sjukdomar. Nu får hon årets Göran Bredinger-stipendium som delas ut tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Enligt WHO har omkring 600 miljoner människor i världen kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1 och epilepsi. I USA dör 1500 personer om året av en allergisk chock.

– Många föräldrar är oroliga för och blir stressade av att lämna bort sitt barn, som har allvarliga kroniska sjukdomar, till skolan, på olika fritidsaktiviteter, kalas eller till släkt och kompisar, säger Hannah Lohk.

För två år sedan föddes idén till Medsbag. Hannah Lohks lillebror Matteo har allvarlig allergi och när han bytte skola sa skolan att han inte skulle få vara ute på skolgården på rasterna, eftersom personalen inte kunde ha uppsikt över honom om han behövde medicinsk hjälp. Tillsammans med sin bror Oliver, deras mamma och pappa, och några till personer, har Hannah Lohk utvecklat Medsbag.

I väskan förvaras barnets medicin och information om den, om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Den rymmer också en högtalare med en uppspelningsbar medicinsk handlingsplan, med instruktion om vad som ska göras i en nödsituation, inspelad av barnets förälder.

– Tanken är att vem som helst ska kunna hjälpa till i en akutsituation, ungefär som en hjärtstartare, säger Hannah Lohk.

Stipendium ger bra stöd

Nu får Hannah Lohk med Medsbag 2022 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet omfattar 50 000 kronor och Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Vi är jätteglada för stipendiet som gör att vi kan utveckla bolaget. Vi kommer att ta fram en app som ska stärka personer och familjer med kroniska sjukdomar och förenkla vardagen, säger Hannah Lohk.

Första väskorna har sålts och delats ut

Hannah tror att deras produkt kommer att intressera både föräldrar och skolor. De första väskorna provas nu av användare i Sverige, 30 väskor är redan sålda till Medsbags första kund i Schweiz och nyligen crowdfundade de en leverans med Medsbags väskor och levererade dem till behövande barn och familjer i Ukraina via en hjälporganisation.

Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare Sara Bjärstorp ser fram emot att följa Hannah Lohk och Medsbag.

– Inkludering av alla människor i samhället är viktigt. Det är många som möter barn och andra med kroniska sjukdomar som kan vara hjälpta och stärkas av denna innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Juryns motivering:

Runt om i världen lever barn med kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1
och epilepsi. Sjukdomstillstånd som kräver daglig medicinering, övervakning och vaksamhet, och som
kan påverka livskvaliteten på ett negativt sätt.
Årets stipendiat Hannah Lohk har tillsammans med sitt team utvecklat Medsbag – en smart ryggsäck
för barn och föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. I ryggsäcken förvaras barnets medicin och
information om den samt om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Genom en högtalare kan den
medicinska handlingsplanen, inspelad av barnets förälder med instruktion om vad som ska göras i en
nödsituation, spelas upp i ett nödläge. Medsbag har sålt sina första väskor till en kund och även
crowdfundat väskor till behövande i Ukraina. Teamet arbetar också med att utveckla en app för att
skapa en community för personer och familjer i liknande situation med möjlighet till
informationsdelning. Grundarna visar genom Medsbag en potential till att underlätta livet men också
skapa trygghet för barn med kroniska sjukdomar och på så vis bidra till ett mer inkluderande och
jämlikt samhälle.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet här.
Läs mer om Medsbag här.

Gunnhildur Lily Magnusdottir, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet, har studerat svenska myndigheters klimatstrategier och klimatarbetet i kommunerna i Malmö och Göteborg. En större medvetenhet om de sociala dimensionerna behövs. Inkluderande klimatstrategier skulle göra klimatarbetet mer hållbart. 

Den globala uppvärmningen och klimatomställningen slår hårdast mot fattiga, minoriteter och marginaliserade. Historiskt sett har fokus i klimatarbetet legat på tekno-ekonomiska lösningar, medan rättvisefrågor och sociala dimensioner har glömts bort eller bortprioriterats. Klimatarbetet präglas idag av högre medvetenhet kring jämställdhetsfrågor än förut. Men andra sociala skillnader som klass, ålder, utbildning och geografisk plats har inte på samma sätt erkänts av myndigheter i industrialiserade länder. 

 – Myndigheter i Sverige och andra industriländer har varit alltför fokuserade på medelklassen. Skattereduktioner på elbilar och solceller gynnar endast vissa grupper i samhället då det krävs en viss inkomst för att köpa elbil eller solceller, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Tillsammans med kollegan Annica Kronsell, professor vid Göteborgs universitet, har Gunnhildur Lily Magnusdottir studerat sociala skillnader och klimatpolitik i Europa i ett decennium. I en ny bok som de båda forskarna är redaktörer för, ”Gender, Intersectionality and Climate Institutions in Industralised States” (Routledge), tar de ett helhetsgrepp på klimatfrågan utifrån ett rättviseperspektiv i industrialiserade länder. 

Klimatinstitutioner är viktiga aktörer 

– Det är viktigt att forska om klimatinstitutioner då det är de som utvecklar de strategier som olika stater följer i sin politik och som sitter på expertkunskapen. Men inom dessa klimatinstitutioner finns det stigberoende och normer i beslutsprocesser som gör att de ofta fortsätter på den inslagna vägen även om det kanske betyder att man missar vissa grupper i samhället i sitt klimatarbete, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Gunnhildur Lily Magnusdottir och Annica Kronsell har studerat myndigheterna Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova. De har också följt upp klimatarbetet på kommunal nivå, i Malmö och Göteborg. Studien fokuserar på flera hållbarhetsmål i Agenda 2030 och ryms inom ramen för forskning om hur statliga institutioner kan styra mot klimatmål och hållbarhet på ett effektivt sätt.   

Fokus på teknikutveckling och ekonomiska lösningar 

Trots att forskningen visar tydligt på klimatförändringarnas sociala dimensioner fokuserar klimatstrategierna nästan helt uteslutande på teknikutveckling och ekonomiska lösningar. Exempel är kollektivtrafikstråk och cykelvägar, omställning till förnybar energi, energieffektivisering och främja hållbart byggande och resurseffektivitet.  

– Fokus på teknik och ekonomi i klimatfrågan är kopplat till ekologisk modernisering, det vill säga att vi gärna vill kämpa mot klimatförändringarna utan att förändra samhället i grunden eller förändra vår ekonomi på ett sätt som kan hindra fortsatt ekonomisk tillväxt, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir.  

Vill utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att skapa hållbara samhällen 

Forskarna vill genom sin forskning utveckla verktyg för myndigheter och kommuner för att utveckla rättvisa och inkluderande klimatstrategier.    

• Vi vill uppmuntra till att ta med sociala skillnader i svenskt policy- och klimatarbete. På så sätt kommer alla grupper i Skåne och Sverige bli inkluderade och vi skapar ett rättvist och socialt hållbart samhälle, säger Gunnhildur Lily Magnusdottir. 

Läs mer och se film med Gunnhildur här.

Fakta: 

Projektet Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet  undersöker orsakerna till att rättvisefrågor inte integrerats i svensk klimatpolicy med syftet att bidra med ökad kompetens på detta område. Annica Kronsell, forskare vid Göteborgs universitet, är projektledare och Gunnhildur Lily Magnusdottir, forskare vid Malmö universitet deltar tillsammans med Benedict Singleton, postdoktor vid Göteborgs universitet. Forskarna studerar Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova samt följer upp klimatarbetet i två kommuner, Malmö, och Göteborg. Projektet är finansierat av Formas och pågår 2019-2023.  

Stigberoende 

”Stigberoende” förklarar hur experter är bundna av tidigare val och beslut i sitt arbete. Nya aspekter som rättvisa kan då anses vara mindre relevant eller lämpligt än dominerande idéer baserade på teknik och ekonomi när tjänstepersonerna tar fram energiscenarior som används vid långsiktig planering.  

Text: Ellen Albertsdottir och Lotta Orban 

Hur kan social innovation möta brännande samhällsutmaningar som segregation, psykisk ohälsa och ekologisk obalans? Det ger nya antologin Social innovation för hållbar utveckling talande exempel på genom en inblick i aktuell svensk forskning.

Text: Lena Holmberg

Digital boklansering: Social innovation för hållbar utveckling

Den 18 mars 2022 arrangerade vi en digital boklansering för forskningsantologin.
Du kan se den här.