Författare: Kajsa Kidman

Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024)

För att kunna möta komplexa samhällsutmaningar, såsom ohälsa, arbetslöshet, segregation och klimatförändringar, på nytänkande sätt krävs ofta samverkan mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer. Komplexiteten i dessa samhällsutmaningar gör att de kan ta lång tid att komma till rätta med, vilket skapar ett behov av långsiktiga former för samverkan bortom tidsbegränsade projekt. Detta gäller inte minst på regional nivå, det vill säga geografiska områden som sträcker sig över kommungränser, men som inte omfattar hela länder (även om de kan överskrida landsgränser). I rapporten Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024), presenteras en kartläggning av svenska och internationella exempel på regional samverkan kring samhällsutmaningar. Syftet är att samla och sprida kunskaper och erfarenheter, som inspiration till att vidareutveckla stödstrukturer för social innovation.

Kartläggningen har genomförts av Mötesplats Social Innovation (MSI) som är en nationell kunskaps- och samverkansplattform, med säte vid Malmö universitet och med regionala noder vid Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF) som drivs av MSI på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Ladda ner rapporten här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Finansiering av social innovation – en översikt (2024)

Omslag till rapporten "Finansiering av social innovation – en översikt"

I rapporten Finansiering av social innovation – en översikt (2024), ges en översikt av olika sätt att finansiera utvecklingen av sociala innovationer, det vill säga nya metoder, tjänster, verksamheter m.m. vars huvudsyfte är att möta samhällsutmaningar och förbättra människors livsvillkor genom nytänkande sociala praktiker, relationer eller strukturer.

Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF). Kompetenscentret ska bidra till utvecklingen av effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer i ESF, genom kunskap, verktyg, coaching och erfarenhetsutbyte till ESF-finansierade projekt, Svenska ESF-rådet och andra berörda samhällsaktörer. Kompetenscentret drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Ladda ner rapporten här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Kompass för havsambassadörer: Navigera mot regenerativa kulturer (2024)

Publikation med titeln "Kompass för havsambassadörer"

Kompass för havsambassadörer är en arbetsbok utformad för att inspirera och vägleda individer och samhällen i att främja regenerativa kulturer. Vi – Malmö universitet, Marint Kunskapscenter och Mötesplats Social Innovation – välkomnar alla som är intresserade av ämnet att använda den i sitt dagliga liv eller arbete.

Kompassen kommer att lanseras officiellt och diskuteras vid den digitala workshopen ”The ocean starts here: more-than-human co-design for living with the sea”, som äger rum den 10 april 2024 mellan kl. 09:30-12:30 som en del av New European Bauhaus festivalen. Anmäl dig till workshopen och lanseringen här.

Kompassen guidar dig genom olika inlärningsupplevelser: medvetenhet, engagemang, perspektivförändringar och förändringar i dagliga rutiner. Fyra vägledande principer ligger till grund för denna resa:

Hållbarhet: Mot en symbiotisk samexistens med havet.
Lokalt förankrad: Att bygga vidare på lokala ekosystem, kunskaper och kapacitet.
Inkluderande: Samarbete med både människor och havet.
Estetisk: Engagerar sinnen och känslor.

Kompassen har utvecklats inom projektet Bauhaus of the Seas Sails och är ett resultat av projektmedlemmarnas samarbete. Illustrationerna i kompassen har tagits fram av Emma Thorén.

Kompassen finns på svenska, engelska, portugisiska, italienska, tyska, och holländska.

Forskning om diskriminering på arbetsmarknaden behöver nå ut till arbetsgivare

Trots stor etnisk och rasmässig mångfald i Sverige förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad. Sayaka Osanami Törngren, forskare vid Malmö universitet, har med Mötesplats Social Innovation skapat ett kommunikationsmaterial för att öka medvetenheten om diskriminering och rasism.

Forskning i Sverige visar att även om kompetens och arbetslivserfarenhet som förvärvats i Sverige motverkar diskriminering på arbetsmarknaden positivt, påverkar faktorer som namn, särskilt arabiskklingande namn, och etnisk och rasmässig bakgrund, till exempel afrosvensk bakgrund, arbetsgivarnas anställningsbeslut negativt.

Forskningsprojekt för att förstå diskriminering på arbetsmarknaden

I forskningsprojektet Att förstå diskriminering vid anställning och utforska möjligheten till intervention genom eye-tracking, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte forskare potentiell diskriminering i urvalsbeslut i det inledande skedet av rekryteringen. En experimentell undersökning av CV-sortering med rekryterare med erfarenhet av rekrytering av mångfaldsanställda i svenskbaserade företag och offentliga organisationer genomfördes och studerades. En större digital enkät genomfördes också för att validera undersökningens resultat. Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

– Vi behöver mer forskning på området med tanke på att vi vet att ihållande diskriminering på grund av ras och etnicitet förekommer konsekvent på den svenska arbetsmarknaden, säger docent Sayaka Osanami Törngren, vid Malmö universitet som lett forskningsprojektet.

Mer forskning behövs

För att förstå diskriminering på arbetsmarknaden behövs ytterligare forskning. För det första finns det ett fortsatt behov av att förstå vem som fattar beslut om anställning. För det andra behövs mer forskning och data om den sociala önskvärdhetens roll och om välvillig rasism. För det tredje behövs mer kunskap och forskning om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet.

– I vår data saknas uppgifter om vilken roll de chefer har som fattar beslut om anställnings- och mångfaldspolicyer, säger Sayaka Osanami Törngren.

Välvillig rasism upprätthåller dikotomi

Välvillig rasism är strukturell och subtil diskriminering som framställs som handlingar av solidaritet med minoriteter. Kanske inte avsiktligt, men genom att hjälpa på ett omedvetet sätt, minskar personer i högre positioner minoriteters handlingsutrymme genom en världsbild som upprätthåller en dikotomi.

– Vi engagerade privata och offentliga organisationer som aktivt arbetar för mångfald och inkludering på sina arbetsplatser. De potentiella mönstren av välvillig rasism bör identifieras i ytterligare analyser, säger Sayaka Osanami Törngren.

Det tredje behovet av ytterligare forskning på området är om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet. Rekryterare som är medvetna om den rasmässiga och etniska mångfalden, tillsammans med social önskvärdhet, kan stimulera positiva fördomar snarare än negativa fördomar mot mångfald, vilket kan bidra till inkluderande rekrytering.

Insatser för att kommunicera och sprida forskningsresultat

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Sayaka Osanami Törngren, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

– Vi vill nå ut med vår forskning, och samarbeta med aktörer utanför akademin för att driva på arbetet. Vi presenterade forskningsresultaten och försökte identifiera vilken typ av kommunikativt stödmaterial organisationerna och företagen behöver, säger Sayaka Osanami Törngren.

Vill öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism på arbetsplatser

Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

Studenter fick öva på att kommunicera forskningsresultat

Carlotta Ponchia är en av de studenter som arbetade med att sprida forskningsresultat. Fokus för Carlottas uppgift var välvillig diskriminering. Hon använde en empirisk artikel av Romani, Holck och Risberg för att förstå hur identitet formar etniska och rasmässiga minoriteters möjligheter på arbetsmarknaden i Sverige. Analysen visade hur personalavdelningar bör vara medvetna om sina inkluderingsinitiativ, eftersom dessa, liksom ”välvilliga” beteenden, många gånger leder till marginalisering istället för inkludering. Carlotta Ponchia tyckte att uppgiften var intressant och användbar eftersom den var uppdelad i en akademisk del, den kritiska sammanfattningen av den empiriska artikeln, och en praktisk del med kommunikationsuppgiften i infografik för sociala medier.

– Infografikuppgiften bidrog till att göra forskning tillgänglig och användbar för en större allmänhet. Jag tror att det är avgörande, särskilt när dessa data visar att förändringar behövs och att specifika beteenden är skadliga, säger Carlotta Ponchia.

Det visuella innehåll som studenterna skapade speglar deras förståelse för hur rasism och diskriminering kan upprätthållas eller motverkas på arbetsmarknaden. Materialet är tänkt att användas på arbetsplatser och i organisationer för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism, inte bara i rekryteringsprocessen utan också i vardagliga situationer i organisationer, till exempel i arbetet med policys, befordringar och arbetsmiljöfrågor.

Läs kommunikationsmaterialet Understanding discrimination in recruitment in Sweden – based on a research and communication project at Malmö University här.
Läs mer om Sayaka Osanami Törngrens forskning här.

Text: Lotta Orban

Understanding discrimination in recruitment in Sweden (2024)

Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för projektet, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

De vill lära barn att ta hand om miljön

För att lösa komplexa samhällsutmaningar som avfallshantering och energibehov, behövs såväl nya samarbeten som nya idéer. June Avfall och Miljö, Upptech och Jönköping University bjöd in Jönköpings läns grund- och gymnasieskolor till sortergårdssafari och solbilsrace.

Genom en “safari” på sortergårdar får barn och ungdomar leta efter ”the big five” – fem extra farliga och svårhanterliga avfall.

Marlene Svensson är miljö- och avfallspedagog på June Avfall & Miljö. Hon leder sortergårdssafarin.
– Vi vill visa barn och ungdomar hur källsortering, återvinning, avfall och kretslopp kan förbättra vår miljö. Ett besök på sortergården ökar förståelsen för vilka enorma mängder avfall vi hanterar varje dag. Vi visar att vi har ett bra avfallssystem – när avfallen hamnar rätt, säger hon.

När Marlene Svensson träffar barnen poängterar hon tre saker de ska tänka på: minimera konsumtionen, aldrig slänga något i naturen och vara noga med metallen.

Sortergårdssafarin är ett av fyra delprojekt i EU-projektet MOST, som står för Meaningful Open Schooling Connects Schools to Communities, som Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) på Jönköping University, tillsammans med June Avfall och Miljö samt Upptech deltog i.
– Målsättning var att elever, företag, organisationer och medborgare skulle samarbeta vetenskapligt kring ämnena avfall och energi för att utveckla regionalt genomförbara lösningar. Vi ville lösa samhällsproblem och samtidigt vara kunskapsbyggare, säger Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare vid HLK.

Ett annat projekt i MOST som startade 2020 syftade till att minska nedskräpningen på skolgårdar och genom en årlig återkommande filmfestival får gymnasieelever producera egna filmer om avfallshantering. Även solbilsracet är ett årligt återkommande event där gymnasieelever bygger egna bilar, max 15 cm breda, som drivs av batteriet som laddas upp med solceller.
– Lärarna berättar att många elever har blommat ut och visat på kunskaper och förmågor som de aldrig haft möjlighet att visa tidigare. Eleverna visar engagemang och känner stolthet över lösningar på olika problem, vilket är väldigt inspirerande, säger Jesper Boesen.

MOST-projektet är nu avslutat, men flera av aktiviteterna lever kvar.
– Det finns många fördelar med att samverka mellan olika organisationer och sektorer, främst gäller det vår förmåga att nå mål som en enskild aktör inte enskilt kan nå, men vi kan också belysa komplexa frågor ur fler perspektiv, säger Jesper Boesen.
– Samverkan med Jönköping University har hjälpt oss sprida idén med sortergårdssafari som nu blivit ett populärt koncept, säger Marlene Svensson.

Forskarna på Jönköping University har följt deltagarnas utveckling och genomfört omfattande enkätstudier samt ett antal fallstudier.
– Vad vi kan se är att intresset för STEM ämnena* ökat bland de deltagande eleverna, säger Jesper Boesen. Vi ser också tydligt att genom att arbeta tillsammans med externa aktörer så ökar både eleverna och lärarnas engagemang i såväl aktuella ämnen som i de större samhällsutmaningarna.

*I STEM ämnena kombineras naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med dans, drama, musik och bild. Det används för ämnesöverskridande lärande, vilket är ett innovativt tänkande som behövs för att lösa samhällets problem.

Se film om samarbetet och sortergårdssafarin

Läs mer om forskningen här.
Kontakta HLK och Jesper Boesen här.

Text: Sofie Rotstedt
Bild på Jesper Boesen: Patrik Svedberg

MSI startar podd om sociala innovationer

Podcast: Obruten mark – samtal om social innovation

”Obruten mark”, så heter Mötesplats Social Innovations nya podcast om social innovation. Podden kommer att vända och vrida på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Ett nytt avsnitt släpps varannan vecka med start 25 januari.

Mötesplats Social Innovation (MSI), är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation baserad vid sex lärosäten i Sverige och med huvudsäte vid Malmö universitet. Nu satsar MSI på ett nytt format för att nå ut med kunskap om vad social innovation är och kan vara. Podcasten ”Obruten mark” kommer att fokusera på och lyfta fram nya och etablerade lösningar på samhällsproblem men också tänkbara vägar framåt. Olika aktörer, frågor och perspektiv på såväl gräsrots- som systemnivå, kommer att få utrymme i podden.

– I vårt arbete stöter vi ständigt på inspirerande samhällsentreprenörer, forskare, projekt, organisationer och verksamheter som skapat nya lösningar som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Vi vill dela med oss av dessa exempel och lösningar som har en potential att utveckla välfärden i Sverige, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Tom Roodro, projektledare på Mötesplats Social Innovation, leder samtalen.

– Formatet podcast ger utrymme till fördjupning, nyansering och reflektion, något vi tror det finns ett behov och en efterfrågan av. Med en podd kommer du nära lyssnaren och får tid att skapa förståelse och perspektiv på komplexa samhällsfenomen, säger han.

Sedan 2010 har MSI tillsammans med en rad olika aktörer arbetat med att förklara vad social innovation är, varför det behövs och med att sätta social innovation på agendan i Sverige. Flera publikationer har tagits fram bland annat ”100 sociala innovationer” som lyfter fram 100 exempel på innovationer och samhällsentreprenörer runtom i Sverige. MSI har genom åren även arrangerat konferensen ”Social Innovation Summit” och en rad andra evenemang och mötesplatser men också lyft fram social innovation genom filmserien ”Forskning i samverkan” och andra kanaler. Nu är det dags för en podd.

”Obruten mark” kommer att ge exempel från hela Sverige. Avsnitten kommer att vara 30-40 minuter.

Lyssna och prenumerera på ”Obruten mark” via Spotify, Apple Podcasts eller Google Podcasts och andra kanaler där poddar finns Följ ”Obruten mark” i din poddspelare så missar du aldrig ett nytt avsnitt.

Lyssna på ”Obruten mark”.

Om Mötesplats Social Innovation

Mötesplats Social Innovation (MSI) är en nationell kunskaps- och samverkansplattform som finns vid sex lärosäten i Sverige: Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Genom forskningsbaserad kunskap och tvärsektoriell samverkan stödjer MSI social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030.

Text: Lotta Orban

”Jag vill bidra till Ukrainas demokrati och återuppbyggnad”

Mariia Tyshchenko, projektforskare och hedersdoktor vid Malmö universitet, har utvecklat den ideella organisationen ”Poruch” i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har de fokuserat på nödhjälp och humanitära insatser. Mariia Tyshchenko kämpar för säkerhet och frihet. Målet är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter.

2015 kom Mariia Tyshchenko till Sverige för att delta i Svenska institutets utbildningsprogram Swedish Institute Academy for Young Professionals (SAYP) och kursen Sustainable Public Managment som genomförs av Malmö universitet.
– Sverige öppnade upp en internationell dimension med nya synsätt, idéer och kontakter vilket gav mig ny beslutsamhet att utvidga och utveckla de demokratiska värderingar och principer som vi stod för och står för, säger hon.
Sedan dess har Mariia Tyshchenko samarbetat med lärare från Malmö universitet i frågor som rör social hållbarhet och social innovation i Ukraina.
– Jag ser mig själv som en aktivist. Forskning är grunden för att jag ska kunna bidra till förändring, säger hon.

Började med att stärka lokala samhällen

2016 startade Mariia Tyshchenko den ideella organisationen ”Poruch”, som arbetar aktivt med att stödja lokalsamhällen i Ukraina, stärka organisationer i det civila samhället, främja integration av internflyktingar och fredsbyggande i postkonfliktområden i Donbas.

– Jag bryr mig om människor, och jag bryr mig om att människor deltar i det lokala samhället, eftersom sådant deltagande är kärnan i en inkluderande och utvecklad demokrati”, säger Mariia Tyshchenko.

Projekten drivs i samarbete

Mariia och ”Poruch” har startat omkring 119 projekt, ofta med fokus på kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i Ukraina. Projekten drivs i samarbete med lokala organisationer och internationella partners. Mariia Tyshchenko har arbetat mycket med att införa jämställdhets- och antidiskrimineringsplaner på både lokal och nationell politisk nivå i sitt hemland.
– Det har varit mycket framgångsrikt, men det finns fortfarande de som är emot det, ofta av religiösa skäl, säger hon.
– Apati och en känsla av ’maktlöshet’ var de största utmaningarna under början av vårt arbete som frivilligorganisationen ”Poruch”. Människor i postsovjetiska länder saknade personlig övertygelse och låg förståelse för socialt ansvar, och tanken på att delta i en tidigare hierarkisk struktur som en jämlik medborgare existerade inte. Vi förändrade detta genom att ge människor demokratiska verktyg, fortsätter Mariia Tyshchenko.

Stort behov av hjälp och stöd till Ukraina

På grund av kriget står nu alla projekt i Ukraina stilla. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 finns det ett stort behov av militärt, humanitärt och finansiellt stöd till Ukraina. Stöd behövs också till civil krishantering och Ukrainas återuppbyggnad.

– Just nu fokuserar vi på nödhjälp och humanitära insatser. I samarbete med Malmö universitet hjälpte vi till att evakuera personer med funktionsnedsättning från Kharkiv till Sverige, säger Mariia Tyshchenko.
– Jag är också involverad i att hitta utbildningsplatser utomlands för ukrainska studenter. Man kan inte studera eller koncentrera sig på en tenta när man hör bomber falla över huvudet. Vi måste få hjälp med att förenkla förfarandena så att de kan studera i andra länder, fortsätter hon.

Rysslands invasion 2022 drabbade Mariia Tyshchenko personligen. Hennes hemstad ockuperades. Invasionstrupperna begick fruktansvärda brott. Hon fick sova på ett tunnelbanegolv med sin son, medan ljudet av explosioner dundrade ovanför dem. De tvingades flytta till den västra delen av Ukraina och efter det flydde de till Sverige.

Forskning om geopolitiska aspekter och mänsklig säkerhet

År 2022 utsågs Mariia Tyshchenko till hedersdoktor vid Malmö universitet för sitt arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred. Mariia Tyshchenkos forskning fokuserar på att identifiera hinder för kvinnors sociala inkludering i beslutsfattande under och efter krigstid och att utveckla strategier för att hantera dessa utmaningar i Ukraina och värdländer för ukrainska tillfälligt skyddade personer.
– Fokus på geopolitiska och mänskliga säkerhetsaspekter kan leda till utvecklingen av ett särskilt forskningsprogram och nya nätverk inom säkerhetsstudier, säger hon.

Läs mer om Mariia Tyshchenko

https://mau.se/personer/mariia.tyshchenko/
https://mau.se/nyheter/forkampe-for-manskliga-rattigheter-blir-hedersdoktor/

Mariia Tyshchenko har nominerats till Champion of Local Democracy av det svenska internationella centret för lokal demokrati (ICDL). Läs mer om nomineringen till Champion of Local Democracy här.

Se film med Mariia Tyshchenko

Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle (2023)

På uppdrag av Svenska ESF-rådet är Mötesplats Social Innovation kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF). I denna rapport beskrivs och diskuteras kompetenscentrets insatser under 2022-2023. Syftet med rapporten är att bättre förstå förutsättningarna för att främja innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle genom en nationell stödstruktur för social innovation i ESF:s program och projekt.

De vill skapa hållbarhet på flera plan

Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken.

I den privata sektorn har man större möjlighet att påverka hur organisationens resurser används så att de matchar ägarens värderingar och passion.
– Denna möjlighet använder småföretag mycket mer än vi anar. Hagagruppen är ett bra exempel på det genom att de tar ansvar för sociala och miljömässiga värden, både i bygden och hos utländska leverantörer, säger Duncan Levinsohn.

Anpassar arbetsuppgifter efter förutsättningar

– Det är problematiskt att så många i Sverige står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket vi också märker av i en liten ort som Bottnaryd, säger Bernt-Arne Winberg som driver Hagagruppen tillsammans med sin fru Gerd Winberg. Ett arbete är många gånger nyckeln för att etablera sig och inkluderas i samhället och vi vill använda vårt företag till att ge människor en chans att skapa ett bra liv här. Personalgruppen består av människor från olika länder, flera har börjat arbeta hos oss under sin första tid i Sverige.

– Vi försöker anpassa arbetsuppgifterna efter medarbetarnas förutsättningar och har en fantastisk och lojal arbetsgrupp, fyller Gerd i. En av nyckelpersonerna hos oss är analfabet och under åren har vi även haft flera medarbetare med funktionsvariationer.

Osynlig överlåtelse bromsar djupare förändring

Duncan Levinsohn har genom regelbundna djupintervjuer följt Hagagruppen under många år. Han har följt processen där ledningen inledningsvis experimenterat lite försiktigt, till att idag driva en tydlig linje med mer självförtroende och stolthet.
– Inom coaching och forskning finns begreppet Immunity to Change. I teorin noterar man att det som många gånger bromsar djupare förändring är en ”osynlig överlåtelse” till en annan prioritering än den man påstår sig följa. I traditionella företag finns det oftast en osynlig och outtalad överlåtelse till en prioritering av vinst i alla lägen. Det som man inte är medveten om är svårt att ändra på, så det är först när man vågar identifiera och ifrågasätta denna del av företaget, som man kan åstadkomma större förändringar, säger Duncan Levinsohn.

Hagagruppens målsättning är att använda 10 procent av vinsten för att bidra till att bygga ett gott samhälle, så som företagets ambition kring ett gott samhälle ser ut.
– Vi investerar i föreningslivet i Bottnaryd och i biståndsverksamhet i utvecklingsländer, säger Bernt-Arne Winberg. Miljöfrågan är också viktig och vi försöker genom vårt sätt att driva företag bidra med det som vi kan. Vi har långsiktiga samarbeten med få leverantörer och ställer krav på att deras anställda ska ha schysta arbetsvillkor och jobba med bra material.
– För att vara med och lyfta frågan om pollinering och den biologiska mångfalden i närmiljön samarbetar vi med en biodlare och betalar honom för att ha bisamhällen på industrimarken här, säger Gerd Winberg. Vi köper honung av biodlaren och ger bort till kunder som give-aways. Det brukar direkt leda in samtalen på hållbarhet och andra dimensioner av företagande som vi tycker är viktiga.

Fler dimensioner av entreprenörskap

Som forskare hjälper Duncan Levinsohn till att sprida goda idéer och exempel som annars riskerar att förbli okända eller får begränsad spridning.
– Bernt-Arne träffar ibland mina studenter på Internationella Handelshögskolan, och jag märker att hans synsätt på företagande ibland provocerar studenterna eftersom det inte är det förväntade, säger Duncan Levinsohn.

– Genom att visa exempel på olika sätt som företag arbetar på, vill jag inspirera både studenter och företagsledare till att våga ta nya initiativ inom social innovation. Som forskare i hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att entreprenörer vågar sticka ut och följa sitt hjärta. Om man vågar driva sitt företag utifrån fler dimensioner än enbart god lönsamhet kan entreprenörskap vara otroligt spännande, avslutar han.

Läs mer om Hagagruppens fokusområden inom hållbarhet här.
Läs mer om Duncan Levinsohns forskning här.

Se filmen om Hagagruppen nedan: