Författare: Kajsa Kidman

Naturbaserade lösningar viktigt vid klimatomställning

Naturen kan hjälpa oss hitta nya sätt att hantera samhällsutmaningar orsakade av urbanisering, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Ett samarbete mellan forskare från Jönköping University (JU), förskolor, skolor, bostadsföretag, entreprenörer och Håll Sverige Rent visar att samverkan i kombination med forskning och innovation kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt.

I takt med städernas förtätning har barns möjligheter till lek i naturmiljöer minskat drastiskt. Samtidigt har den biologiska mångfalden utarmats och samhället blivit mer sårbart för klimatförändringar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är genom mer och väl genomtänkt växtlighet i barns närmiljöer.

Ett inspirerande exempel på vad samverkan lett till finns nergrävt i marken på förskolegården Jordgubbsbacken i Eksjö. Biokol, krossad sten och grönkompost har blandats i jorden vilket gör marken mer motståndskraftig mot tramp så att barnen kan leka bland bärbuskar och fruktträd utan att skada växtrötterna. Biokol bidrar till att ge jorden en bra struktur som håller fukt och luft som växtrötterna behöver. Då växer det bättre. Samtidigt binds kolatomerna i biokolet i marken. Eftersom det växer bättre binds ännu mer kolatomer i växtens delar ovan mark.
– Genom praktisk handling och lärande om hållbara lösningar kan vi skapa biologiskt rikare miljöer som gynnar både barn och vuxna. Det kan var roligt att ställa om till hållbarhet och det finns hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Ellen Almers, forskare vid JU.

Förskoleläraren My Molinder Ragnarsson jobbar på förskolan Jordgubbsbacken i Eksjö.
– Jag jobbade tidigare på en förskola i ett åtta våningar högt hus i en annan stad. Vi saknade en förskolegård och det var stora kontraster till Jordgubbsbacken och miljön här. Barnen här är alltid i rörelse och det finns bland annat möjlighet att klättra i träd. Utformning av interiören och färgsättning skapar ett lugn som påverkar barnen. Jag ser att det gör dem gott. Jag märker också att jag själv mår bra och har mer energi kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag, miljön här gör att jag mår bra både psykiskt och fysiskt.

Förskolan Jordgubbsbackens rektor Mia Hagström har varit med i processen från beslut om ny förskola till att förskolan nu är i funktion.
– Vi har haft ett hållbarhetstänk under hela processen. Närheten till naturen ger både barn och vuxna mycket glädje. Vi vill väcka intresse för odling och barnen får möjlighet att känna, lukta och smaka och aktivera alla sinnen i vår förskolegård.

Forskningsprojekt gav rikare utomhusmiljöer

Biokolanvändningen i Eksjö är ett av flera goda exempel som sprids genom forskningskommunikationsprojektet SMULLE, för Samverkan för Mångfunktionella Utomhusmiljöer för Lek, Lärande och stärkta Ekosystemtjänster. SMULLE bygger vidare på resultaten från ett forskningsprojekt tillsammans med tio förskolor i region Jönköpings län, regionens folkhälsoavdelning och Riksbyggen. På de tio förskolorna utvecklade barn och förskollärare i samverkan med forskare, fastighetsägare, föräldrar, vaktmästare, kommuner och andra aktörer sina utomhusmiljöer, till stor del med hjälp av naturbaserade lösningar. Förskolornas mål var att utomhusmiljöerna skulle bli rikare både biologiskt och pedagogiskt och bidra till både lek och lärande.

Inspirerande exempel

SMULLE-utmaningen stimulerar fler till att utveckla sin närmiljö och att dela med sig till andra av sina erfarenheter. Med stöd från forskningsrådet Formas samverkar forskare vid JU med stiftelsen Håll Sverige och sprider resultat och idéer så att andra kan ta del av dessa. Förskolor och skolor har skickat in bidrag där de beskriver att de sått eller planterat växter som ger mat åt pollinerande insekter under hela växtsäsongen. Andra har byggt insektshotell där vildbin kan lägga ägg och föda upp sina larver. Det har satts upp fågelholkar och fladdermusholkar och barnen har byggt igelkotthotell samt odlat grönsaker, bär och frukt. Ett bidrag visar en mini-skogsträdgård, med fleråriga ätbara växter som ger hem åt smådjur och samtidigt ätbart till barn och vuxna från vår till höst. Exemplen från förskolorna och skolorna ger inspiration och hopp om att det faktiskt går att förändra.

Se film om naturbaserade lösningar

Läs mer om SMULLE här.
På denna sida finns inspirationsfilmer, handledningar samt inspelade webbinarier.

Läs mer om Ellen Almers forskning här.

Regional collaboration on societal challenges – a mapping of examples of long-term organisation (2024)

Innovative ways of addressing complex societal challenges such as ill health, unemployment, segregation and climate change often require collaboration between different societal actors and sectors. The complexity of these societal challenges means it can take a long time to deal with them, thereby creating a need for long-term forms of collaboration beyond time-limited projects. This is particularly true at a regional level; that is to say, in geographical areas that extend across municipal boundaries but do not include entire countries (although they may transcend national borders). Regional collaboration on societal challenges has been discussed in terms of what are known as “ecosystems” for social innovation. This report presents a mapping of Swedish and international examples of regional collaboration on societal challenges. The aim is to gather and disseminate knowledge and experience as inspiration for further development of support structures for social innovation.

The mapping has been conducted by Forum for Social Innovation Sweden (FfSIS), a national knowledge and collaboration platform based at Malmö University and with regional nodes at the University of Borås, Jönköping University, Luleå University of Technology, Malmö University, Umeå University and Örebro University.

Download the report Regional collaboration on societal challenges – a mapping of examples of long-term organisation (2024) here (link to pdf), or read it below.

European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige

För att främja socialt företagande behövs mer kunskap om hur förutsättningarna för att driva sociala företag ser ut i Sverige och Europa. Därför deltar Sverige genom Mötesplats Social Innovation (MSI) och partners, i European Social Enterprise Monitor (ESEM) – den första europeiska undersökningen i sitt slag som sätter fokus på sociala företag. Rapporten ger en ögonblicksbild av hur 110 svenska sociala företag ser på sig själv, sin verksamhet, på socialt företagande och stödet för sociala företagare samt vilka hinder och möjligheter det finns för socialt företagande i Sverige.

I denna undersökningsomgång har Mötesplats Social Innovation samarbetat med en rad aktörer: Ashoka Nordic, flera regionala Coompanion-kontor (Coompanion Blekinge, Coompanion Göteborgsregionen, Coompanion Halland, Coompanion Jönköpings län, Coompanion Kronoberg, Coompanion Norrbotten, Coompanion Sjuhärad, och Coompanion Skåne), Effektfullt, Fremia, Mikrofonden, NÄTVERKET – Idéburen sektor Skåne, Partnerskapet för sociala innovationer i Region Örebro län, Reach for Change, Samhälls-entreprenörskap Sverige och Skoopi.

Läs mer om ESEM här.
Ladda ner rapporten European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Nytt projekt säkrar stöd för social innovation i norra Sverige

Den pågående omställningen ökar behovet av fler socialt hållbara lösningar, både i städer och på landsbygden. Men trots starkt engagemang saknas ofta politiskt stöd och långsiktig finansiering. Nu har Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Coompanion Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Samforma fått EU-medel för att stärka ekosystemet för sociala innovatörer.

Projektet, som leds av Luleå tekniska universitet i nära samarbete med Umeå universitet, Coompanion Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Samforma, syftar till att bygga ett robust och samordnat ekosystem för social innovation. Målet är att ge olika aktörer – kommuner, företag, civilsamhälle, idéburna organisationer, medborgare och myndigheter – möjligheter att samarbeta mer effektivt och hitta långsiktiga lösningar på komplexa samhällsproblem.

– Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet är redan regionala noder i det nationella nätverket Mötesplats Social Innovation. Med det här projektet kan vi fördjupa vårt samarbete och stärka arbetet med social innovation i norra Sverige, säger Maria Jansson, projektledare vid Luleå tekniska universitet.

Rätt stöd viktig förutsättning

Behovet av att stärka ekosystemet för social innovation i norr är påtagligt, särskilt med tanke på de utmaningar som växande städer och en resursfattig landsbygd står inför i den pågående omvandlingen. Men trots att det finns ett starkt engagemang saknas ofta avgörande faktorer som långsiktig finansiering och politiskt stöd. Något som hindrar många idéer från att förverkligas, förklarar projektgruppen.

Martin Englund, som leder Mötesplats Social Innovations arbete vid Umeå universitet, ser därför projektet som en stor möjlighet:
– Det här ger oss en fantastisk chans att ta vårt arbete till nästa nivå. Vi hoppas kunna samla kunskap och insikter som inte bara stöttar sociala entreprenörer i Västerbotten och Norrbotten, utan också kan spridas till andra delar av landet.

Projektet pågår till och med 2027 och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Region Västerbotten, Region Norrbotten och de medverkande organisationerna.

För mer information, kontakta gärna:

Martin Englund
martin.englund@umu.se
090-786 68 29

Text: Lena Holmberg, Umeå universitet

Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024)

För att kunna möta komplexa samhällsutmaningar, såsom ohälsa, arbetslöshet, segregation och klimatförändringar, på nytänkande sätt krävs ofta samverkan mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer. Komplexiteten i dessa samhällsutmaningar gör att de kan ta lång tid att komma till rätta med, vilket skapar ett behov av långsiktiga former för samverkan bortom tidsbegränsade projekt. Detta gäller inte minst på regional nivå, det vill säga geografiska områden som sträcker sig över kommungränser, men som inte omfattar hela länder (även om de kan överskrida landsgränser). I rapporten Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024), presenteras en kartläggning av svenska och internationella exempel på regional samverkan kring samhällsutmaningar. Syftet är att samla och sprida kunskaper och erfarenheter, som inspiration till att vidareutveckla stödstrukturer för social innovation.

Kartläggningen har genomförts av Mötesplats Social Innovation (MSI) som är en nationell kunskaps- och samverkansplattform, med säte vid Malmö universitet och med regionala noder vid Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF) som drivs av MSI på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Ladda ner rapporten här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Finansiering av social innovation – en översikt (2024)

Omslag till rapporten "Finansiering av social innovation – en översikt"

I rapporten Finansiering av social innovation – en översikt (2024), ges en översikt av olika sätt att finansiera utvecklingen av sociala innovationer, det vill säga nya metoder, tjänster, verksamheter m.m. vars huvudsyfte är att möta samhällsutmaningar och förbättra människors livsvillkor genom nytänkande sociala praktiker, relationer eller strukturer.

Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF). Kompetenscentret ska bidra till utvecklingen av effektiva, varaktiga och värdeskapande sociala innovationer i ESF, genom kunskap, verktyg, coaching och erfarenhetsutbyte till ESF-finansierade projekt, Svenska ESF-rådet och andra berörda samhällsaktörer. Kompetenscentret drivs av Mötesplats Social Innovation på uppdrag av ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Ladda ner rapporten här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Kompass för havsambassadörer: Navigera mot regenerativa kulturer (2024)

Publikation med titeln "Kompass för havsambassadörer"

Kompass för havsambassadörer är en arbetsbok utformad för att inspirera och vägleda individer och samhällen i att främja regenerativa kulturer. Vi – Malmö universitet, Marint Kunskapscenter och Mötesplats Social Innovation – välkomnar alla som är intresserade av ämnet att använda den i sitt dagliga liv eller arbete.

Kompassen kommer att lanseras officiellt och diskuteras vid den digitala workshopen ”The ocean starts here: more-than-human co-design for living with the sea”, som äger rum den 10 april 2024 mellan kl. 09:30-12:30 som en del av New European Bauhaus festivalen. Anmäl dig till workshopen och lanseringen här.

Kompassen guidar dig genom olika inlärningsupplevelser: medvetenhet, engagemang, perspektivförändringar och förändringar i dagliga rutiner. Fyra vägledande principer ligger till grund för denna resa:

Hållbarhet: Mot en symbiotisk samexistens med havet.
Lokalt förankrad: Att bygga vidare på lokala ekosystem, kunskaper och kapacitet.
Inkluderande: Samarbete med både människor och havet.
Estetisk: Engagerar sinnen och känslor.

Kompassen har utvecklats inom projektet Bauhaus of the Seas Sails och är ett resultat av projektmedlemmarnas samarbete. Illustrationerna i kompassen har tagits fram av Emma Thorén.

Kompassen finns på svenska, engelska, portugisiska, italienska, tyska, och holländska.

Forskning om diskriminering på arbetsmarknaden behöver nå ut till arbetsgivare

Trots stor etnisk och rasmässig mångfald i Sverige förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad. Sayaka Osanami Törngren, forskare vid Malmö universitet, har med Mötesplats Social Innovation skapat ett kommunikationsmaterial för att öka medvetenheten om diskriminering och rasism.

Forskning i Sverige visar att även om kompetens och arbetslivserfarenhet som förvärvats i Sverige motverkar diskriminering på arbetsmarknaden positivt, påverkar faktorer som namn, särskilt arabiskklingande namn, och etnisk och rasmässig bakgrund, till exempel afrosvensk bakgrund, arbetsgivarnas anställningsbeslut negativt.

Forskningsprojekt för att förstå diskriminering på arbetsmarknaden

I forskningsprojektet Att förstå diskriminering vid anställning och utforska möjligheten till intervention genom eye-tracking, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte forskare potentiell diskriminering i urvalsbeslut i det inledande skedet av rekryteringen. En experimentell undersökning av CV-sortering med rekryterare med erfarenhet av rekrytering av mångfaldsanställda i svenskbaserade företag och offentliga organisationer genomfördes och studerades. En större digital enkät genomfördes också för att validera undersökningens resultat. Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

– Vi behöver mer forskning på området med tanke på att vi vet att ihållande diskriminering på grund av ras och etnicitet förekommer konsekvent på den svenska arbetsmarknaden, säger docent Sayaka Osanami Törngren, vid Malmö universitet som lett forskningsprojektet.

Mer forskning behövs

För att förstå diskriminering på arbetsmarknaden behövs ytterligare forskning. För det första finns det ett fortsatt behov av att förstå vem som fattar beslut om anställning. För det andra behövs mer forskning och data om den sociala önskvärdhetens roll och om välvillig rasism. För det tredje behövs mer kunskap och forskning om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet.

– I vår data saknas uppgifter om vilken roll de chefer har som fattar beslut om anställnings- och mångfaldspolicyer, säger Sayaka Osanami Törngren.

Välvillig rasism upprätthåller dikotomi

Välvillig rasism är strukturell och subtil diskriminering som framställs som handlingar av solidaritet med minoriteter. Kanske inte avsiktligt, men genom att hjälpa på ett omedvetet sätt, minskar personer i högre positioner minoriteters handlingsutrymme genom en världsbild som upprätthåller en dikotomi.

– Vi engagerade privata och offentliga organisationer som aktivt arbetar för mångfald och inkludering på sina arbetsplatser. De potentiella mönstren av välvillig rasism bör identifieras i ytterligare analyser, säger Sayaka Osanami Törngren.

Det tredje behovet av ytterligare forskning på området är om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet. Rekryterare som är medvetna om den rasmässiga och etniska mångfalden, tillsammans med social önskvärdhet, kan stimulera positiva fördomar snarare än negativa fördomar mot mångfald, vilket kan bidra till inkluderande rekrytering.

Insatser för att kommunicera och sprida forskningsresultat

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Sayaka Osanami Törngren, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

– Vi vill nå ut med vår forskning, och samarbeta med aktörer utanför akademin för att driva på arbetet. Vi presenterade forskningsresultaten och försökte identifiera vilken typ av kommunikativt stödmaterial organisationerna och företagen behöver, säger Sayaka Osanami Törngren.

Vill öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism på arbetsplatser

Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

Studenter fick öva på att kommunicera forskningsresultat

Carlotta Ponchia är en av de studenter som arbetade med att sprida forskningsresultat. Fokus för Carlottas uppgift var välvillig diskriminering. Hon använde en empirisk artikel av Romani, Holck och Risberg för att förstå hur identitet formar etniska och rasmässiga minoriteters möjligheter på arbetsmarknaden i Sverige. Analysen visade hur personalavdelningar bör vara medvetna om sina inkluderingsinitiativ, eftersom dessa, liksom ”välvilliga” beteenden, många gånger leder till marginalisering istället för inkludering. Carlotta Ponchia tyckte att uppgiften var intressant och användbar eftersom den var uppdelad i en akademisk del, den kritiska sammanfattningen av den empiriska artikeln, och en praktisk del med kommunikationsuppgiften i infografik för sociala medier.

– Infografikuppgiften bidrog till att göra forskning tillgänglig och användbar för en större allmänhet. Jag tror att det är avgörande, särskilt när dessa data visar att förändringar behövs och att specifika beteenden är skadliga, säger Carlotta Ponchia.

Det visuella innehåll som studenterna skapade speglar deras förståelse för hur rasism och diskriminering kan upprätthållas eller motverkas på arbetsmarknaden. Materialet är tänkt att användas på arbetsplatser och i organisationer för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism, inte bara i rekryteringsprocessen utan också i vardagliga situationer i organisationer, till exempel i arbetet med policys, befordringar och arbetsmiljöfrågor.

Läs kommunikationsmaterialet Understanding discrimination in recruitment in Sweden – based on a research and communication project at Malmö University här.
Läs mer om Sayaka Osanami Törngrens forskning här.

Text: Lotta Orban

Understanding discrimination in recruitment in Sweden (2024)

Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för projektet, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

De vill lära barn att ta hand om miljön

För att lösa komplexa samhällsutmaningar som avfallshantering och energibehov, behövs såväl nya samarbeten som nya idéer. June Avfall och Miljö, Upptech och Jönköping University bjöd in Jönköpings läns grund- och gymnasieskolor till sortergårdssafari och solbilsrace.

Genom en “safari” på sortergårdar får barn och ungdomar leta efter ”the big five” – fem extra farliga och svårhanterliga avfall.

Marlene Svensson är miljö- och avfallspedagog på June Avfall & Miljö. Hon leder sortergårdssafarin.
– Vi vill visa barn och ungdomar hur källsortering, återvinning, avfall och kretslopp kan förbättra vår miljö. Ett besök på sortergården ökar förståelsen för vilka enorma mängder avfall vi hanterar varje dag. Vi visar att vi har ett bra avfallssystem – när avfallen hamnar rätt, säger hon.

När Marlene Svensson träffar barnen poängterar hon tre saker de ska tänka på: minimera konsumtionen, aldrig slänga något i naturen och vara noga med metallen.

Sortergårdssafarin är ett av fyra delprojekt i EU-projektet MOST, som står för Meaningful Open Schooling Connects Schools to Communities, som Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) på Jönköping University, tillsammans med June Avfall och Miljö samt Upptech deltog i.
– Målsättning var att elever, företag, organisationer och medborgare skulle samarbeta vetenskapligt kring ämnena avfall och energi för att utveckla regionalt genomförbara lösningar. Vi ville lösa samhällsproblem och samtidigt vara kunskapsbyggare, säger Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare vid HLK.

Ett annat projekt i MOST som startade 2020 syftade till att minska nedskräpningen på skolgårdar och genom en årlig återkommande filmfestival får gymnasieelever producera egna filmer om avfallshantering. Även solbilsracet är ett årligt återkommande event där gymnasieelever bygger egna bilar, max 15 cm breda, som drivs av batteriet som laddas upp med solceller.
– Lärarna berättar att många elever har blommat ut och visat på kunskaper och förmågor som de aldrig haft möjlighet att visa tidigare. Eleverna visar engagemang och känner stolthet över lösningar på olika problem, vilket är väldigt inspirerande, säger Jesper Boesen.

MOST-projektet är nu avslutat, men flera av aktiviteterna lever kvar.
– Det finns många fördelar med att samverka mellan olika organisationer och sektorer, främst gäller det vår förmåga att nå mål som en enskild aktör inte enskilt kan nå, men vi kan också belysa komplexa frågor ur fler perspektiv, säger Jesper Boesen.
– Samverkan med Jönköping University har hjälpt oss sprida idén med sortergårdssafari som nu blivit ett populärt koncept, säger Marlene Svensson.

Forskarna på Jönköping University har följt deltagarnas utveckling och genomfört omfattande enkätstudier samt ett antal fallstudier.
– Vad vi kan se är att intresset för STEM ämnena* ökat bland de deltagande eleverna, säger Jesper Boesen. Vi ser också tydligt att genom att arbeta tillsammans med externa aktörer så ökar både eleverna och lärarnas engagemang i såväl aktuella ämnen som i de större samhällsutmaningarna.

*I STEM ämnena kombineras naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med dans, drama, musik och bild. Det används för ämnesöverskridande lärande, vilket är ett innovativt tänkande som behövs för att lösa samhällets problem.

Se film om samarbetet och sortergårdssafarin

Läs mer om forskningen här.
Kontakta HLK och Jesper Boesen här.

Text: Sofie Rotstedt
Bild på Jesper Boesen: Patrik Svedberg