De vill lära barn att ta hand om miljön

Marlene Svensson och Jesper Boesen

För att lösa komplexa samhällsutmaningar som avfallshantering och energibehov, behövs såväl nya samarbeten som nya idéer. June Avfall och Miljö, Upptech och Jönköping University bjöd in Jönköpings läns grund- och gymnasieskolor till sortergårdssafari och solbilsrace. 

Genom en “safari” på sortergårdar får barn och ungdomar leta efter ”the big five” – fem extra farliga och svårhanterliga avfall.  

Marlene Svensson är miljö- och avfallspedagog på June Avfall & Miljö. Hon leder sortergårdssafarin.
– Vi vill visa barn och ungdomar hur källsortering, återvinning, avfall och kretslopp kan förbättra vår miljö. Ett besök på sortergården ökar förståelsen för vilka enorma mängder avfall vi hanterar varje dag. Vi visar att vi har ett bra avfallssystem – när avfallen hamnar rätt, säger hon.

När Marlene Svensson träffar barnen poängterar hon tre saker de ska tänka på: minimera konsumtionen, aldrig slänga något i naturen och vara noga med metallen.  

 Sortergårdssafarin är ett av fyra delprojekt i EU-projektet MOST, som står för Meaningful Open Schooling Connects Schools to Communities, som Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) på Jönköping University, tillsammans med June Avfall och Miljö samt Upptech deltog i.
– Målsättning var att elever, företag, organisationer och medborgare skulle samarbeta vetenskapligt kring ämnena avfall och energi för att utveckla regionalt genomförbara lösningar. Vi ville lösa samhällsproblem och samtidigt vara kunskapsbyggare, säger Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare vid HLK. 

Ett annat projekt i MOST som startade 2020 syftade till att minska nedskräpningen på skolgårdar och genom en årlig återkommande filmfestival får gymnasieelever producera egna filmer om avfallshantering. Även solbilsracet är ett årligt återkommande event där gymnasieelever bygger egna bilar, max 15 cm breda, som drivs av batteriet som laddas upp med solceller.
– Lärarna berättar att många elever har blommat ut och visat på kunskaper och förmågor som de aldrig haft möjlighet att visa tidigare. Eleverna visar engagemang och känner stolthet över lösningar på olika problem, vilket är väldigt inspirerande, säger Jesper Boesen.  

MOST-projektet är nu avslutat, men flera av aktiviteterna lever kvar.
– Det finns många fördelar med att samverka mellan olika organisationer och sektorer, främst gäller det vår förmåga att nå mål som en enskild aktör inte enskilt kan nå, men vi kan också belysa komplexa frågor ur fler perspektiv, säger Jesper Boesen.
– Samverkan med Jönköping University har hjälpt oss sprida idén med sortergårdssafari som nu blivit ett populärt koncept, säger Marlene Svensson. 

Forskarna på Jönköping University har följt deltagarnas utveckling och genomfört omfattande enkätstudier samt ett antal fallstudier.
– Vad vi kan se är att intresset för STEM ämnena* ökat bland de deltagande eleverna, säger Jesper Boesen. Vi ser också tydligt att genom att arbeta tillsammans med externa aktörer så ökar både eleverna och lärarnas engagemang i såväl aktuella ämnen som i de större samhällsutmaningarna. 

*I STEM ämnena kombineras naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med dans, drama, musik och bild. Det används för ämnesöverskridande lärande, vilket är ett innovativt tänkande som behövs för att lösa samhällets problem. 

Se film om samarbetet och sortergårdssafarin

Läs mer om forskningen här.
Kontakta HLK och Jesper Boesen här.

Text: Sofie Rotstedt
Bild på Jesper Boesen: Patrik Svedberg

”Jag vill bidra till Ukrainas demokrati och återuppbyggnad”

Mariia Tyshchenko

Mariia Tyshchenko, projektforskare och hedersdoktor vid Malmö universitet, har utvecklat den ideella organisationen ”Poruch” i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har de fokuserat på nödhjälp och humanitära insatser. Mariia Tyshchenko kämpar för säkerhet och frihet. Målet är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter.  

 2015 kom Mariia Tyshchenko till Sverige för att delta i Svenska institutets utbildningsprogram Swedish Institute Academy for Young Professionals (SAYP) och kursen Sustainable Public Managment som genomförs av Malmö universitet.
 – Sverige öppnade upp en internationell dimension med nya synsätt, idéer och kontakter vilket gav mig ny beslutsamhet att utvidga och utveckla de demokratiska värderingar och principer som vi stod för och står för, säger hon.
Sedan dess har Mariia Tyshchenko samarbetat med lärare från Malmö universitet i frågor som rör social hållbarhet och social innovation i Ukraina.
– Jag ser mig själv som en aktivist. Forskning är grunden för att jag ska kunna bidra till förändring, säger hon. 

Började med att stärka lokala samhällen 

2016 startade Mariia Tyshchenko den ideella organisationen ”Poruch”, som arbetar aktivt med att stödja lokalsamhällen i Ukraina, stärka organisationer i det civila samhället, främja integration av internflyktingar och fredsbyggande i postkonfliktområden i Donbas.  

– Jag bryr mig om människor, och jag bryr mig om att människor deltar i det lokala samhället, eftersom sådant deltagande är kärnan i en inkluderande och utvecklad demokrati”, säger Mariia Tyshchenko. 

Projekten drivs i samarbete 

Mariia och ”Poruch” har startat omkring 119 projekt, ofta med fokus på kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i Ukraina. Projekten drivs i samarbete med lokala organisationer och internationella partners. Mariia Tyshchenko har arbetat mycket med att införa jämställdhets- och antidiskrimineringsplaner på både lokal och nationell politisk nivå i sitt hemland.
– Det har varit mycket framgångsrikt, men det finns fortfarande de som är emot det, ofta av religiösa skäl, säger hon.
– Apati och en känsla av ’maktlöshet’ var de största utmaningarna under början av vårt arbete som frivilligorganisationen ”Poruch”. Människor i postsovjetiska länder saknade personlig övertygelse och låg förståelse för socialt ansvar, och tanken på att delta i en tidigare hierarkisk struktur som en jämlik medborgare existerade inte. Vi förändrade detta genom att ge människor demokratiska verktyg, fortsätter Mariia Tyshchenko. 

Stort behov av hjälp och stöd till Ukraina

På grund av kriget står nu alla projekt i Ukraina stilla. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 finns det ett stort behov av militärt, humanitärt och finansiellt stöd till Ukraina. Stöd behövs också till civil krishantering och Ukrainas återuppbyggnad.  

– Just nu fokuserar vi på nödhjälp och humanitära insatser. I samarbete med Malmö universitet hjälpte vi till att evakuera personer med funktionsnedsättning från Kharkiv till Sverige, säger Mariia Tyshchenko.
– Jag är också involverad i att hitta utbildningsplatser utomlands för ukrainska studenter. Man kan inte studera eller koncentrera sig på en tenta när man hör bomber falla över huvudet. Vi måste få hjälp med att förenkla förfarandena så att de kan studera i andra länder, fortsätter hon. 

Rysslands invasion 2022 drabbade Mariia Tyshchenko personligen. Hennes hemstad ockuperades. Invasionstrupperna begick fruktansvärda brott. Hon fick sova på ett tunnelbanegolv med sin son, medan ljudet av explosioner dundrade ovanför dem. De tvingades flytta till den västra delen av Ukraina och efter det flydde de till Sverige. 

Forskning om geopolitiska aspekter och mänsklig säkerhet 

År 2022 utsågs Mariia Tyshchenko till hedersdoktor vid Malmö universitet för sitt arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred. Mariia Tyshchenkos forskning fokuserar på att identifiera hinder för kvinnors sociala inkludering i beslutsfattande under och efter krigstid och att utveckla strategier för att hantera dessa utmaningar i Ukraina och värdländer för ukrainska tillfälligt skyddade personer.  
– Fokus på geopolitiska och mänskliga säkerhetsaspekter kan leda till utvecklingen av ett särskilt forskningsprogram och nya nätverk inom säkerhetsstudier, säger hon. 

Läs mer om Mariia Tyshchenko

Mariia Tyshchenko har nominerats till Champion of Local Democracy av det svenska internationella centret för lokal demokrati (ICDL). Läs mer om nomineringen till Champion of Local Democracy här. 

Se film med Mariia Tyshchenko

Kultur på recept en social innovation inom vården

Illustration kultur på recept
Kultur på recept är ett program där primärvårdspatienter får delta i kulturaktiviteter inom ramen för vården. I Malmö testar och utvärderar Region Skåne programmet. Frågan är hur Kultur på recept kan användas av fler kommuner och på lång sikt som vård- och hälsoinsats.

Kultur på recept (KuR) är ett program där primärvårdspatienter får utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor, cirka två timmar per gång. I Malmö startade det som ett pilotprojekt 2020 i primärvården och är numera ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024.

Vuxna patienter med psykisk ohälsa såsom stress, ångest och mild till måttlig depression samt personer som löper risk för social isolering eller ensamhet får delta i Kultur på recept. Kultur på recept faller inom ramen för sociala remisser vilket möjliggör för vårdgivare inom primärvården att hänvisa människor till aktiviteter utanför sjukvården. Sociala remisser strävar efter att ta hänsyn till individens behov på ett holistiskt sätt.

En rad aktiviteter erbjuds och genomförs inom programmet i Malmö. Malmö Museum och Malmö Konstmuseum arrangerar rundturer och praktiska workshops, Malmö Stadsarkiv håller i stadsvandringar, på Malmö Opera och Malmö Live får deltagarna lyssna på musik och delta i olika musikaktiviteter, Kollaborativet erbjuder scenkonstupplevelser, Malmö Stadsbibliotek håller i shared reading där deltagarna får läsa tillsammans medan Malmö Konsthall och Form/Design Center ger guidade utställningar och workshop.

Motivation och välbefinnande stärks liksom sociala relationer

Halvvägs i forskningsprojektet visar resultaten av Kultur på recept på en god effekt hos deltagarna.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

Behövs fler verktyg inom vården

Flera aktörer som deltar i Kultur på recept vittnar om behovet av fler verktyg inom vården för att möta psykisk ohälsa.

– Det finns ett stort inflöde av patienter med psykisk ohälsa till vården. En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger Sofia Carlin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket KuR gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

Deltagare ett steg vidare genom nya kontakter och intressen

Även Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator, Viktoria Vård & Hälsa, ser ett behov av ytterligare verktyg att använda i mötet med patienterna.

– Det behövdes ett verktyg som tar patienterna ett steg ut från vårdcentralen. För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att KuR-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger Yvonne Lindberg.´

Samarbeten mellan aktörer behövs

Lisa Flinth (L), ordförande Primärvårdsnämnden, Region Skåne, säger att primärvården ska bli navet i sjukvården.

– Vi måste möta den lätta och medelsvåra psykiska ohälsan. För detta behöver vi fler verktyg för att se hela människan och vi behöver samarbeta med fler aktörer, framför allt civilsamhället. Samverkan kan inte nås via en genväg utan det som krävs är att vi sätter oss ner och pratar med varandra. Då får vi kunskap om varifrån sjukvården kan få hjälp ifrån. Då kan kultur bli ett verktyg, säger hon.

Marcus Laurin är projektledare för Kultur på recept i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör.

– Något som är viktigt att tänka på när man skapar ett KuR-program, är att arbeta med låga trösklar. Det ska bygga på frivillighet, aktiviteterna ska vara i deltagarnas geografiska närhet och programmet ska ge deltagarna möjlighet att upptäcka det lokala kultur- och föreningslivet, säger han.

Fakta Kultur på recept i Malmö:

Forskningsprojektet om Kultur på recept inom Region Skåne pågår fram till sommaren 2024. 15 vårdenheter och 9 kulturaktörer medverkar för närvarande och hittills har 63 patienter genomfört programmet. Förhoppningen är att nå över 100 deltagare vid projektslut juni 2024. Medianåldern är just nu 58 år och medelåldern 57 år, den yngste som deltagit är 25 år och den äldste som deltagit är 81 år.

Den 25 april genomfördes ett halvtidsseminarium om forskningsprojektet KuR där Mötesplats Social Innovation (MSI) deltog.

Läs mer om KuR i Malmö:

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/kultur-och-halsa/#181716

De vill skapa hållbarhet på flera plan

Duncan Levinsohn och Bernt-Arne Winberg

Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken. 

 I den privata sektorn har man större möjlighet att påverka hur organisationens resurser används så att de matchar ägarens värderingar och passion.
– Denna möjlighet använder småföretag mycket mer än vi anar. Hagagruppen är ett bra exempel på det genom att de tar ansvar för sociala och miljömässiga värden, både i bygden och hos utländska leverantörer, säger Duncan Levinsohn.  

 Anpassar arbetsuppgifter efter förutsättningar

– Det är problematiskt att så många i Sverige står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket vi också märker av i en liten ort som Bottnaryd, säger Bernt-Arne Winberg som driver Hagagruppen tillsammans med sin fru Gerd Winberg. Ett arbete är många gånger nyckeln för att etablera sig och inkluderas i samhället och vi vill använda vårt företag till att ge människor en chans att skapa ett bra liv här. Personalgruppen består av människor från olika länder, flera har börjat arbeta hos oss under sin första tid i Sverige.   

– Vi försöker anpassa arbetsuppgifterna efter medarbetarnas förutsättningar och har en fantastisk och lojal arbetsgrupp, fyller Gerd i. En av nyckelpersonerna hos oss är analfabet och under åren har vi även haft flera medarbetare med funktionsvariationer.  

Osynlig överlåtelse bromsar djupare förändring

Duncan Levinsohn har genom regelbundna djupintervjuer följt Hagagruppen under många år. Han har följt processen där ledningen inledningsvis experimenterat lite försiktigt, till att idag driva en tydlig linje med mer självförtroende och stolthet.
– Inom coaching och forskning finns begreppet Immunity to Change. I teorin noterar man att det som många gånger bromsar djupare förändring är en ”osynlig överlåtelse” till en annan prioritering än den man påstår sig följa. I traditionella företag finns det oftast en osynlig och outtalad överlåtelse till en prioritering av vinst i alla lägen. Det som man inte är medveten om är svårt att ändra på, så det är först när man vågar identifiera och ifrågasätta denna del av företaget, som man kan åstadkomma större förändringar, säger Duncan Levinsohn.

Hagagruppens målsättning är att använda 10 procent av vinsten för att bidra till att bygga ett gott samhälle, så som företagets ambition kring ett gott samhälle ser ut.
– Vi investerar i föreningslivet i Bottnaryd och i biståndsverksamhet i utvecklingsländer, säger Bernt-Arne Winberg. Miljöfrågan är också viktig och vi försöker genom vårt sätt att driva företag bidra med det som vi kan. Vi har långsiktiga samarbeten med få leverantörer och ställer krav på att deras anställda ska ha schysta arbetsvillkor och jobba med bra material.
– För att vara med och lyfta frågan om pollinering och den biologiska mångfalden i närmiljön samarbetar vi med en biodlare och betalar honom för att ha bisamhällen på industrimarken här, säger Gerd Winberg. Vi köper honung av biodlaren och ger bort till kunder som give-aways. Det brukar direkt leda in samtalen på hållbarhet och andra dimensioner av företagande som vi tycker är viktiga. 

Fler dimensioner av entreprenörskap

Som forskare hjälper Duncan Levinsohn till att sprida goda idéer och exempel som annars riskerar att förbli okända eller får begränsad spridning.
– Bernt-Arne träffar ibland mina studenter på Internationella Handelshögskolan, och jag märker att hans synsätt på företagande ibland provocerar studenterna eftersom det inte är det förväntade, säger Duncan Levinsohn. 

– Genom att visa exempel på olika sätt som företag arbetar på, vill jag inspirera både studenter och företagsledare till att våga ta nya initiativ inom social innovation. Som forskare i hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att entreprenörer vågar sticka ut och följa sitt hjärta. Om man vågar driva sitt företag utifrån fler dimensioner än enbart god lönsamhet kan entreprenörskap vara otroligt spännande, avslutar han. 

Läs mer om Hagagruppens fokusområden inom hållbarhet här.
Läs mer om Duncan Levinsohns forskning här.

Se filmen om Hagagruppen nedan:

 

 

MSI lyfter fram forskning i samverkan som förändrar Sverige

Banner på Forskning i samverkan som förändrar Sverige
För att lösa komplexa samhällsutmaningar, möjliggöra Agenda 2030 och uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling behöver kunskap delas och aktörer från olika sektorer samarbeta över gränser. Under våren presenterar Mötesplats Social Innovation en serie goda exempel på forskning i samarbete med aktörer från andra sektorer.

Forskare i Sverige samverkar med aktörer från alla samhällssektorer, från privata företag, till kommuner och idéburen sektor. Samarbeten och samverkan kan se ut på olika sätt. Det kan handla om att studera och utvärdera olika insatser, verksamheter och områden, att samla information och dela kunskap, att arbeta fram modeller, principer och metoder, ta fram utbildningsmaterial och erbjuda utbildningar, förändra arbetssätt och processer och att påverka opinionen i olika frågor.

Samarbete över gränser, där olika sektorer och aktörer delar kunskap och erfarenheter blir allt viktigare för en social och hållbar utveckling.

– Det har ett stort värde att lyfta fram forskning och forskningsbaserad kunskap i samverkan med andra aktörer. Det  ger ett bredare perspektiv på nyttiggörande som på olika sätt har fått genomslag i samhället och bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle, säger Charlotte Ahlgren Moritz, vice rektor vid Malmö universitet och ordförande för MSI.

Tio goda exempel lyfts fram

MSI lyfter under våren fram tio goda exempel som är hämtade från lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet där MSI är etablerat, i de fem regionerna, från Luleå i norr till Skåne och Malmö i söder. Ämnena spänner över flera av de globala målen som; god hälsa och välbefinnande, god utbildning, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion samt fredliga och inkluderande samhällen.

Från mobbning och trygghet i skolan till äldres mående och hälsa

En rad frågor och samhällsutmaningar tas upp. Hur går det att motverka mobbning och bidra till trygghet i skolan, hur kan vi skapa tillgång till bostäder för barn och andra grupper som hamnar utanför bostadssystemet, hur går det att förebygga sjukdom och uppnå jämlik hälsa, hur kan regioner samarbeta för suicidprevention, hur kan hela fisken tas tillvara för att minska svinn och hur kan digital teknik ge fler möjlighet att bosätta sig och leva på landsbygderna?

Vill att filmerna ska inspirera fler till samarbeten över gränser

– Vi hoppas att vår satsning med att lyfta fram forskning i samverkan för samhällsnytta, genom korta filmer och fördjupande artiklar, kan inspirera och visa vägen för mer samarbete över gränser för social hållbarhet och förändring, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare, Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

Vårt arbete har förändrat riktlinjer och regelverk för en bättre skolmiljö

Först ut är forskarna Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet som tillsammans med Stiftelsen Friends samarbetar för att bidra till en tryggare miljö i skolan för barn. Varje år utsätts fler än 60 000 barn i Sverige för mobbning.

Örebroforskarna har genomfört studier och utvärderat de metoder Friends använder.

– En del av vår forskning har redan förändrat riktlinjer och regelverk som ska skapa en bättre skolmiljö, säger Björn Johansson.

Samarbetet har också bidragit till ett ökat utbyte med andra forskare på området, bland annat genom den globala antimobningskonferensen World Anti-Bullying Forum (WABF) som Friends anordnar och där de båda forskarna har varit med i organisationskommittén.

Samarbetet är ett ömsesidigt utbyte

– Vårt samarbete med Friends är verkligen ett samarbete. Det är ett ömsesidigt utbyte. Det är positivt att arbeta med en verksamhet och personer som vägleds av ett öppet och nyfiket förhållningssätt. Alla är helt enkelt flexibla och öppna för förändring och utveckling, säger Björn Johansson.

Även Frida Warg på Friends framhåller att samarbetet är givande för alla parter.

– Det är inte så att forskarna bara bidrar med kunskap som vi sedan ska använda, utan det går åt båda håll: våra erfarenheter, arbetssätt och kontakten med skolor ger ett flöde åt andra hållet, tillbaka till forskningen, säger hon.

Vill hitta lösningar på bostadskrisen

Vid Malmö universitet arbetar Martin Grander, forskare i urbana studier. Han är även föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd där forskare från skilda ämnen tillsammans med olika aktörer arbetar för att hitta lösningar på bostadskrisen. Bostadsfrågan har blivit akut för barn, unga vuxna, invandrare och ensamstående föräldrar. Det finns en ojämlikhet och många faller utanför bostadssystemet. Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet. De flesta kommuner har en bostadsbrist och de bostäder som finns är för dyra för många. I projektet Barns bostad först har forskarna tillsammans med Stadsmissionen, Rädda Barnen och AFRY arbetat fram en modell för att motverka hemlöshet för barnfamiljer.

– Modellen är färdig. Den går att finansiera och använda i svensk lagstiftning, säger Martin Grander.

De tio filmerna och artiklarna kommer att publiceras löpande under våren med start onsdag 24 mars.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Sverige

Se film med Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet som samarbetar med Friends mot mobbning

De tio goda exempel på forskning i samverkan som MSI lyfter fram är:

De vill motverka mobbning. Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet i samarbete med Friends.
Insatser som hjälper hemmasittande ungdomar. Frida Jonsson vid Umeå universitet i samarbete med Umeå kommun.
Barns bostad först – han vill hitta lösningar på bostadskrisen. Martin Grander vid Malmö universitet i samarbete med Stadsmissionen, Rädda barnen och Afry.
Make food not waste – om hållbart fiske. Wiebeke Reim och Daria Sas vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Gulhaven Pelagiska AB i Kalix.
Hon vill lyfta fram barnens röster och rättigheter. Frida Lygnegård vid Jönköping University i samarbete med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Sweco Society och Länsstyrelsen i Skåne.
Embrace ett sätt att minska brott. Henrik Andershed vid Örebro universitet i samarbete med Embrace Safety AB.
De bygger hälsofrämjande resurser. Margareta Rämgård vid Malmö universitet tillsammans med 13 aktörer, 5 hälsofrämjare och befolkningen i Lindängen i Malmö.
De utvecklar en digital plattform för en levande landsbygd, Johanna Lindberg vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Vuollerim, Jokkmokks kommun.
Jönköpingsmodellen för att förebygga suicid. Joy Torgé  vid Jönköping University i samarbete med Räddningstjänsten.
Social aktivitet på recept kan förbättra äldres hälsa. Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet i samarbete med Umeå kommun och Husläkarna.

Hanne Pålsson är årets Göran Bredinger-stipendiat

För fjärde året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet ut till en ung samhällsentreprenör som på ett innovativt sätt bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Årets prisutdelning sker i samband med Social Innovation Summit och går till Hanne Pålsson och det innovativa trygghetslarmet Vevios.

Läs mer

Folkbibliotek – viktig arena för samhällsutmaningar

Det började med ett Co-Lab mellan MSI och fem skånska bibliotek. Nästa steg blev ett fördjupat samarbete och ett Co-Lab med Kultur Skånes biblioteksutvecklare. Tanken är att stärka biblioteken i rollen som öppen arena för samhällsutmaningar, där de bland annat lotsar besökare rätt i samhället.

Läs mer

Sveriges första Pop-up Science Shop

Akademin + civilsamhället = sant! Samverkan och partnerskap mellan sektorer är något som ofta förs fram som nödvändigt för att lösa dagens samhällsutmaningar. Inom ramen för Social Innovation Skåne arrangeras en pilot av en Pop-up Science Shop, där aktörer från civilsamhället kan delta för att tillsammans med akademin lösa några av de samhällsutmaningar vi står inför idag.

Läs mer

När kommer genombrottet för sociala investeringar?

Sociala investeringar växer sig allt starkare globalt, men i Skandinavien går det fortfarande lite trögt. Nyfikenheten är stor och det bubblar här och var, men frågan är: när slår de igenom hos oss och vad krävs för att det ska ske?

Läs mer

Testbädden: En arena för att utveckla och testa idéer

Testbädd för äldreomsorgen i Malmö, där MSI är en partner, är en utvecklingsarena där nya idéer och lösningar testas i praktiken. Allt med syfte att öka kvaliteten och innovationsförmågan i vård och omsorg. Testbädden kommer att finnas på plats och berätta om sitt arbete under Social Innovation Summit.

Läs mer