Hur kan vi lära oss att leva med havet? 

Anna Schröder och Linn Johansson, på Sea Forum, Bauhaus of the Seas Sails, Malmö.
Det nya projektet Bauhaus of the Seas Sails utforskar hur Malmöbor, aktörer och organisationer i Malmö kan skapa nya relationer med havet. Första steget är att skapa ett Havsforum med lokala aktörer.

Forskare vid Malmö universitet arbetar tillsammans med Mötesplats Social Innovation och Marint Kunskapscenter i Malmö i projektet Bauhaus of the Seas Sails (BoSS) med att stärka relationen mellan staden och havet, i Malmö och Öresund.

– Tillsammans med invånare, aktörer, organisationer och praktiker vill vi utforska hur vi kan gå från att bara se havet som en vacker utsikt eller en resurs till att snarare se det som en granne, som vi behöver lära känna och leva med, säger Anna Seravalli, som tillsammans med Anders Emilsson, båda forskare i design på Institutionen för konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet, deltar i projektet. 

Behövs en förändring i perspektiv i människors syn på och hantering av havet

När Malmö växer och förändras som stad behövs en förändring i människors syn på havet och hur de behandlar och hanterar det. 

Samskapande på första workshopen med aktörer i Malmö.

–  Människor behöver bli havsmedvetna och förstå havets påverkan på oss människor och hur människan påverkar havet. Vi människor behöver göra en insats för att ta hand om havet, som har en central roll, när det bland annat gäller att reglera klimatet, ta upp koldioxid, ge oss syre och mat, säger Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö. 

Södra Varvsbassängen håller på att återställas

I Södra Varvsbassängen i Malmö är havsbottnen förorenad sedan Kockums under lång tid bedrev industriverksamhet norr om hamnbassängen. Hamnbassängen saknar nästintill växt- och djurliv. Parallellt med Bauhaus of the Seas Sails pågår nu arbetet där Malmö stad i samarbete med Marint Kunskapscenter i Malmö återställer vattnet och livet i hamnbassängen. Eftersom hamnbassängen idag är nio meter djup håller Malmö stad på att minska vattendjupet och grunda upp botten till fyra meters djup. Bottnen på cirka 52 000 kvadratmeter, vilket motsvarar sju fotbollsplaner, ska kapslas in. Detta gör man med stenkross och lermorän, ovanpå läggs sjösand och större stenar.  

Uppgrundning ger flera fördelar

Uppgrundningen av Södra Varvsbassängen kommer ge flera fördelar. För det första så ökar den biologiska mångfalden under ytan när bassängen är grundare och solljuset lättare når ner till botten. Då skapas bättre förutsättningar för alger, musslor, fisk och ålgräset att trivas. Ålgräset är en viktig barnkammare och uppväxtplats för många av våra fiskarter i havet. Men ålgräset är också fantastiskt bra på att ta upp och lagra koldioxid och stabilisera sand och göra vattnet klarare. På sikt kommer vattenkvalitén bli bättre.  

Kulturella deltagande aktiviteter ska främja relationer och stärka bandet med havet

Bauhaus of the Seas Sails strävar efter att uppnå en hållbar och inkluderande omställning, genom att arbeta med kulturella och deltagande aktiviteter för att främja nya relationer och sätt att leva med havet. Målet är att koppla ihop staden med havet.  

Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, Michael Palmgren, verksamhetschef, Marint Kunskapscenter i Malmö och Anna Seravalli, forskare på K3, Malmö universitet på introduktionsmötet för Havsforum eller Sea Forum.

Bauhaus of the Seas Sails i Malmö kommer att driva olika aktiviteter för att utforska och skapa vägar till nya framtider utifrån Bauhaus of the Seas Sails ledande principer: hållbart, inkluderande, vackert och lokalbaserat.  

– Just nu håller vi på att skapa ett Havsforum, en styrgrupp där 12 aktörer från alla sektorer i Malmö deltar, som ska vara med och ta fram en plan för vårt arbete, säger Gloria-Karin López, projektledare på Mötesplats Social Innovation, som projektleder Öresundspiloten. 

Nästa steg är att tillsammans med Havsforum rekrytera havsambassadörer. Dessa kommer att utveckla och genomföra kulturella aktiviteter, som kan främja nya sätt att tänka och agera kring havet, tillsammans med olika grupper och aktörer i Malmö. 

Fakta Bauhaus of the Seas Sails 

Bauhaus of the Seas Sails är det sjätte EU-finansierade Lighthouse projektet som ska utveckla så kallade Lighthouse Demonstrators inom EU:s satsning på New European Bauhaus (NEB). I projektet deltar Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Tyskland och Sverige, med totalt 18 partners, som tillsammans representanter lokala myndigheter, universitet och civilsamhällsorganisationer.  

Läs mer: 

https://mau.se/forskning/projekt/bauhaus-of-the-seas-sails/ 

https://bauhaus-seas.eu/ 

 

”Jag vill pusha utvecklingen framåt” 

Tom Roodro, Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet
Tom Roodro har arbetat med social innovation i många år, alltid i gränslandet, med att utveckla olika typer av samarbeten. Nu byter han Malmö stad mot akademin när han blir projektledare på Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Hur kan vi bidra till att minska hemlöshet, segregation och barnfattigdom? Det är frågor som Tom Roodro funderar över.  

– Min ingång har alltid varit att det behövs många olika aktörer för att lösa komplexa samhällsutmaningar, säger han. 

Sedan 1 juni är han ny projektledare på Mötesplats Social Innovation och med särskilt fokus på arbetet som kompetenscenter för social innovation inom ESF+.  

– Det handlar bland annat om att stötta projekt som har fått finansiering från Svenska ESF-rådet men också om att stödja ESF-rådet i social innovation, säger han. 

Tom Roodro har följt Mötesplats Social Innovation sedan starten 2010 och bland annat suttit med i en referensgrupp för Social Innovation Summit. Nu ser han fram emot att få fokusera på de frågor han tycker är mest spännande – social innovation och att få pusha utvecklingen framåt. 

Social innovation är en nyckel 

Just social innovation tycker Tom Roodro är en nyckel för att få ett välmående samhälle. 

– Hur vi organiserar oss är en utmaning. Många organiserar sig efter sin organisation. Men det finns massor att hämta i projekt och verksamheter som ligger utanför linjeorganisationer. Samhällsentreprenörer lyckas göra mycket som inte kärnverksamheten klarar, och samhället i stort behöver. Som jag ser det kan vi bli bättre på att stödja dessa initiativ, säger han. 

Samhällsengagemanget har funnits med länge
På sätt och vis kommer Tom Roodro tillbaka till Malmö universitet. Han läste nämligen en magister i IMER på Malmö högskola. Samhällsengagemanget har funnits med länge. Efter studierna jobbade han först i en förening som arrangerade mentorsskapsprogram för nyanlända akademiker. Därefter jobbade han på Region Skåne innan han fick arbete på Malmö stad. I tio år har Tom Roodro arbetat med att utveckla samarbeten mellan kommunen och civilsamhället i Malmö och jobbat med alltifrån upphandlingsfrågor till mänskliga rättigheter.  

Driver podden Engagemanget 

På sin fritid driver Tom Roodro Engagemanget, en podd om samhällsengagemang som han startade januari 2022. Den handlar om människor som gör det lilla extra. Genom att lyfta fram positiva krafter, människor som vill göra gott för andra, vill Tom Roodro ge människor hopp, tillförsikt till framtiden och uppmuntra andra till att skapa en bättre värld för alla.  

 – Jag ville testa det formatet och lära mig hantverket. Och så ville jag fånga upp alla de människor jag springer på, deras roll, erfarenhet och tankar. 

På frågan om vilket avsnitt som är speciellt svarar Tom att alla samtal har varit väldigt fina. Sedan tycker han att det senaste samtalet med Jenny Grettve som driver den tillfälliga mötesplatsen Anon tillsammans med Stena fastigheter är väldigt intressant. Hon jobbar med hållbar utveckling och ställer frågor som inte ställs. Varför det ekonomiska systemet ser ut som det gör? Vad det betyder att vara människa? Vad är utveckling? Kan det innebära något annat än tillväxt?  

– Det blev ett spännande samtal, säger han.  

Kuriosa om Tom Roodro
Tom Roodro är född och uppvuxen i Mantorp i Östergötland. Han springer mycket och långt. Han har fru, två barn och en dansksvensk gårdshund.  

Lyssna på podden Engagemanget https://shows.acast.com/engagemanget 

Ny guide ska underlätta effektmätning av hållbarhetsarbete

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet har i samarbete med Telia tagit fram ett verktyg för att kunna visa på värdet av det sociala hållbarhetsarbetet.

 

Genom EU direktiv finns ökade krav på större företag att kunna visa på och rapportera sitt hållbarhetsarbete. Det är generellt svårare att visa på värdet av eller vilken effekt sociala insatser har. Telia Company finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Litauen och Estland. Digital inkludering är ett av Telia Companys prioriterade påverkansområden inom hållbarhet, integrerat i affärsstrategin. För att minska riskerna relaterade till den digitala klyftan och fånga möjligheter till inkludering siktar Telia på att nå två miljoner individer med sina initiativ för digital kompetens till 2025.

– 2021 lanserade Telia ett program på koncernnivå för digital kompetens och idag har vi nått lite mer än en miljon individer som annars skulle riskera att bli digitalt utestängda eller hamna i utsatta situationer på nätet, säger Sara Nordbrand, hållbarhetschef för Telia Company.

Telia tar nästa steg i att beskriva effekterna av hållbarhetsarbetet

I en internationell ranking om digital inkludering 2023, kom Telia på plats 12 av 200 utvärderade teknikföretag och på fjärde plats bland de med huvudkontor i Europa.

– Nu tar vi nästa steg, genom att skala våra initiativ och utveckla mått för att börja beskriva effekten av det arbete vi gör. I detta arbete är vi glada över att ha gått samman med experter på effektmätningar vid Malmö universitets Mötesplats Social Innovation och forskare vid Jönköping University, säger Sara Nordbrand.

Allt fler ser vikten av att visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer

Mötesplats Social Innovation (MSI) arbetar med att stärka kunskapen om social innovation och tvärsektoriell samverkan. Sociala innovationsprocesser består av flera element. Ett element är att kunna visa på värdet av social innovation.

– Allt fler ser vikten av att kunna visa på och kommunicera värdet av sociala innovationer. Det var spännande att få följa Telias initiativ och bidra till arbetet med effektmätning, inte minst utifrån den samverkan mellan sektorer som finns i initiativet, och också i arbetet med att ta fram verktyget, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Verktyg för effektmätning som fler organisationer kan använda

På uppdrag av Telia har Mötesplats Social Innovation tagit fram ett verktyg och en guide som kan användas för att formulera och skapa en effektmätningsplan som ska stärka hållbarhetsarbetet. Verktyget består av en Excel-mall som kan användas för att formulera en effektmätningsplan i fem steg. Medföljande guide i form av två appendix ska stödja användningen av mallen. Den innehåller olika material och information om förändringsteori och hur man exempelvis kan skapa ett problemträd.

– Mallen och guiden kan användas av alla organisationer som vill utveckla en plan för effektmätning och visa på värdet av socialt hållbarhetsarbete och innovationer, säger Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare för Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Pilot visar att initiativet Digital i Sverige skapar en trygg och välkomnande plats för nyanlända

För att testa mallen och guiden har MSI genomfört en pilot med verktyget, på initiativet Digital i Sverige som riktar sig till nyanlända i Sverige.

– Verktyget gav en tydlig struktur för hur initiativet Digital i Sverige kan effektmätas. Vi identifierade mål för initiativet och utvecklade utvärderingsfrågor för att fånga in resultaten. Utifrån detta test med 33 respondenter kan vi bland annat se att målet om att skapa en trygg och välkomnande plats för deltagarna nåddes, då 100 procent av respondenterna rekommenderar andra nyanlända att delta, säger Gloria-Karin López, projektledare på MSI.

I samarbetsprojektet genomförde forskaren Frida Lygnegård vid Jönköping University också en utvärdering av Telias projekt Mobilkörkortet parallellt med MSI:s arbete.

Så kan du formulera en plan för effektmätning i fem steg

1. Sätt upp syfte med effektmätningen: varför vill vi göra en effektmätning och hur ska vi använda resultaten?

2. Sätt upp mål och indikatorer med hjälp av förändringsteori och gör ett problem- och lösningsträd.

3. Utveckla en effektmätningsplan och samla in data

4. Analysera värdet och effekten

5. Dela med er av arbetet och resultaten

Vill du veta mer?

Läs och ladda ner verktyg, guide och mall.

Läs Telias artikel om samarbetet med Malmö universitet och Jönköping University.

Läs Jönköping University’s artikel

Läs rapporten Understanding children’s and parents’ experiences of the Mobile driving license, developed by Telia Company and the Swedish child-rights organization Friends av Frida Lygnegård vid Jönköping University.

Läs mer om Telias satsning Mobilkörkortet.

Läs pilotrapporten Summarising Impact Assessment Report on “Digital in Sweden”(pdf), om Digital i Sverige av Mötesplats Social Innovation.
Läs mer om Telias satsning Digital i Sverige.

Understanding children’s and parents’ experiences of the Mobile driving license developed by Telia Company and the Swedish child-rights organization Friends (2023)

Telia Company, in collaboration with the child-rights and anti-bullying organization Friends, has developed the digital inclusion initiative the Mobile driving license which aims to help children and their parents feel safe with the children’s first mobile and to facilitate conversations about life online. Telia Company contracted Forum for Social Innovation Sweden, at Malmö University, and Jönköping University for the development of an impact assessment model and an impact assessment of a digital inclusion initiative. The current study performed by Jönköping University describes impact in terms of knowledge gained from the Mobile driving license, as experienced by children and their parents. The current study has been conducted by Frida Lygnegård, PhD and assistant professor at the School of Health and Welfare, Jönköping University, Sweden.

The purpose of the study was to describe how parents and their children aged 6–9 years’ experience that the use of the digital knowledge- and dialogue support called the Mobile driving license, contributed to creating knowledge and strategies for a safe mobile and internet use. Summarizing impact and key learnings; most parents felt that the Mobile driving license could contribute to increased digital awareness and online safety.

 

Ny uppdragsutbildning i social innovation

I höst startar en uppdragsutbildning i social innovation. Kursen som går på distans riktar sig till innovations och företagsfrämjare vid inkubatorer, innovationskontor och andra främjarorganisationer i Sverige.


Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola och nu även gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, kopplat till Mötesplats Social Innovation. Hon fick idén om att skapa uppdragsutbildningen Social innovation i teori och praktik – hur kan vi stötta nytänkande lösningar på samhällsutmaningar?, när hon genomförde en doktorandkurs på ett liknande tema.

Innovationsrådgivare gav idé till uppdragsutbildning

Innovationsrådgivare Camilla Norberg Hansen, vid Malmö universitet, undrade om doktorandkursen även kunde ges till andra målgrupper.

Jag har saknat ett utbildning i social innovation på högre nivå. Jag kontaktade Malin för att höra om man kunde anmäla sig även om man inte var doktorand. Det kunde man inte, säger Camilla Norberg Hansen.

För mig som innovationsrådgivare handlar det om att inhämta den senaste kunskapen kring social innovation. Fältet växer (det vill säga de idéer som kommer in till oss) både bland våra studenter och forskare. Då gäller det att ligga i framkant med kunskapsinhämtningen inom fältet. Dessutom träffa och diskutera dessa intressanta frågor med andra kursdeltagare, fortsätter hon.

Viktigt att kunskap om social innovation blir tillgänglig

Kursen riktar sig till innovations och företagsfrämjare, vid exempelvis inkubatorer och innovationskontor, men även till andra främjarorganisationer i Sverige.
Det är viktigt att den kunskap som finns om social innovation även blir tillgänglig för innovations och företagsfrämjare, som praktiskt arbetar med att stötta förverkligandet av nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.

Kursen ger en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation. Den ger konkreta exempel på social innovation inom olika samhällssektorer, samt praktiska verktyg för att stötta utvecklingen av sociala innovationer. Malin Lindberg som leder kursen har mångårig erfarenhet av att studera och stötta social innovation i samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Digitala träffar varvas med litteraturläsning och hemuppgifter

Kursen startar i september och avslutas i december. Den består av tre digitala kursträffar, samt hemuppgifter och litteraturläsning, som motsvarar 5 högskolepoäng. Första träffen handlar om vad social innovation är, den andra fokuserar på hur social innovation kan stödjas och sista träffen tar upp hur man kan gå från teori till praktik.

Läs mer och anmäl dig senast 31 maj
Läs mer om och kontakta Malin Lindberg

 

Göran Bredinger-stipendiet fyller tio år

Tillsammans med Göran Bredinger och Dieden Group AB delar Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet sedan 2014 ut Göran Bredinger-stipendiet till en social entreprenör som bidrar till en samhällsutmaning. I år fyller stipendiet tio år.

För att möta komplexa och samhälleliga utmaningar behöver akademin, organisationer såväl som privata företag samarbeta och stödja nya idéer, sociala entreprenörer och sociala nystartade företag. Göran Bredinger-stipendiet grundades och instiftades av dåvarande Malmö högskola och Mötesplats Social Innovation i samarbete med Göran Bredinger 2014.

– Mötesplats Social Innovations mål är att bredda kunskapen om vad social innovation är och visa på styrkan i sociala innovationer. Det är fantastiskt att i samarbete med Göran Bredinger kunna dela ut det här stipendiet, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande för Mötesplats Social Innovation och vicerektor vid Malmö universitet.

Sedan inrättandet av Göran Bredinger-stipendiet har nio unga företagare tagit del av stipendiet och fått möjlighet att utveckla sin idé och verksamhet. I år delas det tionde stipendiet ut till en social entreprenör som framgångsrikt har utvecklat och implementerat en innovativ lösning som direkt bidrar till en samhällsutmaning.

Tufft att starta ett företag och lyckas

Sedan starten 2014 har juryn fått uppskattningsvis 250 ansökningar, varav 9 vinnare valts ut. De flesta av stipendiaterna har lyckats och är nu livskraftiga företag. Juryn som består av sex kunniga och erfarna ledare inom olika områden, upptäckte eller pekade ut alla unga framgångsrika entreprenörer och deras start-ups i ett tidigt skede. Det är extremt tufft att starta ett företag och lyckas. Det är många som misslyckas i uppstartsskedet. Tiden efter att en affärsidé har testats på marknaden tills försäljningen kan finansiera fortsatt expansion kallas ”dödens dal”.

Humly det mest framgångsrika bolaget bland stipendiaterna

Alla vinnarna har en unik affärsidé och personliga egenskaper men det alla stipendiater har gemensamt är timing, entreprenörsanda och att de löser ett samhällsproblem. Kristoffer Persson och Gustav Bild-Tofftin kom på idén Studentvikarie, nuvarande Humly, och belönades med Göran Bredinger-stipendiet 2015. Humly har varit oerhört framgångsrikt, som den största leverantören av pedagoger på den svenska marknaden. Just nu expanderar de i England och går mot en omsättning på 350 miljoner svenska kronor i år.

– Humly är det mest framgångsrika bolaget under den tioåriga stipendietiden med en otrolig entreprenörsresa från bolagsstarten 2015 till att idag vara ett framgångsrikt tillväxtföretag med stark marknadsposition, säger Göran Bredinger.

– Det som gör att Humly lyckats så väl är för det första deras framgångsrika affärsmodell. För det andra är Kristoffer och Gustav mycket ambitiösa och målinriktade entreprenörer som har lyckats bygga ett starkt team med engagerade medarbetare. Slutligen är själva produkten i sig också unik, säger han.

App som stöttar våldsutsatta

Ett andra exempel är Sofie Wahlström, medgrundare till BrightAct, som av Dagens industris Di Digitals läsare röstades fram till årets viktigaste kvinnliga grundare 2022. Tillsammans med Elinor Samuelsson har hon skapat appen BrightAct som ett svar på coronapandemin och det ökade våldet i hemmen. Appen samordnar stöd för att hjälpa våldsutsatta och rädda liv. Ett tredje exempel är Daniel Vaknine och Måns Skogman med visselblåsarfunktionen Visslan som utsågs till stipendiater 2021 och som tiodubblat sin kundbas sedan förra året.

Dags att söka årets stipendium

Nu öppnar årets omgång och ansökan till Göran Bredinger-stipendiet. Förutom prissumman på 50 000 kr får stipendiaterna ett års mentorskap av Göran Bredinger, själv flerfaldigt prisbelönt entreprenör med ett stort och värdefullt nätverk.

– Det som är så fantastiskt med vårt stipendium är inte bara prissumman, som såklart är välkommen för unga entreprenörer, utan att det kommer med ett mentorskap av Göran Bredinger. Hans breda nätverk där han kan öppna dörrar och se möjligheter och hans långa erfarenhet som serieentreprenör är oerhört värdefullt för våra stipendiater, säger Charlotte Ahlgren Moritz.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet och ansök senast 30 september
https://socialinnovation.se/si/goran-bredinger-stipendiet/

Se film med tre av stipendiaterna

 

 

 

 

 

 

 

 

MSI deltar i mobilisering av aktörer för att stärka den sociala väven i byggd miljö

Den sociala väven

I impact innovation projektet Den sociala väven samarbetar Mötesplats Social Innovation med RISE, Fastighetsägarna och A beautiful soup genom att mobilisera aktörer som vill arbeta för socialt värdeskapande i byggd miljö.

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för livsmiljöer med god social hållbarhet i våra samhällen? Hur kan vi tillsammans bygga en väv av platser där människor kan leva det liv de själva vill leva? En väv av platser som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Detta utforskar aktörerna och deltagarna i föreberedelseprojektet Den sociala väven, som är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas, satsning på innovationsprogram Impact innovation.

Dagens utmaningar kräver nya sätt att väva samman individer, grupper och aktörer för att skapa bestående värden, som i sin tur kommer att kräva förändringar på systemnivå. För att bygga ett hållbart samhälle där alla kan hitta en plats och ett socialt sammanhang behövs kunskap om vilka system som behöver förändras. Här måste aktörer och organisationer från olika branscher och sektorer arbeta gränsöverskridande och dela kunskap, erfarenheter och idéer.

– Det känns fantastiskt att mobiliseringen är igång och att så många vill vara en del av vårt arbete! Det behövs verkligen ett innovationsprogram som grundar sig i social hållbarhet, vilket är unikt för vårt projekt, säger Magnus Johansson, senior forskare vid RISE Research Institutes of Sweden och medlem i projektgruppen.

Mötesplats Social Innovation bidrar med kompetens om samskapande processer och specifikt med Koalitionsmodellen, som är en mötesmodell där syftet är att skapa förståelse och dela kunskap genom att samla aktörer från samtliga sektorer. Koalitionsmodellen är uppdelad i fyra delar och går ut på att skapa förståelse om vilka systemförändringar som behövs och dela kunskap om hur detta kan ske.

– Vi vill stärka det civila samhällets förmåga att utveckla och förvalta attraktiva samhällen genom att driva processer som samlar en mångfald av medborgare och aktörer. Tillsammans kan vi utveckla nya innovativa samverkansformer med fokus på idéer som främjar social hållbarhet i byggd miljö, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation och medlem i projektgruppen.

Läs mer om Koalitionsmodellen och arbetssättet i Den sociala väven: https://socialinnovation.se/koalitionsmodellen/

Läs mer om Den sociala väven: https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/den-sociala-vaven

Läs mer om Impact innovation: https://impactinnovation.se/

Kultur på recept en social innovation inom vården

Illustration kultur på recept
Kultur på recept är ett program där primärvårdspatienter får delta i kulturaktiviteter inom ramen för vården. I Malmö testar och utvärderar Region Skåne programmet. Frågan är hur Kultur på recept kan användas av fler kommuner och på lång sikt som vård- och hälsoinsats.

Kultur på recept (KuR) är ett program där primärvårdspatienter får utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor, cirka två timmar per gång. I Malmö startade det som ett pilotprojekt 2020 i primärvården och är numera ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024.

Vuxna patienter med psykisk ohälsa såsom stress, ångest och mild till måttlig depression samt personer som löper risk för social isolering eller ensamhet får delta i Kultur på recept. Kultur på recept faller inom ramen för sociala remisser vilket möjliggör för vårdgivare inom primärvården att hänvisa människor till aktiviteter utanför sjukvården. Sociala remisser strävar efter att ta hänsyn till individens behov på ett holistiskt sätt.

En rad aktiviteter erbjuds och genomförs inom programmet i Malmö. Malmö Museum och Malmö Konstmuseum arrangerar rundturer och praktiska workshops, Malmö Stadsarkiv håller i stadsvandringar, på Malmö Opera och Malmö Live får deltagarna lyssna på musik och delta i olika musikaktiviteter, Kollaborativet erbjuder scenkonstupplevelser, Malmö Stadsbibliotek håller i shared reading där deltagarna får läsa tillsammans medan Malmö Konsthall och Form/Design Center ger guidade utställningar och workshop.

Motivation och välbefinnande stärks liksom sociala relationer

Halvvägs i forskningsprojektet visar resultaten av Kultur på recept på en god effekt hos deltagarna.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

Behövs fler verktyg inom vården

Flera aktörer som deltar i Kultur på recept vittnar om behovet av fler verktyg inom vården för att möta psykisk ohälsa.

– Det finns ett stort inflöde av patienter med psykisk ohälsa till vården. En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger Sofia Carlin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket KuR gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

Deltagare ett steg vidare genom nya kontakter och intressen

Även Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator, Viktoria Vård & Hälsa, ser ett behov av ytterligare verktyg att använda i mötet med patienterna.

– Det behövdes ett verktyg som tar patienterna ett steg ut från vårdcentralen. För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att KuR-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger Yvonne Lindberg.´

Samarbeten mellan aktörer behövs

Lisa Flinth (L), ordförande Primärvårdsnämnden, Region Skåne, säger att primärvården ska bli navet i sjukvården.

– Vi måste möta den lätta och medelsvåra psykiska ohälsan. För detta behöver vi fler verktyg för att se hela människan och vi behöver samarbeta med fler aktörer, framför allt civilsamhället. Samverkan kan inte nås via en genväg utan det som krävs är att vi sätter oss ner och pratar med varandra. Då får vi kunskap om varifrån sjukvården kan få hjälp ifrån. Då kan kultur bli ett verktyg, säger hon.

Marcus Laurin är projektledare för Kultur på recept i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör.

– Något som är viktigt att tänka på när man skapar ett KuR-program, är att arbeta med låga trösklar. Det ska bygga på frivillighet, aktiviteterna ska vara i deltagarnas geografiska närhet och programmet ska ge deltagarna möjlighet att upptäcka det lokala kultur- och föreningslivet, säger han.

Fakta Kultur på recept i Malmö:

Forskningsprojektet om Kultur på recept inom Region Skåne pågår fram till sommaren 2024. 15 vårdenheter och 9 kulturaktörer medverkar för närvarande och hittills har 63 patienter genomfört programmet. Förhoppningen är att nå över 100 deltagare vid projektslut juni 2024. Medianåldern är just nu 58 år och medelåldern 57 år, den yngste som deltagit är 25 år och den äldste som deltagit är 81 år.

Den 25 april genomfördes ett halvtidsseminarium om forskningsprojektet KuR där Mötesplats Social Innovation (MSI) deltog.

Läs mer om KuR i Malmö:

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/kultur-och-halsa/#181716

Malin Lindberg ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet

Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet blir ny gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet. Hon kommer bland annat bidra till Mötesplats Social Innovations arbete som kompetenscentrum för social innovation i Europeiska socialfonden.

 

– Det är en ära att få vara en del av Malmö universitets inspirerande miljö för social innovation på en mer permanent basis. Jag ser fram emot många givande tankeutbyten om forskning och andra processer kring samskapande samhällsutveckling, säger Malin Lindberg.

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid forskningsämnet design på Luleå tekniska universitet. Hon är även affilierad professor vid Centrum för civilsamhällesforskning på Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet av att forska om utvecklingen av nytänkande, inkluderande och socialt hållbara lösningar på aktuella samhällsutmaningar inom arbetsliv, välfärd, stads- och landsbygdsutveckling. Med hjälp av en deltagande/interaktiv forskningsansats utvecklar hon ny kunskap tillsammans med samhällsaktörer från civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv.

Under tre år är Malin Lindberg nu anställd som gästprofessor på 25 procent, vid Institutionen för urbana studier, vid Malmö universitet.

Vad kommer du att fokusera på som gästprofessor?

– Jag hoppas bland annat kunna bidra till fortsatt kunskapsutveckling om hur social innovation kan leda till reell och hållbar samhällsförändring, så att det inte stannar vid tomtebloss. Till exempel vad som krävs för att tidsbegränsade projekt ska kunna leda till långsiktiga verksamheter som märkbart förbättrar människors livsvillkor.

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet är kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden på uppdrag av Svenska ESF-rådet. Här kommer Malin Lindberg att bidra med att sammanställa och analysera lärdomar som görs i insatserna för att stötta innovationsprocesser i ESF:s projekt och program för ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

– Vi är glada att kunna utveckla forskningsanknytningen i vårt arbete genom att nu ha Malin Lindberg närmare knuten till oss. Vi hoppas också kunna stärka det nationella forskarnätverket i social innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet.

Läs mer
Malin Lindbergs forskning i social innovation

Ny doktorandkurs om social innovation stärker nästa generations forskare

Mattias Berglund, Malin Lindberg och Linnea Lindemann.
Social innovation i teori och praktik – nytänkande vägar till inkludering och hållbarhet i organisationer och samhälle? Så heter en ny doktorandkurs om social innovation som samlat åtta doktorander från hela Sverige.

Bristen på doktorandkurser i social innovation var bakgrunden till att kursen startades.

– Det finns få svenska doktorandkurser om social innovation och därför kan det vara svårt för de doktorander som studerar området att orientera sig i den forskning som finns och hitta andra doktorander och forskare att tänka tillsammans med, säger Malin Lindberg som är professor vid Luleå tekniska universitet, där hon forskar om social innovation.

Flera lärosäten samarbetar om att genomföra doktorandkursen

Doktorandkursen har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte. Syftet med kursen är att ge en teoretisk bas inom social innovation till de deltagande doktorandernas avhandlingsarbeten.

– Vi hoppas att kursen ska ge deltagarna en inblick i svensk och internationell forskning om social innovation, med koppling till olika teman som exempelvis hållbar utveckling, social inkludering och samhällsutmaningar, säger Malin Lindberg.

– Vi hoppas även att kursen ska vidga deras kontaktnätverk, både med varandra och med de seniora forskare som undervisar på kursen.

Kursen har samlat en bredd av doktorander från hela landet

Kursen har samlat åtta doktorander från sju olika lärosäten i hela landet. De är verksamma inom allt från socialt arbete till arkitektur och företagsekonomi, med fokus på bland annat matfattigdom, bostadsförsörjning och landsbygdstransporter.

Två av doktoranderna som deltar är Linnea Lindemann, doktorand vid Malmö universitet och Mattias Berglund, doktorand vid Mälardalens universitet.

– Jag valde att gå kursen för att utveckla ett teoretisk ramverk kring sociala innovationer. Kurslitteraturen bjuder på en bra blandning av teorier och kursens slutuppgift är fri i sin utformning, vilket innebär möjligheten att skriva fram allt från ett teoretiskt avsnitt till en mer undersökande text. Under kursen är diskussionen om välfärdsstatens roll och relationen till civilsamhället återkommande, vilket har gett mig idéer till min avhandling, säger Linnea Lindemann.

Linnea Lindemanns avhandling handlar om bostadsförsörjning och bostadsförsörjningsproblem utifrån ett välfärdsperspektiv.

– Jag berör bostadsprojekt som är exempel på sociala innovationer. De bedrivs av civilsamhället, och relationen mellan offentliga aktörer och civilsamhället är något jag undersöker utifrån ansvarsfördelning, säger hon.

Forskar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor

Mattias Berglunds forskning bedrivs via en delad tjänst som kommundoktorand vid Mälardalens universitet och som kommunstrateg med ansvar för social hållbarhet i Eskilstuna kommun. Hans avhandling handlar om kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor för att stärka innovationsförmåga. Många av dagens utmaningar som offentlig sektor står inför handlar om stora frågor som klimatet och segregation där ingen enskild aktör har ansvar för alla resurser eller möjligheter att enskilt lösa en fråga.

– Det saknas ofta en diskussion om aktörers förmåga, i mitt fall kommuners, att faktiskt kunna bemöta den här typen av utmaningar tillsammans med andra. Diskussionen handlar ofta om att innovation är lösningen och mindre om förutsättningar i de organisationer som behöver bli bättre på innovation, säger Mattias Berglund.

Doktorandkursen har stärkt deltagarna

Kursens inriktning på såväl teori som praktik passade Mattias Berglund perfekt och har stärkt honom i båda rollerna och sitt fortsatta arbete.

– Förståelsen för social innovation på ett teoretiskt plan hjälper min akademiska sida och särskilt fördjupningen i civilsamhället som arena för social innovation har varit extra värdefullt för mig i min roll som praktiker, säger han.

– Kursen gav mig en pusselbit som jag saknat för min egen förståelse av innovation, att social innovation handlar om de större frågorna med fokus på hållbarhet, av mer systemisk och aktörsövergripande karaktär. Ibland har det varit svårt att orientera sig inom innovation rent generellt då det kan vara allt från design av en befintlig, ganska avgränsad del av kommunal service till de stora samhällsutmaningarna och Agenda 2030.

– Att ha en grund i social innovation hjälper mig att lyfta blicken från enskilda satsningar eller fokus på innovationsprocesser till att landa tillbaka i själva syftet med min avhandling, att stärka kommuners förmåga att styra och leda i komplexa frågor och stärkt innovationsförmåga. Det handlar mer om att ha kapacitet att delta, stötta samt dela ansvar och ägarskap i innovationsprocesser tillsammans med andra sektor om dom stora samhällsutmaningarna.

Även Linnea Lindemann kommer att använda kunskaperna i sociala innovationer i sitt avhandlingsarbete.

– Jag kommer använda forskning om sociala innovationer för att beskriva bostadsprojekten och den roll de spelar för välfärdsstaten. Jag tar med mig teoretiska ingångar från kursen, som jag kommer att applicera på min empiri och på synsättet på civilsamhällets roll i ett välfärdsperspektiv, säger Linnea Lindemann.

Framöver hoppas Malin Lindberg att doktorandkursen även kan ges och genomföras på engelska.

Fakta: Social innovation i teori och praktik
Doktorandkursen ”Social innovation i teori och praktik” har genomförts i samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Marie Cederschiöld högskola med finansiering från Forte.