European Social Enterprise Monitor med svensk delrapport lanserad

European Social Enterprise Monitor (ESEM)
MSI lanserar i samarbete med Euclid Network och partners i sju europeiska länder rapporten European Social Enterprise Monitor (ESEM). Rapporten samlar statistik om sociala företag med ambitionen att successivt bygga upp ett gediget informationsunderlag för dialog och beslutsfattande på området.

ESEM rapporten 2020-2021 är den första undersökningen på europeisk nivå som sätter fokus på sociala företag på detta sätt. Undersökningen och datainsamlingen genomfördes under hösten 2020 i nära samarbete mellan de europeiska parterna och de sociala företagen har tillfrågats om sina erfarenheter på både nationell och europeisk nivå.  I denna första omgång av ESEM medverkar Danmark, Estland, Kroatien, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

– ESEM ger oss möjlighet att jämföra förutsättningar, utmaningar och möjligheter för sociala företagare i Sverige med andra europeiska länder och följa utvecklingen över tid, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsansvarig för MSI.

Svenska regeringens strategi omfattar fortsatt högrelevanta områden

Den svenska delrapporten av ESEM visar att svenska regeringens strategi för socialt företagande och social innovation fortsatt omfattar högrelevanta områden, men påtalar samtidigt behovet av långsiktiga och systematiska investeringar för att stärka kraften av social innovation och socialt företagande för systeminnovation. Utmaningar sociala företagare möter kretsar i stor utsträckning kring olika samhällsaktörers kunskap och kompetenser som kan stärka marknaden för socialt företagande, affärsmodeller, finansieringsmöjligheter och mötesarenor för kompetenser som kan stärka det sociala företagandet. Aspekter som väl matchar de fem identifierade områdena av den svenska nationella strategin ”Ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”.

– Sociala innovationer och sociala företag bidrar till utvecklingen av den systeminnovation som behövs av vårt välfärdssamhälle, och skulle kunna spela en än mer betydande roll för angelägna samhällsutmaningar såsom jämlik hälsa, barnets rätt, digital inkludering, trygghet och arbete i framtiden där social innovation är en viktig del av lösningen. Det krävs långsiktiga satsningar för att ta tillvara kraften av social innovation och socialt företagande för systeminnovation i genomförandet av Agenda 2030, säger Charlotte Ahlgren Moritz, styrelseordförande MSI och Vicerektor för samverkan och innovation vid Malmö universitet.

Outforskad potential i intermediärernas roll

Intermediärernas roll framstår i ljuset av de svenska ESEM-resultaten som viktig för ett möjliggörande ekosystem för socialt företagande och social innovation. Den övervägande majoriteten av sociala företagare tycks inte tillhöra någon stödorganisation eller nätverk. Endast 15 procent får stöd av medlemsbaserade nätverksorganisationer och mindre än var tionde sociala företagare uppger tillhörighet till stödorganisationer som till exempel inkubatorer eller acceleratorer.

– Intermediärer som möjliggör samverkansarenor och bygger broar inom ekosystemet för att hjälpa sociala företag att hitta vägar runt utmaningar som finansiering, kompetensutvecklingsstöd, juridiska former och komplexa affärsmodeller samt regelverk har i många andra länder spelat en viktig roll för att möjliggöra sociala företagares navigering och möjlighet till uppskalning. Sverige har stor outforskad potential här, säger Lina Palmer, projektledare för ESEM.

Statistiken för de svenska sociala företagarna kommer nu att jämföras med svaren från sociala företagare i de andra medverkande europeiska länderna. I juni kommer MSI organisera en mötesarena för att närmare diskutera de svenska resultaten ur ett europeiskt perspektiv.

Fakta: European Social Enterprise Monitor (ESEM)

European Social Enterprise Monitor (ESEM) är den första europeiska undersökningen i sitt slag som sätter fokus på sociala företag. Den har genomförts av Euclid Network och partners i sju europeiska länder. I denna omgång medverkar Danmark, Estland, Kroatien, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. I Sverige har Mötesplats Social Innovation (MSI) genomfört undersökningen och den svenska delrapporten. Undersökningen har utformats under vägledning av ESEMs europeiska forskningsråd som består av professor Johanna Mair vid Hertie School of Governance, och Academic editor of the Stanford Social Innovation Review, professor Matthias Raith vid Otto-von-Guericke-Universität Magdeburg (OvGU) – Faculty of Economics and Management, EURAM, och professor Niels Bosma vid Utrecht University – School of Economics.

Läs hela ESEM rapporten

Läs den svenska ESEM delrapporten

Läs mer om ESEM projektet

Läs om Euclid Network

Mötesplats Social Innovation satsar på nya koncept och tematiska samverkansarenor

Mötesplats Social Innovation satsar i vår på nya koncept för kunskapsdelning. Samtidigt vidareutvecklar MSI det tematiska arbetet för innovation och samverkan.

– Vi ser att vårt fördjupade tematiska arbete i kombination med kunskap i framkant inom social innovation kan ge möjlighet att ännu tydligare bidra till att göra förflyttningar och bygga kapacitet för att stärka social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare för MSI.

Teman sätter behov och frågeställningar i fokus

När pandemin slog till fattade MSI snabbt beslutet att inte ställa in sitt arbete utan tänka nytt och ställa om.

– Vi identifierade tematiska områden där krisen driver förändring och kräver mobilisering och samarbeten över gränser där social innovation är en del av lösningen, säger Hanna Sigsjö.

MSI fokuserar nu på att vidareutveckla det tematiska arbetet om innovation och samverkan för barnets rätt, jämlik folkhälsa, arbete i framtiden, trygghet i det offentliga rummet och digital inkludering. Det tematiska arbetet sätter behov och frågeställningar i fokus.

Stort behov av forskning, samarbete och innovation över gränser

Gemensamt för Agenda 2030, den nya forskningspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige och Horisont Europa är att vikten och behovet av forskning, samarbete och innovation över gränser betonas för att lösa komplexa samhällsutmaningar, samtidigt får Europeiska socialfonden starkare fokus på social innovation med ESF+.

Utvecklar nya metoder och processer för fördjupade relationer och samarbeten

I linje med detta utvecklar MSI nu nya metoder, processer och format för fördjupade sektorsövergripande kunskaps- och samverkansarenor. Dessa arenor genomförs vid olika tillfällen under året över hela landet i bred samverkan med aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Från webbinarier som ger mer kunskap inom aktuella områden, till koalitioner där aktörer från olika sektorer identifierar gemensamma frågeställningar och bygger relationer för gemensam utveckling och fördjupat samarbete. Sedan arrangerar MSI även nätverksträffar som fokuserar på att bredda nätverk och samarbeten.

– MSIs temaområden är i högsta grad relevanta och viktiga för Malmö stad och de utmaningar som vi behöver arbeta med för att skapa en positiv förflyttning. Med tematiska arenor kan vi tillsammans skapa förutsättningar för fördjupad kunskap, erfarenhetsutbyte och samverkan över gränser, säger Helene Norberg, styrgruppsledamot i MSI Syd och chef för avdelningen analys och hållbarhet i Malmö stad.

SI summit kommer 2021 inte att genomföras i samma form som tidigare

MSI kommer inte att genomföra Social Innovation Summit i sin nuvarande form 2021. Som Nordens största mötesarena för social innovation har SI Summit hittills under de sex åren som summiten genomförts haft över 4500 deltagare.

– Det som deltagarna värdesätter och speciellt lyfter fram är den sektorsövergripande arenan i framkant, värdet av viktiga teman och frågeställningar, möjlighet att utveckla kunskap, dela erfarenheter, få inspiration och att bredda sitt nätverk, säger Hanna Sigsjö.

– Det som också uppskattas är stämningen, generositeten och ett professionellt genomförande. Alla de erfarenheter och värdet av summiten tar vi med oss in i vårt arbete framöver, säger Hanna Sigsjö.

Framtidsspaningar och goda exempel i framkant genom Social Innovation Summit Session and Foresight

Bannerbild för konceptet Social Innovation Summit Session and Foresight.MSI lanserar i vår det nya konceptet Social Innovation Summit Session and Foresight som kommer att bjuda på presentationer och modererade samtal vid olika tillfällen under året med thought leaders, personer och organisationer i framkant som blickar framåt inom social innovation.

– De kommer att lyfta viktiga frågor, ge sina reflektioner och framtidsspaningar om vad som behöver göras inom fältet och inte minst lyfta fram goda exempel som vi alla kan inspireras av, säger Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och Vice rektor för innovation och samverkan vid Malmö universitet.

Nationell filmsatsning om forskning i samverkan som förändrar Sverige

MSI arbetar också med filmsatsningen Forskning i samverkan som förändrar Sverige. Goda exempel på forskning i samverkan som bidrar till samhällsnytta visas upp genom korta filmer och nyhetsartiklar.

”Sociala företag är viktiga för att lösa samhällsutmaningar”

Att kommuner och regioner samarbetar med sociala företag är en framgångsfaktor för att tackla samhällsutmaningar och nå målen i Agenda 2030. Det menar Anders Bro som skrivit en handbok om hur samverkan med sociala företag kan bidra till nya välfärdslösningar.

Anders Bro är till vardags utvecklingsledare på Region Örebro län och har på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner, SKR, skrivit en handbok om hur svenska kommuner och regioner kan samverka med sociala företag.

I veckan presenterade han handboken vid ett välbesökt webbinarium som anordnades av Mötesplats Social Innovation i samarbete med SKR.

– Det finns väldigt många skäl till att kommuner och regioner bör öka sin samverkan med sociala företag. Några av de viktigaste är att samhällsutmaningarna är så komplexa och att de offentliga resurserna kommer behöva användas mer effektivt i framtiden. Den situationen bidrar till att vi måste hitta nya lösningar, säger han.

Genom att lyfta handfasta tips och goda exempel vill SKR inspirera och öka kunskapen bland politiker och tjänstemän som jobbar i offentlig sektor om hur samverkan med sociala företag kan se ut.

Ett exempel som lyftes under webbinariet finns i Karlskoga kommun. Här samarbetar kommunen sedan många år tillbaka med Föreningen Funkis, som är ett socialt arbetsintegrerande företag där all vinst återinvesteras i verksamheten.

“Vi får ut mer av varje skattekrona”

Föreningen Funkis driver caféer, restauranger, daglig verksamhet och en städenhet, där målet är att anställa människor som befinner sig lång ifrån arbetsmarknaden.

– Idag har vi hela 20 anställda och förra året omsatte vi 9 miljoner kronor. Här ger vi människor chans att steg för steg skapa möjlighet till egen försörjning, berättar Mari Cedervall, ordförande i Funkis Karlskoga.

Nils Varg, enhetschef för kompetensförsörjningsenheten på Karlskoga kommun, menar att samarbetet är mycket värdefullt för kommunen.

– Funkis innebär att vi har en plats där människor kan arbetsträna och få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det kostar oss bara hälften så mycket som när kommunen själv drev den här verksamheten. Vi får alltså ut mer av varje skattekrona nu, samtidigt som deltagarna också får större inflytande, säger han.

Sociala företag som jobbar för att få in fler människor på arbetsmarknaden har en lång tradition i Sverige. Men Anders Bro menar att sociala företag kan bidra till att lösa utmaningar även inom andra områden. Det kan till exempel handla om integration, minskad klimatpåverkan, cirkulär ekonomi eller andra utmaningar som knyter an till de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030.

– Det är helt uppenbart att sociala företag kan bidra med jättemycket när det gäller alla typer av samhällsutmaningar. Kommunerna och de lokala samhällena måste själva identifiera utmaningarna och tillsammans hitta lösningar. Det finns så många spännande nya vägar framåt, säger Anders Bro.

Text: Anna Lorentzon
Film: Isabell Borgencrantz

Läs eller ladda ned handboken Ny väg till innovativa välfärdslösningar

Läs Anders Bros presentation på MSI webbinariet 2021-03-24 (pdf)
Läs Mentifråga Nya vägar till innovativa välfärdslösningar 20210324 (pdf)
Lyssna på webbinariet Nya vägar till innovativa välfärdslösningar – om offentlig samverkan med sociala företag 2021-03-24

 

Ny koalition samlar aktörer för en fullständig skolgång för barn och unga

Aktörer som deltar i Koalitionen för jämlik och fullgången skola
Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet och Länsstyrelsen Skåne har skapat en koalition för jämlik och fullgången skola. Koalitionen samlar samhällsaktörer utanför skolan för att se hur alla tillsammans kan bidra till att barn och unga trivs och lyckas i skolan.

Koalitionen är en digital mötesmodell för att dela kunskap mellan sektorer som MSI utvecklat. Syftet är att samla aktörer som arbetar med en specifik samhällsutmaning. Målsättningen är att skapa förståelse, dela kunskap och att möjliggöra innovativt samarbete.

– MSI har utvecklat metoder för fördjupat tematiskt arbete där social innovation har stort värde. Koalitionerna för samman aktörer som kan lära av varandra och finna nya sätt att samarbeta för barns trygghet och välmående, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare för MSI.

Idag finns stora skillnader mellan och inom de skånska kommunerna

– För oss på Länsstyrelsen är det här en del av vårt arbete med att främja trygga och goda uppväxtvillkor. Att klara skolan och att trivas i den är en viktig faktor för välmående under hela livet. Vi ser hur det idag är stora skillnader för barn och unga mellan och inom de skånska kommunerna, säger Ulrika Jerre, enhetschef social hållbarhet, Länsstyrelsen Skåne.

– Vi valde fullständig skolgång som samhällsutmaning för koalitionen. Vi ser hur fler aktörer än skolan kan vara viktiga i arbetet och vi är glada över den bredd vi har i deltagandet. Tillsammans kan vi göra skillnad, fortsätter Jerre.

Koalitionen består av 25 aktörer

Koalitionen består av 25 olika aktörer från myndigheter, kommuner, kultursektorn, civilsamhällesorganisationer och näringsliv. De kommer att träffas fyra gånger under våren för att kraftsamla i frågan om en jämlik och fullständig skolgång.

Otroligt viktig fråga som behöver lyftas mer

– Den främsta anledningen till att jag deltar i koalitionen är att jag har sett att det är möjligt att bidra till en bättre skolgång genom samverkan och insatser som skapar möjligheter för unga att stärka sitt självförtroende och sin framtidstro. Det är en otroligt viktig fråga som behöver lyftas mer, säger Nadine Flatt, projektledare Erikshjälpen Framtidsverkstad.

Vi hoppas bygga nätverk och utveckla ny kunskap tillsammans

Även Anna Singhateh, projektledare och samordnare på Pedagogisk inspiration Malmö i Malmö stad och Teresa Tomašević, universitetsadjunkt vid Malmö universitet, deltar i Koalitionen. De arbetar med Muvah – Malmöungdomars väg till arbete genom högre studier, som är en kunskapsallians mellan Malmö stad och Malmö universitet som bland annat syftar till att kartlägga och förstå ungas vägar genom utbildningssystemet och vidare till arbetslivet.

– En koalition för jämlik och fullgången skola ligger helt i linje med det arbete vi bedriver inom Muvah. Det kan inte bli mer rätt! För att lösa samhällsutmaningar måste vi samverka. Vi hoppas bygga nätverk och utveckla ny kunskap tillsammans, säger Anna Singhateh.

– Vi tror att vi genom våra studier kan bidra med, men även vara med och initiera och pröva, nya idéer och aktiviteter, säger Teresa Tomašević.

För mer information kontakta

Gloria-Karin Lopez, gloria-karin.lopez@mau.se

Koalitionen består av följande aktörer:

Altitude Meetings
Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Brevvännerna
BRIS
Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg
Frilansare
Högskolan Väst
Jönköping University
Länsstyrelsen Skåne
Malmö Live
Malmö stad, Förskoleförvaltningen och Grundskoleförvaltningen
Malmö ungdomsråd
Malmö universitet
MKB Fastighet AB
Muvah: Malmö stad och Malmö universitet
Myndigheten för delaktighet
Mötesplats Social Innovation (MSI)
Nätverket
Perstorps kommun
Skolverket
Snaptive
Stiftelsen Läxhjälpen
Region Skåne
Trans- och tjejjouren
Unga Rörelsehindrade

MSI lyfter fram forskning i samverkan som förändrar Sverige

Banner på Forskning i samverkan som förändrar Sverige
För att lösa komplexa samhällsutmaningar, möjliggöra Agenda 2030 och uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling behöver kunskap delas och aktörer från olika sektorer samarbeta över gränser. Under våren presenterar Mötesplats Social Innovation en serie goda exempel på forskning i samarbete med aktörer från andra sektorer.

Forskare i Sverige samverkar med aktörer från alla samhällssektorer, från privata företag, till kommuner och idéburen sektor. Samarbeten och samverkan kan se ut på olika sätt. Det kan handla om att studera och utvärdera olika insatser, verksamheter och områden, att samla information och dela kunskap, att arbeta fram modeller, principer och metoder, ta fram utbildningsmaterial och erbjuda utbildningar, förändra arbetssätt och processer och att påverka opinionen i olika frågor.

Samarbete över gränser, där olika sektorer och aktörer delar kunskap och erfarenheter blir allt viktigare för en social och hållbar utveckling.

– Det har ett stort värde att lyfta fram forskning och forskningsbaserad kunskap i samverkan med andra aktörer. Det  ger ett bredare perspektiv på nyttiggörande som på olika sätt har fått genomslag i samhället och bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle, säger Charlotte Ahlgren Moritz, vice rektor vid Malmö universitet och ordförande för MSI.

Tio goda exempel lyfts fram

MSI lyfter under våren fram tio goda exempel som är hämtade från lärosätena Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet där MSI är etablerat, i de fem regionerna, från Luleå i norr till Skåne och Malmö i söder. Ämnena spänner över flera av de globala målen som; god hälsa och välbefinnande, god utbildning, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion samt fredliga och inkluderande samhällen.

Från mobbning och trygghet i skolan till äldres mående och hälsa

En rad frågor och samhällsutmaningar tas upp. Hur går det att motverka mobbning och bidra till trygghet i skolan, hur kan vi skapa tillgång till bostäder för barn och andra grupper som hamnar utanför bostadssystemet, hur går det att förebygga sjukdom och uppnå jämlik hälsa, hur kan regioner samarbeta för suicidprevention, hur kan hela fisken tas tillvara för att minska svinn och hur kan digital teknik ge fler möjlighet att bosätta sig och leva på landsbygderna?

Vill att filmerna ska inspirera fler till samarbeten över gränser

– Vi hoppas att vår satsning med att lyfta fram forskning i samverkan för samhällsnytta, genom korta filmer och fördjupande artiklar, kan inspirera och visa vägen för mer samarbete över gränser för social hållbarhet och förändring, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare, Mötesplats Social Innovation, MSI, vid Malmö universitet.

Vårt arbete har förändrat riktlinjer och regelverk för en bättre skolmiljö

Först ut är forskarna Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet som tillsammans med Stiftelsen Friends samarbetar för att bidra till en tryggare miljö i skolan för barn. Varje år utsätts fler än 60 000 barn i Sverige för mobbning.

Örebroforskarna har genomfört studier och utvärderat de metoder Friends använder.

– En del av vår forskning har redan förändrat riktlinjer och regelverk som ska skapa en bättre skolmiljö, säger Björn Johansson.

Samarbetet har också bidragit till ett ökat utbyte med andra forskare på området, bland annat genom den globala antimobningskonferensen World Anti-Bullying Forum (WABF) som Friends anordnar och där de båda forskarna har varit med i organisationskommittén.

Samarbetet är ett ömsesidigt utbyte

– Vårt samarbete med Friends är verkligen ett samarbete. Det är ett ömsesidigt utbyte. Det är positivt att arbeta med en verksamhet och personer som vägleds av ett öppet och nyfiket förhållningssätt. Alla är helt enkelt flexibla och öppna för förändring och utveckling, säger Björn Johansson.

Även Frida Warg på Friends framhåller att samarbetet är givande för alla parter.

– Det är inte så att forskarna bara bidrar med kunskap som vi sedan ska använda, utan det går åt båda håll: våra erfarenheter, arbetssätt och kontakten med skolor ger ett flöde åt andra hållet, tillbaka till forskningen, säger hon.

Vill hitta lösningar på bostadskrisen

Vid Malmö universitet arbetar Martin Grander, forskare i urbana studier. Han är även föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd där forskare från skilda ämnen tillsammans med olika aktörer arbetar för att hitta lösningar på bostadskrisen. Bostadsfrågan har blivit akut för barn, unga vuxna, invandrare och ensamstående föräldrar. Det finns en ojämlikhet och många faller utanför bostadssystemet. Över 15 000 barn i Sverige lever i hemlöshet. De flesta kommuner har en bostadsbrist och de bostäder som finns är för dyra för många. I projektet Barns bostad först har forskarna tillsammans med Stadsmissionen, Rädda Barnen och AFRY arbetat fram en modell för att motverka hemlöshet för barnfamiljer.

– Modellen är färdig. Den går att finansiera och använda i svensk lagstiftning, säger Martin Grander.

De tio filmerna och artiklarna kommer att publiceras löpande under våren med start onsdag 24 mars.

Läs mer om Forskning i samverkan som förändrar Sverige

Se film med Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet som samarbetar med Friends mot mobbning

De tio goda exempel på forskning i samverkan som MSI lyfter fram är:

De vill motverka mobbning. Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet i samarbete med Friends.
Insatser som hjälper hemmasittande ungdomar. Frida Jonsson vid Umeå universitet i samarbete med Umeå kommun.
Barns bostad först – han vill hitta lösningar på bostadskrisen. Martin Grander vid Malmö universitet i samarbete med Stadsmissionen, Rädda barnen och Afry.
Make food not waste – om hållbart fiske. Wiebeke Reim och Daria Sas vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Gulhaven Pelagiska AB i Kalix.
Hon vill lyfta fram barnens röster och rättigheter. Frida Lygnegård vid Jönköping University i samarbete med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Sweco Society och Länsstyrelsen i Skåne.
Embrace ett sätt att minska brott. Henrik Andershed vid Örebro universitet i samarbete med Embrace Safety AB.
De bygger hälsofrämjande resurser. Margareta Rämgård vid Malmö universitet tillsammans med 13 aktörer, 5 hälsofrämjare och befolkningen i Lindängen i Malmö.
De utvecklar en digital plattform för en levande landsbygd, Johanna Lindberg vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Vuollerim, Jokkmokks kommun.
Jönköpingsmodellen för att förebygga suicid. Joy Torgé  vid Jönköping University i samarbete med Räddningstjänsten.
Social aktivitet på recept kan förbättra äldres hälsa. Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet i samarbete med Umeå kommun och Husläkarna.

Så stärker vi barns rättigheter i praktiken

I februari 2021 har det gått lite mer än ett år sedan barnkonventionen blev svensk lag. Mycket arbete återstår för att barnets bästa ska komma först. Under ett webbinarium av Mötesplats Social Innovation och UNICEF Sverige presenterades goda exempel på hur näringsliv, offentlig och idéburen sektor bidrar till att stärka arbetet med barnkonventionen i praktiken genom sociala innovationer.

Många barn i Sverige lever i utsatthet, i till exempel matfattigdom och hemlöshet. Detta har inte minst blivit tydligt under den rådande pandemin.

– Pandemin sätter ytterligare fingret på att vi inte kan låta bli att jobba med barns rättigheter, utan vi ser att barn som redan lever i utsatthet lever ännu mer i det dolda när samhällets insyn minskar, säger Katharina Eisen, UNICEF Sverige.

Utsatta barn och familjer har många kontaktpunkter

Utsatta barn och deras familjer kan i regel ha 34 kontaktpunkter med olika aktörer som vårdnadshavarna behöver koordinera. I värsta fall kan detta leda till att insatser inte sätts in då aktörer som exempelvis hälso- och sjukvården, polisen eller socialtjänsten tror att någon annan redan initierat dem. Detta kan även hända när ingen profession har det tydliga mandatet att se till så att barnens behov möts.

Tydligare styrning behövs

För att röra oss framåt och sätta barnets bästa först behövs flera olika insatser. För det första behövs tydligare styrning och tryck från politikerna när det gäller att stärka barnrätten.

– Vi behöver gå från ord till handling och säkra strukturerna hos kommunerna, säger Katharina Eisen.

Barn behöver komma till tals mer

För det andra behöver aktörer utgå från barnens egna berättelser och låta barn och unga vara delaktiga i frågor som berör dem. Maskrosbarn arbetar med att ge stöd till barn och unga i främst Stockholm, Göteborg och Malmö. De möter ungefär 100 barn i veckan. Många organisationer vill inkludera barnen men vet inte hur. Därför arbetar Maskrosbarn med servicedesign där brukarna får vara med och problemdefiniera och samskapa verktyg och processer. De har tagit fram en rad verktyg, exempelvis Barnrättsboxen med kortleken ”Vanliga frågor till soc”, Utredningskartan och Pimp my soc, där unga fick inreda socialtjänstens samtalsrum.

– Det gäller att jobba med relevanta processer och med praktiska frågor som unga är engagerade i för att få med oss dem. Man behöver träffas på ungas arenor och så måste man skapa på lika villkor, säger Therese Eriksson, Maskrosbarn.

Mer och bättre samverkan över gränser nödvändigt

För att stärka barnens bästa behövs det slutligen mer och bättre samverkan över gränser. Det finns en enorm potential i samverkan. Olika samhällssektorer kompletterar varandra och behöver samverka ännu mer. Ett bra exempel är samverkanskampanjen ”The Karma Lemon Challenge” som genomfördes av Rädda Barnen samt Karma, en start-up som utvecklat en app där mat som inte säljs av restauranger och caféer säljs till konsumenter till ett lägre pris. Under pandemin kontaktade Rädda Barnen Karma för ett projekt om att hjälpa barn i utsatthet. Då skapades kampanjen där följare utmanades att äta en citron, donera fem måltider till barn och nominera fem andra personer att göra detsamma. Kampanjen fick stor spridning i sociala medier, massor med privatpersoner men också kändisar deltog och tillsammans delade de ut 50 000 måltider.

Många barn är helt beroende av skolmaten

– Många barn är helt beroende av skolmaten för att inte gå hungriga. Vi ville göra någonting för att bidra till att förbättra barnens situation, säger Victoria Svensson, Karma.

Som start-up har Karma inte samma ekonomiska resurser som storbolagen att lägga på välgörenhet, men de kunde erbjuda ett agilt och engagerat team samt en plattform med många kunder och restaurangpartners. Samtidigt som Rädda Barnen visste vilka barnfamiljer som hade ett behov av måltiderna.

– Vi såg att vi kunde skapa en win-win-situation. Att vi gick ihop gjorde att kampanjen fungerade så bra, säger Victoria Svensson.

Näringslivet behöver göra mer

Näringslivet kan och behöver göra mycket mer för att främja barns rättigheter och lika villkor. Kavli har länge arbetat för att stötta utsatta barn. Företaget delar ut medel till en rad olika organisationer och verksamheter, till exempel Erikshjälpen för barn som lever i fattigdom i Helsingborg och Uppsala.

– Vi måste se samhällets gemensamma behov i ett större perspektiv. Jag tycker att näringsliv och offentlig sektor är alldeles för separerade. Grunden för samverkan är en gemensam målsättning, säger Gerhard Bley, Kavli.

Vill du veta mer?

Se webbinariet (Youtube).
Presentationerna från webbinariet 19 februari (pdf).
Frågor och svar i chatten från webbinariet 19 februari (pdf).
Barnens bästa gäller! i Kronoberg.
Unicef Sveriges Barnrättskommuner.
Kavlifonden, Kavlifondens program för forskning inom hälsa och det empatiska ledarskapet.
Maskrosbarns Barnrättsboxen och den nya verksamheten Extravuxen.
Linköping Stadsmissions rapport Min tur att berätta (pdf). Projektet Barns rätt i skyddat boende, som Stadsmissionen driver tillsammans med Bris.
Karma.

MSI lanserar nytt koncept för att främja sektorsövergripande möten

Under hösten har restriktionerna hårdnat och den efterlängtade uppöppningen av samhället skjutits på framtiden. Detta har dock inte hindrat Mötesplats Social Innovation från att hitta innovativa och kreativa former för att skapa möten över sektorsgränser. Nu satsar MSI på “digitala koalitionsbildningar” för att främja sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Först ut är en Koalition för ung innovationskraft.

 

År 2020 har varit ett år som präglats av distansering, och många menar att “det uteblivna snacket vid kaffeautomaten” skapat stora hinder för oss att komma vidare i våra arbetsprocesser. Under ett år som detta är det få som lyckats norpa åt sig visitkort på fysiska konferenser, och många projekt har skjutits på framtiden. På MSI har vi lyssnat till vittnesmål om hur utmanande det har varit att nätverka och samverka under rådande förhållanden.

Samverkan i digitalt format
Men trots att vi inte har möjlighet att träffas fysiskt kvarstår MSI:s uppdrag om att stärka sociala innovationer som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030. Därför har vi under hösten lagt fokus på att arbeta fram ett koncept för”koalitionsbildningar” – en mötesform som haft som ambition att testa hur vi kan nätverka, kunskapsdela och samverka i ett digitalt format.

Även om många av oss längtar tillbaka till de fysiska mötena så är det svårt att inte se värdet av det digitala formatet. Det finns en styrka i att alla träffas på likadana, avskalade villkor. Men framförallt finns möjligheter till nya perspektiv och rörelser att mötas, oavsett var i landet de har sitt fäste.

Digital koalitionsbildning – vad är det egentligen?
En koalition är en grupp av aktörer som träffas för att kraftsamla kring en aktuell samhällsutmaning. Det digitala formatet möjliggör deltagande från hela Sverige, men det går självklart bra att bilda en koalition som är mer lokalt förankrad. Tanken med en koalitionsbildning är att den ska fungera som en sektorsövergripande mötesarena, ett forum för kunskapsdelning, en inspirationskälla och en potentiell bas för samverkan.

Nytt koncept för  digitala möten
Under hösten har MSI arbetat med att ta fram ett koncept kring mötesformatet. Resultatet blev ett upplägg baserat på fyra digitala träffar á två timmar för att samtala och samverka om en aktuell samhällsutmaning. Konceptet innehöll ett tydligt mötesupplägg för varje tillfälle, med ett öppet och inkluderande klimat. Deltagarna själva ansvarade för att driva processen framåt.

“För mig har det gett mig mer motivation och inspiration i arbetet då man ibland fokuserar för mycket på interna idéer/processer och att man glömmer titta ”uppåt” eller ”utanför” sin egen arbetsplats för idéer, lösningar och arbetssätt” – Representant från offentlig sektor.

Koalition för att ta tillvara ungas kraft först ut
Den samhällsutmaning som låg till grund för höstens koalitionsbildning var: Hur kan vi bättre ta tillvara på ungas kompetenser, erfarenheter och innovationskraft?  – ett forum för framtidens arbetsmarknad, innovationsstrategier och ungas delaktighet. Koalitionen samlade 18 aktörer som på olika innovativa sätt arbetar med samhällsutmaningen. Av dessa aktörer uppgav 100 procent att de hade breddat sitt nätverk genom sitt engagemang i Koalitionen. Omkring 90procent av deltagarna uppgav att de planerade att utveckla sin samverkan med andra aktörer inom Koalitionen efter att den sista träffen var genomförd.

“Känner att jag har haft tillfälle att diskutera olika frågor och teman med folk jag länge tänkt att jag ska kontakta. Fantastiskt när någon tar initiativ till det :)” – Representant från idéburen sektor.

Ett stort tack till de aktörer som medverkade i “Koalition för ung innovationskraft”:

  • AFRY, Malmö
  • Brevvännerna, Lund
  • Boost By FC Rosengård, Malmö
  • Borås stad
  • Coompanion, Leksand
  • Innovationsplattform Borås NATSAM
  • Jönköping University
  • Malmö stad
  • NetPort Science Park, Karlshamn
  • Olofsson Travel & Consulting AB, Göteborg
  • PE Teknik och Arkitektur & Sustianable Future Hub, Lund
  • Schvung, Karlshamn
  • SoPact Lunds universitet, Helsingborg
  • Stockholms stad
  • Tillsammans i Förening, Malmö
  • Trygg Rätt, Helsingborg
  • Unga Rörelsehindrade, Stockholm
  • Youth 2030, Stockholm

Mer information om koalitionskonceptet
Har du frågor om Koalitionskonceptet? Eller är du intresserad av att vara med i en framtida koalitionsbildning? Tveka inte att höra av dig till oss på Mötesplats Social Innovation: socialinnovation@mau.se.

Innovation för att motverka våld i hemmet får Göran Bredinger-stipendium

Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, grundare till Brightact.

Den nya appen Brightact skapades som ett svar på coronapandemin och det ökade våldet i hemmen. Appen samordnar stöd för att hjälpa våldsutsatt och rädda liv. De två grundarna Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson tilldelas årets Göran Bredinger-stipendium för arbetet med Brightact.

För sjunde året i rad delas Göran Bredinger-stipendiet, i samarbete med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet, ut till en ung samhällsentreprenör som på ett innovativt sätt bidrar till att lösa en samhällsutmaning. Stipendiet på 50 000 kronor delas i år ut till Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, för Brightact, en app som utvecklades med start i mars.

– Det blev tydligt att samhället saknar samordning över organisationsgränser. Extra märkbart blev det för samordning av insatser för våldsutsatta, säger Elinor Samuelsson.

Våldet i hemmen ökar
Antal akuta samtal från kvinnor utsatta för våld av intim partner ökade med upp till 60 procent i Europeiska medlemsstater under april, jämfört med tidigare år enligt statistik från WHO. Bris rapporterar en 30-procentig ökning av samtal i april, där barn berättar om bråk och våld hemma.

– Ingen data finns idag som visar den större omfattningen av ökat våld i nära relation, i realtid, säger Elinor Samuelsson.

Svårt att koppla samman data
Det finns svårigheter med att utvärdera samhällets stöd och insatser till våldsutsatta då det idag inte är möjligt att koppla samman data på aggregerad nivå från olika myndigheter och samhällsaktörer som arbetar parallellt, eller i olika skeden, och samverkar kring våldsutsatta. För att ta fram evidens kring samverkan och insatsers effekt på kort och lång sikt, behövs mer omfattande dataunderlag.

– Ett sådant dataunderlag kan samlas in genom vår app vilket skulle vara av värde för kommuner och myndigheter vid kvalitetsuppföljning, samt möjliggöra forskning, säger Sofie Wahlström.

Samordnar hjälp och stöd
Appen för våldsutsatta samordnar hjälporganisationer och jourer i supportchattar, hjälp från advokater, mikro-utbildningar från organisationer och myndigheter, och kontakt till polis och socialtjänst. Från appen samlas anonym aggregerad data till kommuner och myndigheter för att bättre planera resurser och förutsäga ökat våld. Ett effektivt verktyg för kommuner och myndigheter att följa upp, arbeta med strategi, och förebygga våld i nära relation. I andra releasen kommer det även att finnas möjlighet till lagring av bevismaterial till polisanmälan.

Appen har vunnit flera tävlingar
Brightact har vunnit ett flertal tekniska tävlingar bland annat EU Kommissionens ‘EUvsVirus’ för att rädda liv under COVID-19 och är topplacerade i regeringens ‘HacktheCrisis’. Nu får de alltså Göran Bredinger-stipendiet 2020, som delas ut i samband med Social Innovation Summit:

– Stipendiet betyder mycket för oss då det möjliggör att få korrekta avtal på plats med stöd av jurister, både för hur vi hanterar data på ett säkert sätt, avtal för kommande kunder utifrån tjänster vi levererar och i enlighet med personuppgiftslagen. Vi avser även att finansiera molnlösningar för att kunna göra appen tillgänglig, säger Elinor Samuelsson.

Juryns motivering till årets stipendiat
Under Corona-pandemin har det blivit tydligt att samhället saknar samordning över organisationsgränser. Extra märkbart är det för samordning av insatser till våldsutsatta i nära relationer. Antalet akuta samtal från kvinnor utsatta för våld i hemmet och samtal från barn som berättar om bråk och våld hemma har ökat markant under pandemin.  

Årets Göran Bredinger-stipendiat, BrightAct har som första syfte att hjälpa personer utsatta för våld i nära relationer i Sverige och globalt. De gör det genom att effektivisera och samordna stöd och insatser som kan ge utsatta personer tillgång till viktiga sociala skyddsnät. BrightActs grundare Sofie Wahlström och Elinor Samuelsson, är engagerade och motiverade sociala entreprenörer som på kort tid, med innovativt globalt samskapande har utvecklat omtänksam teknologi paketerad i en app, som lanseras under våren 2021. Redan nu visar pilotprojekt på stor potential för BrightAct att bidra till att lösa flera av samhällets utmaningar när det gäller våld i nära relationer och samordning av resurser.

Juryn består av:
Anders Norman, tidigare VD Almi Skåne
Eva Engquist, Tidigare Ordförande Form/Design Center
ran Bredinger, Stipendiets grundare, VD Dieden Group AB
Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation
Åsa Skogström Feldt, Manager IKEA Social Entrepreneurship

Fakta Göran Bredinger-stipendiet
Göran Bredinger-stipendiet initierades 2014 av Göran Bredinger, prisbelönt entreprenör som är VD för Dieden Group AB. Stipendiet är ett samarbete med Mötesplats Social Innovation och kommer att delas ut under tio år, fram till 2024.

Tidigare års stipendiater har varit Jonatan Persson från Helios Innovation, Henning Gillberg från RepameraHanne Pålsson med trygghetslarmet Vevios, Joel Holmberg med Resledaren, Kristoffer Persson med Studentvikarie och Sara Magnusson med Experimentfabriken.

Barns delaktighet fokus under Social Innovation i Norr

Barns och ungas inflytande, barnfattigdom och barns rätt till lek var några av programpunkterna under årets upplaga av Social Innovation i Norr som Umeå universitet arrangerar. Med bland andra UNICEF och Real Play Coalition genomfördes konferensen för första gången helt digitalt.

Den 7 oktober gick den årliga konferensen av stapeln för fjärde året i rad. Förutom att den för första gången genomfördes digitalt var det också första gången den gjordes på ett specifikt tema: social innovation för barn och unga.

– Vi valde det här temat för att barnkonventionen blev lag i år. I dialog med med våra samarbetspartners Umeå, Skellefteå och Luleå kommuner kom vi fram till att konferensen skulle fokusera på hur vi tillsammans kan utveckla goda samhällen för barn och unga, säger Anna Sandström Emmelin vid Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet och nodansvarig för Mötesplats Social Innovation region Umeå.

Umeå universitet är en del av den nationella kunskapsplattformen Mötesplats Social Innovation. Tillsammans med en rad andra universitet vill lärosätet möjliggöra nya lösningar på samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet strävar bland annat efter att sprida kunskap och att skapa mötesplatser för olika samhällsaktörer. Konferensen Social Innovation i Norr är en av de mötesplatser som arrangeras.

I vanliga fall brukar konferensen alternera mellan Västerbotten och Norrbotten, men i år med talare på länk och besökare bakom skärmen som hade möjlighet att ställa frågor live via ett formulär.

– Det känns väldigt kul att vi har kunnat genomföra den här dagen digitalt på ett så pass lyckat sätt, där vi kunnat erbjuda publiken intressanta talare och goda exempel som förhoppningsvis inspirerat till fortsatt utveckling av social innovation för barn och unga, säger Martin Englund, en av arrangörerna av konferensen.

Viktigt att låta unga komma till tals

Det var 140 anmälda från olika samhällssektorer och ett av konferensens syften är just att det ska vara en sektorsöverskridande mötesplats. Dagen präglades av hur olika aktörer i samhället kan låta barn och unga få komma till tals och ge sitt inflytande i diverse frågor – från hållbarhetsarbete till stadsplanering. Att vuxna gärna pratar om barn istället för med barn verkar vara ett återkommande problem.

Annika Egan Sjölander, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, var en av talarna under konferensen.

– Man påminns av att perspektivet barn och unga är något vi i vuxenvärlden är allt för dåliga på.

Hon är en av tre redaktörer för forskningsantologin “Social innovation för att möta samhällsfrågor och globala hållbarhetsmål” som planeras att ges ut år 2021. Den ska på ett lättfattligt sätt presentera svensk forskning och kunna användas av de som arbetar praktiskt med social innovation.

Barn delaktiga i forskning

Under konferensens senare del höll Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet tillsammans med Linda Gustafsson från Umeå kommun, ett pass om barnfattigdom. Malin Eriksson har gjort en studie på detta och menar att barn även i forskningens värld sällan får komma till tals.

– Barns perspektiv och röster saknas i mycket av forskningen som görs på de här områdena. Men vi gjorde en kvalitativ forskningsstudie i samarbete med Kulturverket och två mellanstadieklasser i Umeå kommun där barnen fick vara delaktiga, berättar hon under konferensen.

Fotografier av positiva miljöer ställs ut

Hon berättar också att totalt 39 barn från två olika stadsdelar fick varsin digitalkamera och att deras uppgift blev att fotografera positiva miljöer. Resultatet visar att det finns socioekonomiska skillnader och ett behov av att säkerställa alla barns tillgång till hälsofrämjande platser samt att inkludera barns syn i planeringen. Just nu går detta att ta del av i utställningen Trygga platserpå Västerbottens museum.

Många barn drabbade av coronapandemin
Förutom forskare, kommunrepresentanter och andra samhällsaktörer så deltog också UNICEF’s generalsekreterare Pernilla Baralt som avslutande talare på konferensen.

– Kreativitet, deltagande och att alla röster måste få höras är något jag brinner väldigt mycket för. Den här konferensen som kopplar det sociala med innovation är mitt i prick för mig, berättade Pernilla Baralt som en inledning på sitt tal.

Hennes tal följdes sedan bland annat av hur barn runtom i världen drabbats av coronapandemin – inte minst de barn som inte har tillgång till uppkoppling.

– 1,6 miljarder barn drabbas av skolnedstängning i och med det här och en av fem barn har inte en digital uppkoppling. Barns rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna.

Om Social Innovation i Norr

Social Innovation i Norr arrangeras i samarbete mellan Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt Coompanion och kommunerna i Umeå, Skellefteå och Luleå.  För dig som önskar ta del av konferensen i efterhand går det fortfarande att registrera sig via http://socialinnovationinorr.se/ för att ta del av de delar av konferensen som spelades in.