Genom Växa tryggt får förstföderskor och deras barn i Skåne fler hembesök från barnhälsovården. Satsningen ska bidra till jämlik hälsa. Forskningsresultat vid Malmö universitet visar att hembesöken får föräldrar att känna sig trygga och säkra genom en tillit till de tvärprofessionella teamen.
Barn som föds får olika villkor från start i Skåne och Malmö. I utsatta områden finns fler sårbara familjer med unga och tonårsmammor, ensamstående föräldrar, barn med särskilda behov, migranter och familjer som lever i fattigdom. Familjer som lever i svaga socioekonomiska områden upplever ofta hög nivå av stress, låg tillgång till resurser och minimalt samhällsstöd. Och barn som växer upp i utsatta områden riskerar i högre utsträckning att inte klara av eller slutföra skolan, att få sämre hälsa eller hamna i kriminalitet.
Det utökade hembesöksprogrammet Växa tryggt är ett pilotprojekt i Skåne och ett samarbete mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Malmö universitet. I arbetet medverkar barnhälsovård, mödrahälsovård, förebyggande socialtjänst och tandvård. Fram till att barnet är 15 månader görs sex i stället för barnhälsovårdens ordinarie två hembesök hos familjer.
– Tidigare forskning visar att interventioner, hälsofrämjande insatser och hembesöksmodeller för familjer och barn tidigt i utvecklingen kan förebygga negativa effekter eller minimera framtida problem med hälsan, utbildning och socialt på lång sikt, säger Elisabeth Mangrio, forskare vid Malmö universitet som leder forskningsprojektet.
Inom Växa tryggt arbetar barnmorskor, barnsjuksköterskor, föräldrastödjare, tandhygienister och tandsköterskor i tvärprofessionella team med att besöka förstföderskor och deras barn i hemmet. Sammanlagt arbetar 26 team i 18 skånska kommuner inom projektet, som startade 2018 och avslutas i år.
– Samverkan mellan professionerna har varit oerhört givande, det har bidragit till stor kunskapspåfyllning. Fler perspektiv har kommit fram och professionerna har kunnat hjälpas åt i samtalen. En hel del familjer i Växa tryggt har fått ett tidigare stöd till exempel genom tidigare upptäckt av våld och psykisk ohälsa, som annars förmodligen skulle upptäckts betydligt senare och därmed gjort en större skada, säger Anna-Maria Troedsson, projektledare hälsa och social välfärd, Skånes Kommuner.
Behövs kunskap om effekter av hembesöksprogram
Forskarna vid Malmö universitet har varit med sedan starten och följt projektet. Deras uppgift är att studera och utvärdera hembesöken. De samlar in enkäter och intervjuar föräldrar, personal och chefer inom mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och tandvården.
– Hembesöken kräver stora resurser. Vi behöver få kunskap om hur det utökade programmet upplevs, värderas och bidrar till kunskapsutveckling hos förstagångsföräldrarna. Vi vill också få kunskap om erfarenheterna och effekterna av arbetsformerna inom de professionella teamen och organisationerna som ingår i projektet, säger Elisabeth Mangrio.
– Att ta med forskare i projektet var ett självklart val då det är viktigt att få underlag för att veta om insatserna har någon effekt och vilken betydelse insatserna har för målgruppen. Samarbetet har gett ny kunskap och fler vinklar att se på saker samt intressanta diskussioner, säger Anna-Maria Troedsson.
Olika professioner kompletterar och lär av varandra och leder till tillit hos föräldrarna
Forskningen visar att föräldrarna som deltagit i Växa tryggt upplevde att hembesöken och teamwork mellan olika professioner är av stor vikt. Till exempel kompletterade barnmorskorna och barnsjuksköterskorna varandra och det fanns en respekt för varandras expertis.
– Genom att träffa flera professioner samtidigt, och i sitt eget hem, kände föräldrarna att både sitt barns och sina egna behov som ny förälder inkluderades och fick stöd. Detta fick dem att känna sig säkra och trygga och skapade en tillit, säger Elisabeth Mangrio.
Mellanchefer ser flera olika vinster med Växa tryggt
Ett annat av resultaten visar att mellancheferna såg hembesöksprogrammet som en tillgång inte bara för föräldrar och barn, men även för de deltagande organisationerna och professionerna och samhället.
– Vår studie visar att mellanchefer inte bara hänvisar till politiska mål för rättvis och jämlik hälsa. Förutom förbättrad hälsa hos barn anser de att programmet även bidrar till ökat stöd hos familjer, sociala fördelar och ett ökat förtroende för både de professionella och för välfärdssystemet. Dessutom innebär modellen fördelar för de professionellas arbetsvillkor och för organisationerna, då förebyggande arbete och förbättrad hälsa hos barn leder till att mindre resurser behöver användas senare, säger Eva-Lotta Nilsson, forskare vid Malmö universitet.
Inte klart om och hur programmet fortsätter
Resultatet har betydelse eftersom mellanchefer har en nyckelroll för deltagandet i hembesöksprogram och förändringsprocesser. Och deras syn på ett program och vad som är attraktivt med det kommer att påverka implementeringen av ett permanent program. Resultatet av Växa tryggt kan även intressera regionpolitiker som beslutar om hembesöksprogram ska permanentas och hur de ska utformas.
– Arbete pågår för att ta fram ett underlag för politiskt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) samt diskussioner med kommunerna i Skåne. I dagsläget vet vi inte om Växa tryggt kommer att bli permanent och i vilken skala, säger Anna-Maria Troedsson.
Fakta
Hembesöksprogrammet Växa tryggt – föräldraskapsstöd i samverkan, är ett pilotprojekt mellan 2018 och 2022 som finansieras genom specialdestinerat statsbidrag. Projektägare är Region Skåne och Skånes kommuner är driftansvariga. Syftet är att förbättra tillgängligheten i barnhälsovården. I Växa tryggt arbetar barnmorskor, barnsjuksköterskor, föräldrastödjare inom Socialtjänsten, tandhygienister och tandsköterskor i tvärprofessionella team med att besöka föräldrar och deras barn i hemmet. 26 team och 18 av Skånes kommuner deltar. Fram till att barnet är 15 månader gör de sex istället för barnhälsovårdens två ordinarie hembesök. En tvärvetenskaplig grupp forskare vid Malmö universitet följer och utvärderar projektet.
