MSI startar podd om sociala innovationer

Podcast: Obruten mark – samtal om social innovation

”Obruten mark”, så heter Mötesplats Social Innovations nya podcast om social innovation. Podden kommer att vända och vrida på vår tids komplexa samhällsutmaningar. Ett nytt avsnitt släpps varannan vecka med start 25 januari. 

Mötesplats Social Innovation (MSI), är en nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation baserad vid sex lärosäten i Sverige och med huvudsäte vid Malmö universitet. Nu satsar MSI på ett nytt format för att nå ut med kunskap om vad social innovation är och kan vara. Podcasten ”Obruten mark” kommer att fokusera på och lyfta fram nya och etablerade lösningar på samhällsproblem men också tänkbara vägar framåt. Olika aktörer, frågor och perspektiv på såväl gräsrots- som systemnivå, kommer att få utrymme i podden.  

I vårt arbete stöter vi ständigt på inspirerande samhällsentreprenörer, forskare, projekt, organisationer och verksamheter som skapat nya lösningar som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Vi vill dela med oss av dessa exempel och lösningar som har en potential att utveckla välfärden i Sverige, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare för Mötesplats Social Innovation, vid Malmö universitet. 

Tom Roodro, projektledare på Mötesplats Social Innovation, leder samtalen. 

Formatet podcast ger utrymme till fördjupning, nyansering och reflektion, något vi tror det finns ett behov och en efterfrågan av. Med en podd kommer du nära lyssnaren och får tid att skapa förståelse och perspektiv på komplexa samhällsfenomen, säger han. 

Sedan 2010 har MSI tillsammans med en rad olika aktörer arbetat med att förklara vad social innovation är, varför det behövs och med att sätta social innovation på agendan i Sverige. Flera publikationer har tagits fram bland annat ”100 sociala innovationer” som lyfter fram 100 exempel på innovationer och samhällsentreprenörer runtom i Sverige. MSI har genom åren även arrangerat konferensen ”Social Innovation Summit” och en rad andra evenemang och mötesplatser men också lyft fram social innovation genom filmserien ”Forskning i samverkan” och andra kanaler. Nu är det dags för en podd. 

”Obruten mark” kommer att ge exempel från hela Sverige. Avsnitten kommer att vara 30-40 minuter.  

Lyssna och prenumerera på ”Obruten mark” via Spotify, Apple Podcasts eller Google Podcasts och andra kanaler där poddar finns Följ ”Obruten mark” i din poddspelare så missar du aldrig ett nytt avsnitt. 

 Lyssna på ”Obruten mark”.

 

Om Mötesplats Social Innovation 

Mötesplats Social Innovation (MSI) är en nationell kunskaps- och samverkansplattform som finns vid sex lärosäten i Sverige: Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Genom forskningsbaserad kunskap och tvärsektoriell samverkan stödjer MSI social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030.  

Text: Lotta Orban 

”Jag vill bidra till Ukrainas demokrati och återuppbyggnad”

Mariia Tyshchenko

Mariia Tyshchenko, projektforskare och hedersdoktor vid Malmö universitet, har utvecklat den ideella organisationen ”Poruch” i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har de fokuserat på nödhjälp och humanitära insatser. Mariia Tyshchenko kämpar för säkerhet och frihet. Målet är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter.  

 2015 kom Mariia Tyshchenko till Sverige för att delta i Svenska institutets utbildningsprogram Swedish Institute Academy for Young Professionals (SAYP) och kursen Sustainable Public Managment som genomförs av Malmö universitet.
 – Sverige öppnade upp en internationell dimension med nya synsätt, idéer och kontakter vilket gav mig ny beslutsamhet att utvidga och utveckla de demokratiska värderingar och principer som vi stod för och står för, säger hon.
Sedan dess har Mariia Tyshchenko samarbetat med lärare från Malmö universitet i frågor som rör social hållbarhet och social innovation i Ukraina.
– Jag ser mig själv som en aktivist. Forskning är grunden för att jag ska kunna bidra till förändring, säger hon. 

Började med att stärka lokala samhällen 

2016 startade Mariia Tyshchenko den ideella organisationen ”Poruch”, som arbetar aktivt med att stödja lokalsamhällen i Ukraina, stärka organisationer i det civila samhället, främja integration av internflyktingar och fredsbyggande i postkonfliktområden i Donbas.  

– Jag bryr mig om människor, och jag bryr mig om att människor deltar i det lokala samhället, eftersom sådant deltagande är kärnan i en inkluderande och utvecklad demokrati”, säger Mariia Tyshchenko. 

Projekten drivs i samarbete 

Mariia och ”Poruch” har startat omkring 119 projekt, ofta med fokus på kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i Ukraina. Projekten drivs i samarbete med lokala organisationer och internationella partners. Mariia Tyshchenko har arbetat mycket med att införa jämställdhets- och antidiskrimineringsplaner på både lokal och nationell politisk nivå i sitt hemland.
– Det har varit mycket framgångsrikt, men det finns fortfarande de som är emot det, ofta av religiösa skäl, säger hon.
– Apati och en känsla av ’maktlöshet’ var de största utmaningarna under början av vårt arbete som frivilligorganisationen ”Poruch”. Människor i postsovjetiska länder saknade personlig övertygelse och låg förståelse för socialt ansvar, och tanken på att delta i en tidigare hierarkisk struktur som en jämlik medborgare existerade inte. Vi förändrade detta genom att ge människor demokratiska verktyg, fortsätter Mariia Tyshchenko. 

Stort behov av hjälp och stöd till Ukraina

På grund av kriget står nu alla projekt i Ukraina stilla. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 finns det ett stort behov av militärt, humanitärt och finansiellt stöd till Ukraina. Stöd behövs också till civil krishantering och Ukrainas återuppbyggnad.  

– Just nu fokuserar vi på nödhjälp och humanitära insatser. I samarbete med Malmö universitet hjälpte vi till att evakuera personer med funktionsnedsättning från Kharkiv till Sverige, säger Mariia Tyshchenko.
– Jag är också involverad i att hitta utbildningsplatser utomlands för ukrainska studenter. Man kan inte studera eller koncentrera sig på en tenta när man hör bomber falla över huvudet. Vi måste få hjälp med att förenkla förfarandena så att de kan studera i andra länder, fortsätter hon. 

Rysslands invasion 2022 drabbade Mariia Tyshchenko personligen. Hennes hemstad ockuperades. Invasionstrupperna begick fruktansvärda brott. Hon fick sova på ett tunnelbanegolv med sin son, medan ljudet av explosioner dundrade ovanför dem. De tvingades flytta till den västra delen av Ukraina och efter det flydde de till Sverige. 

Forskning om geopolitiska aspekter och mänsklig säkerhet 

År 2022 utsågs Mariia Tyshchenko till hedersdoktor vid Malmö universitet för sitt arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred. Mariia Tyshchenkos forskning fokuserar på att identifiera hinder för kvinnors sociala inkludering i beslutsfattande under och efter krigstid och att utveckla strategier för att hantera dessa utmaningar i Ukraina och värdländer för ukrainska tillfälligt skyddade personer.  
Fokus på geopolitiska och mänskliga säkerhetsaspekter kan leda till utvecklingen av ett särskilt forskningsprogram och nya nätverk inom säkerhetsstudier, säger hon. 

Läs mer om Mariia Tyshchenko

Mariia Tyshchenko har nominerats till Champion of Local Democracy av det svenska internationella centret för lokal demokrati (ICDL). Läs mer om nomineringen till Champion of Local Democracy här

Se film med Mariia Tyshchenko

Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle (2023)

Stödstruktur för innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle

På uppdrag av Svenska ESF-rådet är Mötesplats Social Innovation kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF). I denna rapport beskrivs och diskuteras kompetenscentrets insatser under 2022-2023. Syftet med rapporten är att bättre förstå förutsättningarna för att främja innovativ inkludering i arbetsliv och samhälle genom en nationell stödstruktur för social innovation i ESF:s program och projekt.

De vill skapa hållbarhet på flera plan

Duncan Levinsohn och Bernt-Arne Winberg

Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken. 

 I den privata sektorn har man större möjlighet att påverka hur organisationens resurser används så att de matchar ägarens värderingar och passion.
– Denna möjlighet använder småföretag mycket mer än vi anar. Hagagruppen är ett bra exempel på det genom att de tar ansvar för sociala och miljömässiga värden, både i bygden och hos utländska leverantörer, säger Duncan Levinsohn.  

 Anpassar arbetsuppgifter efter förutsättningar

– Det är problematiskt att så många i Sverige står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket vi också märker av i en liten ort som Bottnaryd, säger Bernt-Arne Winberg som driver Hagagruppen tillsammans med sin fru Gerd Winberg. Ett arbete är många gånger nyckeln för att etablera sig och inkluderas i samhället och vi vill använda vårt företag till att ge människor en chans att skapa ett bra liv här. Personalgruppen består av människor från olika länder, flera har börjat arbeta hos oss under sin första tid i Sverige.   

– Vi försöker anpassa arbetsuppgifterna efter medarbetarnas förutsättningar och har en fantastisk och lojal arbetsgrupp, fyller Gerd i. En av nyckelpersonerna hos oss är analfabet och under åren har vi även haft flera medarbetare med funktionsvariationer.  

Osynlig överlåtelse bromsar djupare förändring

Duncan Levinsohn har genom regelbundna djupintervjuer följt Hagagruppen under många år. Han har följt processen där ledningen inledningsvis experimenterat lite försiktigt, till att idag driva en tydlig linje med mer självförtroende och stolthet.
– Inom coaching och forskning finns begreppet Immunity to Change. I teorin noterar man att det som många gånger bromsar djupare förändring är en ”osynlig överlåtelse” till en annan prioritering än den man påstår sig följa. I traditionella företag finns det oftast en osynlig och outtalad överlåtelse till en prioritering av vinst i alla lägen. Det som man inte är medveten om är svårt att ändra på, så det är först när man vågar identifiera och ifrågasätta denna del av företaget, som man kan åstadkomma större förändringar, säger Duncan Levinsohn.

Hagagruppens målsättning är att använda 10 procent av vinsten för att bidra till att bygga ett gott samhälle, så som företagets ambition kring ett gott samhälle ser ut.
– Vi investerar i föreningslivet i Bottnaryd och i biståndsverksamhet i utvecklingsländer, säger Bernt-Arne Winberg. Miljöfrågan är också viktig och vi försöker genom vårt sätt att driva företag bidra med det som vi kan. Vi har långsiktiga samarbeten med få leverantörer och ställer krav på att deras anställda ska ha schysta arbetsvillkor och jobba med bra material.
– För att vara med och lyfta frågan om pollinering och den biologiska mångfalden i närmiljön samarbetar vi med en biodlare och betalar honom för att ha bisamhällen på industrimarken här, säger Gerd Winberg. Vi köper honung av biodlaren och ger bort till kunder som give-aways. Det brukar direkt leda in samtalen på hållbarhet och andra dimensioner av företagande som vi tycker är viktiga. 

Fler dimensioner av entreprenörskap

Som forskare hjälper Duncan Levinsohn till att sprida goda idéer och exempel som annars riskerar att förbli okända eller får begränsad spridning.
– Bernt-Arne träffar ibland mina studenter på Internationella Handelshögskolan, och jag märker att hans synsätt på företagande ibland provocerar studenterna eftersom det inte är det förväntade, säger Duncan Levinsohn. 

– Genom att visa exempel på olika sätt som företag arbetar på, vill jag inspirera både studenter och företagsledare till att våga ta nya initiativ inom social innovation. Som forskare i hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att entreprenörer vågar sticka ut och följa sitt hjärta. Om man vågar driva sitt företag utifrån fler dimensioner än enbart god lönsamhet kan entreprenörskap vara otroligt spännande, avslutar han. 

Läs mer om Hagagruppens fokusområden inom hållbarhet här.
Läs mer om Duncan Levinsohns forskning här.

Se filmen om Hagagruppen nedan:

 

 

Mycket kvar att göra för att stärka ungas delaktighet i fredsarbete

MSI:s Nätverksträff på Niagara, Malmö universitet
Trots att det finns flera FN-resolutioner om att involvera unga i fredsarbete finns det stora utmaningar kvar. Ungas delaktighet behöver stärkas både i Sverige och internationellt. Under en nätverksträff lyftes olika exempel på strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred. Träffen arrangerades av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

I december är det sju år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Resolutionen lyfter vikten av att delaktiggöra unga i fredsarbete och att arbeta såväl förebyggande som med skydd och återintegrering efter att en konflikt har lösts. Trots att det finns ett uttalat uppdrag att involvera unga i arbetet finns det stora utmaningar.

Nätverksträffen hade som mål att skapa samtal om hur det går att, med innovation och samverkan som ledord, möjliggöra för fler unga att delta i fredsbyggande arbete. Julius Kramer, FN:s rådgivare för unga fred och säkerhet, med säte i Somalia, var huvudtalare. Han menar att det finns stora strukturella och systematiska utmaningar när det kommer till att stärka ungas delaktighet i dessa typer av processer.

– Trots att Somalia har en mycket ung befolkning finns det både politiska, sociala och kulturella hinder som stänger ute unga från dessa frågor. Jag tror att det kommer att ta generationer innan vi kan se en förändring av dessa exkluderande och konfliktdrivande maktstrukturer, och här har vi i FN en tydlig roll att spela, säger han.

Julius Kramer uppdrag handlar i synnerhet om att se till så att FN som organisation skapar förutsättningar för ungas delaktighet på de platser där de verkar, och för honom är det en självklarhet att det krävs ett strukturerat och systematiskt arbete på alla politiska nivåer för att skapa en förändring. Inte minst handlar det om modeller och metoder som kan möjliggöra samarbeten och involvera fler aktörer när det kommer till fredsbyggande arbete.

Behov av att arbeta med fredsbyggande frågor i Sverige

Sarah Dolah, ansvarig för metoden DPC på Fryshuset, var en av paneldeltagarna. Hon är en av de som jobbar med att ta ett strukturerat grepp kring fredsbyggande frågor i Sverige. Fryshuset har sedan en tid tillbaka arbetat med en modell som ska stärka unga och ungas delaktighet i konflikthantering och fred – Dialogue for Peaceful Change. Modellen är en femdagarsutbildning och har utvecklats av internationella experter inom medling och konflikthantering på fredcentret Corrymeela i Nordirland.

– Många tänker att dessa insatser inte behövs i ett land som Sverige, men det är helt enkelt inte sant. Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa typer av frågor även på hemmaplan, för vilka är vi att berätta för andra hur de ska arbeta med fred om vi inte själva gör det? säger Sarah Dolah.

Även Sakariya Hirsi från organisationen Kollektiv Sorg, Nicolas Lunabba från organisationen Helamalmö och Yara Tag-Eldeen från Myndigheten för psykologiskt försvar deltog i panelsamtalet för att diskutera olika typer av strategiska insatser för att stärka unga i arbetet med fred.

Behöver arbeta med utmaningar på olika sätt

Klara Persson och Linda Lemheden, som arbetar med ungdomsfrågor i Svedala kommun, var två som deltog i nätverksträffen:

– Att få lyssna till panelen fick mig att inse att vi har så många gemensamma utmaningar, men också utmaningar som skiljer sig åt. Vi behöver arbeta med dessa frågor på så många olika sätt, säger Linda Lemheden.

Tillsammans med Klara Persson ansvarar hon för ett ungdomspolitiskt program i Svedala där de har fått i uppdrag att se till att ungas röster hörs. Det långsiktiga målet är att få unga själva att inse sin potential och roll, och samtalet på nätverksträffen var inspirerande.

– För mig känns det stärkande att få delta på en nätverksträff och känna samhörighet med andra aktörer som jobbar med liknande frågor. Jag blir faktiskt stolt över att få känna att det arbete vi gör är viktigt. Att driva en trygg mötesplats för unga är på sätt och vis en fredsbyggande insats i sig, säger Klara Persson.

Läs mer om Fryshusets arbete och Dialogue for Peaceful Change här.

Läs mer om Kollektiv sorg här.

Läs mer om Helamalmö här.

Läs med om Myndigheten för psykologiskt försvar här.

Läs med om Julius Kramers arbete här. 

Innovation för barn med kronisk sjukdom får årets Göran Bredinger-stipendium

Hannah Lohk, Göran Bredinger, Sara Bjärstorp
Hannah Lokh är medgrundare till Medsbag, en väska med uppspelningsbar medicinsk handlingsplan. Hon vill stötta föräldrar till barn med allvarliga allergier och kroniska sjukdomar. Nu får hon årets Göran Bredinger-stipendium som delas ut tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Enligt WHO har omkring 600 miljoner människor i världen kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1 och epilepsi. I USA dör 1500 personer om året av en allergisk chock.

– Många föräldrar är oroliga för och blir stressade av att lämna bort sitt barn, som har allvarliga kroniska sjukdomar, till skolan, på olika fritidsaktiviteter, kalas eller till släkt och kompisar, säger Hannah Lohk.

För två år sedan föddes idén till Medsbag. Hannah Lohks lillebror Matteo har allvarlig allergi och när han bytte skola sa skolan att han inte skulle få vara ute på skolgården på rasterna, eftersom personalen inte kunde ha uppsikt över honom om han behövde medicinsk hjälp. Tillsammans med sin bror Oliver, deras mamma och pappa, och några till personer, har Hannah Lohk utvecklat Medsbag.

I väskan förvaras barnets medicin och information om den, om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Den rymmer också en högtalare med en uppspelningsbar medicinsk handlingsplan, med instruktion om vad som ska göras i en nödsituation, inspelad av barnets förälder.

– Tanken är att vem som helst ska kunna hjälpa till i en akutsituation, ungefär som en hjärtstartare, säger Hannah Lohk.

Stipendium ger bra stöd

Nu får Hannah Lohk med Medsbag 2022 års Göran Bredinger-stipendium. Stipendiet omfattar 50 000 kronor och Göran Bredinger, vd för Dieden Group, själv entreprenör med lång erfarenhet och djup kunskap om affärsutveckling och företagande, blir mentor och stöttar med kontakter och rådgivning. Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bidrar å sin sida med sitt kontaktnät av olika sektorer och kunskap inom social innovation.

– Vi är jätteglada för stipendiet som gör att vi kan utveckla bolaget. Vi kommer att ta fram en app som ska stärka personer och familjer med kroniska sjukdomar och förenkla vardagen, säger Hannah Lohk.

Första väskorna har sålts och delats ut

Hannah tror att deras produkt kommer att intressera både föräldrar och skolor. De första väskorna provas nu av användare i Sverige, 30 väskor är redan sålda till Medsbags första kund i Schweiz och nyligen crowdfundade de en leverans med Medsbags väskor och levererade dem till behövande barn och familjer i Ukraina via en hjälporganisation.

Mötesplats Social Innovations verksamhetsledare Sara Bjärstorp ser fram emot att följa Hannah Lohk och Medsbag.

– Inkludering av alla människor i samhället är viktigt. Det är många som möter barn och andra med kroniska sjukdomar som kan vara hjälpta och stärkas av denna innovation, säger Sara Bjärstorp, verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet.

Juryns motivering:

Runt om i världen lever barn med kroniska sjukdomar som allvarliga allergier, astma, diabetes typ 1
och epilepsi. Sjukdomstillstånd som kräver daglig medicinering, övervakning och vaksamhet, och som
kan påverka livskvaliteten på ett negativt sätt.

Årets stipendiat Hannah Lohk har tillsammans med sitt team utvecklat Medsbag en smart ryggsäck
för barn och föräldrar till barn med kroniska sjukdomar. I ryggsäcken förvaras barnets medicin och
information om den samt om barnet och barnets sjukdomstillstånd. Genom en högtalare kan den
medicinska handlingsplanen, inspelad av barnets förälder med instruktion om vad som ska göras i en
nödsituation, spelas upp i ett nödläge. Medsbag har sålt sina första väskor till en kund och även
crowdfundat väskor till behövande i Ukraina. Teamet arbetar också med att utveckla en app för att
skapa en community för personer och familjer i liknande situation med möjlighet till
informationsdelning. Grundarna visar genom Medsbag en potential till att underlätta livet men också
skapa trygghet för barn med kroniska sjukdomar och på så vis bidra till ett mer inkluderande och
jämlikt samhälle.

Läs mer om Göran Bredinger-stipendiet här.
Läs mer om Medsbag här.

Making social innovation happen – Analysis of best practices on support to social innovation (2022)

Making social innovation happen

Den här rapporten sammanfattar resultaten från en analys av praktiska exempel på stöd till social innovation. Den presenterar exempel från organisationer som stödjer social innovation i Spanien, Frankrike, Lettland och Sverige. Länderna och organisationerna i rapporten ingår i projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS), ett av flera EU-konsortier som samarbetar för att stärka kompetenscentra och ekosystem för social innovation i EU:s medlemsländer, kopplat till den nya finansieringsperioden för Europeiska socialfonden (ESF).

Exemplen som beskrivs i rapporten innehåller metoder, verktyg och tillvägagångssätt för att stödja de olika elementen i en social innovationsprocess och exempel på såväl individuell eller gräsrots-, samhällelig som systemnivå.

Vi söker föräldrar till en forskningsstudie om säkerhet på nätet

Barn som sitter framför dator
Internet är en spännande plats för både barn och vuxna. Här finns bra saker men också sådant som kan kännas obehagligt. Det är därför viktigt att både barn och föräldrar vet hur de ska göra om något obehagligt händer.

Är du förälder till barn i åldern 6–9 år som nyligen fått eller använder en mobiltelefon, dator eller surfplatta? Frida Lygnegård, forskare vid Jönköping University, leder en forskningsstudie vars syfte är att bidra till att barn ska känna sig trygga när de använder en mobil, dator eller surfplatta. På sikt handlar studien också om att förebygga nätmobbning och trakasserier samt ge föräldrar strategier kring hur de kan prata med sina barn om vad som kan hända på nätet.

Hur går det till?
I studien kommer du, om du är intresserad av att delta, att tillsammans med ditt barn ta ett mobilkörkort.

Mobilkörkortet är utvecklat av Stiftelsen Friends och Telia. Det består av en kunskapsdel med information och ett efterföljande test. Detta kan du göra under en eller flera dagar beroende på hur länge du och ditt barn pratar om de olika ämnena.

Du genomför Mobilkörkortet online tillsammans med ditt barn via www.mobilkorkortet.se. Efter att du och ditt barn tagit mobilkörkortet bjuds du tillsammans med andra föräldrar, vars barn också tagit mobilkörkortet, in till en digital intervju där du får berätta om vad du tycker att körkortet bidragit med. Frida Lygnegård vill i studien också ställa några frågor till ditt barn, även denna intervju genomförs digitalt och du som är förälder får självklart vara med om du vill. Se film om studien här.

Vill du och ditt barn vara med?
Anmälan eller frågor, kontakta ansvarig forskare Frida Lygnegård: frida.lygnegard@ju.se

Vill du veta mer om Frida Lygnegårds forskning?
Läs Fridas blogg här.

 

 

Goda exempel visar huvudfaktorer för att stödja social innovation

bild som visar händer som håller hand, visualiserar stöd

För att visa framgångsfaktorer för långsiktig social förändring och undvika fallgropar, har 35 goda exempel kartlagts av Mötesplats Social Innovation och inom det europeiska projektet BuiCaSuS. Exemplen beskriver metoder, verktyg och tillvägagångssätt som organisationer i Frankrike, Lettland, Spanien och Sverige använder för att stödja sociala innovationsprocesser. 

Sverige och Europa står inför komplexa sociala utmaningar, till exempel social exkludering och segregation. Social innovation anses av många beslutsfattare och andra som en användbar metod för att tackla komplexa samhällsutmaningar och för att arbeta för ett hållbart samhälle. Hur kan vi skapa socialt innovativa lösningar på dessa utmaningar, med många perspektiv och partners? Och hur får vi lösningarna att hålla över tid? 

Det europeiska konsortiet och projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) arbetar med att hitta svar på dessa frågor. Ett sätt är att presentera metoder, verktyg och tillvägagångssätt, av hur organisationer kan stödja sociala innovationsprocesser men även hur det är möjligt att stödja på samhällsnivå.  

35 goda exempel på best practices har samlats in för att visa framgångsfaktorer för långsiktig samhällsförändring och för att undvika fallgropar: 14 från Frankrike, 4 från Lettland, 7 från Spanien och 10 från Sverige.

– De goda exemplen ger en översikt av huvudfaktorerna för att stödja social innovation och vilka lärdomarna är för hur man kan stödja den sociala innovationsprocessen, säger Anna Tengqvist, koordinator för Mötesplats Social Innovation och projektledare för BuiCaSuS i Sverige. 

Den sociala innovationsprocessen består av elementen: 1) identifiering och analys av samhällsutmaningar, 2) mobilisering av aktörer och resurser, 3) idégenerering – design, test och anpassning av lösningar, 4) förverkligande – implementering och uppskalning, och 5) skapa samhällsförändring.

Metoder, verktyg och tillvägagångssätt för hur varje element kan stödjas varierar, men de delar ofta samma egenskaper såsom tvärsektoriellt samarbete eller samskapande och samhällsengagemang. 

Här är exempel på hur varje element i den sociala innovationsprocessen kan stödjas: 

1) Identifiering och analys av samhällsutmaningar 
  • Samla kunskap och analysera samhällsutmaningar och behov 
  • Expandera normer för mobilisering av aktörer och resurser 
2) Mobilisering och koordinering av aktörer och resurser 
  • Samhällsengagemang 
  • Mobilisera resurser 
3) Idégenerering – design, test och anpassning av lösningar  
  • Samla intressenter  
  • Utmana silos och strukturer 
  • Inkubationsprogram  
4) Förverkligande – implementering och uppskalning  
  • Stärka ekosystemet 
  • Identifiera och involvera intressenter  
  • Facilitera utbyte av bästa praxis och goda exempel  
  • Stärka politiken inom social innovationsfältet  
  • Acceleratorsprogram som stödjer skalning av sociala innovationer 
  • Designa finansiering för att stödja skalning av sociala innovationer 
  • Metoder och kunskap om hur man kan stödja sociala innovationer till innovations- och företagsfrämjare  
 5) Skapa samhällsförändring
  • Verktyg för effektvärdering  
  • Stödja utvärderingsprocesserna 
  • Resurscenter för att bedöm social impact 
  • Tävlingar, utmärkelser 
  • Verktyg för att validera potentialen att skala sociala innovationer  

Mer information om de goda exemplen (best practices) kan ni hitta på BuiCaSuS webbsida, via länkarna nedan. 

14 goda exempel från Frankrike (486 KB) 
  • Cap Impact   
  • Social impact bonds  
  • 27ème région   
  • La Communauté Emergence & Accélération   
  • Banque des Territoires 
  • Local Support Scheme (Dispositif Local d’Accompagnement)   
  • FAIR   
  • I Fund (Fonds I)   
  • Initiative Factory (Fabrique à Initiatives)   
  • Godin Institute (Institut Godin)   
  • P’INS (Le programme P’INS)  
  • LabCom Destins  
  • Regional Economic Cooperation Hubs (PTCE – Pôles Territoriaux de Coopération Economique)  
  • Ronalpia (“Implantation” scale-up programme)   
4 goda exempel från Lettland (240KB)  
  • Social Entrepreneurship Association of Latvia (SEAL)   
  • Social Innovation Center  
  • Society Integration Foundation (SIF)  
  • Reach for Change Latvia  
7 goda exempel från Spanien (543KB) 
  • Fundación Bofill – Hub Social  
  • The Spanish Red Cross – IDEATECA Participatory Innovation Platform   
  • Agirre Lehendakaria Center-ALC (Basque Social Innovation Lab)   
  • Fundación Novaterra – “La Promotora”  
  • Innovation in Social Care – iSocial Foundation   
  • RED Social Innovation  
  • Fundación Caja Navarra – Innova Programme (InnovaSocial and InnovaCultura)   
10 goda exempel från Sverige (320KB) 
  • Coordination of support organisations in a national network – Social Entrepreneurship Sweden  
  • Financing and financial coaching for social enterprises – Mikrofonden Sverige  
  • Supporting Social Innovation on regional level – Örebro Partnership for Social Innovation  
  • Collaboration and knowledge exchange for strengthened social innovation through cross-sectoral meeting places – Forum for Social Innovation Sweden   
  • Supporting social innovation through the business innovation system – The Joint Way  
  • Umeå’s innovation platform for sustainable cities – Social Progress Innovation Sweden  
  • Funding of social innovation – Vinnova, Sweden’s innovation agency  
  • Universities connecting to strengthen social innovation – Forum for Social Innovation Sweden  
  • Sweden’s Municipalities and Regions’ (SKR) Development Network Social Enterprises  
  • Promoting cooperative entrepreneurship – Coompanion Sweden  

Läs mer om BuiCaSuS

Social innovation för hållbar utveckling (2022)

Bokomslag för Social innovation för hållbar utveckling

Forskningsantologin ”Social innovation för hållbar utveckling” ger en aktuell bild av forskningen om social innovation i Sverige i relation till hållbar utveckling och Agenda 2030. Medverkande kapitelförfattare är forskare från olika lärosäten och discipliner, samt andra samhällsaktörer. Antologin lanserades våren 2022 av Studentlitteratur i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Beställ ”Social innovation för hållbar utveckling”.
Läs artikel om forskningsantologin.
Se forskningsantologins digitala boklansering.