Okategoriserat-arkiv - Mötesplats Social Innovation

Omvärldsspaning bidrar till ny utlysning i Europeiska socialfonden

En ny rapport samlar behov och möjligheter för social innovation inom inkludering, arbetsmarknad och utbildning. Resultaten har presenterats för Svenska ESF-rådet som kommer att använda underlaget i en utlysning nästa år.

I arbetet som Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden har Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet tillsammans med Nationella nätverket för Samordningsförbund genomfört en enkät och dialogprocess med flera idéburna organisationer, däribland Famna och Coompanion. Planen är att göra en årlig omvärldsspaning genom att samla in aktuella behov och möjligheter för social innovation inom inkludering, arbetsmarknad och utbildning. Årets resultat och reflektioner är sammanställda i rapporten: ”Omvärldsspaning till ESF:s stöttning av social innovation – rapport av Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation, 2025”.

Syftet med omvärldsspaningen är att resultatet ska användas i Svenska ESF-rådets utlysningsarbete.

– Underlaget är till stor hjälp i vårt utlysningsarbete och kan också bidra till vad vi bör tänka på när vi går in i en ny programperiod. Rent konkret kommer delar av omvärldsspaningens resultat användas i en utlysning redan 2026, säger Conny Göterfors, nationell samordnare, programområde E för social innovation.

Stöd för testande och samverkan över gränser och på lång sikt behövs

Fyra centrala slutsatser lyfts i rapporten. För det första lyfter aktörer fram behovet av mer stöd som möjliggör testande och samverkan över organisationsgränser och på lång sikt. Till exempel begränsas samverkan av projektlogik och medfinansieringskrav exkluderar exempelvis civilsamhällesorganisationer.

Tvärgående problem på systemnivå kräver tydligare policyinriktning och reformarbete

För det andra behövs en tydligare policyinriktning. Utmaningar som berör unga som varken arbetar eller studerar (UVAS), utrikesfödda kvinnor, långtidsarbetslösa, och individer som lämnat kriminalitet eller institutionsvård ligger sällan på individnivå utan handlar om tvärgående problem och utmaningar i svenska system. För att tackla samhällsutmaningar som utmanar dominerande normer och rådande strukturer krävs ett mer aktivt reformarbete. Politiken behöver därmed involveras och i högre grad skapa rätt förutsättningar för att hållbara sociala innovationer ska vara möjliga.

Långsiktig och innovativ finansiering efterfrågas

För det tredje lyfter aktörer behov av finansiering som sträcker sig längre än enstaka projektperioder, med möjlighet att trappa upp insatser från förstudie till implementering och skalning. Det framhålls att innovation innebär osäkerhet; därför bör ersättningsmodeller premiera lärande, iteration och resultat på systemnivå snarare än endast kvantitativa individmål. Finansiärerna uppmanas att samskapa utlysningar tillsammans med andra berörda samhällsaktörer och direkt med målgruppen/slutanvändarna för att säkerställa relevans och lokalt ägarskap. Krav på hög medfinansiering behöver mjukas upp för idéburna och små aktörer, samtidigt som stödet ska kunna täcka indirekta kostnader för samverkan och administration. Flera röster föreslår blandfinansiering och resultatdelningsmodeller – till exempel sociala utfallskontrakt – som delar risk mellan stat, region, kommun och privata investerare. Dessutom efterfrågas en uppföljningskultur som kombinerar kvantitativa indikatorer med kvalitativa berättelser om egenmakt/empowerment, förbättrad samordning och långsiktig samhällsnytta, snarare än strikt resultatstyrning på kort sikt. Ett mer enhetligt uppföljnings- och utvecklingsarbete nämns där också nära koppling till forskning och konkret kunskapsutveckling och -spridning blir viktiga inslag för att dra nytta av de erfarenheter som projekten producerar.

Närmare koppling mellan praktik, lärande och utveckling lyfts

Slutligen, för det fjärde lyfter aktörer vikten av att få en mer nära koppling mellan praktik, lärande och utveckling. Att varje projekt integreras i ordinarie verksamhet ökar möjligheterna till hållbarhet, spridning och skalning medan kopplingen till forskarvärlden kan bidra till höjd kvalitet och legitimitet. Olika professioner behöver samverka för att projekten, som ofta hanterar en eller flera komplexa utmaningar, ska generera det värde som efterfrågas.

Dialogprocess bra arbetssätt för att stärka hållbar social innovativ utveckling

Rapporten lyfter även fram att sociala innovationer kan utvecklas på alla nivåer i samhället och att samverkan mellan olika samhällssektorer är avgörande för att möta de komplexa utmaningar som finns. Den visar att det finns ett stort engagemang och en vilja från aktörer inom fältet att bidra genom enkäten.

– Vi ser ett växande intresse för att delta i omvärldsspaningen. Men det krävs uthållighet, det tar tid att etablera och sprida en sådan möjlighet, säger Mattias Bergström, som leder arbetet med omvärldsspaningen inom Nationellt kompetenscenter för social innovation.

– Vi är mycket positivt inställda till detta arbetssätt och ser fram emot ytterligare dialog för att stärka förutsättningarna för hållbar socialt innovativ utveckling, säger Conny Göterfors.

Läs mer om Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden.

Text: Lotta Orban

Youngspace – nytt EU-projekt ska stärka ungas delaktighet i samhället

Projektet innebär ett nytt samarbete mellan Mötesplats Social Innovation i verksamheten hos Science Park Borås och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Samtliga kommuner i Sjuhärad deltar, liksom aktörer från civilsamhälle och näringsliv. I projektet står ungas behov och värderingar i centrum. Resultaten ska på längre sikt stärka deltagardemokratin lokalt och regionalt.

– De stora samhällsutmaningarna kräver att vi fokuserar på hållbar omställning – och för att lyckas behöver vi involvera unga människor, inte minst på landsbygden, säger Ulrika Sjölund, ansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Science Park Borås och projektledare för Youngspace. Med projektet Youngspace vill vi främja inkludering, kreativitet och social innovation. Det gör vi genom att utveckla platser där unga kan vara delaktiga i samhällsutvecklingen med hjälp av verktygslådan för New European Bauhaus.

Nyckelpersoner inom kultur och samhällsliv samlas

I veckan samlades intressenter från kommuner, civilsamhälle och näringslivpå Centralen i Tranemo för att ta första steget i projektet. Sjuhärads kommuner, liksom Västra Götalandsregionen och aktörer inom samhällsliv fanns på plats och delade tankar och idéer. Syftet var att skapa samsyn i projektet som kommer att pågå till 2029. Resultatet av projektet ska bli en stärkt roll för unga i samhället – socialt, kulturellt och politiskt.

– När vi möts över kommungränserna och delar erfarenheter och goda exempel, skapar vi förutsättningar för förändring på både strategisk nivå och i konkret handling, säger Johanna Gustafsson, kultursamordnare i Tranemo Kommun.

Samverkan, inspiration och erfarenhetsutbyte med Europa

Projektet Youngspace är en del av ett europeiskt samarbete mellan åtta organisationer i sex länder via Interreg Europe. Boråsnoden för Mötesplats Social Innovation deltar tillsammans med Boråsregionen och Science Park Borås vid Högskolan i Borås.

– Genom att verka tillsammans både på regional nivå och på europeisk nivå där vi delar erfarenheter med andra aktörer i Europa, hoppas vi – tillsammans med kommunerna – kunna tänka nytt kring platsutveckling och delaktighet, säger Lisa Haeger, kulturstrateg på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Med så mycket samlad kompetens och erfarenhet räknar vi med att kunna åstadkomma tydliga resultat som ger långsiktig effekt för ungas inflytande i samhället.

Vackert, hållbart, tillsammans – New European Bauhaus som värdegrund

– Flera europeiska länder har kommit betydligt längre i arbetet med att involvera ungas perspektiv i hållbart samhällsbyggande och social innovation än Sverige, säger Ulrika Sjölund. Utbytet med de andra länderna kommer därför att ge oss både konkreta exempel och lärande av innovativa arbetssätt för social innovation i tvärsektoriell samverkan. Vi kommer därtill använda oss av den nya verktygslådan för New European Bauhaus i samskapande aktiviteter.

Om Youngspace

Youngspace är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan åtta organisationer från sex länder. Projektet syftar till att inkludera unga i hållbart samhällsbyggande och utveckla platser som stärker deras sociala, kulturella och politiska roll i samhället. Fokus ligger på att utbyta erfarenheter kring ledning och offentliga strategier som stödjer dessa platser, med målet att främja inkludering, kreativitet och social innovation bland unga. Youngspace finansieras av Interreg Europe och Västra Götalandsregionen Kultur.

På regional nivå deltar Boråsregionens kommuner tillsammans med Borås Science Park. Inom regionen kommer projektet att arbeta med politikområdet gestaltad livsmiljö – det vill säga hur den fysiska miljön utformas och upplevs. Projektet är kopplat till EU:s initiativ New European Bauhaus och utgår från en helhetssyn där sociala, ekologiska och estetiska värden integreras för att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer för unga.

Läs mer

Youngspace – an Interreg Europe project (in English)

Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer Youngspace

Mer om Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås

Mer om EU-initiativet New European Bauhaus (in English)

Vill du veta mer?

Om du har frågor om projektet Youngspace, kontakta:

Ulrika Sjölund
Science Park Borås
ulrika.sjolund@hb.se

Lisa Haeger
Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund
lisa.haeger@borasregionen.se

Text av: Jennie Andersson

Doktorandkurs i social innovation stärker kunskapen hos blivande forskare

Doktorander som deltog i kursen Social innovation i teori och praktik.

Under våren har Mötesplats Social Innovation återigen genomfört en doktorandkurs i social innovation, denna gång i samarbete med Uppsala universitet. Kursen stärker blivande forskare.

För att stärka kunskapen om och forskning i social innovation hos blivande forskare har Mötesplats Social Innovation (MSI) genomfört doktorandkursen Social innovation i teori och praktik. Den gavs första gången 2022 och nytt för i år är att MSI har genomfört kursen i samarbete med SIHI Sweden, en hub i det internationella nätverket Social Innovation in Health Initiative, som drivs av Centrum för hälsa och hållbarhet vid Uppsala universitet.

Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet.

– SIHI Sweden vid Uppsala universitet bedriver forskning som ligger nära det vi inom MSI arbetar med. En gemensam doktorandkurs är ett sätt att nå ut och stärka kunskapen i social innovation hos blivande forskare, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som var en av dem som ursprungligen utvecklade doktorandkursen.

Syftet med kursen är att ge doktorander grundläggande teoretiska kunskaper om social innovation. Den tar upp konceptuell och empirisk forskning inom social innovation i relation till inkludering och hållbarhet inom organisationer och samhälle. I år gavs kursen för första gången på engelska. Kursen omfattade fyra träffar. De två första träffarna skedde digitalt med litteraturgenomgång, föreläsningar och diskussioner. De två sista träffarna var heldagar på plats i Uppsala med workshop och presentationer.

Mats Målqvist, professor vid Uppsala universitet

Kursansvarig tillsammans med Malin Lindberg var Mats Målqvist, professor i global hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som är föreståndare vid Centrum för hälsa och hållbarhet (CHS) och Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning (UUniCORN) vid Uppsala universitet.

Praktisk kurs ger direkt bidrag till doktorandernas projekt

– Det känns jätteroligt att kunna utveckla och ge en doktorandkurs tillsammans med MSI. Kursens praktiska tillämpning ger ett direkt bidrag till hur doktoranderna kan utveckla sina projekt. Också roligt att det var så många perspektiv och doktorander med olika ämnen representerade på kursen, säger Mats Målqvist.

Sex doktorander från fyra lärosäten deltog

Sammanlagt deltog sex doktorander från fyra lärosäten i kursen. En av dem var Carl Lundberg, doktorand med bakgrund inom hälsoekonomi och folkhälsovetenskap, vid Umeå universitet. Han forskar om hur samhället bättre kan stödja unga som varken arbetar eller studerar.

Carl Lundberg, doktorand vid Umeå universitet.

Kurs gav nya perspektiv, insikter och verktyg

– Kursen gav mig nya perspektiv på hur social innovation kan förstås och tillämpas i praktiken – något som är särskilt relevant i mitt doktorandprojekt, där vi arbetar med ett så kallat wicked problem: hur samhället bättre kan stödja unga som varken arbetar eller studerar, säger Carl Lundberg och fortsätter:

– Jag har fått med mig flera insikter och verktyg som jag tror kommer vara särskilt värdefulla i den del av projektet där vi, tillsammans med aktörer och unga själva, vill samskapa lösningar som kan göra konkret skillnad – både för att hjälpa unga tillbaka till utbildning eller arbete, och för att undvika att de faller mellan stolarna från första början.

Sandra Gupta Löfving, är specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och doktorand inom forskargruppen CHAP vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om psykisk hälsa hos barn och ungdomar, med särskilt fokus på trauma, migration och förebyggande strategier, inklusive tillämpningar av telehälsa. Hon undersöker olika aspekter av implementering och föräldraengagemang i en samhällsbaserad intervention som syftar till att minska traumatiska stress symtom hos flyktingungdomar.

Sandra Gupta Löfving, doktorand vid Uppsala universitet.

”Jag önskar jag hade gått kursen tidigare”

– Jag uppskattade det tvärvetenskapliga sammanhanget och hur kursen inspirerade till kreativt tänkande kring olika samhällsutmaningar. Den har gett mig en fördjupad förståelse och ökat självförtroende i att utveckla och bidra till social innovation men också nya perspektiv på aspekter av mitt huvudämne folkhälsovetenskap, säger Sandra Gupta Löfving.

– Jag kan inte låta bli att önska att jag hade gått kursen tidigare under min doktorandutbildning. De konkreta verktygen vi fick har varit väldigt hjälpsamma och att på ett strukturerat sätt identifiera, analysera och hantera komplexa problem, har haft stor betydelse för mitt doktorandprojekt. Jag har redan rekommenderat kursen till flera av mina doktorandkollegor.

Doktorandkursen planeras att ges igen våren 2026.

Läs mer om

Forskning i social innovation

Doktorandkursen Social innovation i teori och praktik

SIHI Sweden

Carl Lundberg, UMU

Sandra Gupta Löfving, UU

Naturbaserade lösningar viktigt vid klimatomställning

Naturen kan hjälpa oss hitta nya sätt att hantera samhällsutmaningar orsakade av urbanisering, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Ett samarbete mellan forskare från Jönköping University (JU), förskolor, skolor, bostadsföretag, entreprenörer och Håll Sverige Rent visar att samverkan i kombination med forskning och innovation kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt.

I takt med städernas förtätning har barns möjligheter till lek i naturmiljöer minskat drastiskt. Samtidigt har den biologiska mångfalden utarmats och samhället blivit mer sårbart för klimatförändringar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är genom mer och väl genomtänkt växtlighet i barns närmiljöer.

Ett inspirerande exempel på vad samverkan lett till finns nergrävt i marken på förskolegården Jordgubbsbacken i Eksjö. Biokol, krossad sten och grönkompost har blandats i jorden vilket gör marken mer motståndskraftig mot tramp så att barnen kan leka bland bärbuskar och fruktträd utan att skada växtrötterna. Biokol bidrar till att ge jorden en bra struktur som håller fukt och luft som växtrötterna behöver. Då växer det bättre. Samtidigt binds kolatomerna i biokolet i marken. Eftersom det växer bättre binds ännu mer kolatomer i växtens delar ovan mark.
– Genom praktisk handling och lärande om hållbara lösningar kan vi skapa biologiskt rikare miljöer som gynnar både barn och vuxna. Det kan var roligt att ställa om till hållbarhet och det finns hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Ellen Almers, forskare vid JU.

Förskoleläraren My Molinder Ragnarsson jobbar på förskolan Jordgubbsbacken i Eksjö.
– Jag jobbade tidigare på en förskola i ett åtta våningar högt hus i en annan stad. Vi saknade en förskolegård och det var stora kontraster till Jordgubbsbacken och miljön här. Barnen här är alltid i rörelse och det finns bland annat möjlighet att klättra i träd. Utformning av interiören och färgsättning skapar ett lugn som påverkar barnen. Jag ser att det gör dem gott. Jag märker också att jag själv mår bra och har mer energi kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag, miljön här gör att jag mår bra både psykiskt och fysiskt.

Förskolan Jordgubbsbackens rektor Mia Hagström har varit med i processen från beslut om ny förskola till att förskolan nu är i funktion.
– Vi har haft ett hållbarhetstänk under hela processen. Närheten till naturen ger både barn och vuxna mycket glädje. Vi vill väcka intresse för odling och barnen får möjlighet att känna, lukta och smaka och aktivera alla sinnen i vår förskolegård.

Forskningsprojekt gav rikare utomhusmiljöer

Biokolanvändningen i Eksjö är ett av flera goda exempel som sprids genom forskningskommunikationsprojektet SMULLE, för Samverkan för Mångfunktionella Utomhusmiljöer för Lek, Lärande och stärkta Ekosystemtjänster. SMULLE bygger vidare på resultaten från ett forskningsprojekt tillsammans med tio förskolor i region Jönköpings län, regionens folkhälsoavdelning och Riksbyggen. På de tio förskolorna utvecklade barn och förskollärare i samverkan med forskare, fastighetsägare, föräldrar, vaktmästare, kommuner och andra aktörer sina utomhusmiljöer, till stor del med hjälp av naturbaserade lösningar. Förskolornas mål var att utomhusmiljöerna skulle bli rikare både biologiskt och pedagogiskt och bidra till både lek och lärande.

Inspirerande exempel

SMULLE-utmaningen stimulerar fler till att utveckla sin närmiljö och att dela med sig till andra av sina erfarenheter. Med stöd från forskningsrådet Formas samverkar forskare vid JU med stiftelsen Håll Sverige Rent och sprider resultat och idéer så att andra kan ta del av dessa. Förskolor och skolor har skickat in bidrag där de beskriver att de sått eller planterat växter som ger mat åt pollinerande insekter under hela växtsäsongen. Andra har byggt insektshotell där vildbin kan lägga ägg och föda upp sina larver. Det har satts upp fågelholkar och fladdermusholkar och barnen har byggt igelkotthotell samt odlat grönsaker, bär och frukt. Ett bidrag visar en mini-skogsträdgård, med fleråriga ätbara växter som ger hem åt smådjur och samtidigt ätbart till barn och vuxna från vår till höst. Exemplen från förskolorna och skolorna ger inspiration och hopp om att det faktiskt går att förändra.

Se film om naturbaserade lösningar

Läs mer om SMULLE här.
På denna sida finns inspirationsfilmer, handledningar samt inspelade webbinarier.

Läs mer om Ellen Almers forskning här.

Så går det att stimulera sociala innovationer inom akademin

Innovationsförmågan inom akademin behöver breddas så att forskningsresultat, kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Örebro universitet är med Social Impact Lab pionjärer i Sverige när det gäller att stärka kunskapen om metoder och arbetssätt för social innovation inom akademin. Nu följer fler lärosäten efter. Mötesplats Social Innovation har möjliggjort en kraftsamling.

Innovation vid svenska lärosäten har en slagsida mot teknisk idéutveckling. För att bredda innovationsförmågan, och se till att forskningsresultat, kunskap och kompetens från en bredd av områden kommer samhället till nytta behövs såväl strukturer, processer som kulturen och attityderna inom akademin förändras. Innovationskontorens uppdrag i Sverige styrs inte genom högskolelagen och tolkas olika. Dessutom skiljer sig organisering och styrning åt.

2017 fick Örebro universitet medel av Tillväxtverket för att finansiera ett nytt innovationsprogram som skulle bidra till att stärka innovation i sociala frågor och social hållbarhet. I senare skeden har både Vinnova och Länsstyrelsen bidragit med medel till att utveckla det som kommit att bli Social Impact Lab.

– Vi ville stimulera innovation inom fler forskargrupper och kunskapsområden och få med oss fler kvinnor, genom att bredda rekryteringen till innovationskontoren, säger Åsa Allard, verksamhetsledare och innovationsrådgivare, Örebro universitet Holding AB och initiativtagare till Social Impact Lab.

Konsoliderar verksamheten genom utvärdering och utbildning

Efter sju år har Örebro universitets innovationskontor valt att pausa Social Impact Lab under 2024 för att utvärdera programmet och sprida arbetssättet till fler lärosäten genom en utbildning om Social Imapct Lab för innovationsrådgivare. Enkäter med deltagarna i Social Imapct Lab visar vad deltagarna tycker om programmet och vad man är nöjd med. Själva gruppen, kontinuiteten och att träffas fysiskt är viktiga nyckelfaktorer i programmet.

Nytt innovationsprogram startat vid Malmö universitet

Örebro universitet har genom åren fått förfrågan från flera lärosäten om en utbildning i hur man kan bredda det akademinära stödet i innovation. I april startade en utbildning med nio innovationsrådgivare och deltagare från Malmö universitet, Lunds universitet, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

– Mötesplats Social Innovation möjliggjorde att vi fick samla ihop intresset för en utbildning. Tillsammans med min kollega Åsa Allard genomfördes en workshop på SNITTS konferens Innovation by Collaboration 2023 och i april startade vi en utbildning som avslutades i augusti, då ett nätverk för fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte, för tidigare deltagare, formerades, säger Katarina Wetter Edman, forskare, innovationsrådgivare och regionansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Örebro univiersitet.

I år startade ett systerprogram till Social Impact Lab vid Malmö universitet, Societal Impact Lab (SIL), vid Linnéuniversitetet pågår rekrytering till en liknande satsning och även Umeå universitet har tankar om att satsa på social idéutveckling.

Flera utmaningar vid idéutveckling av sociala innovationer

Tekniska innovationer bygger ofta på ett traditionellt tillväxtparadigm. Det finns flera aktörer som stöttar dessa typer av innovationer och det är lättare att hitta finansiering för teknisk innovation än för sociala innovationer. Det finns också en intern utmaning inom akademin och hos forskare inom exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Inom dessa forskningsämnen finns en större ovana att använda begrepp som innovation och entreprenörskap. Den här forskargruppen har tydliga drivkrafter som handlar om att göra samhällsnytta, ofta sker det snarare i samarbete med offentlig sektor än i egna bolag.

– Vi kan se att väldigt många av de som kommer in i vår innovationsprocess inte har samma logik inom sitt ämne eller motsvarande stöd. Det behövs både en process-, kultur- och beteendeförändring, säger Katarina Wetter Edman.

Programmet är gruppbaserat och utgår från tjänstedesign

Örebro universitet kunde inledningsvis genom innovationskontorets medel finansiera forskares tid. Under de fyra första åren fick forskarna finansiering för en heldag i veckan till att delta i idéutvecklingsprogrammet. Sedan 2021 får forskarna stå för tiden själva i det ettåriga programmet där deltagarna träffas 2,5 timme per vecka. 6-8 personer deltar varje omgång. Region Örebro Län finansierar varje år tid för ett antal affilierade forskare att delta i programmet

För att delta i Social Impact Lab ansöker forskarna med sin idé och beskriver vilken samhällsutmaning den adresserar och hur den stärker social hållbarhet. Programmet utgår från modellen Five disciplines of Innovation, utvecklad av Stanford Research Institute och bygger även på tjänstedesign, förändringsteori och entreprenörskapsteori. Under programmet får forskare tillsammans med praktiker, brukare och andra utforska behov och prototypa olika lösningar med siktet inställt på att utveckla nya innovativa idéer. Förhoppningen är att kunna bidra till att förbättra samhällets handlingsförmåga att ta sig an de brister enskilda medborgare, grupper eller aktörer upplever. Med ökade klyftor i samhället och då välfärden brister behövs innovationer inom offentlig sektor, inte minst.

Flera idéer har utvecklats och används idag i samhället

Forskaren Anna Duberg som deltagit i Social Impact Lab har utvecklat Dans för hälsa, en forskningsbaserad och hälsoekonomiskt effektiv metod som kompletterar elevhälsans arbete med att stärka psykiskt välbefinnande hos unga. Innovationen har spritts till 100 kommuner och bidrar till en kostnadseffektiv vård. Ett annat exempel är Safewards, utvecklat av forskaren Veikko Pelto Piri, som är ett preventivt program och metodmaterial för att motverka hot och våld inom psykiatrisk heldygnsvård. Safewards används idag i fem regioner. Ett tredje exempel är Kristina Colléns Almamodell som är ett samlat kunskapskoncept för hela skolan med fokus på flickor med autism och ADHD, där Kristina har utvecklat alltifrån barnböcker, en teaterföreställning, föreläsningar och en metod för kollegial samverkan.

Intresset och förståelsen för social innovation har ökat

Så vad har satsningen på Social Impact Lab lett till övergripande eller totalt sett? Även om man hittills inte har gjort en ordentlig effektutvärdering kan arrangörerna se flera resultat av programmet. Sammanlagt har 44 forskare deltagit i Social Impact Lab varav 66 procent är kvinnor. De forskningsområden som är starkast representerade är hälsovetenskaper och medicinska vetenskaper samt humaniora-, utbildnings- och samhällsvetenskap liksom beteende-, social- och rättsvetenskap.

Men har synen på innovation förändrats genom Social Impact Lab inom Örebro universitet? Det är svårare att mäta effekter, här behövs djupare och längre studier. Innovationskontoret uppfattar att det har skapats mer intresse och förståelse för dessa behov och typer av idéer och innovationer inom universitetet. Ett annat resultat är att det har varit en kostnadseffektiv utbildning för att lära om idéutvecklingsprocesserna. Forskare som deltagit i programmet nämner även att de använder metoder som tas upp i programmet både i undervisning och när de gör forskningsansökningar.

Text: Lotta Orban

Vill du veta mer?

Läs mer om Social Impact Lab vid Örebro universitet

Läs mer om Societal Impact Lab vid Malmö universitet

Läs mer om Dans för hälsa
Läs mer om Almamodellen och lyssna på podden Obruten mark Avsnitt #11 / ”Almamodellen – att leva med autism och adhd” med Kristina Collén

Lyssna också på podcasten Obruten mark

Avsnitt #13 / ”Så refomerar vi den psykiatriska heldygnsvården” med Veikko Pelto-Piri

Avsnitt #10 / ”För Malmö universitet i tiden” med Charlotte Ahlgren Moritz

Avsnitt #7 / ”Akademin och forskaren i samhället” med Anna-Karin Andershed och Amy Loutfi

Forskning om diskriminering på arbetsmarknaden behöver nå ut till arbetsgivare

Trots stor etnisk och rasmässig mångfald i Sverige förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad. Sayaka Osanami Törngren, forskare vid Malmö universitet, har med Mötesplats Social Innovation skapat ett kommunikationsmaterial för att öka medvetenheten om diskriminering och rasism.

Forskning i Sverige visar att även om kompetens och arbetslivserfarenhet som förvärvats i Sverige motverkar diskriminering på arbetsmarknaden positivt, påverkar faktorer som namn, särskilt arabiskklingande namn, och etnisk och rasmässig bakgrund, till exempel afrosvensk bakgrund, arbetsgivarnas anställningsbeslut negativt.

Forskningsprojekt för att förstå diskriminering på arbetsmarknaden

I forskningsprojektet Att förstå diskriminering vid anställning och utforska möjligheten till intervention genom eye-tracking, finansierat av Vetenskapsrådet, undersökte forskare potentiell diskriminering i urvalsbeslut i det inledande skedet av rekryteringen. En experimentell undersökning av CV-sortering med rekryterare med erfarenhet av rekrytering av mångfaldsanställda i svenskbaserade företag och offentliga organisationer genomfördes och studerades. En större digital enkät genomfördes också för att validera undersökningens resultat. Resultaten av undersökningen visade att CV:n som representerade etnisk och rasmässig mångfald generellt sett blev positivt värderade. CV:n med en svart profilbild och ett eritreanskt namn var de som föredrogs mest i urvalsprocessen.

– Vi behöver mer forskning på området med tanke på att vi vet att ihållande diskriminering på grund av ras och etnicitet förekommer konsekvent på den svenska arbetsmarknaden, säger docent Sayaka Osanami Törngren, vid Malmö universitet som lett forskningsprojektet.

Mer forskning behövs

För att förstå diskriminering på arbetsmarknaden behövs ytterligare forskning. För det första finns det ett fortsatt behov av att förstå vem som fattar beslut om anställning. För det andra behövs mer forskning och data om den sociala önskvärdhetens roll och om välvillig rasism. För det tredje behövs mer kunskap och forskning om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet.

– I vår data saknas uppgifter om vilken roll de chefer har som fattar beslut om anställnings- och mångfaldspolicyer, säger Sayaka Osanami Törngren.

Välvillig rasism upprätthåller dikotomi

Välvillig rasism är strukturell och subtil diskriminering som framställs som handlingar av solidaritet med minoriteter. Kanske inte avsiktligt, men genom att hjälpa på ett omedvetet sätt, minskar personer i högre positioner minoriteters handlingsutrymme genom en världsbild som upprätthåller en dikotomi.

– Vi engagerade privata och offentliga organisationer som aktivt arbetar för mångfald och inkludering på sina arbetsplatser. De potentiella mönstren av välvillig rasism bör identifieras i ytterligare analyser, säger Sayaka Osanami Törngren.

Det tredje behovet av ytterligare forskning på området är om de positiva effekterna av ras och färgmedvetenhet. Rekryterare som är medvetna om den rasmässiga och etniska mångfalden, tillsammans med social önskvärdhet, kan stimulera positiva fördomar snarare än negativa fördomar mot mångfald, vilket kan bidra till inkluderande rekrytering.

Insatser för att kommunicera och sprida forskningsresultat

För att sprida resultaten och kunskapen om forskningen finansierade Vetenskapsrådet kommunikationsprojektet Tvärsektoriell och samskapande forskningskommunikation som kognitiv boosting för inkluderande anställningsbeslut. Sayaka Osanami Törngren, samarbetade med flera privata företag samt offentlig sektor, bland annat IKEA, Deloitte, Malmö stad och Region Skåne.

– Vi vill nå ut med vår forskning, och samarbeta med aktörer utanför akademin för att driva på arbetet. Vi presenterade forskningsresultaten och försökte identifiera vilken typ av kommunikativt stödmaterial organisationerna och företagen behöver, säger Sayaka Osanami Törngren.

Vill öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism på arbetsplatser

Tillsammans med Mötesplats Social Innovation och forskarassistenten Fatou Fatty har Sayaka Osanami Törngren skapat ett kommunikationsmaterial för arbetsplatser, för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism. En del av projektet och materialet består av studentuppgiften Social Media for Social Change, där 20 masterstudenter som läser International Migration and Ethnic Relations (IMER) vid Malmö universitet, fick studera chefers roll, välvillig rasism, ras och färgmedvetenhet genom utvalda forskningsartiklar i ämnet och individuellt eller i par, skapa visuellt innehåll baserat på det de läst.

Studenter fick öva på att kommunicera forskningsresultat

Carlotta Ponchia är en av de studenter som arbetade med att sprida forskningsresultat. Fokus för Carlottas uppgift var välvillig diskriminering. Hon använde en empirisk artikel av Romani, Holck och Risberg för att förstå hur identitet formar etniska och rasmässiga minoriteters möjligheter på arbetsmarknaden i Sverige. Analysen visade hur personalavdelningar bör vara medvetna om sina inkluderingsinitiativ, eftersom dessa, liksom ”välvilliga” beteenden, många gånger leder till marginalisering istället för inkludering. Carlotta Ponchia tyckte att uppgiften var intressant och användbar eftersom den var uppdelad i en akademisk del, den kritiska sammanfattningen av den empiriska artikeln, och en praktisk del med kommunikationsuppgiften i infografik för sociala medier.

– Infografikuppgiften bidrog till att göra forskning tillgänglig och användbar för en större allmänhet. Jag tror att det är avgörande, särskilt när dessa data visar att förändringar behövs och att specifika beteenden är skadliga, säger Carlotta Ponchia.

Det visuella innehåll som studenterna skapade speglar deras förståelse för hur rasism och diskriminering kan upprätthållas eller motverkas på arbetsmarknaden. Materialet är tänkt att användas på arbetsplatser och i organisationer för att öka medvetenheten om potentiell diskriminering och rasism, inte bara i rekryteringsprocessen utan också i vardagliga situationer i organisationer, till exempel i arbetet med policys, befordringar och arbetsmiljöfrågor.

Läs kommunikationsmaterialet Understanding discrimination in recruitment in Sweden – based on a research and communication project at Malmö University här.
Läs mer om Sayaka Osanami Törngrens forskning här.

Text: Lotta Orban

De vill lära barn att ta hand om miljön

För att lösa komplexa samhällsutmaningar som avfallshantering och energibehov, behövs såväl nya samarbeten som nya idéer. June Avfall och Miljö, Upptech och Jönköping University bjöd in Jönköpings läns grund- och gymnasieskolor till sortergårdssafari och solbilsrace.

Genom en “safari” på sortergårdar får barn och ungdomar leta efter ”the big five” – fem extra farliga och svårhanterliga avfall.

Marlene Svensson är miljö- och avfallspedagog på June Avfall & Miljö. Hon leder sortergårdssafarin.
– Vi vill visa barn och ungdomar hur källsortering, återvinning, avfall och kretslopp kan förbättra vår miljö. Ett besök på sortergården ökar förståelsen för vilka enorma mängder avfall vi hanterar varje dag. Vi visar att vi har ett bra avfallssystem – när avfallen hamnar rätt, säger hon.

När Marlene Svensson träffar barnen poängterar hon tre saker de ska tänka på: minimera konsumtionen, aldrig slänga något i naturen och vara noga med metallen.

Sortergårdssafarin är ett av fyra delprojekt i EU-projektet MOST, som står för Meaningful Open Schooling Connects Schools to Communities, som Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) på Jönköping University, tillsammans med June Avfall och Miljö samt Upptech deltog i.
– Målsättning var att elever, företag, organisationer och medborgare skulle samarbeta vetenskapligt kring ämnena avfall och energi för att utveckla regionalt genomförbara lösningar. Vi ville lösa samhällsproblem och samtidigt vara kunskapsbyggare, säger Jesper Boesen, samverkanschef och forskningsmiljöledare vid HLK.

Ett annat projekt i MOST som startade 2020 syftade till att minska nedskräpningen på skolgårdar och genom en årlig återkommande filmfestival får gymnasieelever producera egna filmer om avfallshantering. Även solbilsracet är ett årligt återkommande event där gymnasieelever bygger egna bilar, max 15 cm breda, som drivs av batteriet som laddas upp med solceller.
– Lärarna berättar att många elever har blommat ut och visat på kunskaper och förmågor som de aldrig haft möjlighet att visa tidigare. Eleverna visar engagemang och känner stolthet över lösningar på olika problem, vilket är väldigt inspirerande, säger Jesper Boesen.

MOST-projektet är nu avslutat, men flera av aktiviteterna lever kvar.
– Det finns många fördelar med att samverka mellan olika organisationer och sektorer, främst gäller det vår förmåga att nå mål som en enskild aktör inte enskilt kan nå, men vi kan också belysa komplexa frågor ur fler perspektiv, säger Jesper Boesen.
– Samverkan med Jönköping University har hjälpt oss sprida idén med sortergårdssafari som nu blivit ett populärt koncept, säger Marlene Svensson.

Forskarna på Jönköping University har följt deltagarnas utveckling och genomfört omfattande enkätstudier samt ett antal fallstudier.
– Vad vi kan se är att intresset för STEM ämnena* ökat bland de deltagande eleverna, säger Jesper Boesen. Vi ser också tydligt att genom att arbeta tillsammans med externa aktörer så ökar både eleverna och lärarnas engagemang i såväl aktuella ämnen som i de större samhällsutmaningarna.

*I STEM ämnena kombineras naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med dans, drama, musik och bild. Det används för ämnesöverskridande lärande, vilket är ett innovativt tänkande som behövs för att lösa samhällets problem.

Se film om samarbetet och sortergårdssafarin

Läs mer om forskningen här.
Kontakta HLK och Jesper Boesen här.

Text: Sofie Rotstedt
Bild på Jesper Boesen: Patrik Svedberg

”Jag vill bidra till Ukrainas demokrati och återuppbyggnad”

Mariia Tyshchenko, projektforskare och hedersdoktor vid Malmö universitet, har utvecklat den ideella organisationen ”Poruch” i Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har de fokuserat på nödhjälp och humanitära insatser. Mariia Tyshchenko kämpar för säkerhet och frihet. Målet är att skapa ett samhälle där alla människor har lika rättigheter.

2015 kom Mariia Tyshchenko till Sverige för att delta i Svenska institutets utbildningsprogram Swedish Institute Academy for Young Professionals (SAYP) och kursen Sustainable Public Managment som genomförs av Malmö universitet.
– Sverige öppnade upp en internationell dimension med nya synsätt, idéer och kontakter vilket gav mig ny beslutsamhet att utvidga och utveckla de demokratiska värderingar och principer som vi stod för och står för, säger hon.
Sedan dess har Mariia Tyshchenko samarbetat med lärare från Malmö universitet i frågor som rör social hållbarhet och social innovation i Ukraina.
– Jag ser mig själv som en aktivist. Forskning är grunden för att jag ska kunna bidra till förändring, säger hon.

Började med att stärka lokala samhällen

2016 startade Mariia Tyshchenko den ideella organisationen ”Poruch”, som arbetar aktivt med att stödja lokalsamhällen i Ukraina, stärka organisationer i det civila samhället, främja integration av internflyktingar och fredsbyggande i postkonfliktområden i Donbas.

– Jag bryr mig om människor, och jag bryr mig om att människor deltar i det lokala samhället, eftersom sådant deltagande är kärnan i en inkluderande och utvecklad demokrati”, säger Mariia Tyshchenko.

Projekten drivs i samarbete

Mariia och ”Poruch” har startat omkring 119 projekt, ofta med fokus på kvinnor, ungdomar och personer med funktionsnedsättning i Ukraina. Projekten drivs i samarbete med lokala organisationer och internationella partners. Mariia Tyshchenko har arbetat mycket med att införa jämställdhets- och antidiskrimineringsplaner på både lokal och nationell politisk nivå i sitt hemland.
– Det har varit mycket framgångsrikt, men det finns fortfarande de som är emot det, ofta av religiösa skäl, säger hon.
– Apati och en känsla av ’maktlöshet’ var de största utmaningarna under början av vårt arbete som frivilligorganisationen ”Poruch”. Människor i postsovjetiska länder saknade personlig övertygelse och låg förståelse för socialt ansvar, och tanken på att delta i en tidigare hierarkisk struktur som en jämlik medborgare existerade inte. Vi förändrade detta genom att ge människor demokratiska verktyg, fortsätter Mariia Tyshchenko.

Stort behov av hjälp och stöd till Ukraina

På grund av kriget står nu alla projekt i Ukraina stilla. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 finns det ett stort behov av militärt, humanitärt och finansiellt stöd till Ukraina. Stöd behövs också till civil krishantering och Ukrainas återuppbyggnad.

– Just nu fokuserar vi på nödhjälp och humanitära insatser. I samarbete med Malmö universitet hjälpte vi till att evakuera personer med funktionsnedsättning från Kharkiv till Sverige, säger Mariia Tyshchenko.
– Jag är också involverad i att hitta utbildningsplatser utomlands för ukrainska studenter. Man kan inte studera eller koncentrera sig på en tenta när man hör bomber falla över huvudet. Vi måste få hjälp med att förenkla förfarandena så att de kan studera i andra länder, fortsätter hon.

Rysslands invasion 2022 drabbade Mariia Tyshchenko personligen. Hennes hemstad ockuperades. Invasionstrupperna begick fruktansvärda brott. Hon fick sova på ett tunnelbanegolv med sin son, medan ljudet av explosioner dundrade ovanför dem. De tvingades flytta till den västra delen av Ukraina och efter det flydde de till Sverige.

Forskning om geopolitiska aspekter och mänsklig säkerhet

År 2022 utsågs Mariia Tyshchenko till hedersdoktor vid Malmö universitet för sitt arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred. Mariia Tyshchenkos forskning fokuserar på att identifiera hinder för kvinnors sociala inkludering i beslutsfattande under och efter krigstid och att utveckla strategier för att hantera dessa utmaningar i Ukraina och värdländer för ukrainska tillfälligt skyddade personer.
– Fokus på geopolitiska och mänskliga säkerhetsaspekter kan leda till utvecklingen av ett särskilt forskningsprogram och nya nätverk inom säkerhetsstudier, säger hon.

Läs mer om Mariia Tyshchenko

https://mau.se/personer/mariia.tyshchenko/
https://mau.se/nyheter/forkampe-for-manskliga-rattigheter-blir-hedersdoktor/

Mariia Tyshchenko har nominerats till Champion of Local Democracy av det svenska internationella centret för lokal demokrati (ICDL). Läs mer om nomineringen till Champion of Local Democracy här.

Se film med Mariia Tyshchenko

Kultur på recept en social innovation inom vården

Kultur på recept är ett program där primärvårdspatienter får delta i kulturaktiviteter inom ramen för vården. I Malmö testar och utvärderar Region Skåne programmet. Frågan är hur Kultur på recept kan användas av fler kommuner och på lång sikt som vård- och hälsoinsats.

Kultur på recept (KuR) är ett program där primärvårdspatienter får utföra kulturaktiviteter två gånger i veckan under tio veckor, cirka två timmar per gång. I Malmö startade det som ett pilotprojekt 2020 i primärvården och är numera ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024.

Vuxna patienter med psykisk ohälsa såsom stress, ångest och mild till måttlig depression samt personer som löper risk för social isolering eller ensamhet får delta i Kultur på recept. Kultur på recept faller inom ramen för sociala remisser vilket möjliggör för vårdgivare inom primärvården att hänvisa människor till aktiviteter utanför sjukvården. Sociala remisser strävar efter att ta hänsyn till individens behov på ett holistiskt sätt.

En rad aktiviteter erbjuds och genomförs inom programmet i Malmö. Malmö Museum och Malmö Konstmuseum arrangerar rundturer och praktiska workshops, Malmö Stadsarkiv håller i stadsvandringar, på Malmö Opera och Malmö Live får deltagarna lyssna på musik och delta i olika musikaktiviteter, Kollaborativet erbjuder scenkonstupplevelser, Malmö Stadsbibliotek håller i shared reading där deltagarna får läsa tillsammans medan Malmö Konsthall och Form/Design Center ger guidade utställningar och workshop.

Motivation och välbefinnande stärks liksom sociala relationer

Halvvägs i forskningsprojektet visar resultaten av Kultur på recept på en god effekt hos deltagarna.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

Behövs fler verktyg inom vården

Flera aktörer som deltar i Kultur på recept vittnar om behovet av fler verktyg inom vården för att möta psykisk ohälsa.

– Det finns ett stort inflöde av patienter med psykisk ohälsa till vården. En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger Sofia Carlin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket KuR gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

Deltagare ett steg vidare genom nya kontakter och intressen

Även Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator, Viktoria Vård & Hälsa, ser ett behov av ytterligare verktyg att använda i mötet med patienterna.

– Det behövdes ett verktyg som tar patienterna ett steg ut från vårdcentralen. För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att KuR-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger Yvonne Lindberg.´

Samarbeten mellan aktörer behövs

Lisa Flinth (L), ordförande Primärvårdsnämnden, Region Skåne, säger att primärvården ska bli navet i sjukvården.

– Vi måste möta den lätta och medelsvåra psykiska ohälsan. För detta behöver vi fler verktyg för att se hela människan och vi behöver samarbeta med fler aktörer, framför allt civilsamhället. Samverkan kan inte nås via en genväg utan det som krävs är att vi sätter oss ner och pratar med varandra. Då får vi kunskap om varifrån sjukvården kan få hjälp ifrån. Då kan kultur bli ett verktyg, säger hon.

Marcus Laurin är projektledare för Kultur på recept i kommunerna Eslöv, Hörby och Höör.

– Något som är viktigt att tänka på när man skapar ett KuR-program, är att arbeta med låga trösklar. Det ska bygga på frivillighet, aktiviteterna ska vara i deltagarnas geografiska närhet och programmet ska ge deltagarna möjlighet att upptäcka det lokala kultur- och föreningslivet, säger han.

Fakta Kultur på recept i Malmö:

Forskningsprojektet om Kultur på recept inom Region Skåne pågår fram till sommaren 2024. 15 vårdenheter och 9 kulturaktörer medverkar för närvarande och hittills har 63 patienter genomfört programmet. Förhoppningen är att nå över 100 deltagare vid projektslut juni 2024. Medianåldern är just nu 58 år och medelåldern 57 år, den yngste som deltagit är 25 år och den äldste som deltagit är 81 år.

Den 25 april genomfördes ett halvtidsseminarium om forskningsprojektet KuR där Mötesplats Social Innovation (MSI) deltog.

Läs mer om KuR i Malmö:

https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/primarvardens-utbildningsenhet/kultur-och-halsa/#181716

De vill skapa hållbarhet på flera plan

Hagagruppen i Bottnaryd är inget vanligt grossistföretag. Det är ett vinstdrivande företag som säljer soffor och fåtöljer, men drivs även av andra värden än ekonomisk lönsamhet. Företagandet har blivit ett sätt att göra skillnad i samhället, vilket gjorde hållbarhetsforskaren Duncan Levinsohn på Jönköping University nyfiken.

I den privata sektorn har man större möjlighet att påverka hur organisationens resurser används så att de matchar ägarens värderingar och passion.
– Denna möjlighet använder småföretag mycket mer än vi anar. Hagagruppen är ett bra exempel på det genom att de tar ansvar för sociala och miljömässiga värden, både i bygden och hos utländska leverantörer, säger Duncan Levinsohn.

Anpassar arbetsuppgifter efter förutsättningar

– Det är problematiskt att så många i Sverige står långt ifrån arbetsmarknaden, vilket vi också märker av i en liten ort som Bottnaryd, säger Bernt-Arne Winberg som driver Hagagruppen tillsammans med sin fru Gerd Winberg. Ett arbete är många gånger nyckeln för att etablera sig och inkluderas i samhället och vi vill använda vårt företag till att ge människor en chans att skapa ett bra liv här. Personalgruppen består av människor från olika länder, flera har börjat arbeta hos oss under sin första tid i Sverige.

– Vi försöker anpassa arbetsuppgifterna efter medarbetarnas förutsättningar och har en fantastisk och lojal arbetsgrupp, fyller Gerd i. En av nyckelpersonerna hos oss är analfabet och under åren har vi även haft flera medarbetare med funktionsvariationer.

Osynlig överlåtelse bromsar djupare förändring

Duncan Levinsohn har genom regelbundna djupintervjuer följt Hagagruppen under många år. Han har följt processen där ledningen inledningsvis experimenterat lite försiktigt, till att idag driva en tydlig linje med mer självförtroende och stolthet.
– Inom coaching och forskning finns begreppet Immunity to Change. I teorin noterar man att det som många gånger bromsar djupare förändring är en ”osynlig överlåtelse” till en annan prioritering än den man påstår sig följa. I traditionella företag finns det oftast en osynlig och outtalad överlåtelse till en prioritering av vinst i alla lägen. Det som man inte är medveten om är svårt att ändra på, så det är först när man vågar identifiera och ifrågasätta denna del av företaget, som man kan åstadkomma större förändringar, säger Duncan Levinsohn.

Hagagruppens målsättning är att använda 10 procent av vinsten för att bidra till att bygga ett gott samhälle, så som företagets ambition kring ett gott samhälle ser ut.
– Vi investerar i föreningslivet i Bottnaryd och i biståndsverksamhet i utvecklingsländer, säger Bernt-Arne Winberg. Miljöfrågan är också viktig och vi försöker genom vårt sätt att driva företag bidra med det som vi kan. Vi har långsiktiga samarbeten med få leverantörer och ställer krav på att deras anställda ska ha schysta arbetsvillkor och jobba med bra material.
– För att vara med och lyfta frågan om pollinering och den biologiska mångfalden i närmiljön samarbetar vi med en biodlare och betalar honom för att ha bisamhällen på industrimarken här, säger Gerd Winberg. Vi köper honung av biodlaren och ger bort till kunder som give-aways. Det brukar direkt leda in samtalen på hållbarhet och andra dimensioner av företagande som vi tycker är viktiga.

Fler dimensioner av entreprenörskap

Som forskare hjälper Duncan Levinsohn till att sprida goda idéer och exempel som annars riskerar att förbli okända eller får begränsad spridning.
– Bernt-Arne träffar ibland mina studenter på Internationella Handelshögskolan, och jag märker att hans synsätt på företagande ibland provocerar studenterna eftersom det inte är det förväntade, säger Duncan Levinsohn.

– Genom att visa exempel på olika sätt som företag arbetar på, vill jag inspirera både studenter och företagsledare till att våga ta nya initiativ inom social innovation. Som forskare i hållbarhetsfrågor tror jag det är viktigt att entreprenörer vågar sticka ut och följa sitt hjärta. Om man vågar driva sitt företag utifrån fler dimensioner än enbart god lönsamhet kan entreprenörskap vara otroligt spännande, avslutar han.

Läs mer om Hagagruppens fokusområden inom hållbarhet här.
Läs mer om Duncan Levinsohns forskning här.

Se filmen om Hagagruppen nedan: