Kajsa Kidman, författare på Mötesplats Social Innovation

Läsa på tvären – att kunskapa i trassliga tider

I vad som kan upplevas som en samtid präglad av kriser finns behovet att återupptäcka vår förmåga att gemensamt föreställa oss, skapa, organisera och utbilda för hoppfulla framtider. Future-making Academy är ett koncept för att gemensamt träna upp vår kritiska föreställningsförmåga. Genom att utmana invanda föreställningar och våga stanna längre i samhällsproblem och osäkerheter vill vi bidra till att förändra samhället i en mer hållbar och inkluderande riktning samt skapa förutsättningar för att främja flera möjliga framtider.

Läsa på tvären – att kunskapa i trassliga tider är en skrift om de läsecirklar som genomförts inom Future-making Academy. Det har varit platser där vi har bjudit in till att läsa akademiska texter, lyrik och skönlitteratur på tvärs av varandra och på tvären över teoretiska resonemang och erfaren praktik. Syftet är att inspirera till nya och andra sätt att ta sig an akademisk litteratur och öppna för läsning och samtal över genrer.

Idén till en läsecirkel i Future-making Academy utvecklades vid Malmö universitet, av forskare i tätt samarbete med Pernilla Glaser och Mötesplats Social Innovation.

Youngspace – nytt EU-projekt ska stärka ungas delaktighet i samhället

Projektet innebär ett nytt samarbete mellan Mötesplats Social Innovation i verksamheten hos Science Park Borås och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Samtliga kommuner i Sjuhärad deltar, liksom aktörer från civilsamhälle och näringsliv. I projektet står ungas behov och värderingar i centrum. Resultaten ska på längre sikt stärka deltagardemokratin lokalt och regionalt.

– De stora samhällsutmaningarna kräver att vi fokuserar på hållbar omställning – och för att lyckas behöver vi involvera unga människor, inte minst på landsbygden, säger Ulrika Sjölund, ansvarig för Mötesplats Social Innovation vid Science Park Borås och projektledare för Youngspace. Med projektet Youngspace vill vi främja inkludering, kreativitet och social innovation. Det gör vi genom att utveckla platser där unga kan vara delaktiga i samhällsutvecklingen med hjälp av verktygslådan för New European Bauhaus.

Nyckelpersoner inom kultur och samhällsliv samlas

I veckan samlades intressenter från kommuner, civilsamhälle och näringslivpå Centralen i Tranemo för att ta första steget i projektet. Sjuhärads kommuner, liksom Västra Götalandsregionen och aktörer inom samhällsliv fanns på plats och delade tankar och idéer. Syftet var att skapa samsyn i projektet som kommer att pågå till 2029. Resultatet av projektet ska bli en stärkt roll för unga i samhället – socialt, kulturellt och politiskt.

– När vi möts över kommungränserna och delar erfarenheter och goda exempel, skapar vi förutsättningar för förändring på både strategisk nivå och i konkret handling, säger Johanna Gustafsson, kultursamordnare i Tranemo Kommun.

Samverkan, inspiration och erfarenhetsutbyte med Europa

Projektet Youngspace är en del av ett europeiskt samarbete mellan åtta organisationer i sex länder via Interreg Europe. Boråsnoden för Mötesplats Social Innovation deltar tillsammans med Boråsregionen och Science Park Borås vid Högskolan i Borås.

– Genom att verka tillsammans både på regional nivå och på europeisk nivå där vi delar erfarenheter med andra aktörer i Europa, hoppas vi – tillsammans med kommunerna – kunna tänka nytt kring platsutveckling och delaktighet, säger Lisa Haeger, kulturstrateg på Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Med så mycket samlad kompetens och erfarenhet räknar vi med att kunna åstadkomma tydliga resultat som ger långsiktig effekt för ungas inflytande i samhället.

Vackert, hållbart, tillsammans – New European Bauhaus som värdegrund

– Flera europeiska länder har kommit betydligt längre i arbetet med att involvera ungas perspektiv i hållbart samhällsbyggande och social innovation än Sverige, säger Ulrika Sjölund. Utbytet med de andra länderna kommer därför att ge oss både konkreta exempel och lärande av innovativa arbetssätt för social innovation i tvärsektoriell samverkan. Vi kommer därtill använda oss av den nya verktygslådan för New European Bauhaus i samskapande aktiviteter.

Om Youngspace

Youngspace är ett europeiskt samarbetsprojekt mellan åtta organisationer från sex länder. Projektet syftar till att inkludera unga i hållbart samhällsbyggande och utveckla platser som stärker deras sociala, kulturella och politiska roll i samhället. Fokus ligger på att utbyta erfarenheter kring ledning och offentliga strategier som stödjer dessa platser, med målet att främja inkludering, kreativitet och social innovation bland unga. Youngspace finansieras av Interreg Europe och Västra Götalandsregionen Kultur.

På regional nivå deltar Boråsregionens kommuner tillsammans med Borås Science Park. Inom regionen kommer projektet att arbeta med politikområdet gestaltad livsmiljö – det vill säga hur den fysiska miljön utformas och upplevs. Projektet är kopplat till EU:s initiativ New European Bauhaus och utgår från en helhetssyn där sociala, ekologiska och estetiska värden integreras för att skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer för unga.

Läs mer

Youngspace – an Interreg Europe project (in English)

Västra Götalandsregionens kulturnämnd stödjer Youngspace

Mer om Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås

Mer om EU-initiativet New European Bauhaus (in English)

Vill du veta mer?

Om du har frågor om projektet Youngspace, kontakta:

Ulrika Sjölund
Science Park Borås
ulrika.sjolund@hb.se

Lisa Haeger
Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund
lisa.haeger@borasregionen.se

Text av: Jennie Andersson

Policykartläggning social innovation (2025)

Social innovation utgör en central förutsättning för att utveckla nytänkande och hållbara lösningar på komplexa samhällsutmaningar inom välfärd, hälsa, arbetsliv och andra angelägna områden. Mötesplats Social Innovation (MSI) verkar för att stärka sådana initiativ genom kunskapsspridning, samarbete och utveckling av strukturer som främjar social innovation i Sverige.

Ramboll Management Consulting har på uppdrag av MSI genomfört en policykartläggning med syfte att identifiera politiska trender och processer som påverkar förutsättningarna för social innovation. Kartläggningen fokuserar särskilt på nationellt politiskt stöd och möjligheterna att etablera ett permanent nationellt kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden (ESF).

Förstudie och behovsanalys av plattform med exempel på barnrättsinnovationer (2025)

Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet fick i uppdrag av Länsstyrelserna – utifrån Länsstyrelsernas nationella uppdrag i barnets rättigheter – att under 2024 undersöka huruvida det finns ett behov och en användarpotential av en kunskapsbaserad plattform med insamlade exempel på barnrättsinnovationer. Exempel som kan bidra till att förverkliga implementeringen av Barnkonventionen i Sverige, bland de som arbetar strategiskt med barnets rätt i Sveriges kommuner, regioner och länsstyrelser – de som i den här rapporten beskrivs som barnrättsstrateger.

De två övergripande frågeställningarna för förstudien är:

Finns det ett behov och en användarpotential hos Sveriges barnrättsstrateger för en kunskapsbaserad plattform med exempel på barnrättsinnovationer?
Om ja, vad består detta behov och användarpotential utav?

Förstudien bedrevs i samarbete med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Barnombudsmannen genom deras representation i förstudiens referensgrupp.

Ladda ner rapporten ”Förstudie och behovsanalys av plattform med exempel på barnrättsinnovationer” här eller läs den nedan.

Vad kan vi lära om social innovation från Europeiska socialfondens program och projekt? (2025)

I denna rapport undersöks vilken förnyelse som eftersträvas i ESF:s programområde för social innovation och de projekt som finansieras där, för att möta samhällsutmaningar inom social inkludering, arbetsmarknad och utbildning.

På uppdrag av Svenska ESF-rådet är Mötesplats Social Innovation (MSI) kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF). Rapporten är den andra inom ramen för kompetenscentret, som drivs av MSi på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län, samt andra nyckelaktörer inom området. Kompetenscentret är medfinansierat av Europeiska unionen.

Ladda ner rapporten ”Vad kan vi lära om social innovation från Europeiska socialfondens program och projekt?” här eller läs den nedan.

Naturbaserade lösningar viktigt vid klimatomställning

Naturen kan hjälpa oss hitta nya sätt att hantera samhällsutmaningar orsakade av urbanisering, klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Ett samarbete mellan forskare från Jönköping University (JU), förskolor, skolor, bostadsföretag, entreprenörer och Håll Sverige Rent visar att samverkan i kombination med forskning och innovation kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt.

I takt med städernas förtätning har barns möjligheter till lek i naturmiljöer minskat drastiskt. Samtidigt har den biologiska mångfalden utarmats och samhället blivit mer sårbart för klimatförändringar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är genom mer och väl genomtänkt växtlighet i barns närmiljöer.

Ett inspirerande exempel på vad samverkan lett till finns nergrävt i marken på förskolegården Jordgubbsbacken i Eksjö. Biokol, krossad sten och grönkompost har blandats i jorden vilket gör marken mer motståndskraftig mot tramp så att barnen kan leka bland bärbuskar och fruktträd utan att skada växtrötterna. Biokol bidrar till att ge jorden en bra struktur som håller fukt och luft som växtrötterna behöver. Då växer det bättre. Samtidigt binds kolatomerna i biokolet i marken. Eftersom det växer bättre binds ännu mer kolatomer i växtens delar ovan mark.
– Genom praktisk handling och lärande om hållbara lösningar kan vi skapa biologiskt rikare miljöer som gynnar både barn och vuxna. Det kan var roligt att ställa om till hållbarhet och det finns hopp om att vi tillsammans kan göra skillnad, säger Ellen Almers, forskare vid JU.

Förskoleläraren My Molinder Ragnarsson jobbar på förskolan Jordgubbsbacken i Eksjö.
– Jag jobbade tidigare på en förskola i ett åtta våningar högt hus i en annan stad. Vi saknade en förskolegård och det var stora kontraster till Jordgubbsbacken och miljön här. Barnen här är alltid i rörelse och det finns bland annat möjlighet att klättra i träd. Utformning av interiören och färgsättning skapar ett lugn som påverkar barnen. Jag ser att det gör dem gott. Jag märker också att jag själv mår bra och har mer energi kvar när jag kommer hem efter en arbetsdag, miljön här gör att jag mår bra både psykiskt och fysiskt.

Förskolan Jordgubbsbackens rektor Mia Hagström har varit med i processen från beslut om ny förskola till att förskolan nu är i funktion.
– Vi har haft ett hållbarhetstänk under hela processen. Närheten till naturen ger både barn och vuxna mycket glädje. Vi vill väcka intresse för odling och barnen får möjlighet att känna, lukta och smaka och aktivera alla sinnen i vår förskolegård.

Forskningsprojekt gav rikare utomhusmiljöer

Biokolanvändningen i Eksjö är ett av flera goda exempel som sprids genom forskningskommunikationsprojektet SMULLE, för Samverkan för Mångfunktionella Utomhusmiljöer för Lek, Lärande och stärkta Ekosystemtjänster. SMULLE bygger vidare på resultaten från ett forskningsprojekt tillsammans med tio förskolor i region Jönköpings län, regionens folkhälsoavdelning och Riksbyggen. På de tio förskolorna utvecklade barn och förskollärare i samverkan med forskare, fastighetsägare, föräldrar, vaktmästare, kommuner och andra aktörer sina utomhusmiljöer, till stor del med hjälp av naturbaserade lösningar. Förskolornas mål var att utomhusmiljöerna skulle bli rikare både biologiskt och pedagogiskt och bidra till både lek och lärande.

Inspirerande exempel

SMULLE-utmaningen stimulerar fler till att utveckla sin närmiljö och att dela med sig till andra av sina erfarenheter. Med stöd från forskningsrådet Formas samverkar forskare vid JU med stiftelsen Håll Sverige Rent och sprider resultat och idéer så att andra kan ta del av dessa. Förskolor och skolor har skickat in bidrag där de beskriver att de sått eller planterat växter som ger mat åt pollinerande insekter under hela växtsäsongen. Andra har byggt insektshotell där vildbin kan lägga ägg och föda upp sina larver. Det har satts upp fågelholkar och fladdermusholkar och barnen har byggt igelkotthotell samt odlat grönsaker, bär och frukt. Ett bidrag visar en mini-skogsträdgård, med fleråriga ätbara växter som ger hem åt smådjur och samtidigt ätbart till barn och vuxna från vår till höst. Exemplen från förskolorna och skolorna ger inspiration och hopp om att det faktiskt går att förändra.

Se film om naturbaserade lösningar

Läs mer om SMULLE här.
På denna sida finns inspirationsfilmer, handledningar samt inspelade webbinarier.

Läs mer om Ellen Almers forskning här.

Regional collaboration on societal challenges – a mapping of examples of long-term organisation (2024)

Innovative ways of addressing complex societal challenges such as ill health, unemployment, segregation and climate change often require collaboration between different societal actors and sectors. The complexity of these societal challenges means it can take a long time to deal with them, thereby creating a need for long-term forms of collaboration beyond time-limited projects. This is particularly true at a regional level; that is to say, in geographical areas that extend across municipal boundaries but do not include entire countries (although they may transcend national borders). Regional collaboration on societal challenges has been discussed in terms of what are known as “ecosystems” for social innovation. This report presents a mapping of Swedish and international examples of regional collaboration on societal challenges. The aim is to gather and disseminate knowledge and experience as inspiration for further development of support structures for social innovation.

The mapping has been conducted by Forum for Social Innovation Sweden (FfSIS), a national knowledge and collaboration platform based at Malmö University and with regional nodes at the University of Borås, Jönköping University, Luleå University of Technology, Malmö University, Umeå University and Örebro University.

Download the report Regional collaboration on societal challenges – a mapping of examples of long-term organisation (2024) here (link to pdf), or read it below.

European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige

För att främja socialt företagande behövs mer kunskap om hur förutsättningarna för att driva sociala företag ser ut i Sverige och Europa. Därför deltar Sverige genom Mötesplats Social Innovation (MSI) och partners, i European Social Enterprise Monitor (ESEM) – den första europeiska undersökningen i sitt slag som sätter fokus på sociala företag. Rapporten ger en ögonblicksbild av hur 110 svenska sociala företag ser på sig själv, sin verksamhet, på socialt företagande och stödet för sociala företagare samt vilka hinder och möjligheter det finns för socialt företagande i Sverige.

I denna undersökningsomgång har Mötesplats Social Innovation samarbetat med en rad aktörer: Ashoka Nordic, flera regionala Coompanion-kontor (Coompanion Blekinge, Coompanion Göteborgsregionen, Coompanion Halland, Coompanion Jönköpings län, Coompanion Kronoberg, Coompanion Norrbotten, Coompanion Sjuhärad, och Coompanion Skåne), Effektfullt, Fremia, Mikrofonden, NÄTVERKET – Idéburen sektor Skåne, Partnerskapet för sociala innovationer i Region Örebro län, Reach for Change, Samhälls-entreprenörskap Sverige och Skoopi.

Läs mer om ESEM här.
Ladda ner rapporten European Social Enterprise Monitor 2023-2024 – en delrapport från Sverige här (länk till pdf), eller läs den nedan.

Nytt projekt säkrar stöd för social innovation i norra Sverige

Den pågående omställningen ökar behovet av fler socialt hållbara lösningar, både i städer och på landsbygden. Men trots starkt engagemang saknas ofta politiskt stöd och långsiktig finansiering. Nu har Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Coompanion Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Samforma fått EU-medel för att stärka ekosystemet för sociala innovatörer.

Projektet, som leds av Luleå tekniska universitet i nära samarbete med Umeå universitet, Coompanion Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Samforma, syftar till att bygga ett robust och samordnat ekosystem för social innovation. Målet är att ge olika aktörer – kommuner, företag, civilsamhälle, idéburna organisationer, medborgare och myndigheter – möjligheter att samarbeta mer effektivt och hitta långsiktiga lösningar på komplexa samhällsproblem.

– Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet är redan regionala noder i det nationella nätverket Mötesplats Social Innovation. Med det här projektet kan vi fördjupa vårt samarbete och stärka arbetet med social innovation i norra Sverige, säger Maria Jansson, projektledare vid Luleå tekniska universitet.

Rätt stöd viktig förutsättning

Behovet av att stärka ekosystemet för social innovation i norr är påtagligt, särskilt med tanke på de utmaningar som växande städer och en resursfattig landsbygd står inför i den pågående omvandlingen. Men trots att det finns ett starkt engagemang saknas ofta avgörande faktorer som långsiktig finansiering och politiskt stöd. Något som hindrar många idéer från att förverkligas, förklarar projektgruppen.

Martin Englund, som leder Mötesplats Social Innovations arbete vid Umeå universitet, ser därför projektet som en stor möjlighet:
– Det här ger oss en fantastisk chans att ta vårt arbete till nästa nivå. Vi hoppas kunna samla kunskap och insikter som inte bara stöttar sociala entreprenörer i Västerbotten och Norrbotten, utan också kan spridas till andra delar av landet.

Projektet pågår till och med 2027 och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Region Västerbotten, Region Norrbotten och de medverkande organisationerna.

För mer information, kontakta gärna:

Martin Englund
martin.englund@umu.se
090-786 68 29

Text: Lena Holmberg, Umeå universitet

Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024)

För att kunna möta komplexa samhällsutmaningar, såsom ohälsa, arbetslöshet, segregation och klimatförändringar, på nytänkande sätt krävs ofta samverkan mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer. Komplexiteten i dessa samhällsutmaningar gör att de kan ta lång tid att komma till rätta med, vilket skapar ett behov av långsiktiga former för samverkan bortom tidsbegränsade projekt. Detta gäller inte minst på regional nivå, det vill säga geografiska områden som sträcker sig över kommungränser, men som inte omfattar hela länder (även om de kan överskrida landsgränser). I rapporten Regional samverkan kring samhällsutmaningar – en kartläggning av exempel på långsiktig organisering (2024), presenteras en kartläggning av svenska och internationella exempel på regional samverkan kring samhällsutmaningar. Syftet är att samla och sprida kunskaper och erfarenheter, som inspiration till att vidareutveckla stödstrukturer för social innovation.

Kartläggningen har genomförts av Mötesplats Social Innovation (MSI) som är en nationell kunskaps- och samverkansplattform, med säte vid Malmö universitet och med regionala noder vid Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska Socialfonden (ESF) som drivs av MSI på uppdrag av Svenska ESF-rådet, i samverkan med Nationella nätverket för samordningsförbund och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län.

Ladda ner rapporten här (länk till pdf), eller läs den nedan.