Dag: 26 mars 2025

En ny rapport från Mötesplats Social Innovation sammanfattar lärdomar om Svenska ESF-rådets programområde för social innovation och de projekt som finansieras genom det. Rapporten ger insikter om vad som behövs för att innovativa lösningar ska stärka social inkludering, arbetsmarknad och utbildning. 

I Europeiska socialfondens nuvarande programperiod 2021-2027 har Svenska ESF-rådet inrättat ett särskilt programområde för social innovation (PO E). I rapporten visas att denna satsning gett legitimitet och resurser att frångå etablerade arbetssätt och testa nya lösningar.   Den har också möjliggjort stöttning av social innovation på ett mer fokuserat och systematiskt sätt. 

Samtidigt identifieras flera utmaningar, såsom kortsiktiga projektmedel och befintliga regelverk, exempelvis statsstödsregler liksom tillämpningen av LOU och jävsproblematik, som kan försvåra tvärsektoriell samverkan.   Dessutom uppfattas det finnas en begränsad mottagarkapacitet hos berörda samhällsaktörer till exempel vissa projektägare och Arbetsförmedlingen samt bristande synkning i välfärdssystemet. Andra utmaningar är att flera av de politikområden som berörs är starkt reglerade och social innovation nedprioriteras i innovationspolitiken.   

– Vi ser att ESF:s programområde för social innovation kan bidra till att förändra normer och strukturer i samhället, men det krävs bättre förutsättningar för att dessa insatser ska få genomslag på lång sikt, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet. 

Förflyttat fokus i utlysningarna 

En iakttagelse i rapporten är att fokuset för utlysningarna i programområdet för social innovation successivt har förflyttats från att stötta utvecklingen av enskilda innovationer till att förbättra förutsättningarna för social innovation.  

Rapporten ger en djupgående analys av de insatser som behövs för att uppnå förnyelse genom social innovation, samt förutsättningar för detta i organisationer och samhälle.  

Kunskapsunderlag ska stötta utvecklingen av nytänkande samhällstjänster 

Den syftar till att skapa ett kunskapsunderlag för fortsatt utveckling av ESF:s stöttning av nytänkande insatser inom arbete, utbildning och inkludering, som utvecklingen av samhällstjänster som bidrar till metodutveckling, samarbete över gränser och nya tankesätt. Rapporten kan även användas av andra aktörer som arbetar för ett inkluderande arbetsliv och samhällsliv. 

ESF:s definition av social innovation 

I ESF definieras social innovation som “utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster, metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten.” 

Nationellt kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden 

Rapporten är framtagen inom ramen för Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i ESF som drivs av Mötesplats Social Innovation (MSI) i samarbete med Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län. Kompetenscentret drivs på uppdrag av Svenska ESF-rådet och är medfinansierat av Europeiska unionen.  

Kompetenscentrets syfte är att stötta utvecklingen av sociala innovationer genom insatser riktade till ESF-projekt, ESF-rådet och nyckelaktörer inom social innovation. Detta inkluderar insatser för att utbyta kunskap, utveckling av processer, modeller och verktyg, samt aggregerad analys av projektens och programmets lärdomar och resultat.  

Läs rapporten ”Vad kan vi lära om social innovation från Europeiska socialfondens program och projekt?” 

Läs om Nationellt kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden 

Kommuner och regioner efterfrågar bättre stöd i arbetet med att förverkliga barnets rättigheter. I en ny rapport skriven av Mötesplats Social Innovation föreslås en digital kunskapsplattform för att samla och sprida innovativa lösningar som kan stärka barns rätt i hela landet. 

En ny rapport från Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet visar att det finns ett stort behov av en nationell digital plattform för att samla exempel på barnrättsinnovationer. Plattformen skulle kunna fungera som ett kunskapsstöd för barnrättsstrateger, beslutsfattare och verksamheter i kommuner och regioner. 

Rapporten bygger på en förstudie som genomförts i samarbete med Länsstyrelsernas nationella uppdrag i barnets rättigheter, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Barnombudsmannen. Den visar att 72 procent av landets barnrättsstrateger upplever att de saknar praktiska exempel och vägledning för att stärka barnets rättigheter i sin verksamhet. 

Behov av ökad kunskap och erfarenhetsutbyte 

Barnrättsstrateger har en viktig roll i att säkerställa att kommuner och regioner efterlever Barnkonventionen. Enligt rapporten finns det i dag ingen samlad plats där de kan ta del av och dela erfarenheter om hur barnrättsarbetet kan omsättas i praktiken.  

– Många kommuner och regioner står inför liknande utmaningar. En digital plattform skulle kunna underlätta erfarenhetsutbyte och bidra till en mer likvärdig tillämpning av barnets rättigheter i hela landet, säger Sophie Gestranius, Nationell samordnare, Länsstyrelserna. 

Plattformen föreslås innehålla verifierade exempel på hur barnrättsinnovationer tillämpas i eller i samarbete med olika verksamheter, såsom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Genom att synliggöra framgångsrika arbetssätt kan den bidra till att fler aktörer inspireras och tillämpar liknande metoder. 

– De tre exempel som lyfts i rapporten – Game Camp, Rätt på riktigt – skolan ska funka för alla samt Youth Up North – är alla verksamheter som bemöter utmaningar vi har runtom i Sverige. Genom att lära av och replikera dessa exempel skulle fler barns rätt till utbildning respektive delaktighet i samhället stärkas, säger Gloria-Karin López, projektledare vid Mötesplats Social Innovation, som skrivit rapporten och lett arbetet med förstudien. 

Långsiktig förvaltning och uppdatering avgörande 

För att plattformen ska bli ett effektivt verktyg krävs en långsiktig förvaltningsstruktur. Tidigare erfarenheter från liknande initiativ visar att kontinuerlig uppdatering är en nyckelfaktor. Rapporten rekommenderar att plattformen integreras i en befintlig verksamhet med ett tydligt uppdrag och ansvar. Den bör också vara lättillgänglig och ha en användarvänlig struktur för att underlätta sökningar och filtrering av exempel. 

Nästa steg 

Rapporten är framtagen på uppdrag av Länsstyrelserna och kan nu ligga till grund för vidare beslut om utvecklingen av en nationell plattform. Kommuner, regioner och myndigheter uppmanas att bidra med sina behov och perspektiv för att säkerställa att plattformen blir ett relevant och användbart verktyg i arbetet för barnets rättigheter. 

Läs hela rapporten här.