Barns delaktighet fokus under Social Innovation i Norr

Barns och ungas inflytande, barnfattigdom och barns rätt till lek var några av programpunkterna under årets upplaga av Social Innovation i Norr som Umeå universitet arrangerar. Med bland andra UNICEF och Real Play Coalition genomfördes konferensen för första gången helt digitalt.

Den 7 oktober gick den årliga konferensen av stapeln för fjärde året i rad. Förutom att den för första gången genomfördes digitalt var det också första gången den gjordes på ett specifikt tema: social innovation för barn och unga.

– Vi valde det här temat för att barnkonventionen blev lag i år. I dialog med med våra samarbetspartners Umeå, Skellefteå och Luleå kommuner kom vi fram till att konferensen skulle fokusera på hur vi tillsammans kan utveckla goda samhällen för barn och unga, säger Anna Sandström Emmelin vid Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet och nodansvarig för Mötesplats Social Innovation region Umeå.

Umeå universitet är en del av den nationella kunskapsplattformen Mötesplats Social Innovation. Tillsammans med en rad andra universitet vill lärosätet möjliggöra nya lösningar på samhällsutmaningar. Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet strävar bland annat efter att sprida kunskap och att skapa mötesplatser för olika samhällsaktörer. Konferensen Social Innovation i Norr är en av de mötesplatser som arrangeras.

I vanliga fall brukar konferensen alternera mellan Västerbotten och Norrbotten, men i år med talare på länk och besökare bakom skärmen som hade möjlighet att ställa frågor live via ett formulär.

– Det känns väldigt kul att vi har kunnat genomföra den här dagen digitalt på ett så pass lyckat sätt, där vi kunnat erbjuda publiken intressanta talare och goda exempel som förhoppningsvis inspirerat till fortsatt utveckling av social innovation för barn och unga, säger Martin Englund, en av arrangörerna av konferensen.

Viktigt att låta unga komma till tals

Det var 140 anmälda från olika samhällssektorer och ett av konferensens syften är just att det ska vara en sektorsöverskridande mötesplats. Dagen präglades av hur olika aktörer i samhället kan låta barn och unga få komma till tals och ge sitt inflytande i diverse frågor – från hållbarhetsarbete till stadsplanering. Att vuxna gärna pratar om barn istället för med barn verkar vara ett återkommande problem.

Annika Egan Sjölander, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, var en av talarna under konferensen.

– Man påminns av att perspektivet barn och unga är något vi i vuxenvärlden är allt för dåliga på.

Hon är en av tre redaktörer för forskningsantologin “Social innovation för att möta samhällsfrågor och globala hållbarhetsmål” som planeras att ges ut år 2021. Den ska på ett lättfattligt sätt presentera svensk forskning och kunna användas av de som arbetar praktiskt med social innovation.

Barn delaktiga i forskning

Under konferensens senare del höll Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet tillsammans med Linda Gustafsson från Umeå kommun, ett pass om barnfattigdom. Malin Eriksson har gjort en studie på detta och menar att barn även i forskningens värld sällan får komma till tals.

– Barns perspektiv och röster saknas i mycket av forskningen som görs på de här områdena. Men vi gjorde en kvalitativ forskningsstudie i samarbete med Kulturverket och två mellanstadieklasser i Umeå kommun där barnen fick vara delaktiga, berättar hon under konferensen.

Fotografier av positiva miljöer ställs ut

Hon berättar också att totalt 39 barn från två olika stadsdelar fick varsin digitalkamera och att deras uppgift blev att fotografera positiva miljöer. Resultatet visar att det finns socioekonomiska skillnader och ett behov av att säkerställa alla barns tillgång till hälsofrämjande platser samt att inkludera barns syn i planeringen. Just nu går detta att ta del av i utställningen Trygga platser på Västerbottens museum.

Många barn drabbade av coronapandemin
Förutom forskare, kommunrepresentanter och andra samhällsaktörer så deltog också UNICEF’s generalsekreterare Pernilla Baralt som avslutande talare på konferensen.

– Kreativitet, deltagande och att alla röster måste få höras är något jag brinner väldigt mycket för. Den här konferensen som kopplar det sociala med innovation är mitt i prick för mig, berättade Pernilla Baralt som en inledning på sitt tal.

Hennes tal följdes sedan bland annat av hur barn runtom i världen drabbats av coronapandemin – inte minst de barn som inte har tillgång till uppkoppling.

– 1,6 miljarder barn drabbas av skolnedstängning i och med det här och en av fem barn har inte en digital uppkoppling. Barns rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna.

Om Social Innovation i Norr

Social Innovation i Norr arrangeras i samarbete mellan Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt Coompanion och kommunerna i Umeå, Skellefteå och Luleå.  För dig som önskar ta del av konferensen i efterhand går det fortfarande att registrera sig via http://socialinnovationinorr.se/ för att ta del av de delar av konferensen som spelades in.

Mötesplats Social Innovation representerar Sverige inför nytt europeiskt kompetenscentrum

MSI är en kunskaps- och samverkansplattform för sociala innovationer. Varje år samlas flera hundra personer på konferensen Social Innovation Summit. Bilden är från SI summit 2019.

Svenska ESF-rådet har utsett Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet att företräda Sverige inför Europeiska kommissionens utlysning om kompetenscentrum för social innovation. 

– Vi måste tillsammans arbeta för att lösa olika utmaningar i samhället, i Sverige, Europa och övriga världen. Samarbeten över sektorsgränserna och sociala innovationer ökar förmågan att agera och möjligheterna att skapa ett inkluderande och socialt hållbart samhälle, säger Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Det helt nya europeiska kompetenscentret skapas för att främja social innovation då kommissionen sett att det arbetas för lite med detta. För att belysa och höja upp frågan har kommissionen lyst ut 5 miljoner Euro där internationella nätverk som arbetar med sociala innovationer kan söka pengar för sin verksamhet. Socialfonden i olika länder får själv avgöra om de ska vara med som myndighet eller låta annan aktör representera landets intresse i frågan. Sverige har valt att utannonsera detta till befintliga nätverk och av de tre bidrag som kom in valdes MSI.

– Samtliga sökande visar på gedigen erfarenhet och kunskap inom social innovation. Vi bedömer att Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet bäst beskrev hur de tänker växla upp sin verksamhet som nationell organisation och ingå i konsortium inom Europa, säger, säger Emma Henningsson, nationell samordnare på Svenska ESF-rådet.

En samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform
Mötesplats Social Innovation (MSI) har sedan 2010 varit en samlande nationell kunskaps- och samverkansplattform i Sverige för social innovation. De arbetar med att skapa mötesplatser för samverkan, nätverkande och gemensamt lärande inom social innovation. Genom olika slags möten och arenor som exempelvis den stora konferensen Social Innovation Summit samlar MSI aktörer inom akademi, myndigheter, företag, kommuner, regioner och idéburna organisationer, som alla vill bidra till att lösa olika samhällsutmaningar.

– Positivt för Svenska ESF-rådet i sammanhanget är att om ansökan godkänns av kommissionen kan MSI stödja kommande projektägare med rådgivning, vägledning och utbildning samt organisering för möjlig finansiering från ESF+ och EaSI , säger Håkan Forsberg, tf generaldirektör Svenska ESF-rådet.

Bildar nationellt partnerkonsortium
Numera finns MSI vid fem lärosäten över hela landet, från Malmö universitet i söder, Jönköping University, Örebro universitet, till Umeå universitet och Luleå tekniska universitet i norr. Tillsammans med Reach for Change och Inkludera bildar MSI nu ett nationellt partnerkonsortium, med MSI vid Malmö universitet som huvudsökande.

– Att få förtroendet från Svenska ESF-rådet att företräda Sverige för kunskaps- och kompetensutveckling av sociala innovationer i Europa är en ära och en fantastisk fortsatt möjlighet för oss att ytterligare utveckla och professionalisera vår redan etablerade plattform, säger Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI.

Nästa steg gå med i europeiskt konsortium
Nästa steg är att MSI ska ingå i ett europeiskt konsortium. Godkänner EU-kommissionen ansökan kommer MSI fungera som nationellt kompetenscentrum för social innovation och särskilt stödja innovativa projekt och myndigheter inom ESF/ESF+.  Det innebär att MSI kommer bidra med sin specialistkunskap och arbeta vidare med information, rådgivning, vägledning och utbildning samt med samverkan, nätverksbyggande och ömsesidigt lärande om social innovation, nationellt och i Europa.

Kontaktpersoner MSI:
Hanna Sigsjö, verksamhetsledare MSI, hanna.sigsjo@mau.se
Charlotte Ahlgren Moritz, ordförande MSI och vicerektor Malmö universitet, charlotte.ahlgren.moritz@mau.se
alt. 040-6657346

Kontaktpersoner Svenska ESF-rådet:
Susanna Holzer, analytiker, susanna.holzer@esf.se alt. 08-57917112
Emma Henningson, nationell samordnare, emma.henningsson@esf.se alt. 026-542688

Svenska ESF-rådet
Svenska ESF-rådet är en svensk myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet.  Verksamheten spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådets uppgift är att förvalta Europeiska socialfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). Det innebär att de utlyser projektmedel och följer upp och utvärderar effekterna av de olika projekten. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Nytt nätverk samlar företag som jobbar för en bättre värld

Fredric Öjebrandt och Pia Ridderby Impact Network

Impact Network – så heter  det nya nätverket i region Örebro, för sociala bolag och entreprenörer som jobbar för att göra skillnad och bidra till en bättre värld.

– Vi vill skapa en krockyta där man kan utbyta erfarenheter och boosta varandra, säger Fredric Öjebrandt på Creative House.

Impact Network är ett nätverk och en mötesplats för hållbara affärsmodeller, cirkulär ekonomi och socialt entreprenörskap.

Impact Network är ett samarbete mellan Örebro universitet, Mötesplats Social Innovation, Creative House och SE Forum. Syftet med nätverket är att samla entreprenörer och bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi ser att det växer fram allt fler bolag som jobbar för social eller klimatmässig hållbarhet och vill bidra till någon form av världsförbättring. Vi vet också att många känner sig ensamma med sina utmaningar, säger Fredric Öjebrandt på Creative House, som är en hubb för startups och företag i Örebro.

– Det känns riktigt bra att kunna möjliggöra starten av detta nätverk genom Vinnova-projektet Mötesplats Social Innovation och där vi som lärosäte bygger upp en regional kunskapsnod kring social innovation och socialt entreprenörskap. Det är kreativa lösningar som kan hjälpa oss att lösa de utmaningar vårt samhälle står inför, säger Pia Ridderby enhetschef vid Örebro universitet.

”Sociala företag kräver annan typ av rådgivning”

Förra veckan smög nätverket igång med sin första träff, där ett mindre antal entreprenörer bjudits in till att bland annat lyssna till Ruth Brännvall, grundare och vd på Impact Invest, ett företag som jobbar med rådgivning och investeringar till bolag med positiv samhällspåverkan.

– Många socialt motiverade entreprenörer känner sig inte hemma i traditionella startup-miljöer eller i det vanliga innovationssystemet, där det ofta är ensidig fokus på att skapa jobb och tillväxt.

Hon menar att det krävs en annan typ av rådgivning för att växa som bolag när man startats i syfte att fixa ett socialt eller miljömässigt problem.

– Det handlar ofta om komplexa affärsmodeller där man behöver samarbeten för att komma vidare. Det är viktigt att entreprenörer har en mötesplats där man delar samma utmaningar, och det har vi sett ett behov av i Örebro, säger Ruth Brännvall.

Nästa träff inom nätverket kommer att bli den 9 november. Det blir ett fysiskt möte på Creative House, där man äter lunch tillsammans, pratar om sina case och samtidigt får chans att lyssna till en inbjuden gäst.

–  Alla entreprenörer som har en bolagsidé med en hållbar affärsidé, gärna inom cirkulär ekonomi, social innovation eller socialt entreprenörskap är varmt välkomna, säger Fredric Öjebrandt.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Mattias Dyrvik

Så skapar vi socialt hållbara transporter

Fler perspektiv behövs i arbetet med transportsystemet för att uppnå social hållbarhet. Det menar Christina Lindkvist, forskare vid Malmö universitet och forskningscentrumet K2. Den 6 oktober anordnar Mötesplats Social Innovation webbinariet Hållbar mobilitet för barns rörelsefrihet.

Brist på tillgång till transporter och kollektivtrafik bidrar till social exkludering och segregering. Vissa grupper, de priviligerade, i samhället kan styra över sin mobilitet. Andra, de mest utsatta och ekonomiskt svaga, som till exempel bor i en förort till Stockholm eller Göteborg eller på landsbygden har komplicerade resvägar till arbete, skola och aktiviteter. De kan inte välja, de är beroende av kollektivtrafiken och måste sätta av mycket tid för sitt resande.

– Orättvisorna i transportpolitiken blir väldigt konkreta och tydliga när det inte finns bussar eller tåg i vissa orter, stadsdelar eller områden.

– För att ta ett exempel placeras unga hbtq-migranter i flyktingboenden på landsbygden där det inte finns kollektivtrafik. De kan inte söka sig till sina sociala sammanhang och blir på så sätt dubbelt exkluderade, säger Christina Lindkvist.

Christina Lindkvist är Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi samt docent och biträdande professor i urbana studier vid Malmö universitet. Hon var med och byggde upp forskningscentrumet K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Nu fokuserar hon, tillsammans med Chiara Vitrano, på rättvis kollektivtrafik och bland annat kollektivtrafiken för boende i Bunkeflostrand och Lindängen. Med forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, forskar hon om tillgänlighet i mer glesbebyggda områden. I höst utkommer hon tillsammans med Malin Henriksson, forskare vid VTI, med antologin Kollektiva resor, utmaningar för socialt hållbar tillgänglighet. I boken skriver forskare vid VTI, Malmö universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, om sociala perspektiv på transporter.

– Att ha ett socialt rättviseperspektiv i transportplaneringen innebär att man utgår från de som har det svårast. Det kan handla om linjedragningar, turlistor, prismodeller och kompletterande serviceutbud, säger Christina Lindkvist.

Flera förändringar behövs
Det finns flera utmaningar och krävs flera förändringar för att åstadkomma socialt hållbar mobilitet. För det första behövs synen på kollektivtrafik, på resenärer och tillgänglighet förändras. Är kollektivtrafik en kollektiv nyttighet eller en konsumtionsvara? Är resenärer kunder eller medborgare?

– Transportpolitiken har en inbyggd logik där de välförsörjda premieras. Den byggda miljön kräver att människor ska kunna flytta på sig i vårt samhälle.

– Det finns också ganska starka värderingar kopplat till mobilitet. Att kunna resa, vara mobil, flyttbar har starka positiva konnotationer. Vi ska kunna resa långt, vara på språng. Det är sammanvävt med en idé om framsteg, utveckling och framgång. Medan att vara platsbunden, immobil nästan innebär att vara bakåtsträvande och gammeldags, säger Christina Lindkvist. Men det är spännande nu eftersom coronapandemin har gjort att vårt resande förändras fortsätter hon.

Transportplaneringen behöver kompletteras med nya perspektiv
För det andra behöver den konventionella transportplaneringen kompletteras med andra perspektiv, kunskap och metoder. Kvalitativa analyser av transportsystemets betydelser behöver ”översättas” så att de blir användbara på likande sätt som kvantitativa mått och beräkningar och fler grupper behöver inkluderas i samråd och bli lyssnade på.

– Transportsektorn är mycket teknisk, men de börjar få in samhällsvetenskapliga kompetenser och andra perspektiv. Det är också viktigt att ta tillvara lokal kunskap om behov och önskemål, säger Christina Lindkvist.

Alternativa ekonomiska prismodeller
För det tredje behövs finansiering och ekonomiska prioriteringar ses över. Infrastrukturprojekt är dyra och kollektivtrafiken måste finansieras. Men det finns olika försök till nya sätt att se på kollektivtrafik. I Dunkirk har man exempelvis infört gratis kollektivtrafik och i Skåne har man provat gratis resekort till unga.

– Det borde finnas något sätt att göra prissättningen mer jämställd och rättvis, säger Christina Lindkvist.

Läs mer om och anmäl dig till webbinariet den 6 oktober

Läs mer om Christina Lindkvist

Systemomställning i fokus när samtalsserie knyts ihop

För ett par decennier sedan var Karlshamn, som många andra svenska städer, ett industrisamhälle. Men idag ser det betydligt annorlunda ut i Blekinges innovationscentra. Kraftfulla initiativ från offentligheten och näringslivet, samt etableringen av Blekinge Tekniska Högskola (BTH) har fått  kunskapsintensiva företag såsom spelföretag och edtech-bolag att etableras och växa i städerna. Niclas Melin från NetPort Science Park i Karlshamn berättar om deras strategier för att driva innovation. Nyckeln? Re-skilling och tvärsektoriell samverkan.

NetPort Science Park grundades för tjugo år sedan med syfte att förnya Karlshamn. Staden har en historia av att vara ett tungt industrisamhälle, men med NetPort Science Park ville man få in tjänste- och kunskapsföretag. Resultatet blev ett så kallat ”tripple helix”-samarbete, där offentligheten, akademi och näringsliv gick samman för att skapa någonting nytt.

– Vårt jobb är att bidra med samhällsnytta och tillväxt, och slarvigt kan jag ibland tänka att det är ett sätt att beskriva området social innovation. Det är det som ska driva oss, att göra samhället bättre och samtidigt stimulera tillväxt i regionen, säger Niclas Melin.

Idag arbetar Niclas Melin med att skapa och utveckla samarbeten för att driva på regionala och nationella förändringsprocesser kopplat till social innovation. Med titeln ”digital kultuvator” har han under våren bland annat engagerat sig i Mötesplats Social Innovations samtalsserie ”Re-Act”, en digital samtalsserie som lyft just värdet av re-skilling i tider av kris och snabba skiften.

– Vi har rört oss i samma sammanhang som MSI, och under våra många möten har vi alltid haft väldigt intressanta diskussioner som kan kopplas till just stadsomvandling, re-skilling och livslångt lärande. I våras så kände vi att vi borde göra någonting tillsammans för att lyfta denna frågan, och vi började smida planer för en kunskapsallians.

Re-skilling och livslångt lärande – ett av MSI:s temaområden

Under våren har MSI arbetat med flera olika teman som kan kopplas till krisdriven social innovation. Ett av dessa teman har varit just ”re-skilling och livslångt lärande” och genomförts i samarbete med NetPort Science Park och Region Blekinge. Den 24 september genomförs den tredje och sista delen under rubriken är ”Kan krisen bli en språngbräda för systemomställning?”.

– Tillsammans har vi gjort något helt nytt, och jag tycker det har varit djärvt av oss att våga genomföra ett obeprövat format i ett obeprövat sammanhang. Vi har lärt oss så mycket på vägen, och vi har stärkt förtroendet mellan våra respektive organisationer, säger Niclas Melin.

Det var i samarbetet mellan MSI, NetPort och Region Blekinge som idén med att lyfta just re-skilling och livslångt lärande som temat föddes. Krisen har helt enkelt tvingat företag, organisationer och individer att göra nya saker på nya sätt, och det fanns ett gemensamt behov att synliggöra innovativa arbetssätt och lyfta nya sätt att organisera sig under krisen.

– Vi vet ju alla att en kris kommer att gå över, men det viktigaste blir ju lärdomarna. Hur kan vi hitta saker som gör oss bättre efter krisen? Men kanske också saker som vi kan lära oss för att få nytta av redan under krisen, säger han.

Samtidigt vill Niclas Melin också poängtera att ”re-skilling” är ett svårt begrepp.

– Det är långt ifrån alla som är med på vad re-skilling egentligen är, och det är någonting jag har lärt mig. Vi behöver skapa ett inkluderande språk när vi pratar om dessa saker. I synnerhet när vi nu går över till att göra saker digitalt och har möjlighet att inkludera ännu fler inom det sociala innovationsfältet.

Mål och förväntningar inför Re-Act 3

Inför den sista och avslutande delen i samtalsserien hoppas Niclas Melin att kunna bidra till framåtriktad rörelse genom att hjälpa deltagarna på webbinariet att se möjligheter för sina företag och organisationer att röra sig i en önskvärd riktning.

– Jag ser fram emot ett samtal där vi kan lyfta det faktum att vi befinner oss mitt i en kris som vi inte vet hur länge den kommer att hålla i. Hur kan vi använda denna lucka för att bygga ett samhälle vi faktiskt vill ha? Fokus måste ligga på hållbarhet – och vi vill ge praktiska insikter kring hur organisationer och individer kan agera, säger han.

Anmäl dig till webbinariet Re-Act del 3
Missa inte den tredje och avslutande delen av ”Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften” den 24 september klockan 9-11.

Anmäl dig här: https://re-act-del-3.confetti.events/

Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?

Den 9 juni anordnade Mötesplats Social Innovation i samverkan med Danfo och Sopact ett webbinarium med utgångspunkt på ”Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?”, där över 150 personer deltog. För den som vill fortsätta diskutera har vi upprättat en LinkedIn-grupp som ni gärna får gå med i. Nedan följer en summering av vad som lyftes som viktigt att ta med sig i arbetet framåt för skapandet av trygga offentliga miljöer både för och med barn samt unga.

 

Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet

Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?

En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.

 

Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet

Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.

 

Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap

För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.

Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.

Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.

– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB

Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.

Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.

– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.

Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt. För att se och läsa Tommy Borglunds fullständiga kartläggning kan ni klicka här.

 

”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”

I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.

Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:

Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.

 

Webbinariet i efterhand

Se webbinariet i sin helhet här!

Anmäl dig gärna till MSI:s nyhetsbrev för att få veta när fler samtalsdelar kommer äga rum inom samtalsserien ”Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken”.

/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag. 

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.

Re-Act: ”Samhället är vad vi gör, samhället är inte något som gör någonting med oss”

Covid-19 har tvingat företag, organisationer och individer att re-agera, re-positionera, tänka om och tänka nytt. Flygvärdinnor har blivit vårdpersonal, kulturarbetare rekryteras för att jobba som bärplockare och unga gamers agerar lärarassistenter. I tider av kris krävs anpassning, och den måste ske fort. Den 8 maj genomförde Mötesplats Social Innovation i Syd, NetPort Science Park och Region Blekinge den första delen i den digitala samtalsserien ”Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften”. Syftet med samtalet var att ge en historisk tillbakablick på re-skilling och omställning i tider av kris, men också att diskutera vilka förmågor det är som egentligen premieras i Sverige i dag. Kan denna kris få betydelse för samhällets sätt att se på och omvärdera kunskap och kompetens?

”Jag lanserade en teori för trettio år sedan, att man skulle specialutbilda ryggmärgsskadade personer till flygledare eller att de skulle kunna sitta i komandocentraler just eftersom de är mindre stressbenägna. Det belyser en speciell aspekt i detta: är man tillräckligt vidsynt eller tillräckligt öppen så kan man hitta kvaliteter hos de här personerna som gör att de är mer lämpade än andra för speciella arbetsuppgifter.” Claes Hultling

”Det är jättekul att vi gamers inte bara får vara syndabockar, nu är vi någonting som folk tittar på. Vi rör oss ju bara i ett annat medium.” Alexandra Fura

”Vi måste kunna identifiera vad vi faktiskt är bra på, och inte bara titta på vad som står på våra CV:n. Vi måste kunna utveckla den interna kompetensutvecklingen och kunna förflytta vår kunskapsnivå i organisationer för att det ska bli lediga platser och lättare att rekrytera längre ner i kunskapstrappan.” Malin Faraasen

 

Ta del av inspelningen i efterhand!

Vill du ta del av den första delen i vår samtalsserie Re-Act i efterhand? Eller vill du tipsa dina kollegor eller vänner om samtalet? Titta på samtalet i sin helhet via den här länken.

 

 

Vi har sammanställt tipsen!

Är du nyfiken på att veta mer om re-skilling och omställning? Här hittar du massa tips på intressant läsning från lyssnarna som deltog i samtalet den 8 maj!

The Guardian

DN Debatt (svenska och engelska)

Youtube

Övriga publiceringar och tips

 

Missa inte nästa samtal!

Vi vill härmed passa på att uppmärksamma er på att nästa del i samtalsserien ”Re-Act” kommer att gå av stapeln den 12 juni klockan 9.00. Mer information om innehåll och samtalsdeltagare får ni självklart ta del av inom kort.

Mötesplats Social Innovation, i samarbete med NetPort Science Park, Region Blekinge, Malmö universitet och Malmö stad

Nya medarbetare ansluter till MSI i Syd

nya-medarbetare-msi

I dessa märkliga tider bjuder vi på lite goda nyheter. Nu ansluter nämligen två nya stjärnor till vårt team på Mötesplats Social Innovation i Syd. De bägge går in i rollen som juniora projektledare och kommer att driva aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser och kunskapshöjande insatser inom området social innovation. Vi bad Gloria-Karin och Celia berätta lite om sin bakgrund och vad de tar med sig in i Mötesplats Social Innovation.

Gloria-Karin López

Gloria-Karin López mis
Gloria-Karin López

Vilken är din bakgrund?

– Närmast kommer jag från Lunds universitet där jag arbetat som projektassistent och studentkoordinator relaterat till olika hållbarhetsfrågor och evenemang såsom Hållbarhetsveckan i Lund och olika remissinstansers åsikter om den nationella Agenda 2030-delegationens slutrapport kring hur Agenda 2030 ska förverkligas i Sverige. Dessförinnan har jag varit projektledare vid Retoy – ett socialt företag som vill leka sig till en bättre värld genom leksaksbyten där barnen får lära sig om sina rättigheter samt praktisera cirkulär och giftfri konsumtion. Dessa erfarenheter har varit oerhört givande och ett sätt för mig att omsätta mina kunskaper inom mänskliga rättigheter och hållbarhetsvetenskap.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Som nyanställd i MSI tar jag med mig en stark drivkraft för att skapa förutsättningar för att lösa dagens problem – vare sig det gäller diskriminering, ohållbara transporter eller rigiditeten i samhällets stuprör som försvårar för samverkan över sektorsgränser. Vi har så mycket att lära oss av varandra mellan sektorerna och jag tror verkligen att sociala innovationer och socialt entreprenörskap kan skapa lösningarna för ett mer hållbart samhälle!

En social innovation som ligger dig extra varmt om hjärtat?

– Det är svårt för mig att välja ut enbart en social innovation men jag tror att det i så fall får bli No Isolations varma teknologi. Den består dels utav KOMP, en dator i form av en tjock-teve med enbart en knapp för att motverka ensamhet bland äldre, och dels AV1, en kommunikationsrobot åt långtidssjuka barn som möjliggör deras rätt till utbildning från sjukhussängen samtidigt som de är representerade i klassrummet. Ett väldigt inspirerande sätt att använda teknologi på!

Kuriosa om dig

– När jag gick i femte klass vann jag Simrishamns kommuns dikttävling för den årskursen och nyligen har jag startat ett nytt basketlag tillsammans med Amanda Häll hos Malbas för tjejer samt icke-binära mellan 17-30 år.

Celia Boltes

Celia Boltes - MSI

Vilken är din bakgrund?

– Jag är utbildad samhällsplanerare och journalist och har min bakgrund inom civilsamhället. I mina tidigare roller har jag främst fokuserat på att tillgängliggöra nyheter och politik för en yngre målgrupp. I mina senaste uppdrag har jag exempelvis arbetat med att ta fram en ny organiseringsmodell för att involvera unga i kommunala beslutsprocesser i Malmö. Jag har även varit jobbat tillsammans med Stadsbiblioteket i Malmö för att främja ungas filmskapande och lyfta nya röster inom film.

Vad tar du med dig in som nyanställd i MSI?

– Jag hoppas kunna föra in viktiga perspektiv när det kommer till frågor om tillgänglighet kopplat till social innovation. Jag är van att jobba med en ung målgrupp, och för mig är det viktigt att skapa mötesarenor och engagemang som är öppet för en bredare målgrupp. Det kan exempelvis handla om grundläggande frågor kring språk – vad betyder egentligen “social innovation”? Men det kan också handla om synen på innovation – vem är det som producerar social innovation och vem ses som mottagare?

En social innovation som ligger det extra varmt om hjärtat?

– Jag är ett big fan av initiativ och lösningar som är enkla att förklara. Ett initiativ som jag verkligen gillar är “Kunskapslunchen” som hålls på Kunskapsgymnasiet i Malmö. Kunskapslunchen går helt enkelt ut på att elever bjuder in personer som jobbar inom yrken som de är nyfikna på, sen äter de lunch tillsammans i matsalen på skolan. Lunchen ger ungdomar möjligheten att ställa frågor kring utbildningsval och drömmar, men det är samtidigt också ett superbra tillfälle för yrkesverksamma att mötas och bredda sitt nätverk – win win!

Träffarna drivs av Fatime Nedzipovska med den enkla pitchen: “Älskar du Malmö? Vill du peppa kids till att ta över världen? Gillar du (gratis) lunch? BOOM – då har du hamnat rätt!”.

Kuriosa om dig

– En rolig grej är att jag är en av ganska få i Sverige som spelat både ett SM, EM och VM – i olika sporter! Jag har alltid varit intresserad av alla bollsporter och började spela fotboll redan som femåring. Nu har jag hunnit med att spela SM i futsal, EM i dodgeboll (spökboll), och VM i “five-a-side”.