Hur kan svenska lärosäten bättre stötta akademiskt engagemang i social innovation som bidrar till omställningen till hållbara samhällen? Enligt ny forskning behövs tydligare beskrivningar av hur ambitionerna i styrdokument ska genomföras i praktiken.
Ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt som genomförts av Mötesplats Social Innovation (MSI) visar att svenska lärosäten har höga ambitioner i sina styrdokument – men att det ofta saknas tydliga vägar för genomförande, resurser och uppföljning i praktiken. De lärosäten som ingått i studien är Högskolan i Borås, Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.
– Många lärosäten vill bredda och fördjupa sitt samhällsengagemang genom att adressera samhällsutmaningar och hållbar utveckling. Detta syns tydligt i deras styrdokument, samtidigt som det sällan anges hur det ska omsättas i praktiken och bortses från målkonflikter och parallella styrkedjor, säger Malin Lindberg, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, som lett forskningsprojektet.
I projektet Akademiskt policystöd till social innovation för omställning till hållbara samhällen har forskare under 2025–2026 granskat hur policy- och verksamhetsstöd vid svenska lärosäten kan stärka forskning och samverkan som möter samhällsutmaningar på nytänkande sätt. Delar av resultaten lyfts fram i en populärvetenskaplig skrift: Framtidens samhällsengagerade lärosäten.
Från hyllvärmare till kulturpåverkan
En slutsats är att styrdokumenten ofta använder stora ord om hållbar utveckling, nyttiggörande, innovation och samverkan – men att det är ovanligt med tydliga beskrivningar av vad som menas i praktiken. Även om innovation kopplas till samhällsutmaningar nämns social innovation sällan explicit, samtidigt som begrepp som hållbarhet och samverkan ofta lämnas oförklarade.
Vid så kallade policylabb på varje lärosäte diskuterades resultaten med personer som leder, stöttar och bedriver arbetet – och bilden nyanserades ytterligare.
– Policylabbet gav oss en nulägesbild och inspiration, skapade dialog och reflektion i en grupp som vanligtvis inte arbetar tillsammans, säger Sara Dahlin, affilierad forskare på Jönköping University och tidigare nodansvarig för MSI vid Jönköping University.
Deltagarna beskrev att vissa styrdokument får verklig betydelse och kan påverka kulturen och arbetssätten vid lärosätena, medan andra blir hyllvärmare. En förklaring var att policys sällan synliggörs och diskuteras i vardagen, samt att de ofta bortser från parallella styrkedjor som resurstilldelning, återrapportering och meriteringssystem.
Flera tänkbara vägar framåt
Studien pekar på flera konkreta behov för att överbrygga glappet mellan policy och praktik. Det handlar både om tydligare begreppsanvändning och om att komplettera styrdokument med praktiska, varierade och inspirerande exempel som visar hur ett lärosäte kan stötta akademiskt samhällsengagemang i social innovation för hållbar omställning. En annan viktig lärdom är att målkonflikter behöver erkännas och hanteras öppet – exempelvis mellan kommersialisering och bred samhällsnytta.
För att policystöd ska bli mer än ambitioner behövs också reella möjligheter till förverkligande – till exempel resurser, tydlig ansvarsfördelning, forum för lärande och reflektion samt uppföljning och synliggörande av värdeskapande, genom exempelvis storytelling, mätning och meritering.
– För att lärosäten ska kunna bidra i omställningen mot ett mer hållbart samhälle ser vi att det krävs ett tydligt policymandat och ändamålsenliga resurser, säger Ulrika Sjölund, tidigare nodansvarig för MSI vid Högskolan i Borås.
Internationell utblick ger inspiration
Som en del av projektet kartlades också samhällsengagerade lärosäten i andra länder. Totalt identifierades 21 exempel i Europa och Kanada. Gemensamt för flera är en tydlig koppling till Agenda 2030, satsningar på tvärvetenskaplig och tvärsektoriell samverkan samt fysiska och digitala mötesplatser som gör samverkan möjlig över tid. Flera betonar också vikten av tidig och jämbördig involvering av berörda aktörer – inklusive personer med egen erfarenhet av samhällsutmaningar – och att samverkan tar tid och kräver avsatta resurser.
Fyra framtidsbilder för samhällsengagerade lärosäten
I projektets avslutande re-imaginatorium samlades representanter från de medverkande lärosätena för att ”tänka om” kring hur framtidens lärosäten kan organiseras för att möta samhällsutmaningar. Arbetet resulterade i fyra visionära framtidsbilder som kan fungera som inspiration och samtalsunderlag: Vi-universitetet, Relationsuniversitetet, Det ansvarsfullt olydiga lärosätet och Det tunga lärosätet. En lärdom är att visioner kan hjälpa akademin att lyfta blicken – och att delar av dem kan visa sig vara oväntat genomförbara i praktiken.
– Vi behöver skapa kreativa rum där vi kan öva på kritisk reflektion och framtidsscenarier utifrån radikalt designtänkande och ”Tänk om”-frågor, säger Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign vid Malmö universitet och Centrum för samskapade framtider som utvecklat metoden Re-imaginatorium.
Läs mer om resultaten och studien
Läs skriften Framtidens samhällsengagerade lärosäten.
Se webbinariet om resultaten och lanseringen av skriften på Youtube.
Läs tidigare nyhetsartikel om projektet.
Fakta om forskningsprojektet Akademiskt policystöd till social innovation för hållbar omställning