Svenska ESF-rådet har till och med den 3 september en öppen utlysning som heter ”25-056 – Socialt innovativa medel och mål för att möta samhällsutmaningar” inom ramen för Programområde E. De som söker kan få medel för att öka graden av social innovation i sitt arbete, för att möta de utmaningar som personer som står långt från arbete, utbildning och social inkludering i samhället möter. Målen med utlysningen är att skapa en positiv utveckling, bidra till förbättrade förutsättningar för att möta samhällsutmaningarna, och att social innovation ska ha blivit ett sätt att möta, minska och hantera samhällsutmaningar, både för människor och samhället i stort.
– Vi hoppas att utlysningen kommer möjliggöra att människor kan få en bättre situation än de hade innan, kopplat till arbetsmarknad, utbildning eller inkludering. Vi hoppas att aktörer får bättre förutsättningar att hantera samhällsutmaningar. Vi hoppas också att utlysningen kan möjliggöra policyförändringar till det bättre inom de områden som Europeiska socialfonden verkar i. Detta med utgångspunkt i socialt innovativa medel och mål samt en stark involvering och samskapande med målgrupperna och aktörerna projekten arbetar med, säger Conny Göterfors, Nationell samordnare, Svenska ESF-rådet och fortsätter:
– Utlysningen är mycket bred i bemärkelsen att vi inte vill styra inriktningen mer än att projekten behöver förhålla sig till identifierade behov. Det resulterar i att vi inte riktigt vet vad vi kan förvänta oss av utlysningen annat än att bra saker kommer att ske och det är ju rätt spännande i sig.
De som är intresserade av att ansöka om medel i denna utlysning har möjlighet att ta stöd av Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i ESF inför ansökan. Kompetenscentret kommer arrangera digitala lärtillfällen om social innovation och utformning av projekt, med erfarenhetsutbyten och dialoger om problemförståelse, lösningsförslag och vilka som kan vara relevanta samarbetsparter. Under våren kommer också Svenska ESF-rådet anordna digitala träffar om utlysningen.
Lärtillfällena tar avstamp i Mötesplats Social Innovations modell för processen i social innovation, som omfattar sex centrala delar: förstå samhällsutmaningen, visionera samhällsförändring, mobilisera aktörer och resurser, utveckla och testa, förverkliga och sprida, samt skapa värde. Läs mer om Processen i social innovation.
Har du frågor och vill veta mer? Kontakta projektledare, Gloria-Karin López, gloria-karin.lopez@mau.se.
Svenska ESF-rådets digitala träffar De digitala träffarna om utlysningen äger rum månadsvis kl. 10:00-11:30 den 11 mars, 15 april, 13 maj och 17 juni. Läs mer i kalendern och anmäl dig.
Fakta Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden Sveriges nationella kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden (ESF) arbetar, på uppdrag av Svenska ESF-rådet, med det övergripande målet att främja fler träffsäkra, värdeskapande och varaktiga sociala innovationer i genomförandet av ESF+. Kompetenscentret utgörs av Coompanion Sverige, Famna, Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet och Nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS). Läs mer om kompetenscentret.
Den 9 juni anordnade Mötesplats Social Innovation i samverkan med Danfo och Sopact ett webbinarium med utgångspunkt på ”Hur skapar vi trygga offentliga miljöer för och med barn samt unga?”, där över 150 personer deltog. För den som vill fortsätta diskutera har vi upprättat en LinkedIn-grupp som ni gärna får gå med i. Nedan följer en summering av vad som lyftes som viktigt att ta med sig i arbetet framåt för skapandet av trygga offentliga miljöer både för och med barn samt unga.
Ojämställda och ojämlika platser är en utmaning för trygghetsarbetet
Den upplevda tryggheten påverkas av vilka som använder en plats: om platsen är barnvänlig lockar den ofta till sig barn samt trygga vuxna, vilket i sin tur känns välkomnande även för tjejer och äldre. I motsats kan vissa platser ”tas över” av specifika grupper och kännas exkluderande för andra – så hur skapar vi platser som är välkomnande gentemot flera grupper och kanske framförallt de som tar liten eller ingen plats i det offentliga rummet?
En metod är pop-up aktiviteter som då ändrar förutsättningarna för hur en plats används, vilket i sin tur påverkar vilka som vill använda platsen. Helsingborgs stad har använt denna metod och ser att, även om det inte löser problemet med ojämställda och ojämlika platser, så är det ett steg i rätt riktning. De vill arbeta vidare med att möta denna utmaning och är därför samarbetspartners med Tengbom Arkitekter, RISE och RWI i ett Vinnova-finansierat projekt för att utveckla Jämt Jämlikt: en certifiering för jämlika platser.
Delaktighet är en del i det förebyggande trygghetsarbetet
Maj Pettersson, nationellt sakkunnig vid Fryshuset, har utvecklat en tre-stegs modell för ungas delaktighet. Det första steget innebär ett uppsökande och separatistiskt arbete för att etablera relationer, det andra steget är anordnandet av möten mellan olika typer av unga där verktyg ges för att förändra och i det tredje steget erbjuds plattformar för delaktighet. Detta flöde är en bra metod att tänka in i sitt arbete så att barn och unga får delta i allt från behovsanalys till implementeringen av trygghetsåtgärder.
Nå ut till alla barn och unga genom partnerskap
För att kunna delaktiggöra även de barn och unga som inte känner sig delaktiga i samhället, med ingen eller liten plats i det offentliga rummet, behöver ägandeskapet för tryggare platser delas mellan flera aktörer. Såväl flera enheter inom offentlig sektor som aktörer mellan olika samhällssektorer behövs för att bryta stuprören och etablera nya partnerskap. Exempel på dessa partnerskap är Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP), upphandlingar med socialt ansvar där krav på barns delaktighet kan ställas, samverkan mellan bostadsbolag och civilsamhälle, mellan enheter inom offentlig sektor och sociala innovatörer. Genom partnerskap kan aktörer utveckla nya arbetsmetoder – innovationsprocesser – och för att uppnå detta kan exempelvis en intermediär som Sopact vara en viktig pusselbit.
Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist från Upphandlingsmyndigheten, lyfte offentlig upphandling, där det finns såväl en stor potential i att nyttja offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för samhällsförändring (17% av Sveriges BNP) samtidigt som det finns många olika typer av offentliga upphandlingar för att nå tryggare offentliga miljöer. Dessa sträcker sig från att upphandlare kan ställa sociala krav i sin upphandling på exempelvis sysselsättning, till att en kan använda Funktionsupphandling som innebär att det som ska levereras är en specifik effekt ”trygga skolor” istället för en produkt, till att göra reserverade upphandlingar där enbart sociala företag och civilsamhällesorganisationer får delta. Minst sagt ett viktigt verktyg i den offentliga sektorns möjlighet att samverka med andra samhällssektorer där stöd kan ges från Upphandlingsmyndigheten.
Vi är ett fastighetsbolag som kan fastigheter och så har vi väldigt många som bor hos oss men vi är väldigt beroende av att samverka med många andra parter … för att de är experter på just det som de gör.
– Nurgül Iljas Eminovska, Chef Sociala Projekt, MKB Fastighets AB
Vidare är partnerskapen mellan olika aktörer viktiga då dessa möter barn och unga i olika delar sett till det ovannämnda tre-stegs flödet: fritidsgårdar i offentlig eller idéburen regi erbjuder trygga mötesplatser medan politikerna är de som träffar ungdomarna i ungdomsråd för att kunna påverka i frågor. Utan en röd tråd mellan dessa aktörer (och andra aktörer) som möter barn och unga i de olika delarna har samhället inte lyckats möjliggöra sann delaktighet för barn och unga.
Eftersom våra produkter står i det offentliga rummet och våra anställda rör sig i staden varje dag så påverkas vår verksamhet mycket av den generella samhällsbilden. Vår verksamhet behöver ändras i takt med att samhället ändras.
– Jonas Olsson, Koncernchef och VD på Danfo AB.
Tommy Borglund, lektor vid Örebro universitet, har tagit fram en kartläggning med fokus på partnerskap för hållbar samhällsutveckling och lyfter att, precis som barn och unga behöver vara med i behovsanalysen i trygghetsarbete, så behöver även aktörer som ska samverka med varandra se till att få en samsyn på utgångspunkt och målsättning. Det är viktigt att komma ihåg att det är företagen som sitter på en stor resurspool och många vill ta ett socialt ansvar. Därefter är det viktigt att tänka igenom vad som ska mätas vilket är viktigt för att säkra kvalitén på arbetet men även för att komma ifrån korta projektformer och istället arbeta långsiktigt. För att se och läsa Tommy Borglunds fullständiga kartläggning kan ni klicka här.
”Har man bara en hammare i sin verktygslåda så ser allting ut som en spik”
I Jenny Stenbergs, bitr. forskare vid Chalmers ACE, forskning har det blivit tydligt att det är viktigt att låta barnen få vara med och designa åtgärder utifrån att redan ha varit med i behovsanalysen. Det är först då det blir möjligt att möta den variation av trygghetsproblem som finns. Annars riskerar vi som arbetar med dessa frågor att utföra åtgärder som missar målet.
Detta lyfte även Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk:
Barns och ungas delaktighet och röster är jätteviktiga i att hjälpa oss vuxna förstå att våra upplevelser av det offentliga rummet kan skilja sig ganska markant från barn och ungas upplevelser.
Anmäl dig gärna till MSI:s nyhetsbrev för att få veta när fler samtalsdelar kommer äga rum inom samtalsserien ”Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken”.
/Mötesplats Social Innovation i samarbete med Danfo AB och Sopact vid Socialhögskolan, Lunds universitet.
– Vi hoppas att utlysningen kommer möjliggöra att människor kan få en bättre situation än de hade innan, kopplat till arbetsmarknad, utbildning eller inkludering. Vi hoppas att aktörer får bättre förutsättningar att hantera samhällsutmaningar. Vi hoppas också att utlysningen kan möjliggöra policyförändringar till det bättre inom de områden som Europeiska socialfonden verkar i. Detta med utgångspunkt i socialt innovativa medel och mål samt en stark involvering och samskapande med målgrupperna och aktörerna projekten arbetar med, säger Conny Göterfors, Nationell samordnare, Svenska ESF-rådet och fortsätter: