Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?

Närmare 200 personer deltog den 25 maj på webbinariet ”Socialt entreprenörskap – ger det någon effekt?” som arrangerades av Entreprenörskapsforum, Örebro universitet och Mötesplats Social Innovation.

Många samhällsutmaningar, inte minst inom välfärdsområdet, möts idag av en växande grupp entreprenörer verksamma inom socialt företagande, såväl inom privat som idéburen sektor. Dessa har en stark drivkraft att göra samhället bättre. Men hur vet vi att deras insatser faktiskt ger effekt?

Regeringen har tagit fram en strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation. I strategin lyfts fram att det behöver utvecklas fler mötesplatser, finansieringsalternativ och bättre effektmätning.

På webbinariet inledde Elin Vimefall, lektor i nationalekonomi på Örebro universitet, med att presentera forskning inom området. Bland annat ekonomiska argument för social insatser och tidiga insatser som ekonomiskt smarta.

Tomas Bokström, projektledare för Social Health and Impact Center på RISE, berättade om utveckling av nya lösningar för välfärdssektorn. Bland annat kontraktslösningar där offentliga eller privata parter ges incitament att tillsammans arbeta mot bästa möjliga utfall.

Hugo Mörse, chef på Leksell Social Ventures, pratade om utfallsbaserade kontrakt bland annat i samverkan med Norrköpings kommun.

Annica Johansson, verksamhetschef på Effektfullt, presenterade en effekttrappa för att mäta, öka och visa samhällsnytta.

Avslutningsvis fördes ett samtal utifrån inkomna och inkommande frågor under ledning av Pernilla Norlin, vice vd och kommunikationschef på Entreprenörskapsforum.

Här hittar du presentationerna som visades under webbinariet.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström.

Elin Vimefall, Hugo Mörse, Pernilla Norlin, Annica Johansson och Tomas Bokström talade under webbinariet den 25 maj.

Samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt

Innovationer och samverkan för barnets rätt - En samtalsserie om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken.

Nu lanserar MSI en ny samtalsserie: Innovationer och samverkan för barnets rätt – Om Barnkonventionen och Agenda 2030 i praktiken. Det första tillfället blir den 9 juni, 2020. Du kan anmäla dig redan idag. 

Idag i Sverige finns det många metoder, verksamheter och initiativ – innovationer – för att säkerställa att barns rättigheter blir tillgodosedda. Dessa innovationer som leder till att barns rättigheter förverkligas benämns här som ”barnrättsinnovationer”. Vi finner dem i formen av barnkonsekvensanalyser och barnbudgetar i den offentliga sektorn, i formen av barnledda gå-turer inom akademin, som läxhjälp samt digitala fritids i den idéburna sektorn, och slutligen som hjälpmedel åt barn med funktionsvariationer från företag så att barn kan deltaga på lika villkor.

Många barn får inte sina rättigheter tillgodosedda

Samtidigt märks det att många barn i Sverige inte får sina rättigheter tillgodosedda: hälften av alla unga känner sig exkluderade i samhället och lyfter svårigheter att påverka lokalsamhället samt ta sig till gymnasiet (MUCF:s rapport Fokus 18 – Vilka ska med?) medan cirka 9% lever i barnfattigdom i Sverige (Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2018).

Dessa samhällsutmaningar för ett hållbart och barnvänligt samhälle har aktualiserats än mer under den rådande pandemin när debatten om stängda skolor visade att många barn då skulle bli utan merparten av sitt matintag – skollunchen – samtidigt som den existerande trångboddheten för barnfamiljer utgör en stor risk att bli smittad.

Centrala teman för samtalsserien

Ämnen som därför kommer lyftas i samtalsserien är: Hur kan vi skapa trygga offentliga utomhusmiljöer för och med barn samt unga? Vad kan ett barnrättsperspektiv i mobilitetsfrågan ge för utveckling? Vilka innovationer kan tillkomma för en hållbar matproduktion när vi ser det utifrån ett barnrättsperspektiv? Vilka nya samarbeten kan säkra bostadsfrågan för barn och unga utan trångboddhet och hemlöshet?

Barnrättsinnovationer omsätter Agenda 2030 och Barnkonventionen i praktiken

Vi på MSI anordnar nu denna samtalsserie för att möjliggöra kunskapsdelning och nya partnerskap över samhällssektorerna kring de barnrättsinnovationer som används och de nya värdeskapande barnrättsinnovationer som behövs – barnrättsinnovationer som skapas för att generera dubbel nytta. Konceptet kring dubbel nytta – eller shared value – är starkt integrerat i FN:s Agenda 2030 som innebär skapandet av ett inkluderande samhälle med en hållbar ekonomi utifrån jordens resurskapacitet. Kort och gott: FN:s Agenda 2030 syftar till skapandet av flera värden i synergi med varandra. Genom värdeskapande barnrättsinnovationer kan Agenda 2030 och Barnkonventionen omsättas i praktiken utifrån ett delat ansvar mellan alla samhällssektorer.

För dig inom samhällsplanering, design, eller förvaltning

Denna samtalsserie riktar sig till dig som arbetar med, tar beslut om, finansierar eller har kunskap om samhällsplanering, design, eller förvaltning och som antingen vill bli inspirerad eller dela med dig av kunskap kring hur detta kan utföras med ett barnrättsperspektiv.

Så anmäler du dig

Eventet är kostnadsfritt. Anmäl dig enkelt till samtalsseriens första del den 9:e juni.

Kontakt

Vill du komma i kontakt med arbetsgruppen bakom samtalsserien Innovationer och samverkan för barnets rätt? Då kan du skicka ett mejl till: gloria-karin.lopez@mau.se.

Re-Act: ”Samhället är vad vi gör, samhället är inte något som gör någonting med oss”

Covid-19 har tvingat företag, organisationer och individer att re-agera, re-positionera, tänka om och tänka nytt. Flygvärdinnor har blivit vårdpersonal, kulturarbetare rekryteras för att jobba som bärplockare och unga gamers agerar lärarassistenter. I tider av kris krävs anpassning, och den måste ske fort. Den 8 maj genomförde Mötesplats Social Innovation i Syd, NetPort Science Park och Region Blekinge den första delen i den digitala samtalsserien ”Re-Act: En digital samtalsserie om re-skilling, omställning och samhandling vid snabba skiften”. Syftet med samtalet var att ge en historisk tillbakablick på re-skilling och omställning i tider av kris, men också att diskutera vilka förmågor det är som egentligen premieras i Sverige i dag. Kan denna kris få betydelse för samhällets sätt att se på och omvärdera kunskap och kompetens?

”Jag lanserade en teori för trettio år sedan, att man skulle specialutbilda ryggmärgsskadade personer till flygledare eller att de skulle kunna sitta i komandocentraler just eftersom de är mindre stressbenägna. Det belyser en speciell aspekt i detta: är man tillräckligt vidsynt eller tillräckligt öppen så kan man hitta kvaliteter hos de här personerna som gör att de är mer lämpade än andra för speciella arbetsuppgifter.” Claes Hultling

”Det är jättekul att vi gamers inte bara får vara syndabockar, nu är vi någonting som folk tittar på. Vi rör oss ju bara i ett annat medium.” Alexandra Fura

”Vi måste kunna identifiera vad vi faktiskt är bra på, och inte bara titta på vad som står på våra CV:n. Vi måste kunna utveckla den interna kompetensutvecklingen och kunna förflytta vår kunskapsnivå i organisationer för att det ska bli lediga platser och lättare att rekrytera längre ner i kunskapstrappan.” Malin Faraasen

 

Ta del av inspelningen i efterhand!

Vill du ta del av den första delen i vår samtalsserie Re-Act i efterhand? Eller vill du tipsa dina kollegor eller vänner om samtalet? Titta på samtalet i sin helhet via den här länken.

 

 

Vi har sammanställt tipsen!

Är du nyfiken på att veta mer om re-skilling och omställning? Här hittar du massa tips på intressant läsning från lyssnarna som deltog i samtalet den 8 maj!

The Guardian

DN Debatt (svenska och engelska)

New York Times

Youtube

Övriga publiceringar och tips

 

Missa inte nästa samtal!

Vi vill härmed passa på att uppmärksamma er på att nästa del i samtalsserien ”Re-Act” kommer att gå av stapeln den 12 juni klockan 9.00. Mer information om innehåll och samtalsdeltagare får ni självklart ta del av inom kort.

Mötesplats Social Innovation, i samarbete med NetPort Science Park, Region Blekinge, Malmö universitet och Malmö stad

”Dubbel vinst för företag som bidrar till att lösa samhällsutmaningar”

Samhällsnytta och affärsnytta går hand i hand, enligt forskaren Tommy Borglund vid Handelshögskolan på Örebro universitet.
– De företag som inte bidrar till att lösa samhällsutmaningar riskerar att hamna på efterkälken.

Allt fler svenska företag ser det som en affärsstrategi att inte bara sälja produkter och tjänster för att tjäna pengar, utan också att ta sig an olika samhällsutmaningar. Det kan handla om fastighetsbolag som engagerar sig för att minska hemlöshet eller företag som säljer sjukförsäkringar som också väljer att jobba aktivt för att motverka social ohälsa.

– Allt fler inser att kommuner, regioner, organisationer och näringsliv måste jobba tillsammans för att motverka oro i samhället, samhällets resurser räcker inte till annars, säger Tommy Borglund, lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

Inom ramarna för det nationella projektet Mötesplats Social Innovation har Tommy Borglund sammanställt en kunskapsöversikt där han lyfter fram praktiska exempel och affärsmodeller som visar hur företag jobbar med social och miljömässig hållbarhet. Ett begrepp som återkommer i sammanhanget är ”shared value”, som betyder ”dubbel nytta”.

– Det finns en dubbel nytta för företag som väljer att jobba med hållbarhet i sin affärsstrategi. Företaget skapar en finansiell konkurrensfördel, samtidigt som det bidrar till att lösa sociala eller miljömässiga utmaningar.

 

Samhällsengagemang ger konkurrensfördelar

Tommy Borglund menar att det inte bara handlar om att företag vill få gott rykte för att lyfta sitt varumärke.

– Ett bostadsbolag som inte jobbar mot hemlöshet drabbas ekonomiskt om hemlösa sover i trappuppgångar. Och företag som säljer sjukförsäkringar får svårt att skapa lönsamhet om alltför många blir långtidssjukskrivna. Därför finns det också en ekonomisk vinst av att bidra till att minska hemlöshet eller motverka ohälsa i arbetslivet.

Ett exempel är Nora-företaget Danfo, som bland annat säljer och sköter offentliga toaletter till kommuner runt om i landet. I stället för att bara sälja en byggnad, jobbar Danfo aktivt för att skapa trygghet i och runt de offentliga toaletterna.  Detta för att motverka skadegörelse, droghandel och våldsbrott.

Tommy Borglund lyfter också byggföretaget Skanska som ett exempel. Skanska jobbar både för att minska klimatpåverkan i själva byggandet och för att minska skillnader i människors hälsa och livsvillkor genom att skapa sociala värden. Det kan handla om allt ifrån trygga miljöer till att erbjuda personer långt ifrån arbetsmarknaden praktikplatser på byggarbetsplatser.

– Det är alldeles uppenbart att det ökar chansen att vinna upphandlingar. Många kommuner ställer höga krav på byggföretag både det gäller klimat och sociala faktorer.

Vad har du för tips till företag som vill ta sig an samhällsutmaningar?

– Börja med att titta på vilka behov som inte möts idag, och fundera över vad ditt företag kan göra för att bidra. Se varje hållbarhetsutmaning som din nästa marknad! Den som inte hänger på utvecklingen riskerar att bli omkörd av konkurrenter – inte minst av startups och nya entreprenörer som ofta har väldigt starka samhällsengagemang, säger Tommy Borglund.

Text: Anna Lorentzon
Foto: Linda Harradine

Här kan du läsa mer om Tommy Borglunds kunskapsöversikt om hållbarhet med fokus på partnerskap och företagsstrategi. (PDF)

Den 12 maj hölls ett webbinarium på temat Doing well by doing good, där Tommy Borglund presenterade sin kunskapsöversikt och där också Skanska och Danfo medverkade. Här kan du se ett webbinariet i efterhand.