Förstå samhällsutmaningen

Vad?

Detta element handlar om att förstå en aktuell samhällsutmaning, dess orsak och verkan ur olika perspektiv. Det handlar om att identifiera och analysera behov och samhällsutmaningar, i dialog mellan berörda målgrupper och samhällsaktörer. En samhällsutmaning kan antingen utgå från ett tematiskt område (t.ex. ohälsa eller segregation) eller ett geografiskt område (t.ex. en stadsdel eller en park).

Här gäller det att ringa in problemets orsaker och dess konsekvenser! Hur kan behov, orsaker och konsekvenser förstås ur olika perspektiv? Vem är berörd av problemet/samhällsutmaningen? Ser utmaningen olika ut för kvinnor och män med olika ålder, födelseland och funktionalitet? Vilka aktörer har mandat och resurser att förändra?

Varför?

I social innovation är det viktigt att skapa en bred förståelse av samhällsutmaningen utifrån olika perspektiv, kunskapsområden och samhällssektorer. För att förändra samhället till det bättre, hitta nytänkande lösningar på komplexa samhällsutmaningar, behöver problemet och behoven ringas in och analyseras från olika perspektiv.

Om samhällsutmaningar är komplexa, behöver vi kollektiva förståelser av dem. Vi behöver förstå hur olika aktörer, deras samspel eller brist på samspel, resurser, normer och regler, gör att något inte fungerar som det ska. Olika aktörer ser olika behov och har olika kunskap. Olika aktörer har också olika mandat och resurser. Det är också viktigt att involvera de människor och organisationer som direkt berörs av samhällsutmaningen.

Detta element är också viktigt för att organisationerna ska förstå sin egen roll och vilket handlingsutrymme de har. Berörda målgrupper och involverade aktörer behöver förstå samhällsutmaningen på ett djupare plan, vrida och vända på problemet från olika perspektiv och dela upp utmaningen i delproblem.

Hur?

Det är bra om gruppen som ska identifiera och analysera behovet är bred så att man får med så många perspektiv som möjligt, men också får med sig aktörer som har mandat och resurser att påverka och förändra. Personer, organisationer och aktörer som kan vara med och hitta lösningar på problemet.

Tänk in olika sektorer, branscher, yrkesroller och kunskapsområden samt inkludera en mångfald av personer och organisationer utifrån jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering.

Viktigt är också att berörda målgrupper och samhällsaktörer, som påverkas av samhällsutmaningen/problemet, bjuds in i processen för social innovation. Utgå från målgruppernas behov men också hur det ser ut på systemnivå, utifrån ett helhetsperspektiv.

Tänk utanför silos!

Ställ och ge frågor ett stort utrymme.

Vägledande frågor

Vilka underlag används för att identifiera och analysera samhällsutmaningen?
Hur kan förståelsen av samhällsutmaningen samskapas med målgrupper och andra intressenter?
Skiljer sig förståelsen av samhällsutmaningen från andra etablerade eller alternativa förståelser?
Används de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering för att förstå samhällsutmaningen?

Metoder & verktyg

Här hittar du ett urval metoder och verktyg som illustrerar elementet Förstå samhällsutmaningen. De har valts ut för att de fungerar i olika sammanhang och på olika platser. Flera av dem främjar nytänkande, perspektivskiften, inkludering och samskapande.

Tipsa oss gärna om fler metoder du tror kan passa!

Problemträd

Ett problemträd är ett analysverktyg som används för att identifiera och förstå grundorsakerna till ett problem samt dess konsekvenser. Det hjälper till att visualisera hur olika delar av ett problem hänger ihop och kan användas för att hitta möjliga ingångar för förändring. Verktyget kan användas för att analysera, kartlägga och fördjupa förståelsen för ett problem, dess orsaker och konsekvenser. Vidare kan det vara en grund för att planera strategier för hur man ska tackla problemet. Problemträdet kan underlätta för gemensamma samtal och samsyn. Det är ett välkänt verktyg som används av många för att göra problemkartläggningar.

Effektfullt ger utbildning i problemkartläggning

Open space

Open Space är en metod för dialog, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete som gör det möjligt för alla deltagare att komma till tals. Metoden är flexibel och kan användas för både små och stora grupper, från 5 till 1000 deltagare. En Open Space-session kan pågå från några timmar till flera dagar och kan genomföras med noggrann planering eller spontant under en utbildnings- eller konferensdag.

Tillgång till metod, erfarenheter och kunskap för genomförande på Open spaces hemsida

Exempel

Här samlar vi inspirerande exempel på sociala innovationer som på olika sätt bidrar till att identifiera, analysera och förstå komplexa samhällsutmaningar.

Game Camp

Game Camp är en kurs som drivs av det sociala företaget Fördomsfritt CV Sverige (FCV Sverige). Kursen syftar till att hjälpa unga hemmasittande vuxna mellan 18 - 29 år som varken arbetar eller studerar att hitta motivation och få vägledning genom spelbaserat lärande. Den sociala innovationen innebär en kombination av en strukturerad och engagerande miljö – med starkt fokus på att synliggöra individens förmågor – och att deltagarna själva får utveckla spel och delta i olika aktiviteter.

Mer om Game Camp

Läs lyssna titta

Tipsen nedan har valts ut för att fördjupa förståelsen av elementet Förstå samhällsutmaningen. De är tänkta att vara till praktisk hjälp för att utforma och driva nytänkande initiativ. Tipsen kan förhoppningsvis också tjäna som synvändor som får oss att reflektera över ”hur vi alltid gjort”, vilket banar väg för ytterligare nya sociala innovationer.

De flesta av tipsen är öppet tillgängliga via angivna länkar.

Rapport: ”Understanding discrimination i recruitment in Sweden” av Sayaka Osanami-Törngren Sayaka (2024)

Denna forskningsrapport visar hur vi kan behöva förändra de frågor vi utgår från när vi undersöker ett problem/utmaning. I det här fallet kring vilka faktorer som påverkar de bakomliggande faktorer som driver diskriminering på den svenska arbetsmarknaden, och vad vi skulle kunna göra åt det. Läs rapporten här.

Bok: ”Social innovation för hållbar utveckling” av Karl-Johan Bonnedahl, Annika Egan Sjölander och Malin Lindberg

I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. Beställ boken på Studenlitteraturs webbsida.

Podd: Obruten mark ”Jämlik hälsa på Lindängen”.

I det här avsnittet hör du ett samtal med Margareta Rämgård, forskare vid Malmö universitet, som resonerar kring vikten av att arbeta tillsammans med målgrupperna för att förstå vad som rätt sak att göra. Jämlik hälsa på Lindängen beskrivs som ett program ”…för att utjämna ojämlikheter i hälsa. Initiativet var ett aktionsforskningsinriktat deltagarstyrt- och utmaningsdrivet innovationsinriktat forskningsprogram som syftade till att skapa nya sätt att förbättra hälsa med befolkningen, i en stadsdel (Lindängen) i Malmö, där cirka 75 procent är första- och andra generationens migranter.

Det här samtalet är också intressant för den som är nyfiken på vilken roll akademin kan ha i samhället. Lyssna på avsnittet nedan.