Talangakademin syftar till att skapa fler vägar in i arbetslivet genom samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Exemplet är socialt innovativt genom att arbetslösa – både unga och äldre – får en strukturerad väg in i arbetslivet via praktik med validering. Programmet kombinerar sociala mål som ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet, trygghet och ökad inkludering med sociala medel som individuell matchning, validerat lärande, att aktivt inkludera målgruppen i utformningen av insatserna och skapa nätverk som ger långsiktig effekt.
Verksamheten genomsyras av viljan att ge människor ökat självförtroende, ökad egenmakt, delaktighet och sammanhang. Talangakademin upplever att valideringen gör stor skillnad och stärker en persons värde genom att bli sedd och bekräftad. Stor vikt läggs vid människosynen att alla människor har potential och förmågor – inte problembärare med brister. Därför används begreppet “talang” och inte enbart “deltagare”.
Talangakademin kan potentiellt bidra till större sammanhållning som kan ge både tryggare, mer attraktiva och socialt hållbara bostadsområden och närsamhällen.
Vad innebär den sociala innovationen?
Det socialt innovativa i Talangakademin består av en nytänkande kombination av en strukturerad praktikprocess med validering, nära samarbete med lokala fastighetsägare och en stark övertygelse om att alla människor har förmågor och potential. Det är även ett paketerat koncept som kan skalas ut till fler platser. Den strukturerade praktikprocessen har flera steg: urval av deltagare, jobbstigar med förberedande insatser, matchning av deltagare med möjliga praktikmottagare, möte med deltagare och praktikmottagare, introduktion deltagare och handledare, genomförande av praktik, kompetensbevis, effektmätning och uppföljning.
Urval av potentiella praktikanter görs av den lokala koordinatorn i ett samarbete med kommunen och den lokala arbetsförmedlingen. Praktiken är helt frivillig för deltagare med en vilja och ett aktivt intresse för att genomföra en validerad praktik. Vid första mötet med en potentiell praktikant dokumenterar koordinatorn den enskilda potentiella individens profil och praktikbehov. Dokumentationen innefattar bland annat tidigare yrkeserfarenheter, formella utbildningar, språkkunskaper och speciella behov. Jobbstigar är ett digitalt verktyg med olika material som deltagarna använder för att förbereda sig inför en praktik, under en praktik samt efter en praktik. Deltagarna får en matchning med en lämplig arbetsgivare utifrån sina förutsättningar och behov. Under hela praktikperioden, som pågår under ungefär sex veckor, stödjer och uppmuntrar en lokal koordinator både talanger (praktikant) och arbetsgivare (handledare) genom löpande uppföljningsmöten.
Med inspiration från Open College Network (OCN), som baseras på den europeiska standarden European Qualification Framework (EQF), får deltagarna validerat lärande med en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation som synliggör och erkänner deras kompetenser. Utöver sitt yrkesutövande valideras praktikanten på parametrar såsom initiativkraft, punktlighet, ansvarstagande och samarbetsförmåga. Enligt Talangakademin gör det validerade kompetensbeviset stor skillnad och stärker en persons självförtroende och värde genom att bli sedd och bekräftad. Valideringen skapar också en tydlig struktur för praktiken till nytta för talangen och företaget.
Vilken är samhällsutmaningen?
Många människor, särskilt från socioekonomiskt utsatta områden, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta kan, enligt Talangakademin, bero på flera faktorer. Exempelvis bristande nätverk, brist på relevant arbetslivserfarenhet och otillräckliga utbildningsmöjligheter. Strukturellt finns hinder i form av en arbetsmarknad som i stor utsträckning rekryterar genom informella kontakter. På organisatorisk nivå kan bristen på samverkan mellan utbildning, arbetsförmedling och näringsliv bidra till att människor hamnar mellan stolarna.
Hur ser visionen för samhällsförändringen ut?
Talangakademin strävar efter en mer inkluderande arbetsmarknad där människor, oavsett bakgrund, har tillgång till rätt resurser för att utvecklas och nå sina yrkesmässiga mål. Visionen är att alla människor har en plats och kan bidra med sina förmågor och förutsättningar. Talangakademin utgår från en människosyn där individers styrkor, förmågor och potential lyfts fram, snarare än deras brister. Övertygelsen som genomsyrar verksamheten är att varje människa besitter någon form av talang och att sedda och bekräftade människor växer och tar mer ansvar för både sig själva och andra i samhället – därför kallas alla som deltar i praktik genom Talangakademin för talang.
Vilka samarbetspartners och resurser har mobiliserats?
Talangakademin omfattar samverkan mellan företag, kommuner och andra offentliga aktörer – exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samordningsförbund, regioner, polisen och socialtjänsten. Även civilsamhället är samarbetspartners, i form av lokala ideella föreningar och organisationer.
Talangakademin mobiliserar därmed resurser från flera håll, men har främst möjliggjorts genom att fastighetsägare sett ett betydande värde i insatsen och finansierar verksamheten på lokal nivå. När boende i det lokala bostadsområdet gått från arbetslöshet till sysselsättning och ökat sin egenmakt och självförtroende påverkas även områdets sociala hållbarhet.
Finansieringen sker på två nivåer. Lokalt och nära olika projekt där aktörer, oftast fastighetsbolag, stödjer verksamheten samt centralt och övergripande där nationella partners stödjer hela föreningen, exempelvis byggmästaren Anders J Ahlström och Skandias Stiftelse Idéer för livet.
Hur såg processen för utveckling och testning ut?
Tidigare erfarenheter och kunskaper hos initiativtagarna ligger till grund för utformningen av Talangakademin. Bland annat skapande och drift av egna arbetsmarknadsprojekt och utveckling av OCN-metoden i Sverige.
Initiativtagarna ville kombinera sina kunskaper och metoder på nya sätt och önskade först prova modellen i kommuner som en arbetsmarknadsåtgärd. Möjligheter öppnade sig istället i dialog med lokala fastighetsägare som såg vinster både för individen och för den sociala hållbarheten i bostadsområdet.
Talangakademins metod med validering av icke-formellt lärande har utvecklats och testats över lång tid. OCN-metoden – som i sig är ett exempel på en social innovation – utvecklades ursprungligen i England på 1980-talet som ett svar på de utmaningar som uppstod när många gruvor stängdes och arbetskraft behövde omplaceras till andra industrier. Metoden introducerades i Sverige 2005 och har sedan dess anpassats och implementerats inom olika yrkesområden med stöd av Nordiskt Valideringsforum.
OCN-metoden är en systematisk metod för att identifiera, beskriva och validera kunskaper, färdigheter och kompetenser. Den används för att kvalitetssäkra lärande och kompetensutveckling inom både arbetslivet och utbildningssektorn. Metoden är kompatibel med Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF), vilket gör den till ett verktyg för att synliggöra och erkänna icke-formellt och informellt lärande.
Med hjälp av metoden har bland annat yrkesprofiler utvecklats och den kan också användas som branschvalidering. En central del av OCN-metoden är att bygga upp moduler som var för sig beskriver viktiga kunskaper, färdigheter och kompetenser inom ett visst område. Några exempel inom handel är medarbetarskap, kundservice och lagerhållning.
Talangakademin har under senare tid vidareutvecklat formatet för validering för att bättre möta fler målgruppers behov. Med ökad flexibilitet kan Talangakademin i egen regi erbjuda validering till företagspartners, föreningar och organisationer som tidigare inte förmått använda validering som metod i sin verksamhet eller för utvecklad rekrytering.
Hur har de innovativa lösningarna förverkligats och spridits?
Talangakademin är en ekonomisk förening som startade 2017 och har idag verksamhet i Sundbyberg och Huddinge i Stockholm, Frölunda i Göteborg samt Gottsunda och Gränby i Uppsala. Modellen har spridits genom samarbeten med civilsamhället, offentliga och privata aktörer och är utformad för att kunna anpassas till fler regioner och målgrupper. Långsiktigheten säkras bland annat genom att skapa hållbara relationer mellan samverkanspartners och genom systematisk uppföljning och effektmätning. Utmaningar kan finnas i att säkerställa långsiktig finansiering och att skala upp modellen på ett hållbart sätt.
Vilka värden har skapats?
Talangakademin skapar värden både på individnivå, för det lokala området och samhällsnivå, enligt deras egen information.
Talangakademin har skapat nya möjligheter för arbetslösa att få arbete och utbildning. Av de deltagare som gått Talangakademin åren 2021 – 2024 gick nästan hälften vidare till arbete eller utbildning, enligt deras egen impact-rapport från 2024. Av de som fick arbete blev 152 deltagare kvar hos praktikmottagaren, 251 deltagare fick arbete på annan arbetsplats och 91 deltagare gick vidare till utbildning.
Talangakademin bidrar sannolikt även till större sammanhållning och mer välmående bostadsområden, genom att de boende mår bättre och känner sig mer inkluderade. De långsiktiga samarbeten som utvecklas med civilsamhället, offentliga och privata aktörer kan också bidra till social hållbarhet i bostadsområden. Detta ökar troligen attraktiviteten för både nuvarande och framtida hyresgäster och besökare.
Insatsen skapar även ekonomiska värden på samhällsnivå. När individer får egen försörjning leder det till minskade kostnader för olika former av bidrag och ökade skatteintäkter. Under åren 2021 – 2024 sparade Talangakademin in 473 miljoner kronor för samhället, enligt impact-rapporten från 2024. Samhällsvinsten har beräknats med hjälps av kalkylverktyget KAMSO.
Via praktikprogrammet med validering kan Talangakademin också bidra till en förändrad syn på rekrytering och kompetensutveckling i arbetslivet. Talangakademin menar att deras syn på talangerna som en missad tillväxtfaktor, istället för en målgrupp med problemfokus, har gjort stor skillnad.
En utmaning för Talangakademin kan vara att säkerställa att effekterna för individen är bestående, vilket innebär att uppföljningen av långtidsresultat kan behöva stärkas. En annan utmaning kan vara att få fler arbetsgivare att se värdet av validerat lärande, det vill säga att metoden ökar möjligheten till anställningar.