Hur skapas sociala innovationer?
Sociala innovationer utvecklas genom en process som omfattar olika delar för att initiera, etablera och integrera nytänkande lösningar på samhällsutmaningar. Vi på Mötesplats Social Innovation använder oss av denna modell för att illustrera hur sådana processer kan se ut, baserat på svensk och internationell forskning.
Denna sida är framtagen av Kompetenscenter för social innovation i Europeiska socialfonden med stöd av Europeiska unionen.
Processen i social innovation
I modellens mitt finns de sociala mål och medel som kännetecknar social innovation.
Runt omkring kretsar sex centrala delar i processen.
Nyfiken på hur processen fungerar i praktiken? Klicka på ikonerna nedan för att läsa mer och se konkreta exempel.
FÖRSTÅ SAMHÄLLSUTMANINGEN
Hur kan samhällsutmaningens orsak
och verkan förstås ur olika perspektiv?
VISIONERA
SAMHÄLLSFÖRÄNDRING
Vilka nya framtidsbilder
behöver vi skapa?
MOBILISERA
Vilka aktörer och resurser behövs
för att möta samhällsutmaningen?
UTVECKLA OCH TESTA
Hur samskapar och testar vi
lösningar genom en
inkluderande process?
FÖRVERKLIGA OCH SPRIDA
Hur kan lösningarna bli lättillgängliga, lättanvända
och värdeskapande?
SKAPA VÄRDE
Vilken reell och hållbar
förändring skapas och för vem?
SOCIALA MÅL
OCH MEDEL
Referens: Modellen är utvecklad av Mötesplats Social Innovation med inspiration
från Lindberg 2021, Mulgan & Pulford 2010, Westley et al. 2017.
från Lindberg 2021, Mulgan & Pulford 2010, Westley et al. 2017.
I modellens mitt finns de sociala mål och medel som kännetecknar social innovation. Runt omkring kretsar sex centrala delar i processen:
Förstå samhällsutmaningen
Denna del handlar om att identifiera och analysera behov och samhällsutmaningar, i dialog mellan berörda målgrupper och samhällsaktörer. En samhällsutmaning kan antingen utgå från ett tematiskt område (t.ex. ohälsa eller segregation) eller ett geografiskt område (t.ex. en stadsdel eller en park). I social innovation är det viktigt att skapa en bred förståelse av samhällsutmaningen utifrån olika perspektiv, kunskapsområden och samhällssektorer. Här är det viktigt att involvera de människor och organisationer som direkt berörs av samhällsutmaningen.
Vägledande frågor:
- Vilka underlag används för att identifiera och analysera samhällsutmaningen?
- Hur kan förståelsen av samhällsutmaningen samskapas med målgrupper och andra intressenter?
- Skiljer sig förståelsen av samhällsutmaningen från andra etablerade eller alternativa förståelser?
- Används de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering för att förstå samhällsutmaningen?
Visionera samhällsförändring
Denna del handlar om att föreställa oss framtidens samhälle, om vi tillåts tänka fritt. Här är det viktigt att skapa nya och alternativa framtidsbilder som kan vara vägledande för att uppnå social förändring. Det är då viktigt att utmana begränsande normer och föreställningar hos oss själva och övriga samhället.
Vägledande frågor:
- Hur skulle ett samhälle se ut där den samhällsutmaning vi vill möta inte längre finns?
- Hur kan vi tänka bortom våra egna och andras etablerade synsätt och arbetssätt?
- Hur kan vi gestalta och kommunicera en alternativ framtid
- Används de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering för att visionera samhällsförändring?
Mobilisera
Denna del handlar om att mobilisera, koordinera och koppla ihop berörda målgrupper och samhällsaktörer, samt de resurser (i form av kunskaper, arbetskraft, finansiering m.m.) som behövs för att driva processen framåt. Här är det viktigt att även involvera personer och organisationer som har mandat för att få till långsiktig förändring.
Vägledande frågor:
- Vilka resurser behövs i form av finansiering, arbetskraft, kompetenser m.m. för att kunna möta samhällsutmaningen?
- Vilka aktörer från civilsamhälle, näringsliv, offentlig sektor och akademi behöver engageras?
- Hur involveras målgrupper och andra berörda människor på ett inkluderande sätt?
- Hur kan vi säkerställa mångfald i deltagandet, vad gäller kön, ålder, födelseland, funktionsvariation m.m.?
Utveckla och testa
Denna del handlar om att generera nya idéer om samhällsförändring, samt utforma och testa konkreta lösningar. Det handlar om att gemensamt prova sig fram, testa, leka och experimentera med berörda målgrupper och samhällsaktörer. Här är det viktigt att överbrygga stuprör och andra begränsande strukturer.
Vägledande frågor:
- Hur kan vi utveckla lösningar som är annorlunda och bättre än de som redan är etablerade i samhället?
- Hur kan vi använda de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering som en resurs i detta?
- Utformas lösningar som passar kvinnor och män med olika ålder, födelseland, funktionsvariation m.m.?
Förverkliga och sprida
Denna del handlar om att hitta en långsiktig verksamhetsform för den utvecklade lösningen och eventuellt sprida den till fler platser, målgrupper och verksamhetsområden. Här är det viktigt att gå från tidsbegränsade projekt till långsiktig organisering, t.ex. genom att bilda en tvärsektoriell allians, en ny organisation eller en intern enhet. Det är även viktigt att anpassa lösningen till lokala behov, samtidigt som grundsyftet och kvalitetens bibehålls.
Vägledande frågor:
- Vilka organiserings- och finansieringsformer kan vi använda för att implementera lösningen?
- Hur kan lösningen användas i ordinarie verksamheter i organisationer och samhälle på permanent basis?
- Hur kan vi sprida lösningarna till fler organisatoriska eller geografiska sammanhang, för att skapa bredare nytta i samhället?
Skapa värde
Denna del handlar om att skapa och synliggöra de sociala, miljömässiga och ekonomiska värden som den utvecklade lösningen skapar för berörda personer, organisationer och samhällen. Här är det viktigt att följa upp och mäta de resultat, effekter och utfall som uppnås när lösningen tas i bruk. Det är även viktigt att visualisera och kommunicera detta på ett tydligt och engagerande sätt.
Vägledande frågor:
- Vilka värden eftersträvas och uppnås för individer, organisationer och samhälle?
- Hur följer vi upp och tillvaratar resultaten för fortsatt utveckling och nytta?
- Hur synliggörs och kommuniceras de värden som skapas till målgrupper och andra intressenter?
Exempel på användningsområden
Modellen kan användas av dig som driver, stöttar eller studerar utvecklingen av nytänkande lösningar på samhällsutmaningar. Här ges några praktiska exempel:
- I ett projekt kan modellen användas för att överblicka den egna innovationsprocessen och identifiera vilka delar som behöver vidareutvecklas.
- I en utvärdering eller forskningsstudie kan modellen användas för att förstå och analysera samspelet mellan innovationsprocessens olika delar.
- I en utlysning av projektmedel kan modellen användas för att förstå vilket sorts stöd som behövs i olika delar av innovationsprocessen.
Så använder du processmodellen
Du kan börja i valfri del av modellen, baserat på vad som är mest aktuellt eller angeläget i just er process. I varje del finns vägledande frågor som kan besvaras enskilt eller i grupp. Slutligen kan du sammanföra svaren och fundera över hur de olika delarna påverkar varandra.
Innan du sätter igång, tänk på att:
- Modellen kan användas i olika faser av processen för att successivt vidareutveckla den.
- Modellens olika delar följer inte alltid en kronologisk ordning utan kan återkomma och överlappa varandra under processens gång.
Referenser
Modellen är utvecklad av Mötesplats Social Innovation med inspiration från:
- Lindberg, M. (2021). Social innovation i civilsamhällets organisationer – kunskapsöversikt och policyrekommendationer. Örebro: Entreprenörskapsforum. Se mer här.
- Mulgan, G. & Pulford, L. (2010). Study on Social Innovation. London: The Young Foundation. Se mer här.
- Westley, F., McGowan, K., Tjörnbo, O. (red.) (2017). The evolution of social innovation – building resilience through transitions. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. Se mer här.