Förverkliga och sprida

Vad?

Denna del av processen i social innovation handlar om att gå från tanke och ord till handling och hållbarhet. När en social innovation har utvecklats och testats gäller det att förverkliga lösningen och driva den vidare på permanent basis. En central fråga är då hur lösningen kan bli lättillgänglig, lättanvänd och värdeskapande? Många sociala innovationer är tidsbegränsade projekt. Det gäller att hitta en långsiktig verksamhetsform, att hitta en lämplig organisationsform för den utvecklade lösningen, t.ex. genom att bilda en tvärsektoriell allians, en ny organisation eller en intern enhet. För det andra behöver man forma en hållbar finansieringsmodell som gör att verksamheten går att driva på sikt. Man behöver också se till så att lösningen används och sprids till de sammanhang där den gör skillnad. Eventuellt kan och bör lösningen spridas eller skalas till fler platser, målgrupper och verksamhetsområden. Då är det viktigt att anpassa lösningen till lokala behov, samtidigt som grundsyftet och kvalitetens bibehålls.

Varför?

Det räcker inte att förstå ett problem och ha nya idéer och utveckla lösningar för att skapa nytta. Det gäller att se till att de nytänkande lösningarna implementeras, används och sprids där de gör skillnad. Eftersom det kan ta tid för sociala innovationer att slå rot och ge effekt är det viktigt att gå från tidsbegränsade projekt till en långsiktig verksamhetsform. 

Det är svårt att hitta och säkra långsiktig finansiering. Överlag är det ofta lättare att hitta finansiering till initiering av sociala innovationer än till etablering och integrering. Alla delar i innovationsprocessen ryms sällan inom ramen för olika typer av utlysningar som tenderar att premiera kortsiktiga och individinriktade insatser snarare än långsiktiga och strukturförändrande. Det finns en rad omvärldsfaktorer som påverkar finansieringen av sociala innovationer. Det finns exempelvis starka normer om att finansiering av innovationer främst ska bidra till kommersialisering och ekonomisk tillväxt vilket passar vissa innovationer och inte andra. Merparten av de finansiella resurserna inom innovationsstödet utgår fortfarande utifrån gamla prioriteringsmönster. Fokuset på finansiering av tekniska och kommersiella innovationer i snabbväxande aktiebolag avspeglar inte den mångfald av lösningar och drivkrafter som inryms i social innovation. Det innebär att endast en liten del av all finansiering av innovationer i Sverige går till social innovation.

En annan utmaning är att skapa förutsättningar för att innovationerna institutionaliseras och integreras hos olika intressenter. Mottagarkapaciteten och förändringsviljan är ofta begränsad hos de aktörer som har mandat och kapacitet att förändra rådande ordning. Det finns ett begränsat handlingsutrymme när det gäller att påverka etablerade strukturer och normer i organisationer och samhälle. För att skapa samhällsförändring på på lång sikt och på samhälls- och systemnivå gäller det därför också att utveckla en egen organisation för lösningen eller integrera lösningen i en mottagande organisation, som kan organisera arbetet – förvalta, utveckla och sprida lösningen på permanent basis.

Många sociala innovationer blir som sagts tidigare enbart tidsbegränsade projekt. Tar vi inte vara på den kunskap som redan finns och de lösningar som fungerar behöver hjulet uppfinnas gång på gång, vilket är ineffektivt. Det kan också skapa en brist på förtroende hos berörda målgrupper och aktörer som involveras i arbetet men också samhället i stort, för social innovation. 

Hur?

Ett steg på vägen att hitta långsiktig finansiering kan vara så kallade pärlbandsprojekt, där verksamheten stegvis expanderas och fördjupas inom flera på varandra följande projekt. Ofta finansieras sociala innovationer genom en kombination av interna och externa resurser, så kallad blandfinansiering. Exempel på interna resurser för långsiktig drift av sociala innovationer är eget kapital, arbetskraft och ideellt arbete. Exempel på externa resurser är affärsverksamhet, offentliga bidrag, tvärsektoriella partnerskap, sociala investeringar och gåvomedel. 

En social innovation kan antingen drivas vidare inom ramen för den organisation som ursprungligen utvecklade innovationen eller övertas av någon annan befintlig organisation. De kan även drivas vidare inom ramen för en separat organisation – till exempel en förening, ett företag eller nätverk som bildas enkom för att driva den nya verksamheten. Det finns även exempel på hybridorganisering, där verksamhetsformer och affärsmodeller från olika samhällssektorer integreras, som exempelvis i sociala företag. Det gäller att utveckla organiseringen tillsammans med berörda människor och samhällsaktörer, samt säkerställa stöd och utrymme för sådant samskapande i form av tid, resurser och kompetens. 

För att skapa synergier mellan aktörer och olika lösningar och en bredare nytta i samhället är det bra om goda exempel och lärande om nytänkande lösningar sprids och delas mellan organisationer, ämnesområden, branscher, kommuner, regioner och länder.

En social innovation kan spridas till fler platser, verksamhetsområden och målgrupper. Skalning av social innovation kan ske på olika sätt: 

• Skala ut handlar om att nå och påverka ett större antal människor, genom spridning till fler platser och sammanhang. Den organisation som utvecklat lösningen kanske börjar använda den i fler delar av sina verksamheter eller etablerar nya verksamheter på fler platser, eller andra aktörer anammar eller etablerar verksamheten i nya sammanhang. Det kan ske genom att lösningen görs fritt tillgänglig eller genom franchise där övertagandet regleras genom avtal.
• Skala upp handlar om att påverka lagar och policy genom att förändra samhällets institutionella regelverk och politiska styrning. 
• Skala djupt handlar om att påverka människors ”hearts and minds” genom att förändra kulturella värderingar och sociala relationer.

En social innovation som skalas behöver ofta anpassas när den sprids till nya sammanhang genom lokala anpassningar och omtolkningar. En framgångsrik strategi för spridning av sociala innovationer kan därför vara att lösningen delvis standardiseras genom gemensamma riktlinjer, samtidigt som det ges utrymme för lokala variationer. Samtidigt kan även småskaliga lösningar vara tillräckligt betydelsefulla för de människor och lokalsamhällen som berörs, utan att de behöver spridas.

Exempel

Här samlar vi exempel på sociala innovationer som har lyckats övergå från projekt till en mer långsiktig verksamhetsform. Det innebär lösningar som har hittat en hållbar finansieringsmodell och format en organisation för förvaltning och utveckling av lösningen på sikt men också exempel som har spritts till fler sammanhang. 

Primärt ämnesområde Arbete

Välfärdsguiden

Sveriges omfattande välfärdssystem har över tid blivit svårt att överblicka och navigera i. I Välfärdsguiden möts detta behov genom en webbplats som hjälper individer att hitta rätt. Det socialt innovativa är att information om insatser, stöd och aktiviteter från olika offentliga verksamheter och andra organisationer samlas på ett ställe, vilket gör det enklare för människor att få den hjälp de behöver.

Läs mer om Välfärdsguiden