Kan en app göra det lättare för barn att prata med socialtjänsten om sina problem? Appen OmMej har börjat användas i några kommuner. Forskare vid Malmö universitet följer effekterna tillsammans med forskare vid Lunds universitet och Region Gävleborg. När barnen artikulerar problemen kommer man direkt till kärnan visar forskningen.

Många barn och unga mår dåligt. Samtidigt vågar vuxna och myndigheter inte alltid fråga barn vad som är fel. Barns röster blir inte hörda. Och det blir svårt att ge rätt hjälp snabbt.

FN:s barnkonvention blev 2020 lag i Sverige. Det ställer krav på myndigheter att mer aktivt följa bestämmelserna i den. Konventionen säger bland annat att barn har rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda.

Svårt prata om svåra saker med en främling

Företaget OmMej grundades av Nicolina Fransson, tillsammans med kollegor med lång erfarenhet av socialt arbete och att arbeta med barns rättigheter, för att underlätta just detta. Men också för att göra det lättare för vuxna att förstå barnets perspektiv.

Utvecklarna vände sig till forskarna vid Malmö universitet för att få hjälp med att utvärdera om appen är ett bra sätt att möta barnens berättelser.

– Det kan vara svårt för barn att prata om sin situation med en främling. Det kan handla om att de är mobbade i skolan eller att det är problem hemma. Tanken är att många unga, som känner sig bekväma med ny teknik, hellre berättar om sina liv med hjälp av en app.

Det säger Nancy Russo, universitetslektor vid Malmö universitet, som tillsammans med ett tvärvetenskapligt team av forskare, däribland Annika Staaf, universitetslektor i socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, och Region Gävleborg studerat den tidiga uppstartsprocessen. Syftet var att se om ett digitalt verktyg stödjer barns rättigheter till deltagande och hur det kan integreras i praktiken.

Vuxna inom skolan, BUP och socialtjänsten får titta på svaren

I OmMej kan barnen svara på ett antal frågor om hur de har det hemma, i skolan eller med kompisar. På varje svar följer ett antal frågor. Barnen kan också gå tillbaka och revidera sina svar. Vuxna i skolan, på BUP eller socialtjänsten får sedan titta på svaren. Men det är bara den som bjudit in barnet till appen som kan läsa vad det skriver.

– Av svaren kan socialsekreteraren bedöma vad som är värt att följa upp och eventuellt göra insatser kring, säger Nancy Russo.

I appen finns även faktafilmer med åldersanpassad information om vad exempelvis barnkonventionen är och vad en socialsekreterare gör.

– Barn måste ha relevant information för att kunna förstå och vara delaktiga i beslut, säger Annika Staaf.

Kritik mot barnavårdsutredningar lyftes i rapport

I den offentliga utredningen SOU 2016:19 som handlar om att Barnkonventionen blir lag konstaterades att artikel 3 och 12 brast i barnavårdsutredningar och barnkonsekvensanalyserna. Framför allt när det gäller att utreda och besluta om insatser när barnet bevittnat eller utsatts för våld.

– Barnsamtalen blev ofta ytliga. De stannade vid att försöka få en allians, särskilt vid känsliga ärenden. I OmMej kommer man via chatten direkt till kärnan eftersom barnen artikulerar problemen, säger Annika Staaf.

Digitala verktyg kan öppna upp låsningar

Annika Staaf menar att det är en god idé att ha den här typen av digitala instrument eftersom ungdomar är så vana vid dem. Det finns flera goda exempel på när appen varit till hjälp. För en flicka med selektiv mutism som hade problem i skolan öppnade appen upp en låsning. Likaså för så kallade hemmasittare har OmMej fungerat bra.

Karlskrona kommun har köpt in och använder verktyget. Tanken är att det ska användas brett över förvaltningen, alltifrån i barn- till vuxenärenden. Det återstår en hel del arbete för att implementera OmMej men allt fler handläggare använder verktyget.

– Personalen har varit med och skapat rutiner för verktyget. Den personal som har provat verktyget är mycket positiva, de ser att barnens röst kommer fram mer i utredningen samt att tiden på att sätta i gång barnsamtalet har minskat. Mindre tid behöver läggas på att prata om exempelvis favoritfärg och mat, utan samtalet kan relativt direkt komma att handla om det som faktiskt är tanken, säger Emmeline Tigerman, verksamhetsutvecklare, socialförvaltningen, Karlskrona kommun.

Nästan alla positiva

I denna av Forte finansierade ettåriga pilotstudie har forskarna intervjuat ett antal socialsekreterare och beslutsfattare i Helsingborg, Karlskrona och Hudiksvall, kommuner som precis börjat använda OmMej.

– Vi ville få en känsla av vilka förväntningar de hade och vilka barriärer det kan finnas. Nästan alla socialsekreterare var positiva. De såg att barn hade förmågan att tala för dem själva, deras röst kom fram mer. Vissa barn var inte intresserade, men andra tyckte det var mycket givande, säger Nancy Russo.

– Att få verktyget belyst ur olika vinklar är positivt för oss. Det har också varit både lärorikt och spännande att delta i intervjuer samt i workshop. Vore detta möjligt att upprepa skulle vi gärna delta – att utbyta erfarenheter och tankar med såväl forskare som med representanter från andra kommuner är alltid en tankeställare, säger Emmeline Tigerman.

Nu söker forskarna medel för en längre uppföljning över 3-4 år. Med ett längre perspektiv vill man undersöka om OmMej gör någon skillnad för barnen och hur socialsekreterarna känner för sitt arbete. Då vill forskarna också intervjua barn.

– Vi vill genom kunskap stödja kommuner och myndigheter att lyssna på barnens berättelser. Så att bättre hjälp sätts in snabbare och att barns deltagande i det demokratiska samhället stärks, säger Nancy Russo.

Läs mer och se film om OmMej

Fakta

Enligt Barnkonventionen som sedan 2020 är svenska lag har barn rätt att delta aktivt i beslut om sina liv och få sina röster hörda. I den tvärvetenskapliga undersökningen Barns inflytande och rätten till deltagande: Utvärdering av möjligheterna med digitala verktyg för barn i socialtjänsten, deltar förutom Annika Staaf och Nancy Russo, Jeanette Eriksson, Malmö universitet, Björn Hofvander, Lunds universitet, och Karin Tillberg Mattsson, Region Gävleborg. Forskningsprojektet finansieras av Forte och är en ettårig pilotstudie.

Läs mer om OmMej här.

 

Karolinska Institutet Innovations, RISE och Leksell Social Ventures vänder på perspektivet för att stötta social innovation. De utgår från utmaningarna i offentlig sektor. Genom en ny innovationsmodell ska det bli lättare för offentlig sektor, sociala entreprenörer och privata finansiärer att samarbeta.

 I det EU-finansierade projektet Boosting Future Outcomes involverar Karolinska Institutet Innovations (KI Innovations), RISE och det sociala investeringsbolaget Leksell Social Ventures civilsamhälle och sociala entreprenörer för att tillsammans med offentliga verksamheter ta sig an komplexa samhällsutmaningar. I projektet tar de avstamp i de hinder som finns för innovativ samverkan mellan offentlig sektor och sociala entreprenörer.

– Tanken med projektet är att vi vill börja hos de som oftast ska ta emot innovationer, alltså offentlig sektor. Genom att utgå från deras utmaningar vill vi börja i ”andra änden” och i ett senare steg försöka identifiera vilka sociala entreprenörer och forskare som eventuellt skulle kunna ha lösningen, säger Anna Forsberg, affärscoach med fokus på sociala innovationer vid KI Innovations.

– Vi vill blicka framåt genom att identifiera utmaningar och sedan titta på de verkliga sociala effekter som uppstår över tid, därav projektnamnet, säger hon.

Testas i olika delar av landet

Under våren ska en innovationsprocess testas i två kommuner, Uppsala och Tomelilla, samt i Region Jönköping. Att testa processen med några aktörer i olika delar av landet är en fördel för att lära sig, utveckla metoden och senare kunna skala upp och göra arbetet översättningsbart och tillgängligt för fler, menar Anna Forsberg.

– Det handlar om att de offentliga aktörerna själva ska formulera vilken utmaning just de behöver hjälp med, för det kan ju såklart se olika ut i olika kommuner och regioner, säger hon.

I Tomelilla kommun kommer fokus ligga på förebyggande insatser för barn och unga. I Gottsunda i Uppsala handlar utmaningen om samverkan med lokalsamhälle med geografiskt fokus och i Jönköping vill de öka möjligheterna att nå utsatta grupper vad gäller folkhälsoinsatser.

Följer Upphandlingsmyndighetens metod

I Boosting Future Outcomes följer de ramverket för förkommersiell upphandling, en metod som kan användas för att ta fram lösningar som idag inte finns på marknaden. Syftet i detta projekt är att Tomelilla, Uppsala och Jönköping ges möjlighet att utveckla möjliga lösningar tillsammans med fler aktörer i sitt närområde.

– Man kan säga att det är som ett försteg till upphandling med fokus på dialog. När lösningen inte redan finns på marknaden så måste aktörer utveckla den tillsammans, säger Anna Forsberg.

Med start i mars ger sig de tre samverkansparterna ut till de valda platserna för att hålla workshops. Syftet är att förstå de valda utmaningarna bättre, såväl ur ett lokalt som nationellt perspektiv. Personer med kunskap och erfarenhet av utmaningarna bjuds in till dessa workshops för att dela sina perspektiv. Först ut är Tomelilla kommun.

–  Det kommer att vara representanter från kommunen, civilsamhälle, entreprenörer och akademin. De samlade insikterna och kunskapen kommer senare att ligga till grund för att formulera en så kallad request for information, RFI, som vi kommer att skicka ut bredare för att få ett ännu bättre underlag. Vi hoppas att det sedan resulterar i en innovationsupphandling av sociala entreprenörer, säger Stefan Person, verksamhetsutvecklare Tomelilla kommun.

Läs mer:

Läs mer om Boosting Future Outcomes och kontakta Anna Forsberg på KI Innovations och Dorthe Norman på RISE
Läs mer om Upphandlingsmyndighetens metod Förkommersiell upphandling.

Text: Celia Boltes

Hur kan social innovation möta brännande samhällsutmaningar som segregation, psykisk ohälsa och ekologisk obalans? Det ger nya antologin Social innovation för hållbar utveckling talande exempel på genom en inblick i aktuell svensk forskning.

Text: Lena Holmberg

 

Digital boklansering: Social innovation för hållbar utveckling

Den 18 mars 2022 arrangerade vi en digital boklansering för forskningsantologin.
Du kan se den här.

 

Genom Växa tryggt får förstföderskor och deras barn i Skåne fler hembesök från barnhälsovården. Satsningen ska bidra till jämlik hälsa. Forskningsresultat vid Malmö universitet visar att hembesöken får föräldrar att känna sig trygga och säkra genom en tillit till de tvärprofessionella teamen. 

Barn som föds får olika villkor från start i Skåne och Malmö. I utsatta områden finns fler sårbara familjer med unga och tonårsmammor, ensamstående föräldrar, barn med särskilda behov, migranter och familjer som lever i fattigdom. Familjer som lever i svaga socioekonomiska områden upplever ofta hög nivå av stress, låg tillgång till resurser och minimalt samhällsstöd. Och barn som växer upp i utsatta områden riskerar i högre utsträckning att inte klara av eller slutföra skolan, att få sämre hälsa eller hamna i kriminalitet.  

Det utökade hembesöksprogrammet Växa tryggt är ett pilotprojekt i Skåne och ett samarbete mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Malmö universitet. I arbetet medverkar barnhälsovård, mödrahälsovård, förebyggande socialtjänst och tandvård. Fram till att barnet är 15 månader görs sex i stället för barnhälsovårdens ordinarie två hembesök hos familjer.   

– Tidigare forskning visar att interventioner, hälsofrämjande insatser och hembesöksmodeller för familjer och barn tidigt i utvecklingen kan förebygga negativa effekter eller minimera framtida problem med hälsan, utbildning och socialt på lång sikt, säger Elisabeth Mangrio, forskare vid Malmö universitet som leder forskningsprojektet. 

 Inom Växa tryggt arbetar barnmorskor, barnsjuksköterskor, föräldrastödjare, tandhygienister och tandsköterskor i tvärprofessionella team med att besöka förstföderskor och deras barn i hemmet. Sammanlagt arbetar 26 team i 18 skånska kommuner inom projektet, som startade 2018 och avslutas i år.  

 – Samverkan mellan professionerna har varit oerhört givande, det har bidragit till stor kunskapspåfyllning. Fler perspektiv har kommit fram och professionerna har kunnat hjälpas åt i samtalen. En hel del familjer i Växa tryggt har fått ett tidigare stöd till exempel genom tidigare upptäckt av våld och psykisk ohälsa, som annars förmodligen skulle upptäckts betydligt senare och därmed gjort en större skada, säger Anna-Maria Troedsson, projektledare hälsa och social välfärd, Skånes Kommuner.

Behövs kunskap om effekter av hembesöksprogram  

Forskarna vid Malmö universitet har varit med sedan starten och följt projektet. Deras uppgift är att studera och utvärdera hembesöken. De samlar in enkäter och intervjuar föräldrar, personal och chefer inom mödra- och barnhälsovården, socialtjänsten och tandvården. 

– Hembesöken kräver stora resurser. Vi behöver få kunskap om hur det utökade programmet upplevs, värderas och bidrar till kunskapsutveckling hos förstagångsföräldrarna. Vi vill också få kunskap om erfarenheterna och effekterna av arbetsformerna inom de professionella teamen och organisationerna som ingår i projektet, säger Elisabeth Mangrio. 

– Att ta med forskare i projektet var ett självklart val då det är viktigt att få underlag för att veta om insatserna har någon effekt och vilken betydelse insatserna har för målgruppen. Samarbetet har gett ny kunskap och fler vinklar att se på saker samt intressanta diskussioner, säger Anna-Maria Troedsson.

Olika professioner kompletterar och lär av varandra och leder till tillit hos föräldrarna 

Forskningen visar att föräldrarna som deltagit i Växa tryggt upplevde att hembesöken och teamwork mellan olika professioner är av stor vikt. Till exempel kompletterade barnmorskorna och barnsjuksköterskorna varandra och det fanns en respekt för varandras expertis. 

– Genom att träffa flera professioner samtidigt, och i sitt eget hem, kände föräldrarna att både sitt barns och sina egna behov som ny förälder inkluderades och fick stöd. Detta fick dem att känna sig säkra och trygga och skapade en tillit, säger Elisabeth Mangrio.

Mellanchefer ser flera olika vinster med Växa tryggt

Ett annat av resultaten visar att mellancheferna såg hembesöksprogrammet som en tillgång inte bara för föräldrar och barn, men även för de deltagande organisationerna och professionerna och samhället. 

– Vår studie visar att mellanchefer inte bara hänvisar till politiska mål för rättvis och jämlik hälsa. Förutom förbättrad hälsa hos barn anser de att programmet även bidrar till ökat stöd hos familjer, sociala fördelar och ett ökat förtroende för både de professionella och för välfärdssystemet. Dessutom innebär modellen fördelar för de professionellas arbetsvillkor och för organisationerna, då förebyggande arbete och förbättrad hälsa hos barn leder till att mindre resurser behöver användas senare, säger Eva-Lotta Nilsson, forskare vid Malmö universitet.

Inte klart om och hur programmet fortsätter 

Resultatet har betydelse eftersom mellanchefer har en nyckelroll för deltagandet i hembesöksprogram och förändringsprocesser. Och deras syn på ett program och vad som är attraktivt med det kommer att påverka implementeringen av ett permanent program. Resultatet av Växa tryggt kan även intressera regionpolitiker som beslutar om hembesöksprogram ska permanentas och hur de ska utformas.  

– Arbete pågår för att ta fram ett underlag för politiskt beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) samt diskussioner med kommunerna i Skåne. I dagsläget vet vi inte om Växa tryggt kommer att bli permanent och i vilken skala, säger Anna-Maria Troedsson. 

 

En digital smärtskola för ungdomar med käksmärtor har fått positiv respons av patienterna. Efter en pilotstudie på specialistkliniker vill EwaCarin Ekberg och Psykologpartners som arbetat fram verktyget nu sprida det till allmäntandläkare, vårdcentraler och elevhälsa på gymnasienivå. 

Stress, oro och missnöje med livet kan sätta sig i käkar och ansikte. 10 till 15 procent av ungdomar och vuxna beräknas ha käk- och ansiktssmärtor. I åldrarna 17 till 19 år är andelen nära 20 procent. Smärtan kan i sin tur leda till olika sorters lidande, som hög skolfrånvaro, minskad aktivitet, isolering från familj och vänner, depression och ångest. Och smärta som lämnas obehandlad löper risk att utvecklas till långvarig och mer svårbehandlad smärta upp i vuxen ålder, med ökande kostnader för samhället. 

Eftersom psykologisk stress är en av de viktigaste orsakerna bakom käksmärta har beteendeförändrande behandling där patienten själv kan förebygga smärta i framtiden rekommenderats av Socialstyrelsens via de nationella riktlinjerna för tandvård.  

Smärtskolan heter E-hälsa/smärta–stress (ESS) och har nyligen testats på sex specialistkliniker i bettfysiologi i Sverige med gott resultat. Syftet med smärtskolan är att hjälpa ungdomar upp till 19 år att bli mindre hindrade av sin smärta. Genom att öka deras förståelse för varför de får ont och att utbilda dem om vad de själva kan göra åt det.  

– Det var få som blivit helt smärtfria, men flera ungdomar hade fått betydligt mindre smärta. De uppgav att programmet hjälpte dem att förstå och hantera sin smärta, se samband mellan stress och smärta, att förstå vikten av att leva och börja göra roliga saker trots att man har ont, säger EwaCarin Ekberg, professor vid Malmö universitet och specialist i bettfysiologi vid avdelningen för orofacial smärta och käkfunktion. 

EwaCarin Ekberg har tagit fram ESS tillsammans med doktorand Tessa Bijelic och KBT-psykologerna Jenny Katalinic, David Brohede och Linnea Helfrich på företaget Psykologpartners.  

– Vi fick förmånen att hjälpa Odontologiska fakulteten att ta fram ett program för unga med smärtproblematik och hjälpa målgruppen att lindra sina problem och öka livskvaliteten, säger Jenny Katalinic, Psykologpartners. 

Psykologpartners tog fram och anpassade texter, producerade filmer om hur psykologiska aspekter samverkar med smärta och filmade det demonstrationsmaterial som visar hur ungdomarna ska träna på rörelse -och avslappningsövningar. Programmet utgår från vad respektive ungdom upplever är viktigt i sitt liv. 

– Vi arbetade utforskande med workshops och användarinvolvering för att säkra innehållets relevans för målgruppen, säger Jenny Katalinic.  

Smärtskolan består av korta filmer med olika övningar som patienten kan följa i sin telefon, dator eller läsplatta. Vanliga besvär illustreras av tre fiktiva, animerade karaktärer. 

– De animerade figurerna är nog det vinnande konceptet. Man får följa hur de hanterar sin situation, tar till sig olika saker och hur de mår efteråt. Animeringarna gör programmet mycket mer lättillgängligt, säger EwaCarin Ekberg. 

 

Fakta: Smärtskolan E-hälsa/smärta–stress (ESS) 

Smärtskolan ESS bygger på en kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) och tekniker, patientundervisning, kartläggning av symptom, beteenden och upplevda besvär, avslappningsövningar, rörelseövningar och olika tekniker för smärt- och stresshantering. ESS är anpassad för både allmän- och specialisttandvård. Målet är att skapa ett perspektivskifte från smärtupplevelsen och i stället fokusera på en förbättrad livssituation och en förändring i beteende.  

2016 lanserades Internetbaserad smärtskola (IBT) som nu har vidareutvecklats till ESS – E-hälsa/smärta-stress som lanserades hösten 2020.  

Läs mer och se film om Smärtskolan E-hälsa/smärta-stress (ESS)

Gunnel Svensäter och Jessica Neilands vid Malmö universitet, vill tillsammans med forskarkollegor och Folktandvården, revolutionera tandvården. Genom forskning och nya metoder vill de hitta sjukdom innan den uppstår, rikta resurser till de mest behövande och på så sätt minska sjukvårdskostnaderna. 

Allvarlig karies och tandlossning är bland de vanligaste sjukdomarna världen över. Enligt nya uppskattningar beräknas minst en miljard människor ha någon av dessa sjukdomar. Det skapar både obehag och lidande hos barn, unga och äldre. De riskerar också att tappa sina tänder.

I Sverige drabbas cirka 10 procent av allvarlig karies eller tandlossning. Andelen individer förväntas öka drastiskt på grund av den kontinuerligt stigande andelen äldre. Det finns dessutom ett visst vetenskapligt underlag för en koppling mellan tandlossning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

– Vi vill förbättra klinikers möjligheter att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning. Vi vill också bidra till en minskning i sjukvårdskostnader genom att rikta resurser till de med störst behov, säger Gunnel Svensäter, professor och forskningsledare för forskningsprogrammet Foresight. 

Dagens tandvård är ojämlik

Dagens tandvård är ojämlik och når inte de med störst behov. Tandvården som idag kostar ungefär 10 miljarder svenska kronor per år är i stort behov av effektiva verktyg för att identifiera de patienter som löper ökad risk för karies eller tandlossning.  

 – Med de metoder som används idag för riskbedömning blir många felbedömda. Många patienter överbehandlas medan de som verkligen behöver vård inte garanterat får den, säger Gunnel Svensäter. 

Det krävs ett flervetenskapligt synsätt

Inom forskningsprogrammet Foresight samarbetar forskare i Sverige, Spanien, Italien och USA. Eftersom forskningsproblemen är komplexa krävs ett flervetenskapligt synsätt där kompetens från olika kunskapsområden tillvaratas. Snarare än att omfatta mer forskning baserat på ett kunskapsfält, arbetar forskare från olika kunskapsområden interdisciplinärt. 

– Forskare i Spanien studerar bakterier, de är världsbäst på labb medan forskarna i USA är bra på forskning om bakteriers beteende, förklarar Gunnel Svensäter. 

Forskarna letar efter nya biomarkörer och utvecklar nya metoder för riskbedömning

Forskarna letar efter nya prediktiva biomarkörer och preventiva biotherapeutics och arbetar med att utveckla sensorer för biomarkörerna, att kliniskt validera biomarkörerna samt tillvarata rön inom riskforskning och hälsoekonomi för att optimera riskbedömning.  

– Vi studerar bakterier och proteiner för att hitta nya prediktiva biomarkörer för karies och paradontit. Och vi utvecklar och använder nya metoder och verktyg för att upptäcka dem, säger Gunnel Svensäter. 

En ny generation av prediktiva biomarkörer och verktyg kommer förbättra klinikers möjlighet att identifiera patienter med ökad risk för karies och tandlossning.  

 – Med effektivare metoder kan vården omdisponeras och skräddarsys utifrån patienters behov och vårdkostnaderna minska, säger Gunnel Svensäter. 

Samarbete med Folktandvården avgörande

I det kliniska arbetet behöver forskarna samarbeta med Folktandvården som är unik med en organisation där genomströmningen av patienter är stor och det finns många tandläkare och tandhygienister. Folktandvården Skåne behandlar runt 500 000 patienter per år och drygt 550 tandläkare och tandhygienister.  

Folktandvården Skåne bidrar i Foresight framför allt genom att samla in patientdata genom kliniskt arbete och mikrobiologiska prover. De ser samarbetet som strategiskt viktigt för att bidra med kunskapsutveckling. 

 – Genom att vara med i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Foresight, med flera olika intressenter, får vi ta del av den senaste kunskapen inom området och är med och bidrar till att generera ny kunskap. Det gör att vi som tandvårdsaktör i Sverige upplevs som en seriös och attraktiv arbetsgivare. Det kommer gynna våra medarbetare, men framför allt våra patienter, säger Henrik Jansson, specialisttandvårds- och forskningschef/docent, Folktandvården Skåne AB. 

– På längre sikt hoppas jag att vi kan vara med och bidra till att vi får nya och bättre metoder i att diagnosticera och prognosticera parodontit/peri-implantit och även karies. Detta skulle kunna revolutionera den kliniska vardagen för en majoritet av våra patienter, säger Henrik Jansson. 

Fakta: Foresight 

Ett 40-tal personer deltar i arbetet med Foresight, totalt 5 forskargrupper, från Malmö universitet, Linköpings universitet och Lunds universitet men också Jönköping University, Göteborgs universitet, Örebro universitet samt forskare från Salerno University, Centre for Advanced Research in Public Health i Valencia och University of Minnesota. Forskarna samarbetar också med Folktandvården Skåne och andra tandvårdskliniker i södra Sverige. Forskningsledare är Gunnel Svensäter och projektkoordinator är Jessica Neilands, båda vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. 

Läs mer och se film om Foresight

Barn och ungdomar har relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas av tekniken. Och det saknas policys för hur artificiell intelligens ska utvecklas med respekt för barns rättigheter. UNICEF har tagit fram riktlinjer som nu testas genom flera pilotprojekt i Sverige.

Det är viktigt att inkludera barn i utvecklandet av AI. Men det saknas gemensamma riktlinjer. UNICEF har lanserat ett globalt projekt för att utvärdera riktlinjer för hur AI ska utvecklas för att inkludera barns rättigheter. Riktlinjerna innebär bland annat att säkerställa trygghet, skydda barns personliga data och rätt till integritet, att stötta barns utveckling och välmående samt att möjliggöra en miljö för barncentrerad AI.

UNICEF har haft workshops med 100-tals ungdomar i högstadieålder i flera olika länder däribland Sverige. Kunskapsmässigt skiljer det sig ganska mycket mellan länderna men majoriteten av ungdomarna har en relativt låg medvetenhet om AI och hur de påverkas. Det är därför viktigt att designa processen för att inkludera barn utifrån barns olika förutsättningar, så att man även når ut till de barn som är svåra att nå.

– Det är viktigt att man stöttar och utbildar barnen i hur de påverkas. Men vi behöver också ta vara på de kunskaper barn redan har inom AI, säger Lulu Li, rådgivare i barnrättsliga frågor, UNICEF.

Flera pilotprojekt testar UNICEFS riktlinjer för barncentrerad AI

Det sker just nu flera pilotprojekt i Sverige för att testa UNICEF:s riktlinjer gällande barnrättsperspektivet i AI. Projektet “3 städer” är ett projekt där kommunerna Lund, Helsingborg och Malmö deltar. Varje kommun har identifierat ett eller flera pilotprojekt för att testa UNICEF:s riktlinjer för att säkerställa barnperspektivet inom AI. Processen är cyklisk vilket innebär att arbetet är kontinuerligt och fokus ligger på att lära. I projektet deltar förutom kommunerna, AI Sweden och Lunds universitet som 1 av 15 globala pilotprojekt från UNICEF.

Lunds kommun har kartlagt och utvärderat UNICEF:s 9 riktlinjer om barns rättigheter och AI och implementerat ett förarbete kring AI på en digital process som berör barn i Lund.

– Vi har satt fingret på hur viktigt det är att ta hänsyn till barns rättigheter men också mänskliga rättigheter i stort när man utvecklar nya digitala system och AI system för att inte bygga in diskriminerande funktioner vilket är risken annars, säger Ulrika Dagård, samhällsstrateg med inriktning på social hållbarhet och mänskliga rättigheter på Lunds kommun.

Laiban ökar tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan

Ett försök att öka tillgängligheten och självständigheten för barn i förskolan är AI:n Laiban. Laiban samlar information om vardagen som till exempel: matsedlar, väderprognoser, rimliga kläder och kan svara på barnens frågor om detta. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är barnens rätt till delaktighet, barn är inte bara användare av Laiban utan även med i utvecklingen av Laiban. Laiban används bland annat på förskolorna i Helsingborg och är tillgängligt till de förskolor som vill börja använda Laiban med planen att ha kapaciteten att förse kommunens alla förskolor.

– Produkten vilar på ledorden tillgänglighet – att barnen ska ha tillgång till information vilket även kan innebära att Laiban finns på flera språk, säger Simon Melin, en av skaparna bakom Laiban.

SomeBuddy hjälper barn och unga vid näthat

Eija-Leena Koponen som varit med och utvecklat den digitala tjänsten SomeBuddy, ett annat exempel på UNICEF:s pilotprojekt, visar hur en app konkret kan hjälpa barn och unga vid näthat. SomeBuddy är ett AI-system som ger support till barn och vuxna som potentiellt har utsatts för diskriminering online. Appen analyserar situationen som uppstått och ger legala och psykologiska råd på ett vardagligt språk till användaren.

– Vi vill ge snabbt, robust och effektivt juridiskt och socialpsykiskt stöd och bakgrundsidén är att använda AI för att hjälpa så många som möjligt. Genom AI kan vi analysera ärendena och på så vis minskar vi experternas arbetsbörda vilket i sin tur öka antalet personer som får hjälp, säger Eija-Leena Koponen.

Fakta:
Webbinarium om barncentrerad artificiell intelligens

För att dela kunskap om barncentrerad artificiell intelligens (AI) anordnade Mötesplats Social Innovation och AI Sweden ett webbinarium 26 augusti. Intresset var stort med drygt 120 anmälda. Av de 74 personer som deltog fanns representanter från både akademin och de offentliga, privata och idéburna sektorerna. Se filmen från webbinariet

AI Sweden är det svenska nationella centrumet för tillämpad AI, med stöd av den svenska regeringen och den offentliga och privata sektorn över hela landet. Uppdraget är att påskynda användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige.