Runt om i världen finns tydliga drivkrafter som pekar på möjligheterna med design-drivna ansatser för social innovation. På Mötesplats Social Innovation har vi identifierat ett betydande intresse för området men också ett stort behov av kunskapsutveckling. Det har genom vår förstudie blivit tydligt att det finns många initiativ i Sverige som arbetar med designliknande processer och som inte bara vill stärka sin designkompetens utan också få in det i DNA:t i sina organisationer.
– Vi vill vässa deras design- och innovationskapacitet så att de i ett senare skede kan utvecklas mot att starta och driva egna designlabb. Denna stödjande funktion ser vi som en central del i det designlabb som nu drar igång, säger Per-Anders Hillgren designforskare vid K3 på Malmö högskola och Mötesplats Social Innovation.
Flyttar ut i verkligheten
Co-Labs kommer fokusera på att i samverkan med andra aktörer försöka bygga upp en sådan stödjande förmåga. Till skillnad mot den vanliga föreställningen av ett designlabb som en studio lokaliserad till en viss plats bygger Co-Labs på att stärka innovationsförmågan i de vardagliga sammanhang och miljöer där samhällsutmaningarna finns och ska tacklas. Labbet bygger därefter på att skapa ett lärande för design och innovation i anslutning till att försöka tackla dessa utmaningar.
– Det innovativa med Co-Labs är att de förankrar den kapacitet som byggs ute i verksamheterna som ska ta sig an utmaningarna. Denna modell har därför möjlighet till större samhällseffekt än andra mer traditionella labb, säger Louisa Szücs Johansson, projektledare på Mötesplats Social Innovation.
Co-Labs hämtar inspiration från forskningscirklar och den långa erfarenhet som finns av verksamhetsnära samverkan mellan akademi och praktik. Forskningscirklar är ett format där kunskap utvecklas gemensamt med ett tydligt fokus på utmaningar som har koppling till deltagarnas vardagliga verksamhet.
Bygger på lång tradition
I samma anda kommer deltagarna i ett Co-Lab att träffas regelbunden under en viss tid för att gemensamt arbeta med deltagarnas processer. Träffarna kommer att vara tematiserade utifrån designpraktiken samt olika metoder för lärande i samverkan och fokusera på bland annat medborgar- och brukarmedverkan, probleminramning och prototypande.
Det intressanta med forskningscirkelmodellen för ett designlabb är att den bygger på en ömsesidig kunskapsproduktion mellan deltagare och ledare. Dels kan deltagarna lära av varandra och utifrån ny kunskap utveckla sitt arbete och sina arbetsmetoder och dels får ledarna möjlighet att fånga upp insikter och erfarenheter som kan bidra till att bättre förstå och förbättra möjligheterna för innovation.
– Designlabb är en intressant och växande modell för nya samverkansformer som kan fungera som en viktig testarena för utveckling av social innovation. Som nationell kunskapsnod vill vi se till att den kunskap och kapacitet som byggs kommer till nytta i hela Sverige, säger Hanna Sigsjö verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation
Samhällsutmaningar i fokus
Ett Co-Lab kan initieras från en eller flera verksamheter i samhällets olika sektorer. Utgångspunkten tas i en samhällsutmaning där en innovations- eller samverkansprocess är startad eller ska startas av deltagarna.
– En förutsättning för ett Co-Lab är att deltagarna har en relation i sin vardag till den utmaning som labbet fokuserar på. I övrigt kan labbets sammansättning varieras med representanter från olika sektorer och yrkesgrupper eller bestå av homogena grupper från samma verksamhet, säger Louisa.
Oberoende sammansättningen så kännetecknas Co-Labs av tvärdisciplinärt arbete, det måste därför finnas en vilja till att öppna upp och samverka brett.
– Vi ser helst att både de praktiker som arbetar operativt med att utveckla nya lösningar, men också personer med möjlighet att påverka strategier och systemnivåer deltar. På så vis skapas ett lärande även mellan dessa nivåer, förklarar Per-Anders.
Pilot igång
Under 2015 kommer vi att bygga upp, prova och utvärdera 2-3 stycken Co-Labs med ledare från Institutionen för Konst, kultur och kommunikation (K3) och Institutionen för Urbana Studier på Malmö högskola.
Den första piloten har just påbörjats, där vi tillsammans med Region Skåne arbetar med fem stycken bibliotek i regionen kring innovativ samverkan. Piloten kommer att fokusera på att utveckla erfarenheter av olika designprocesser och metoder för förändringsarbete och samverkan.
Deltagarna i piloten kommer från bibliotek i Bjuv, Eslöv, Lindängen, Kävlinge och Lund och labbet tar avstamp i de olika utvecklings- eller delaktighetsprocesser som pågår eller är på gång i varje kommun.
– Eftersom många fler än vad vi hade plats till visade intresse att delta i detta Co-Lab hoppas vi att piloten ger mersmak och att vi kan sprida arbetet vidare framöver, säger Kristina Elding som jobbar med biblioteksutveckling i Region Skåne.
Ett annat exempel är den forskningscirkel som just påbörjats i samverkan med Stadsområdesförvaltningen Innerstaden i Malmö. I cirkeln ska tjänstemän tillsammans med forskare från Malmö högskola undersöka hur man kan skapa attraktiva mötesplatser.
– Genom att arbeta mer design-orienterat kan vi utveckla forskningscirkeln som metod och skapa nya arenor för lärande i samverkan, säger Magnus Johanson som är en av ledarna. Cirkeln ska pågå fram till sommaren 2016 och är ett exempel på hur man kan utveckla kunskapsallianser mellan högskolan och staden, vilket ligger i linje med Malmökommissionens rekommendationer för att utveckla ny kunskap och hitta nya lösningar.
Läs mer om Co-Labs här:
Q&A om MSI Co-Labs
Förstudie: Designlabb för Social Innovation
Läs mer om Testbäddar här:
Testbädd för äldreomsorg
Läs mer om vårt arbete med fokusområdet här:
Samverkansmodeller
Har du frågor eller vill veta mer om Co-Labs kontakta:
Per-Anders Hillgren, per-anders.hillgren@mah.se
Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan