Värdet av social innovation – möt Malin Lindberg vid LTU

social innovation i fokus - itu

Malin Lindberg är professor vid forskningsämnet industriell design på Luleå tekniska universitet – som är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i inom såväl teknik och naturvetenskap som humaniora, samhällsvetenskap och konst. Hon forskar om hur nytänkande lösningar utvecklas på behov och utmaningar i organisationer och samhälle, inom både den ideella, offentliga och privata sektorn.

I hennes forskning används ofta en deltagande forskningsansats, där samhällsaktörer aktivt involveras i kunskapsutvecklingen, för att kunna skapa både teoretiskt och praktiskt användbara resultat.

– Det är viktigt att forskningen hänger med i samhällsutvecklingen. När nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar utvecklas ska akademin kunna bidra med kunskapsstöd och samtidigt tillvarata erfarenheterna till fortsatt teoriutveckling, säger Malin.

Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet

När Luleå tekniska universitet grundades som högskola på 70-talet var det i första hand för att förse Norrbottens industrisektor med ingenjörsvetenskaplig forskning och utbildning. Därefter har universitetet stegvis förstärkt traditionen av praktiknära forskning tillsammans med industribolag. Detta avspeglas i beskrivningen av universitetets verksamhet på webben: ”Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF.”

– De senaste åren har omvärldens förväntningar på Luleå tekniska universitet förändrats. För att forskningen och utbildningen ska kunna möta dagens utmaningar och behov i samhället behöver universitetet bidra med både teknisk och social kunskap, i samverkan med många sorters samhällsaktörer från olika branscher och sektorer.

För att möta dessa behov har Malin aktivt arbetat för att öppna upp universitetet för en större mångfald av samhällsaktörer, från den ideella, offentliga och privata sektorn. Det handlar bland annat om ideella föreningar inom kultur, folkbildning och landsbygdsutveckling, företagare inom hälsa, turism och kulturella och kreativa näringar, samt kommuner och region.

– Dessa saknar ofta en ingång till universitetets forskare och studenter och har sällan resurser att själva bekosta forskningsinsatser utifrån sina behov och utmaningar. För att sänka tröskeln till samverkan med universitetet behövs nytänkande mötesarenor och samverkansformer.

Under de senaste 15 åren har Malin utvecklat flera olika arenor och former för breddad samverkan mellan akademi och samhälle. Bland annat en serie av erfarenhetsutbyten, där forskare och samhällsaktörer tillsammans tar sig an samhällsrelevanta teman, exempelvis kreativa näringar, kvinnors företagande, jämställd regional tillväxt och social innovation i arbetslivet. Hon har även utvecklat olika former för löpande kunskapsstöd till praktiska insatser inom olika områden. Exempelvis ett nationellt kunskapsstöd till de projekt som finansieras inom VINNOVAs utlysning Social innovation mot segregation – finansiering av innovationslabb för ökad inkludering, i samarbete med Södertörns högskola och Ideell Arena. Ett annat exempel är ett regionalt kunskapsstöd till de strategiska jämställdhetsinsatser som drivs av Region Norrbotten och Norrbottens Kommuner.

– Tack vare den breddade samverkan har universitetets forskning kommit till större nytta i samhället, samtidigt som samhällsrelevanta forskningsbehov kunnat identifieras i ett tidigt skede. Till exempel urskildes social innovation som ett efterfrågat kunskapsområde redan 2006 när vi samarbetade med Resurscentra för kvinnor i olika delar av landet.

Det blev startskottet till en mängd forskningsprojekt och samarbeten inom social innovation, tillsammans med samhällsaktörer i hela Sverige. Ett exempel är Genusdriven social innovation där jämställdhetsmotiverad innovationsutveckling utforskades tillsammans med kvinnoorganisationerna Winnet, Leia och Magma. Ett annat exempel är Social innovation i Norrbotten där lokala och regionala exempel på social innovation identifierades och analyserades, i samarbete med bland andra Coompanion, Hela Sverige Ska Leva, Hushållningssällskapet och Sunderby folkhögskola. Ytterligare ett exempel är Idéburen innovation i samhällsutmaningarnas spår, där innovation i den ideella sektorn utforskades tillsammans med de nationella organisationerna Sensus studieförbund, Svenska kyrkan, Ideell Arena, Forum och Överenskommelsen. Hon har även lett en studie av hur de tusentals projekt som finansierats av Europeiska socialfonden i Sverige utvecklar och sprider sociala innovationer, på uppdrag av Fortes och ESF-rådets temaplattform Hållbart arbetsliv.

– Den gemensamma kunskapsutvecklingen leder inte bara till mer praktiskt användbara forskningsresultat, utan även till ökad kvalitet i resultaten eftersom de löpande stäms av mot praktiska erfarenheter inom det studerade området. Det framkallar även nytänkande format för kunskapsspridning – exempelvis vår lättlästa serie av orienteringsböcker, våra praktiska modeller för att utveckla och stötta sociala innovationer, samt vår årliga konferens om social innovation i norr.

Tillsammans med innovatörer och innovationsfrämjare har Malin utvecklat modellen Värdet av social innovation. Den synliggör de sociala, ekonomiska och miljömässiga värden som sociala innovationer skapar för individer, organisationer och samhälle. En annan modell som Malin utvecklat i samverkan med innovationsaktörer i hela landet är Framtidsformande innovationsstöd. Den guidar innovationsfrämjare i stöttandet av sociala innovatörer, där deras traditionella verktyg för tekniska och kommersiella innovationer sällan räcker till. Ytterligare en modell är Platsinnovation för attraktiva samhällen, som Malin utvecklat tillsammans med bland andra Piteå Science Park, SVID, kommuner, företagsfrämjare och företagare inom handel, besöksnäring och andra upplevelsenäringar.

Presentationsmodell
Värden som skapas av den sociala innovationen

– Modellerna och kunskaperna utmanar det tekniska och industriella tolkningsföreträdet inom innovationsområdet. Det är viktigt att teoriutvecklingen om innovation tillvaratar erfarenheter från många olika samhällssektorer och verksamhetsområden, för att fullt ut förstå vilka drivkrafter, strategier och sammanhang som gör att innovationer kan skapa nya värden för människor, organisationer och samhälle. Det är även viktigt att de offentliga stöden till innovation i form av finansiering och rådgivning kommer till nytta för en större mångfald av innovatörer och innovationer än vad som hittills varit fallet.

Ett konkret resultat av Malins forskningsinsatser är därmed att det empiriska underlaget för innovationsforskningen breddats till en större mångfald av aktörer och sammanhang. Ett annat resultat är att fler samhällsaktörer fått tillgång till kunskaper och verktyg för att förstå och kommunicera sina nytänkande verksamheter i termer av innovation. Detta har bland annat öppnat upp nya finansieringsvägar för deras verksamheter, exempelvis från den nationella innovationsmyndigheten VINNOVA och från Sveriges regioner. Ytterligare ett resultat är att innovationsfrämjare i hela landet fått tillgång till kunskaper och verktyg för att stötta förverkligandet av sociala innovationer. Detta är efterfrågat när deras verksamheter i allt större utsträckning förväntas bidra till att lösa aktuella samhällsutmaningar och uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Läs mer

www.ltu.se/innovationsforskning

Relaterade inlägg

Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan


Lägg till kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *