URBACT är finansierat av EU och pågår under 2014-2015. Programmet har fyra temaområden: Nya urbana ekonomier, jobb för unga i städer, social innovation i städer och hållbar utveckling (regeneration) i urbana miljöer.

Det är inom temaområdet social innovation i städer som man nyligen publicerat rapporten Social Innovation in Cities, som bland andra Per Anders Hillgren från MSI varit med och tagit fram.

Varje temaområde har haft en arbetsgrupp knuten till sig, gruppen har bestått av intressenter från olika samhällssektorer samt såväl praktiker som teoretiker.

– Social innovation kan vara en viktig metod för hur man arbetar med hållbar utveckling i städer. I arbetsprocessen har vi fokuserat på att förstå mer om vilka erfarenheter tjänstemän, politiker, entreprenörer, forskare och aktörer i den idéburna sektorn har av detta, berättar Per-Anders Hillgren som är en av sex gruppledare i arbetsgruppen för social innovation i städer tillsammans med bl a representanter från URBACT, Young Foundation och från staden Amersfoort.

Fokus har varit att se hur man kan använda social innovation som ett verktyg och en metod för att möta några av de utmaningar som våra städer står inför. Utmaningar såsom utanförskap och ökande sociala klyftor, ansträngd offentlig ekonomi, klimatutmaningar och utarmning av naturresurser.

Social innovation kan användas då det gäller nya sätt att styra och leda (governance) städer eller utvecklingen av nya samverkansformer mellan stadsledning och medborgare. I rapporten tar man upp flera exempel på städer som arbetat med social innovation exempelvis holländska Amersfoort och Gdańsk i Polen. Vi har tidigare berättat om arbetet som Amersfoort gör då det gäller design för social innovation.

Exempel på frågor som URBACT arbetsgrupp fokuserat på är:

Hur kan man stödja samverkan med medborgare? Hur kan man bygga kollaborativa offentliga tjänster? Hur kan städer bygga en miljö som uppmuntrar social innovation? Hur kan städer använda sin köpkraft (upphandlingar, inköp, investeringfonder etc) för att stödja social innovation?

–  En viktig slutsats i vår arbetsgrupp är att mycket handlar om attityder, exempelvis att gå in med en ödmjuk inställning i samverkansprojekt och att också starka aktörer som offentlig sektor, akademi eller näringsliv inte bör tro att de själva sitter på all relevant kunskap för att lösa samhällsproblemen. Vi måste alla tänka om i våra respektive roller och skapa mer jämlika samverkansformer, säger Per-Anders.

I rapporten ger man tio policy-rekommendationer till städer som vill arbeta med social innovation. Några exempel är:

– Använd nya former av finansiering, exempelvis crowdfunding, impact investing, investeringsfonder etc.
– Skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte
– Kartlägg intressenter i olika projekt och bjud in till dialog
– Agera som en intermediär, det vill säga vara länken mellan olika intressenter

 – Det är också tydligt att det finns många spännande initiativ bland medborgare och olika grupper inom den idéburna sektorn. Det kommer att vara viktigt att utveckla former för att stödja dem och att göra det på deras egna villkor. Detta innebär att exempelvis tjänstemän måste släppa ifrån sig kontroll och makt, men också få möjlighet att experimentera mer än vad de kan göra idag, säger Per- Anders Hillgren.