
Social Innovation Summit första talare gav oss olika perspektiv på hur social innovation kan bidra till att lösa dagens och framtidens samhällsutmaningar. Geoff Mulgan från Londonbaserade Nesta, Chris Sigaloff från Kennisland i Amsterdam och Katrin Stjernfeldt Jammeh från Malmö stad gav oss nedslag i sina vardagar och blickade samtidigt både utåt och framåt.
Geoff Mulgan var först ut. Han beskrev bland annat social innovation som livet självt och menade att social innovation är en viktig ingrediens som kan vara med och skapa just liv; liv i våra städer och nytt ”liv” i våra hjärnor.
– Jag menar dock inte att social innovation är svaret på alla våra frågor kring dagens samhällsutmaningar. Men jag menar att social innovation måste vara en del av lösningarna på våra samhällsutmaningar. Annars är vi fel ute, sa Geoff Mulgan.
Han menade också att för att skapa en nordisk modell för hur vi hanterar samhällsutmaningar så krävs det att vi utöver social innovation också lägger till kreativitet och innovation, samt att vi börjar arbeta mer ur ett ”nerifrån- och upp-perspektiv”. Till detta kan läggas de många metoder och verktyg som i dag finns tillgängliga för att lösa dagens samhällsutmaningar.
– Utöver mer kreativitet behöver vi också bli bättre på att mäta de insatser som görs. Då först kan vi skapa ett nytt landskap för social innovation och bli bättre på att lösa samhällsutmaningar. Politiken behöver ständigt förnyas och jag tror det behöver göras underifrån, från rötterna. Vi behöver en nordisk modell, sa Geoff.
Fånga unga röster
Chris Sigaloff gav oss därefter en inblick i hennes förra arbetsvecka, som hon tillbringat på ett ungdomsboende i Nederländerna. Hon och kollegorna på Kennisland fick fem arbetsdagar på sig att fånga de ungas röster och berättelser, för att på så sätt vara med och förändra vården för de unga.
– Om vi ska förändra vården för de unga måste vi självklart lyssna på ungdomarna själva. Vi var på plats för att samla in deras berättelser, publicerade dem på en blogg och avslutade med ett gemensamt möte där dessa berättelser satt uppsatta på väggen. Det som starkast stod ut var att de unga inte kände sig sedda och lyssnade på. En del andra slutsatser gick också att dra, berättade Chris Sigaloff och fortsatte:
– Jag är helt övertygad om att vi behöver en stark stat och ett väl fungerande välfärdssystem. Såväl i Nederländerna som i Sverige finns detta och det finns massor av goda intentioner i de system vi har. Det som intresserar mig är vad det är som går fel, trots våra goda ambitioner?
Utifrån besöket på ungdomsboendet och det som kom fram där menade Chris att vi kan dra tre slutsatser om social innovation, nämligen:
- Social innovation angår inte enbart sociala innovatörer, det är en angelägenhet framför allt för offentliga organisationer och myndigheter. Hur kan social innovation skapa ett bättre fungerande system?
- Social innovation handlar inte bara om att skapa nya lösningar, utan framför allt om att skapa nya relationer. På alla nivåer och mellan alla nivåer.
- Social innovation handlar inte bara om metoder och verktyg, utan snarare om att tänka nytt och omvärdera värderingar.
– Vi behöver diskutera och debattera mera! Vilket samhälle vill vi ha och vilken typ av regering vill vi ha? Hur ska vår framtid se ut, sa Chris Sigaloff.
Globala utmaningar med lokala lösningar
Avslutningsvis berättade Malmö kommunstyrelses ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh om Malmö och den förvandling som staden gått igenom under de senaste tjugo åren.
– Många av de utmaningar vi står inför i Malmö är också globala, men vi behöver hitta olika och lokala lösningar på dessa utmaningar. Vi behöver hitta nya vägar och nya sätt att samarbeta med en rad olika parter, sa hon.
Malmö är en mycket ung stad; 50 procent av stadens befolkning är under 35 år. Samtidigt växer staden med ungefär 5 000 invånare per år och just nu kommer en stor mängd flyktingar till Malmö, varje dag. Redan i dag är staden mångkulturell, med invånare från 179 olika länder.
– Ett sätt för att arbeta med de utmaningar som Malmö står inför har under de senaste åren varit det arbete som bedrivits inom Malmökommissionen. 2000 personer (både inom och utanför Malmö stad) var under två år engagerade i detta arbete, sa Katrin och fortsatte:
Nya sätt att arbeta
– De två breda rekommendationer som Malmökommissionens rapport mynnade ut i handlar om att vi behöver arbeta annorlunda med sociala investeringar och med social kunskap. Vi behöver helt enkelt nya sätt att arbeta. Vi behöver skapa ett mer inkluderande samhälle och arbeta mer strategiskt i hela organisationen.
Katrin gav några konkreta exempel på samarbeten, bland annat hur staden samarbetat med lokala fastighetsvärdar för att skapa mer hållbara bostadsområden. Men den hon framför allt framhöll var vikten av att skapa en innovativ organisation.
– Det ska vara ok att våga testa nya vägar, att göra fel och att samarbeta med andra. Vi vill ge människor mandat att våga pröva och förändra och hitta nya vägar. Och det vi gör inom Malmö stad gör vi tillsammans med andra. Det tror jag är det viktigaste för att kunna skapa ett mer hållbart samhälle. Vi måste våga lyssna på människornas röster och vara öppna för nya idéer, avslutade Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Fotograf: Håkan Röjder
Ännu inga kommentarer, välkommen med din synpunkt nedan