De bidrar till bättre hälsa genom aktiviteter och egenmakt
Allt fler personer och marginaliserade grupper i samhället har livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskaren Margareta Rämgård, vid Malmö universitet, har tillsammans med en rad aktörer och befolkningen i Lindängen arbetat fram en framgångsrik metod för att främja bättre hälsa.
Ojämlik hälsa mellan olika grupper i Sverige är en stor och komplex samhällsutmaning. Det innebär ökade kostnader i hälso- och sjukvården och många andra samhällssektorer. Lindängen är en stadsdel i Malmö där det bor drygt 7000 personer. Stadsdelen är ett av områdena i Malmö med socioekonomiska utmaningar. Runt 50 procent av invånarna har förvärvsarbete, inkomst- och utbildningsnivån är lägre än i övriga delar av Malmö och andelen som har försörjningsstöd är högre. I Lindängen och liknande områden är ohälsan generellt större än i andra delar av staden.
Jörgen Andersson och Sadiye Altundal arbetar båda för Malmö stad i Lindängen. I sitt arbete ser de tydligt behovet av mötesplatser och insatser som främjar hälsa.
– Invånarna i Lindängen har ett stort behov av gemensamma mötesplatser och verkstäder likt andra områden i staden med socioekonomiska utmaningar. Trångboddheten är stor och invånarna, i synnerhet kvinnor, behöver ha en trygg neutral plats där de kan skapa ett socialt sammanhang, säger Sadiye Altundal, utvecklingssamordnare för Mötesplats ReTuren i Lindängen.
Arbetar utifrån en modell för medborgardriven hälsopromotion
Det är i Lindängen Malmö universitets samverkansplattform och forskningsprogram Hälsofrämjande innovation i samverkan – för jämlik hälsa, har vuxit fram. Under ledning av forskaren Margareta Rämgård, har forskare från olika vetenskapliga ämnesområden vid Malmö universitet tillsammans med 13 samarbetspartners, däribland Malmö stad, byggt hälsofrämjande resurser.
– Vi arbetar utifrån en modell för medborgardriven hälsopromotion som heter CBPR (Community Based Participatory Research) och är utvecklad i USA. Den bygger på aktionsforskning och deltagarbaserade principer, säger Margareta Rämgård.
Det innebär att arbetet utgår och utförs tillsammans med befolkningen och lokala aktörer. I ett samskapande har de utvecklat 6 hälsofrämjande labb som kallas verkstäder inom hälsoområdena: fysisk aktivitet, psykisk hälsa, social hälsa, munhälsa och kost samt kvinnors hälsa.
– Invånarna delger varandra erfarenhet och kunskap, och pratar om vad hälsa och ohälsa innebär och hur deras egen hälsa ser ut, säger Sadiye Altundal.
Hälsofrämjare faciliterar och leder arbetet i hälsoverkstäderna
Varje labb leds och faciliteras av en hälsofrämjare som själv bor i Lindängen. Iftikhar Ali har varit med i arbetet sedan starten 2016. Hon bor nära centrum i Lindängen och känner många i området. Nu är hon en av hälsofrämjarna som arbetar på 80 procent, idag anställd av Stena fastigheter.
– Jag sprider hälsoinformation och deltar i alla verkstäder men fokuserar på kvinnors hälsa. Jag har fått utbildning om träning, med fokus på kvinnors träning och hälsokost, och blivit tränings- och yogacoach, säger hon.
– Jag leder en storverkstad med olika aktiviteter och för olika åldrar. Vi fokuserar på svenska språket och anordnar språkcafé, lagar mat, tränar, promenerar, odlar och cyklar, säger Iftikhar Ali.
En brygga mellan aktörerna och befolkningen
Att hälsofrämjarna är en av framgångsfaktorerna i satsningen är tydligt.
– Vi har arbetat med tillit. Tilliten gör att deltagarna kan stärka varandra i ett socialt sammanhang. Hälsofrämjarna är bryggan. Utan dem hade det inte blivit något, säger Jörgen Andersson, utvecklingssamordnare för Framtidens Hus i Lindängen.
Hittills har hälsofrämjarna träffat över 320 personer i veckan med olika kön, ålder och ursprungsland. Arbetet som hälsofrämjare betyder även mycket för Iftikhar Ali:
– Det är fantastiskt. Jag känner mig stolt. Jag märkte att jag kunde mycket och hjälpte andra. Jag var känd i området, andra litade på mig, säger Iftikhar Ali.
Flera resultat som är viktiga för hälsan
Forskningen visar att de i Lindängen som deltagit i aktiviteterna fått förhöjd livskvalitet. De har bättre självskattad och fysisk hälsa. De äter nyttigare och de har minskat i vikt. Men framför allt har de fått ett socialt sammanhang och mår psykiskt bättre. Arbetet och insatserna ger även ökad tillit och trygghet i området. Det syns tydliga egenmaktsprocesser där människor upplever större kontroll över sin tillvaro och tar egna initiativ. Invånarna har till exempel skapat en egen förening som är medborgardriven.
Under pandemin har modellen och organisationen använts för att sprida information om covid-19. De hälsofrämjande aktiviteterna utomhus och via internet stärkte befolkningens immunförsvar visar forskningen.
– Vår samverkansmodell skapar resiliens i området och är socialt hållbar över tid, säger Margareta Rämgård.
Intresset för verksamheten har spridit sig i Malmö
Intresset av verksamheten har också spridit sig bland deltagare. Förtroendet sprids vidare i nätverk och till andra stadsdelar i Malmö. Nu görs insatser både i Hermodsdal och Kroksbäck och till sommaren är förhoppningen att även börja i Holma.
Vill förebygga sjukdom och öka den generella hälsan
Margareta Rämgård och alla aktörer som deltar i arbetet vill genom forskningsprogrammet och samverkansplattformen förebygga sjukdom och göra individer till medaktörer i utvecklingen av sin hälsa,oavsett ursprung eller socioekonomisk status.
– Vi vill öka den generella hälsan genom att främja mer hälsosamma levnadsvanor. Jag tror på en framtid med god och rättvis tillgång till hälsofrämjande tjänster för samtliga invånare, oavsett ursprung eller socioekonomisk status, genom ett deltagardrivet initiativ, där civilsamhället står i fokus och där aktörer från alla samhällssektorer arbetar tillsammans i nätverk, säger hon.
Samarbete en viktig del för att nå resultat och framgång
Jörgen Andersson framhåller betydelsen av samarbete:
– Om vi vill arbeta hälsofrämjande och med andra komplexa samhällsutmaningar behöver många aktörer samarbeta. Man har som enskild aktör inte mandat, tid eller resurser. Om alla bidrar blir det lättare än om man själva ska bära allt, säger han.
– Att samarbeta med forskare ger en teoretisk inramning och kan föra upp frågorna på en annan nivå som ger legitimitet. Fokus jämlik hälsa är lätt att arbeta med, det är roligt och givande att se att deltagarna mår bättre. Och att de kan utöka sitt handlingsutrymme på egna villkor. Som socialarbetare är det ju det man alltid vill uppnå, säger Jörgen Andersson.
Projektet Jämlik hälsa
Projektet Jämlik hälsa – hälsofrämjande innovation i samverkan startade 2016 för att utjämna ojämlikheter i hälsa med fokus på kvinnors hälsa, psykisk och social hälsa, munhälsa och fysiska aktiviteter. Forskningsmodellen heter CBPR (Community Based Participatory Research) och är utvecklad i USA men omarbetad till svenska förhållanden. Vinnova är en av finansiärerna och samverkanspartners är: Apotek Hjärtat, Finsam i Malmö, Länsstyrelsen Skåne, MKB Fastighets AB, Malmö stad, Needsdrive, Region Skåne, Rädda Barnen, Röda Korset, Semcon, Skåneidrotten, Stena Fastigheter, TePe och Trianon.
Färg, form och städad utemiljö ger trygga barn – resultat från ny studie i Lindängen
Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Lindängen i Malmö öka tryggheten i sitt område.
Kontakt
Vill du veta mer om forskningen om jämlik hälsa och arbetet i Lindängen? Kontakta Margareta Rämgård
Vill du eller din organisation veta mer om hur ni kan samarbeta med forskare? Eller vill du eller din organisation få stöd i ert arbete med sociala innovationer? Kontakta någon av oss på MSI så hjälper vi dig vidare.