Hon vill bidra till förbättrad integration

Sverige är nummer ett när det gäller integrationspolitik. All policy är på plats. Ändå finns många utmaningar. Människa till människa integration saknas och behövs. Det visar forskningsprojektet NIEM som leds av Sayaka Osanami Törngren, forskare vid Malmö universitet. Tillsammans med Nätverket Idéburen sektor Skåne ska nya rekommendationer för skånska aktörer som arbetar med nyanlända och nya svenskar tas fram.  

Sayaka Osanami Törngren som forskar om migration och integration vid Malmö universitet leder Sveriges medverkan i det EU-finansierade forskningsprojektet The National Integration Evaluation Mechanism (NIEM) som fjorton europeiska länder deltar i. Tillsammans med Nätverket Idéburen sektor Skåne arbetar hon med att förstå utmaningarna med integration och vad civilsamhället kan bidra med för att förbättra integrationen av personer som beviljats internationellt skydd. 

– Vi undersöker vilka policys för integration som finns och skapar indikatorer för att kunna jämföra integrationspolitik inom EU. Vi har samtalat med olika intressenter som Region Skåne, Länsstyrelsen, civilsamhället och flyktingar, säger Sayaka Osanami Törngren. 

Malmö, Skåne och Sverige har goda förutsättningar för att lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar. All policy är på plats visar forskningen. Ändå rapporteras det om och pratar många om att integrationen är misslyckad. Vad beror det på?  

– Man kan ha olika definition av integration. Integration i Sverige betyder att man ska ha ett jobb och vara självförsörjande, säger Sayaka Osanami Törngren.  

Den sociala aspekten behöver tas med i integrationsarbetet 

Men NIEM visar att för att lyckas med integrationen behöver också den sociala aspekten tas med. Nya svenskar behöver få en närhet till det svenska samhället och för det behövs tvåvägsintegration. 

– Personer med olika bakgrund behöver träffa varandra, skapa kontakter och bygga relationer, säger Sayaka Osanami Törngren. 

Civilsamhället har fått en ökad betydelse 

Därför är föreningslivet viktigt, det ger en plattform där man kan skapa dessa möjligheter.  

– Som välfärdsstat behöver staten erbjuda stöd för flyktingar. Men det är inte offentlig sektor som ensam ska och kan erbjuda integrationsinsatser. Civilsamhällets roll har fått en ökad betydelse. Till exempel behövs det tidiga insatser vid asylmottagning. Då är civilsamhället mycket viktigt, säger Sayaka Osanami Törngren. 

Ny metod matchar flyktingar med civilsamhällets organisationer 

Nätverket Idéburen sektor Skåne är en intresseorganisation för civilsamhällets organisationer som är verksamt i Skåne. Skåne har en stark tradition av engagemang inom civilsamhället och hade en stor roll under flyktingmottagandet 2015. De har tillsammans med Länsstyrelsen, Region Skåne och Arbetsförmedlingen skapat metoden NAD, som spridits till både Göteborg och Stockholm. Genom modellen matchar de flyktingar med civilsamhällets organisationer, NGO:s, så att flyktingar kommer in i organisationer och svenska samhället utifrån intressen som sport, konst och språk. De samarbetar med stat, kommuner och idéburna organisationer.  – Flyktingar och invandrare har svårt att hitta information och veta var de ska leta. Det är ett nytt system och en ny struktur i Sverige som de måste lära känna och förstå, säger Nadeen Khoury, forskningsassistent i NIEM, vid Malmö universitet. 

Särskilt mammorna är fokuserade på sina barns välmående visar forskningen. De vill få med sina barn på språkkurser, musiklektioner och sportaktiviteter.  

– Även om vi inte hade en lock-down så kände sig invandrarna helt isolerade under pandemin. Hur kan vi motverka detta i framtiden?, undrar Nadeen Khoury. 

Forskningen ska leda till nya rekommendationer för integrationsarbetet 

Forskningsresultatet är tänkt att leda till rekommendationer för myndigheter och andra aktörer för att skapa positiv förändring i samhället, så kallad impact. Att bidra till policypåverkan är även en av Nätverket idéburen sektor Skånes uppgifter.  

– Vi vill påverka systemet. Vi har forum genom NAD och kommer ta med oss detta i arbetet med regionala policys för mottagningssystemet, säger Henrik Nilsson, processledare på Nätverket idéburen sektor Skåne. 

Det finns ett bra utgångsläge i Skåne och Malmö att forska om och samarbeta om integrationsfrågor. Samverkan och samarbetet mellan Nätverket och Malmö universitet har pågått länge genom Partnerskap Skåne och Milsa.  

– Vi söker alltid olika sätt att arbeta i partnerskap. Vi behöver lära oss mer om vår egen verksamhet, om civilsamhället och integration generellt. För att nå målen inom Agenda 2030  måste vi samverka över sektorsgränser. Och vi som arbetar med nyanlända och de svagaste grupperna i samhället behöver arbeta både innanför och utanför systemen, säger Henrik Nilsson.