Skip to content

Deras forskning bidrar till en cirkulär matindustri

Forskare vid Luleå tekniska universitet har inlett ett projekt som syftar till att utveckla en ekonomiskt hållbar affärsmodell som bidrar till cirkuläret inom matindustrin. För att företag ska våga satsa på att utveckla miljövänliga livsmedelsprodukter behöver ekologisk hållbarhet förenas med ett affärsmässigt tankesätt. I fiskeindustrin tas sällan hela fisken tillvara och få fiskarter nyttjas för konsumtion, däribland braxen som är en av de fiskar som bör fiskas och ätas mer. 

Braxen är ett exempel på fiskart som inte så ofta hamnar på tallriken men i själva verket är en nyttig matfisk eftersom den inte lagrar tungmetaller. Ökad efterfrågan och ett större uttag skulle också innebära en mer ekologiskt hållbar miljö i Östersjön.

Det finns flera goda försäljningsargument för det som idag mest är en ovälkommen bifångst. För den miljömedvetna konsumenten är naturligtvis miljövinsterna ett sådant, och att en mer diversifierad konsumtion av lokala råvaror bidrar till ett levande samhälle i närområdet.

– Det handlar om att skapa en acceptans och kunskap om produkten hos slutkunden. Den ökade kunskapen bidrar till att man som slutkund kan ställa krav att lokala handlare ska erbjuda fler närproducerade alternativ, säger Daria Sas, forskare i entreprenörskap och innovation.

Affärsmässigt tänkesätt krävs

En framgångsrik affärsmodell kräver därför att konsumenternas medvetenhet om produktens positiva effekter ökar.

– Målet är att forskningen ska bidra till ökad cirkulär matindustri, hjälpa till att öka medvetenheten bland konsumenter och höja statusen på råvaror som idag inte utnyttjas, säger Wiebke Reim, biträdande universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Wiebke Reim och Daria Sas deltar i projektet Symbioma, ett samarbete mellan fyra universitet och forskningsinstitut i Sverige, Norge, Finland och Irland. Samarbetet syftar till att, i deltagarländernas glesbygdsområden, identifiera nya, kommersiellt gångbara, produkter i livsmedelsindustrins restprodukter, tillämpa cirkulära affärsmodeller samt utforma resurseffektiva livscykelkedjor.

Till grund för den affärsmodell som forskarna nu fortsätter att utveckla ligger en behovsanalys som gjorts genom att intervjua relevanta aktörer, till exempel livsmedelsproducenter och återförsäljare. Projektet har i första hand riktat in sig på till stora inköpare såsom kommuner och restauranger i Norrbotten.

Agenda 2030 på agendan

Guldhaven Pelagiska är ett företag i Kalix, specialiserat på både fiske och fiskförädling från lokalt fiske i Bottenviken. Sedan några år har de arbetat med att utveckla produkten fiskbiffar bestående av brax. Guldhaven Pelagiska involverades som bollplank i utvecklingen av affärsmodellen i hopp om att den ska kunna användas för att sälja braxen som livsmedel.

Den stora utmaningen har varit att nå kommersiell framgång med fiskbiffarna eftersom den breda allmänheten ratar arterna till förmån för exempelvis lax och torsk.

– Vi vill dels bidra till att uppnå målen i agenda 2030, skapa en större konsumentmedvetenhet för braxen som produkt och de positiva effekter som följer med att välja lokala alternativ, säger Teija Aho, VD på Guldhaven Pelagiska AB.

Arbetet med en bred lansering av produkten fortsätter inom projektet Baltic fish som lanserades 2019 i Sverige och på Åland efter stor framgång med ett likande projekt i Finland. I Sverige drivs projektet av stiftelsen Race for the Baltic tillsammans med Guldhaven Pelagiska och GuteFisk Fiskeförening på Gotland.

– Vi har jobbat intensivt med produktutveckling och nyligen fått våran hittills största order av biffarna. Ett storkök serverade dem under en så kallad ”klimatlunch”. Planen på sikt är att nå slutkonsumenter genom detaljhandeln, säger Sofia Åström, samordnare för projektet hos Guldhaven Pelagiska. 

Nya möjligheter i pandemins spår

Det ökade intresset tror Wiebke Reim till viss del är kopplat till pandemin men även att medvetenheten om klimatkrisen blivit större.
– Vi ser ett större fokus på hållbarhet och att allt fler förstår värdet av lokalproducerade livsmedel. Coronakrisen har tydliggjort vilken sårbarhet det innebär om vi i allt för stor utsträckning är beroende av långväga råvaror. Jag tycker också att kunskapen har ökat om den påverkan alla transporter innebär för klimatet, och att fler därför väljer lokala alternativ.   

Vill du veta mer?

Symbioma: http://symbioma.eu
Guldhaven: https://guldhaven.se
Baltic fish: https://braxen.nu
Race for the Baltic: http://www.raceforthebaltic.com 

Kontakta oss!

Vill du eller din organisation veta mer om hur ni kan samarbeta med forskare? Eller vill du eller din organisation få stöd i ert arbete med sociala innovationer? Kontakta någon av oss på MSI så hjälper vi dig vidare.