Skip to content

De vill minska den skadliga ensamheten hos äldre

Många äldre i Sverige lider av ofrivillig ensamhet. Något som kan vara lika farligt som att röka femton cigaretter om dagen. Forskaren Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet undersöker tillsammans med Husläkarna Hälsocentral och Umeå kommun om social aktivitet på recept kan minska problemet. 

Enligt Socialstyrelsen känner sig två av tre inom äldreomsorgen ensamma. När ensamheten inte är självvald och dessutom håller i sig över tid kan den bli lika skadlig som rökning eller fetma. Kroppen kan drabbas av kronisk stress. Den får svårare att hantera bakterier och virus och blir känsligare för smärta. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, demens, nedstämdhet och depression ökar.

– Ensamhet bland äldre är ett folkhälsoproblem. Men trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet.

Importerar lyckad brittisk idé

Ingeborg Nilsson har länge forskat om aktiviteters betydelse för äldre människors hälsa. Nu samarbetar hon med Husläkarna Hälsocentral och Kultur för seniorer vid Umeå kommun för att undersöka om social aktivitet på recept kan vara ett sätt att förebygga och motverka den farliga ensamheten.

Inspirationen till projektet kommer från Storbritannien, där man sedan många år tillbaka arbetar med ”social prescribing”. Modellen ger vårdpersonal möjlighet att, med hjälp av en koordinator, matcha ensamma personer med sociala aktiviteter i det lokala förenings- och kulturlivet.

– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.

Vill göra ensamhet mindre tabubelagt

Det gångna året har verkligen satt ensamhetsproblematiken i strålkastarljuset. Men enligt Husläkarna har många äldre känt sig isolerade även innan pandemin.

– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner.  Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Hanna Jakobsson, fysioterapeut hos Husläkarna. 

Eftersom ensamhet ofta är förknippat med skamkänslor är det vanligt att man inte talar öppet om den.

– Ofrivillig ensamhet kan både orsaka och förvärra hälsoproblem, vilket i sin tur leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Det blir liksom en ond cirkel. Vi möter ofta äldre som söker vård, utan att uttryckligen be om hjälp för sin ensamhet. Hittills har vi saknat en tydlig strategi för att stödja dem, fortsätter Hanna Jakobsson.

I projektet för social aktivitet på recept har ett team som jobbar med psykisk ohälsa utarbetat en modell för att kunna kartlägga behov av hjälp. Första steget är att hitta de människor som upplever sig ensamma och lider av sin ensamhet.

– På vår hälsocentral inför vi en rutin där vi helt enkelt frågar: Upplever du ofrivillig ensamhet? Personen får bedöma om det är aldrig, sällan, ibland eller ofta. Att fråga om ensamhet ska bli lika självklart som att fråga om alkohol och rökning, menar Hanna Jakobsson.

Kan spara både liv och pengar

Finns ett behov av hjälp blir nästa steg att klargöra just den aktuella personens behov, önskemål och intressen. Nyckeln är att guida till aktiviteter som känns meningsfulla, och för det behövs kännedom om utbudet. Här får projektet värdefullt stöd av Kultur för seniorer, en kommunal verksamhet som har i uppdrag att ordna kostnadsfria aktiviteter för alla över 65 år i Umeå kommun. Allt från författarsamtal, workshoppar och konstvandringar till allsång, konserter och fiskemässor.

– Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.

Verksamheten hoppas och tror på konceptet, men poängterar att det kommer att kräva mer än rätt kompetens hos vårdpersonalen. Nämligen tillräckliga resurser.

– När vi möts, har roligt, lär oss nytt och känner oss delaktiga i ett sammanhang så händer något med oss människor, även fysiskt. Till och med värk kan minska, så det är klart som fasen att detta funkar! Men det måste få kosta. Satsningen kan i sin tur spara både liv och pengar, fortsätter Madelene Edlund.

Pandemin har både bromsat och breddat

Under pandemin har Kultur för seniorer försökt hitta alternativa sätt att fortsätta verksamheten. Och Ingeborg Nilssons forskargrupp och Husläkarna har i några fall testat att stötta äldre i att vara mer digitalt aktiva. Pandemin har också gett tid att planera för att kunna involvera fler än en hälsocentral. Projektgruppen har ansökt om pengar och finslipat modellen.

Avsikten är att komma igång hos Husläkarna redan hösten 2021. Intresserade äldre har fått anmäla sig till en väntelista och även nyfikna politiker har hört av sig. I allt från debattartiklar till motioner förordas nu att införa social aktivitet på recept över hela landet.

– Vi märker att det finns en vilja att förbättra förutsättningarna för både vården och våra äldre. Det känns som att projektet ligger rätt i tiden, att det behövs, avslutar Ingeborg Nilsson.

Kontakta oss

Vill du veta mer om projektet och forskningen? Kontakta Ingeborg Nilsson vid Umeå universitet

Vill du eller din organisation veta mer om hur ni kan samarbeta med forskare? Eller vill du eller din organisation få stöd i ert arbete med sociala innovationer? Kontakta någon av oss på MSI så hjälper vi dig vidare.