Under andra världskriget tvingades kvinnorna ut i fabrikerna för att upprätthålla produktionen, och under 80- och 90-talets avindustrialisering skapades en efterfrågan på nya, innovativa färdigheter inom tjänste- och servicesektorn. Ett svar på de samhälleliga utmaningar som uppdagades var re-skilling.
Ur ett svenskt perspektiv har re-skilling som samhällsfenomen traditionellt handlat om långa, utdragna ekonomiska, sociala och kulturella omställningar, såsom städers transformation från just industriell produktion till kunskapsekonomier. Innan coronapandemin slog hårt mot dagens globala arbetsmarknad handlade re-skilling i synnerhet om omskolning kopplat till nya, växande branscher. Den expansiva IT-branschen har under det senaste decenniet genererat en stor efterfrågan på programmerare, IT-ingenjörer och systemutvecklare på global skala, och de länder som inte hänger med i den digitala utvecklingen riskerar att halka efter i teknikutvecklingen.